Motion till riksdagen
2020/21:1934
av Patrick Reslow m.fl. (SD)

En förskola i världsklass

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att all undervisning inom förskolan ska vara evidensbaserad samt att politiska trender eller genusstyrande verksamhet som den ser ut i dag inte ska förekomma och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att använda det svenska språket i förskolan och att all förskolepersonal ska ha certifiering i svenska språket för att få anställning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att certifiering i svenska språket ska gälla för antagning till utbildningar för barnskötare, förskollärare och förskolerektorer och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att närmast berörd myndighet bör få i uppdrag att kartlägga ordförrådet hos barn i förskolan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förskola för en lyckad integration och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värderingsstyrd slöja ska förbjudas inom svenska förskolor och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om god matkvalitet och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mat som serveras i förskolan i möjligaste mån ska vara ”härproducerad” och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kött som serveras i förskolan ska vara producerat på ett sätt minst motsvarande svensk djurlagstiftning och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade möjligheter till heltidsanställning och tillkännager detta för regeringen.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa karensavdraget för förskolepersonal och tillkännager detta för regeringen.
  12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta nationella riktlinjer för pedagogisk omsorg och tillkännager detta för regeringen.
  13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till en maxgräns på fem barn per förskolepersonal och tillkännager detta för regeringen.
  14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskilt fokusera på och aktivt verka för att förbättra förskolepersonalens arbetsmiljö och tillkännager detta för regeringen.
  15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskilt fokusera på och aktivt verka för att förbättra förskolebarnens vistelsemiljö och tillkännager detta för regeringen.
  16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fastställa regelverk för det pedagogiska uterummet och tillkännager detta för regeringen.
  17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till en förkortad och individanpassad förskollärarutbildning som bibehåller kvaliteten och tillkännager detta för regeringen.
  18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav för friskoleetablering och tillkännager detta för regeringen.
  19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga den öppna förskolans uppdrag och inkludera ett uppdrag att stimulera barns språkutveckling och tillkännager detta för regeringen.
  20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om undantag från rätten till förskola vid extraordinära händelser och tillkännager detta för regeringen.
  21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att aktivt verka för att fler män söker sig till förskollärarutbildning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska tillsätta en utredning om förskolan, med uppdrag att göra en grundläggande genomgång av önskvärda och faktiska förutsättningar för svensk förskola, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

I förskolan läggs grunden för våra barns framtid. De normer och värderingar som är gällande i förskolan och hur verksamheten är upplagd utgör barnens utgångspunkter för hur de tar sig vidare i livet. Det är därför viktigt att barnens vistelse i förskolan innebär att samhället ger dem bästa tänkbara omsorg, trygghet och stimulans för deras utveck­ling och lärande.

Alla barn ska ges möjlighet att bli en del av det svenska samhället. Verksamheten ska därför bedrivas på svenska språket. För att bidra till att bryta segregationen ska obligatorisk förskola införas för barn som har två utlandsfödda föräldrar och som bor i utsatta områden. Förskolan ska utöver svenska språket ge barnen del av svensk kultur och svenska värderingar där jämställdhet är centralt. Förskolan ska därför vara helt fri från värderingsstyrd slöja. Genuspedagogik som den ser ut idag ska inte användas eftersom den i hög grad är inriktad på utsuddande av könstillhörighetsskillnader. Det förekommer skillnader mellan pojkar och flickor, vilket förskolan ska bejaka. Alla barn ska få vara som de är.

Personalen utgör förebilder för barnen. Det är därför centralt att personalen har erforderliga pedagogiska kunskaper, kan agera professionellt och har möjlighet till fortbildning. Arbetsmiljön och arbetsvillkoren ska innebära att förskolepersonal trivs i sitt arbete. Det ska vara möjligt att stanna hemma då man är sjuk istället för att jobba. Det minskar smittspridning, stress och belastning. Det är även av vikt att lokaler och utemiljöer är utformade för rätt antal barn.

Den fria leken ska dominera verksamheten inom förskolan. Där tränar barnen social kompetens, samarbete, kreativitet och initiativförmåga. Barnen ska ha en rolig och stimulerande tid i förskolan som ska vara skolförberedande med språklig och motorisk stimulans. Att förskolebarnen utvecklar sin språkliga förmåga är grundläggande för en lyckad skolstart. Andra viktiga skolförberedande inslag är att lära sig att lyssna, lära sig empati och att respektera människor och djur. Kreativ verksamhet, enklare räkneöv­ningar och läsning ska vara återkommande inslag i förskolans verksamhet. Förskolan skall vara fri från politiska ställningstaganden och indoktrinering och skall verka för att barnen lär sig vikten av demokrati, eget tänkande och att få bilda sig sin egen uppfattning.

