Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa cykling som ett kunskapsmål inom ämnet idrott och hälsa och tillkännager detta för regeringen.
Andelen barn som cyklar minskar för varje år. Det visar statistik över hur stor andel av barnen som cyklar till skolan. Går vi tillbaka till 1970-talet var det en självklarhet för de allra flesta barn att gå eller cykla till skolan. I mitten av 1990-talet cyklade 24 procent av barn mellan 7 och 14 år till skolan. I början av 2010-talet hade andelen minskat till 14 procent, enligt Trafikanalys. Detta trots att sex av tio barn i Sverige, enligt Trafikverket, har skolan inom två kilometer från hemmet.
Den nationella resvaneundersökningen visar att nästan vartannat barn mellan 7 och 14 år i dag kommer till skolan med bil. Föräldrar motiverar detta bland annat med att barnets trafikmiljö längs skolvägen är farlig. Resultatet blir en ond spiral där färre barn får känna friheten och självständigheten i att kunna cykla.
Att barn i dag blir allt mer stillasittande gör att dagens barn förväntas leva kortare liv med sämre livskvalitet än sina föräldrar och att de klimatfarliga utsläppen fortsätter ligga på höga nivåer.
Göteborgs stads cykelprogram talar till exempel om fler cykelvägar och hur dessa ska skötas, cykelparkeringar och andra tjänster för att underlätta cyklandet. Men vad har detta för effekt om inte barn har tillgång till en cykel, inte kan cykla eller förstår sig på fördelarna med att kunna transportera sig själv? Eller har föräldrar som inte tillåter dem att cykla?
För att vända utvecklingen behövs en bredd av åtgärder. En av åtgärderna är att skolorna jobbar för att få fler elever att gå eller cykla till skolan. Precis som skolan ska lära elever att simma är det också viktigt att det blir ett kunskapsmål inom ämnet idrott och hälsa att kunna cykla.
|
Johan Büser (S) |
Anna Johansson (S) |