Evidensbaserad verksamhet

All pedagogisk förskoleverksamhet ska vara evidensbaserad eller stämma överens med tillgänglig evidens och beprövad erfarenhet. Förskolan skall vara en plats fri från pedagogiska experiment. Förskolan ska därför inte bedriva genuspedagogisk verk­samhet som den ser ut idag. Förskolan skall låta barn vara få vara barn, dvs alla barn oavsett kön ska få leka med det som finns tillgängligt. Barn ska inte tvingas in i tradi­tionella könsmönster på samma vis som att barn inte skall pressas att undvika köns­stereotypa val. Barn ska få utvecklas i den riktning som faller dem naturligt. Om en pojke vill leka med en grävmaskin och måla den rosa med blommor är det lika naturligt och självklart som att en flicka vill leka superhjälte utklädd till Stålmannen.

Sverigedemokraterna motsätter sig därför dagens genuspedagogik som i hög grad är inriktad på utsuddande av könstillhörighetsskillnader. Pojkar skall inte utmanas att gå utanför könsstereotypa val och exempelvis tvingas leka med dockor mot sin vilja lika lite som att flickor skall utmanas att mot sin vilja leka med bilar och actionfigurer. Det förekommer skillnader mellan pojkar och flickor, vilket förskolan ska bejaka. Alla barn ska få vara som de är och förskolan skall därför inte aktivt verka för att motverka köns­mönster utan istället verka för den fria viljan och varje barns rätt att få utvecklas på det vis som faller dem naturligt. Som konkreta exempel anser Sverigedemokraterna att ”snögubbe” inte skall ersättas av ”snöfigur” eller att ”han” eller ”hon” i en barnsång byts ut till ”hen”. Inte heller ska politiska eller andra trender styra förskolepedagogiken.

Svenska språket

Samtalsspråket i förskolan ska vara svenska. Språket är den enskilt viktigaste faktorn för lyckad integration. Den vuxna personalen utgör förebilder för barnen. Därför ska alla som anställs och arbetar i svenska förskolor tala godkänd svenska för att få anställning. En nationell språkkravsmodell i svenska ska skapas och certifiering införas för pedagogisk förskolepersonal.

Enligt Svenska institutet förekommer svenska språktester för invandrare bedömda enligt GERS, den gemensamma europeiska referensramen där språkkunskaper är indelade i olika nivåer. Svenska institutet noterar att mycket goda kunskaper i svenska och valideringstest i svenska C1 godtas av Socialstyrelsen för språklig behörighet till yrkeslegitimationer.

Skolverket ska ges i uppdrag att samordna kompetenserna från de olika instanserna för språktester som finns idag. Ett enhetligt, nationellt standardiserat system för språk­tester och för certifiering enligt nivå C1 ska skapas och implementeras för pedagogisk skol- och förskolepersonal.

Behörighetskrav och certifiering i svenska nivå C1 ska gälla för antagning till utbildningar för barnskötare, förskollärare och förskolerektorer. Behörighetskrav och certifiering i svenska nivå C1 ska gälla för att få anställning inom pedagogisk förskole­verksamhet.

Enligt Skolverket krävs att personer som har utländsk examen till förskollärare eller lärare som vill ha svensk lärarlegitimation ska ha dokumenterat goda kunskaper i det svenska språket och uppfylla de nationella kraven inom kunskapsområden som är vik­tiga för lärar- och förskolläraryrket i Sverige. Goda kunskaper i svenska enligt Skol­verket är att kunskaperna ska motsvara vad som krävs för högskolestudier i Sverige. Kravet ska istället vara en certifiering på nivå C1 så att kompetensen i svenska språket motsvarar samma krav för alla som ska arbeta med undervisning eller pedagogisk verksamhet.

Samma krav ska ställas på de personer som har annat språk än svenska som moders­mål och som studerat till lärare, förskollärare eller rektor vid studier i Sverige. För att bli legitimerad och ha anställning och för att ha behörighet att undervisa, ska lärare vara C1-certifierade utan de undantag som idag tas upp i skollagen och av Skolverket. För­ordning 2011:326 om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och andra berörda styrdokument ska ändras enligt förslagets intentioner. Redan befintlig personal som inte uppfyller kraven om kunskaper i svenska språket motsvarande C1 skall erbjudas kompletterande utbildning.

En sexåring ska när eleven börjar förskoleklass ha ett ordförråd om cirka 8 000 svenska ord. I en undersökning genomförd i Göteborg visade det sig att vissa barn med utländsk bakgrund hade så få ord som 2 000 i sitt förråd. Med dessa förutsättningar blir det svårt att ta sig an förskoleklassen följt av grundskolan.

Vi föreslår därför att närmast berörd myndighet får i uppdrag att kartlägga ordför­rådet hos barn i förskolan och då med fokus på statistik och underlag gällande ordför­rådet hos barn med utländsk bakgrund. Detta för att rätt insatser och åtgärder skall kunna sättas in i ett så tidigt skede som möjligt.

Förskola för en lyckad integration

Många barn med utländsk härkomst växer upp i utsatta områden utan att ta del av den svenska kulturen eller svenska värderingar. Det förekommer att de växer upp med hederskultur och andra värderingar än de som gäller enligt svensk lag. Inom heders­kultur fostras flickor och pojkar av sin släkt i värderingar som senare i livet för med sig stora problem och stort lidande, exempelvis föreställningen att män och kvinnor inte är lika mycket värda. I utsatta områden är även kriminaliteten hög och utbredd.

Polisen har beskrivit utsatta områden i rapporten ”Kriminell påverkan i lokal­samhället – En lägesbild för utvecklingen i utsatta områden”, publicerad i juni 2019. Områden med problem betecknas som ”utsatta” och ”särskilt utsatta”. Ett utsatt område innebär ett geografiskt avgränsat område som karaktäriseras av låg socioekonomisk status där kriminella har inverkan på lokalsamhället. Där förekommer problem med offentliga våldshandlingar, öppen narkotikahandel och utåtagerande missnöje mot samhället. Särskilt utsatta områden kännetecknas av att där förekommer allmän obenägenhet att delta i rättsprocessen, systematiska hot och våldshandlingar, parallella samhällsstrukturer, extremism och hög koncentration av kriminella. För barn är det av uppenbara skäl destruktivt att ständigt vistas i enbart den miljön.

För att motverka denna utveckling, ska barn från och med tre års ålder som växer upp i dessa utsatta eller särskilt utsatta områden och har två utländska föräldrar obliga­toriskt gå i förskola. Det möjliggör i större utsträckning kontakter med andra barn och vuxna, utanför familjen och barnens närmiljö. Det möjliggör även delaktighet i svenska språket, i pedagogisk verksamhet med svenska normer och värderingar, delaktighet i lekar, spel, kreativ, social verksamhet och bättre möjligheter att bli delaktiga i det svenska samhället.

Förbud mot värderingsstyrd slöja i förskolan

Med den massiva invandringen till Sverige de senaste decennierna har värderingar och synsätt som inte accepteras i landet fått fotfäste, speciellt i utsatta områden. En påtaglig kulturkrock är då kvinnor bär slöja, niqab eller burka. Bruket strider mot den syn på kvinnors och mäns jämställdhet vi under århundranden utvecklat i Sverige.

Den värderingsstyrda slöjan innebär motsatsen till jämställdhet eftersom den innebär förtryck mot det kvinnliga könet. I annat fall skulle även pojkar och män använda samma sorts slöja i samma syfte som flickor och kvinnor. Beslöjning strider mot barns och de båda könens lika värde och rättigheter, mot svenska grundläggande värderingar och dessutom mot FN:s barnkonvention.

I en hederskultur är vikten av flickors och kvinnors kyskhet central. Kyskheten utgör gränsen mellan heder och skam och i dessa sammanhang används ofta slöja av flickor och kvinnor med syfte att dölja sig. Små flickor är barn, inte objekt som behöver skyla sig för andras blickar. Kvinnlig personal ska inte bära slöja som innebär signalerande till förskolebarn att kvinnor ska döljas.

Svenska grundläggande principer är demokrati, jämlikhet och jämställdhet. Dess­utom skyddas barn i Sverige genom barnkonventionen, vilken är ett rättsligt bindande internationellt avtal Sverige anslutit till och ska följa. Enligt konventionens § 2 har alla barn lika värde, samma rättigheter och får inte diskrimineras. I diskrimineringslagen 2008:567 framgår att allas lika rättigheter och möjligheter ska främjas oavsett köns-tillhörighet. Värderingsstyrd könsbunden slöja med syfte att skyla just flickor och kvinnor, står i uppenbar strid med detta.

Det finns olika argument kring den värderingsstyrda slöjan som flickor och kvinnor bär. De uttalanden som innebär att flickor själva är positiva till att bära slöjan eller att ”man måste få klä sig som man vill” spelar i sammanhanget förskolan mindre roll än argumenten mot värderingsstyrd slöja. Små flickor är barn som inte ska styras in i diskriminerande, icke jämställda mönster. Värderingsstyrd slöja signalerar ett icke jämställt förhållningssätt.

Varken personal eller barn ska bära värderingsstyrd slöja under någon del av förskoledagen. Små flickor ska ges chansen att leva utan de värderingar där kvinnan ses som ofri, osjälvständig och som ägodel av män. 

Mat av god kvalitet

Matkvaliteten är oerhört viktig för såväl vuxna som förskolebarn. God matkvalitet påverkar den personliga hälsan, orken och utvecklingen. Valet av råvaror påverkar miljön och det öppna landskapet.

Det bästa är om härodlade råvaror kan användas, tillagning sker på plats och halv­fabrikat väljs bort. På så sätt erhålls en matkvalitet som kan mäta sig med de bästa skolköken i Europa. Måltiderna är en central del för barnen och i tillvaron på förskolan. Måltiderna innebär och möjliggör pedagogiska inslag, de innebär samling och social samvaro. Kosten i sig själv behöver vara näringsrik, av god kvalitet, välsmakande, väl tillagad och kött skall vara producerat på ett sätt minst motsvarande svensk djurlag­stiftning. Att äta ordentligt, regelbundet och mat av god kvalitet påverkar barns hälsa, utveckling och inlärningsförmåga, välmående och förmåga att vara aktiva. Om så är möjligt finns många fördelar med att omvandla mottagningskök till tillagningskök eller att närliggande förskola, skola och eventuellt även äldreboenden samverkar med tillagningskök. Genom tillagningskök möjliggörs även pedagogiska inslag i måltids­processen, där barn delvis kan delta. Sverige ligger högt i topp som ”matnation” med välrenommerade kockar och restauranger som vunnit flera utmärkelser och priser internationellt. Kompetensen kan med fördel användas även vid tillagningskök, sam­verkande kök och genom att ta fasta på vällagad mat baserad på härproducerat inom förskolan.

Ökade möjligheter för heltidsanställning

Förskolepersonal ska ges möjlighet till heltidsanställning. Att kunna arbeta heltid om man så vill är en jämställdhetsfråga eftersom förskoleverksamhet är en kvinno­dominerad bransch. Genom att möjliggöra heltidsanställning istället för deltids­anställning förenklas även planeringen av verksamheten inom förskoleverksamhet. Yrket kan därigenom bli ännu mer attraktivt, eftersom heltidstjänst är mer fördelaktigt för den anställde. Valfrihet och utrymme för deltidstjänster för den som så önskar bör självklart kvarstå.

Slopat karensavdrag för personal inom förskolan

Alla som har barn i förskoleåldern känner säkert igen en vardag som med jämna mellanrum är kantad av förkylningar och influensor. Förskolan, där många barn finns samlade på liten yta, är en känd riskzon för smittspridning. På samma sätt som det är en självklarhet att förskolan inte accepterar att sjuka barn deltar i verksamheten, ska det vara självklart att barn inte ska behöva befinna sig på en förskola med sjuka pedagoger eller personal.

Förskolepersonal är en viktig yrkeskår och behöver goda arbets- och anställnings-förhållanden. Inom förskoleverksamhet sprids förkylningar och annan smitta mellan barn och personal, detta genom att många möts i verksamheten, ofta på liten yta. Det bör vara självklart att varken barn eller personal vistas i verksamheten när man är sjuk, utan är hemma tills man är frisk. Karensavdraget som det är utformat idag försvårar möjligheten att kunna stanna hemma. Genom slopat karensavdrag för förskolepersonal så möjliggörs i större utsträckning hemmavistelse för att bli frisk. Fördelarna är flera. Karensavdraget bidrar till ökad hälsa, välmående och minskar eventuell stress hos personal som känner ansvar för och behov av att arbeta samtidigt som man inte är frisk. Det förhindrar även ökad smittspridning mellan personal och barn i de fall personal istället är sjukskriven vid sjukdom. Slopat karensavdrag innebär ett samhälleligt ansvarstagande och månande om såväl förskolepersonal som barn och föräldrar.

Nationella riktlinjer för pedagogisk omsorg

Ett alternativ till förskolor är pedagogisk omsorg. Trots att denna form av omsorg är ett viktigt alternativ till den traditionella förskolan är den inte uppmärksammad i samma utsträckning som förskolan. En problematik är det professionella dilemmat eftersom verksamheten oftast drivs i personalens eget hem samt frågeställningar om huruvida verksamheten verkligen kan beskrivas som pedagogisk.

Utgångspunkten ska alltid vara barnets bästa. Alla barn är inte redo att vid exempel­vis ett års ålder möta omvärlden i en större barngrupp med begränsad uppmärksamhet. Därför är pedagogisk omsorg vid sidan av förskola eller hemmavistelse ett viktigt alternativ för att upprätthålla valfrihet för varje unikt barn.

Möjligheter och även regler ska vara jämförbara för pedagogisk omsorg i hela landet. Premisserna ska även vara jämförbara mellan förskola respektive pedagogisk omsorg på annan plats. Det finns behov av att inrätta nationella riktlinjer som tar fasta på jämförbara krav på hur den pedagogiska omsorgen ska bedrivas och på att verk­samheten ska erbjudas likvärdiga möjligheter oavsett var omsorgen bedrivs.

Enligt Skolverket ska förskolans läroplan vara vägledande. Den är alltså inte bind­ande för pedagogisk omsorg. Skollagen 2010:800 tar i kapitel 25 upp vissa premisser som ska gälla pedagogisk omsorg. Det finns allmänna råd daterade 2012 för pedagogisk omsorg, vilka förmedlas via Skolverket. Råd är bra men otillräckligt. Större likvärdiga möjligheter behöver ges. I enlighet med en av slutsatserna i utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg (U 2018:08) anser Sverigedemokraterna att de allmänna råd som Skolverket ger ska förtydligas och göras om till föreskrifter av närmast berörd myndighet.

Valfriheten och mångfalden skall värnas och Sverigedemokraterna motsäger sig ett etableringsstopp för pedagogisk omsorg utan menar att framtida verksamhet istället ska ha tydligare regelverk att förhålla sig till.

Öka personaltätheten

Barn och personal mår bra av att dagarna och verksamheten på förskolan är trivsam, trygg, givande och att det finns utrymme för lek och kreativ aktivitet. Föräldrar är också måna om att deras barn får bra förutsättningar på förskolan. Få antal barn per förskole­personal är en viktig sak för att alla barn ska få den uppmärksamhet och omsorg som krävs. En maximal gräns på fem barn per förskolepersonal behöver sättas. Detta skulle i så fall innebära ett tak. Det är givetvis ännu bättre med färre än fem barn per förskolepersonal.

Antalet barn i förskolan har ökat med så mycket som 90 000 barn över en tioårsperiod. Personaltätheten är trots det ökade antalet inskrivna barn, relativt stabil men minskar något. Personaltätheten motsvarade år 2017 5,1 barn per personal. Detta är en genomsnittlig siffra. Många förskolor har för lite personal sett till antalet inskrivna barn, än vad som är optimalt. Det ser olika ut i olika regioner och i olika kommuner. Problemen är stora på många håll med allt för liten personalstyrka.

Illustration av ökningen av antalet inskrivna barn i förskolan och en stagnerad och vagt nedåtgående utveckling av antalet förskolepersonal. Källa: Skolverket, illustrationen hämtad hos SKR (Sveriges Kommuner och Regioner).

Det finns idag möjlighet att söka statsbidrag för att minska barngruppernas storlek i förskolan. Kommunala och fristående huvudmän för förskolan kan söka bidraget. Barn upp till 2 års ålder är prioriterade. Men bidraget är avsett att minska barngrupperna och antal inskrivna barn per huvudman och anger inte nivå för önskvärt maximalt antal barn per personal. Det är en otillräcklig satsning. Alla barn, all personal och all förskole­verksamhet ska ha samma förutsättningar, goda villkor och möjligheter.

Förbättra förskolepersonalens arbetsmiljö

Sverige har en väl fungerande barnomsorg – så pass god att andra länder ser till svensk förskoleverksamhet som en inspirationskälla och ett föredöme eftersom alla barn oavsett sina unika förutsättningar har rätt till barnomsorg. Vardagen för de pedagoger och den personal som varje dag arbetar för att våra barn ska kunna erhålla denna omsorg har dock inte en lika väl fungerande situation. En mycket hög arbetsbelastning, under­bemanning, för många bisysslor och mycket begränsade ekonomiska förutsättningar för den löpande verksamheten utgör tyvärr en del av verkligheten inom förskolan. Detta har inte enbart lett till ökat antal sjukskrivningar, utbränd personal, hög personalomsättning samt till försämrad trygghet och kontinuitet hos barnen. Det har gått så pass långt att förskolepersonal i ett nätverk över hela landet gått samman i det som benämns ”Förskoleupproret” för att tillsammans kämpa för förbättrade villkor och förbättrad arbetssituation. Personalengagemang är positivt, men utökat stöd behövs också.

Regeringen behöver i sitt arbete sätta ett större fokus på personalens förutsättningar och aktivt arbeta med att minska belastningen, öka bemanningen och motverka antalet sjukskrivingar.

Våra förskolebarn ska ges bästa möjliga förutsättningar. Där spelar personalen en avgörande roll. Därför behöver ett större fokus riktas mot en förbättrad arbetsmiljö och goda villkor för personalen inom förskolan.

Förbättra förskolebarnens vistelsemiljö

Ljudvolymen i förskolans lokaler kan stundvis vara mycket hög. Studier har visat på exempel där ljudnivån passerat 70 dB som ett snittvärde över en arbetsdag. Anled­ningarna till detta kan bero på för stora barngrupper, för små lokaler eller att lokalerna inte är byggda och utformade på ett sätt som är anpassat för verksamheten. Oftast är skälen en kombination av dessa och andra anledningar. För att åtgärda detta, och förbättra miljön för såväl barn som personal, måste man fastställa ett antal kvadratmeter per barn som ett minimum samt ställa krav på att lokalerna är dimensionerade och utformade på ett sätt som är anpassat för den verksamhet som skall bedrivas. Regel­verket gäller primärt framtida förskolor och befintliga förskolor och verksamheter som inte uppfyller dessa krav skall i möjligaste mån anpassas till det nya regelverket.

Vidare anser Sverigedemokraterna att småskaliga förskolor med 1–4 avdelningar bör rekommenderas och är att föredra men menar samtidigt att det är en primärt kommunal fråga i dagsläget i och med de unika förutsättningarna som finns för varje kommun.

Det pedagogiska uterummet

Det pedagogiska uterummet som en plats för lärande bidrar till den motoriska träningen, den utforskande miljön, språkets användning, stimulans av sinnena och det fysiska och psykiska välbefinnandet.

Boverket hade under 2014 tillsammans med Tankesmedjan Movium vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i uppdrag av regeringen att ta fram en vägledning för barns och ungas utemiljö med särskilt fokus på skolgårdar och förskolegårdar. Vägledningen syftar till att förtydliga den fria utemiljöns betydelse samt vilka regelverk som gäller och riktar sig till ansvariga för planering, utformning och skötsel av den fysiska utemiljön vid förskolor och grundskolor.

I fråga om friytans placering framgår av de allmänna råden att den bör ligga i direkt anslutning till byggnaden när det gäller förskola, och att barnen självständigt bör kunna ta sig mellan byggnaden och friytan.

När det gäller friytans storlek anges endast att friytan bör vara ”så rymlig att det utan svårighet eller risk för omfattande slitage går att ordna varierande terräng- och vegeta­tionsförhållanden”. Förrådsbyggnader, bil- och cykelparkering, samt ytor för lastning och lossning är otillgängliga för barnen och ingår inte i friytan.

I Boverkets vägledning framhålls att bedömningen av tillräckligt stor friyta bör ta hänsyn till både friytan per barn och till den totala storleken på friytan. Enligt väg­ledningen kan ett rimligt mått utifrån antalet barn vara 40 kvm friyta per barn i för­skolan och att den totala friytan helst överstiger 3 000 kvm (drygt en halv fotbollsplan). I sammanhanget refereras till forskning som visar att en barngrupp, oavsett antal barn, kan få svårt att utveckla lek och socialt samspel på ett sätt som tillgodoser deras behov på en gård som är mindre än så.

Av de allmänna råden framgår vidare att aspekter som rör tillgänglighet, säkerhet och hälsoaspekter ska beaktas vid placering och anordning av en friyta. Det framhålls vidare att bristande tillgänglighet är en diskrimineringsgrund enligt diskriminerings­lagen.

Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin utförde 2016 en enkätbaserad undersökning av förskolors arbete med att främja fysisk aktivitet. Resultatet visade att drygt hälften (54 procent) av förskolorna hade en gård som motsvarade en halv fotbolls­plan. (2 700 kvm), var fjärde förskola (24 procent) hade en gård motsvarande en halv ishockeyplan (ca 900 kvm) och var tionde (10 procent) förskola hade en gård stor som en tennisplan (ca 300 kvm). Drygt var tjugonde förskola (6 procent) hade inte någon gård alls.

Som en del av arbetet med att garantera det pedagogiska uterummet anser därför Sverigedemokraterna att Boverkets råd och rekommendationer fastställs som minimikrav enligt lag.

Fler vägar till förskollärarexamen

Att läsa till förskollärare tar i normalfallet ca tre och ett halvt år vilket motsvarar 210 högskolepoäng. För den som varit barnskötare i minst fem år finns möjligheten att på distans studera med förlängda terminer för att kombinera med arbete och därmed bli utbildad förskollärare på ca två och ett halvt år.

Det råder stor brist på förskollärare i Sverige och att sätta sig i skolbänken i två och ett halvt till tre och ett halvt år för att erhålla en relativt låg lön attraherar inte när andra utbildningar av samma längd resulterar i andra yrken med bättre lön och villkor.

Precis som att många behöriga lärare väljer att arbeta som annat än just lärare, väljer många personer som vore mycket lämpliga att arbeta som förskollärare ett annat yrke på grund av de långa studierna.

För att göra yrket mer attraktivt föreslår Sverigedemokraterna att man utreder möjligheten till en förkortad förskollärarutbildning som ändå håller samma kvalité. På samma sätt som att Linnéuniversitetet i Växjö kan erbjuda en ett år kortare utbildning om du tidigare arbetat som barnskötare i minst fem år, kan ett personligt test och utvärdering av kandidaten konstatera vilka förkunskaper som finns för utformning av en individanpassad utbildning på distans. Med individanpassad studietakt av samma kvalité som den ordinarie kan kandidaten i slutändan erhålla en examen som förskollärare på betydligt kortare tid än tre och ett halvt år.

Krav för friskoleetablering

För att motverka risken att oseriösa ägare startar eller tar över en fristående förskola måste en betydligt hårdare kontroll ske gällande både vandel och handel. Ekonomiska förutsättningar ska genomgå noggrann granskning, liksom brottsregister för dem som startar eller tar över en fristående förskola. Säkerhetspolisen bör rådfrågas vid misstanke om extremism. Alla kontroller är meningslösa om det enkelt går att anlita en så kallad målvakt, vilket bör vara omöjligt med dessa rigorösa kontroller.

Det har även förekommit att fristående förskolor startats och drivits med lån och bidrag från stater utanför Europa. Risken är mycket stor att sådan finansiering görs av politiska, religiösa eller strategiska skäl. Vi vill begränsa möjligheterna för enskilda personer eller organisationer utanför Norden att finansiera fristående förskolor. Detta gäller både lån, räntefria lån samt rena bidrag. Det ska som huvudregel heller inte vara möjligt att sköta finansieringen utanför Norden genom ombud. Undantag ska kunna göras för redan etablerade och välfungerande förskolor.

De religiösa fristående förskolor som varit etablerade sedan lång tid i Sverige och som fungerar väl ska kvarstå. Däremot ska det införas ett stopp för nyetablering av religiösa fristående förskolor till dess att Skolinspektionen har fått rutin på konsekventa kontroller av dessa förskolor. Detta med anledning av att en mängd missförhållanden uppdagats på ett flertal av dessa förskolor. Det är uppenbart att en hårdare kontroll av dessa förskolor behövs.

När friskolereformen genomfördes i början av 90-talet och utvecklingen mot en mängd friskolor tog fart, har en hel del religiösa friskolor och religiösa fristående förskolor sett dagens ljus. Det står mycket tydligt i förskolans styrdokument att alla förskolor ska präglas av demokratiska och jämställda värderingar. Direkta avsteg från dessa styrdokument har avslöjats på vissa förskolor. Skolinspektionen behöver därför skärpa tillsynen över religiösa förskolor betydligt, inte minst genom fler oanmälda besök.

Öppna förskolan

År 2019 fanns den öppna förskolan i 215 av Sveriges 290 kommuner. Öppna förskolan är en frivillig verksamhet där nyblivna föräldrar kan träffa andra föräldrar, få tips och råd om föräldraskapet och låta barnen leka. Den öppna förskolan är öppen för barn redan innan de uppnått åldern för att gå i den vanliga förskolan och är öppen för alla barn och föräldrar fram till dess att förskoleklassen tar över. I vissa kommuner har den öppna förskolan även öppet på tider när den ordinarie förskolan är stängd, som exem­pelvis kvällar och helger. Skolverket har en mycket kort beskrivning av den öppna förskolans verksamhet och det är snarare respektive kommun och region som själva tolkar och planerar sin verksamhet.

Den öppna förskolan spelar en mycket stor roll för integrationen och är för många nyanlända föräldrar den första kontakten med andra föräldrar och vårdnadshavare. Öppna förskolans uppdrag behöver därför förtydligas generellt och även inkludera ett uppdrag att stimulera barns språkutveckling.

Undantag från rätten till förskola vid extraordinära händelser

I början av 2020 drabbades Sverige och världen av en pandemi p.g.a. coronaviruset. Samtidigt som Folkhälsomyndigheten uppmanade till distansering och att stanna hemma vid minsta symptom var landets förskolor fortsatt tvingade att ta emot barn minst 15 timmar per vecka i enlighet med rådande lagstiftning.

Sverigedemokraterna föreslår att rätten till förskola om 15 timmar per vecka för barn vars vårdnadshavare är arbetssökande eller föräldralediga, vilket regleras i skollagen 8 kapitlet 6 §, tillfälligt och på initiativ av huvudmannen ska kunna inhiberas och att detta beslut ska kunna gälla så länge som allmän smittspridning råder enligt Folkhälso­myndigheten och/eller så länge som Arbetsförmedlingen har paus för aktivitets­rapportering för arbetssökande och bedriver utbildning och andra gruppaktiviteter på distans.

Detta innebär att friska barn, som normalt vistas på förskolan upp till 15 timmar per vecka (eller mer i de fall huvudmannen lokalt beslutat om längre vistelsetid) till vårdnadshavare som är arbetssökande eller föräldralediga, istället stannar hemma vilket innebär ett minskat tryck på barnomsorgen och en minskad risk för smittspridning. Undantag gäller som vanligt för exempelvis barn med speciella behov, vårdnadshavare med funktionsvariation med mera i samråd med huvudmannen.

Fler män i förskolan

Enligt statistik från Skolverket 2017 råder kraftig snedfördelning i personalstyrkan där andelen män utgör drygt 4 procent av de anställda och resterande 96 procent utgörs av kvinnor. Det råder inget tvivel om att det är en kvinnodominerad bransch. Utan att vara för kvotering ser Sverigedemokraterna utrymme för flera män i förskolan. Orsaker till att så få män arbetar i förskolan beror enligt Lärarförbundet på traditionens krav och på pedofildebatten.

Män ska vara trygga i att utbilda sig, ansöka och arbeta inom förskola och barn­omsorg. Fördelar med en könsblandad personalstyrka är att barn, som behöver både kvinnliga och manliga förebilder, då får tillgång till detta och bättre kan identifiera sig med de vuxna förebilderna. Företag som arbetar med arbetsmiljöfrågor lägger exempel­vis fram följande som fördelar med blandad könsfördelning: det stärker arbetsplatsen i ökad potential för innovation, förbättrar arbetsklimatet, inverkar till bättre välmående och hälsa hos personalen, ökar engagemanget och innebär ofta stor kompetensbredd. Den svenska förskolan ska vara en plats med goda förutsättningar, där barn och personal vill vistas, där alla trivs och ges möjlighet till utveckling.

Framtidens förskola

Utvecklingen i förskolan befinner sig i otakt med de allt högre ambitionerna samtidigt som allt färre i personalen är utbildade för sitt arbete och arbetssituationen blir allt mer pressad.

I enlighet med flertalet forskare och pedagoger anser Sverigedemokraterna att det är hög tid, mer än 50 år efter den historiska Barnstugeutredningen, att regeringen nu tillsätter en utredning om den svenska förskolan med uppdraget att göra en grund­läggande genomgång av önskvärda och faktiska förutsättningar för en förskola värd namnet över hela landet.

 

 

Patrick Reslow (SD)

 

Michael Rubbestad (SD)

Robert Stenkvist (SD)

Jörgen Grubb (SD)

Richard Jomshof (SD)

Lars Andersson (SD)

Per Söderlund (SD)

Clara Aranda (SD)