Tillgänglighet och delaktighet är grundläggande i vårt samhälle. Funktionshinderspolitik rör de flesta politikområden, som till exempel skola, jobb, sjukvård och äldreomsorg. Men ytterst handlar det om mänskliga rättigheter. Ingen människas vilja att utbilda sig, förbättra sin kompetens eller gå framåt i karriären ska begränsas på grund av ett funktionshinder. Personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt ut delaktiga i vårt samhälle, så som i arbetslivet. Därför är det viktigt att öka tillgängligheten för människor med funktionsnedsättning, där rätt hjälpmedel är ett viktigt redskap. Det är också viktigt att effektivisera stödet och minska kostnaderna för att möjliggöra så att fler i den här gruppen kan delta i arbetslivet.
Omkring 13 procent i åldern 16–64 år har en funktionsnedsättning. Den vanligaste typen är nedsatt rörelseförmåga eller någon form av psykisk funktionsnedsättning. Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning har varit varierad. Sysselsättningsgraden har ökat i befolkningen sedan 2013 från 77 procent till 79 procent. Bland personer med funktionsnedsättning är siffran 69 procent. Vilket innebär att sysselsättningsgraden även ökat bland personer med funktionsnedsättning då sysselsättningsgraden låg på 62 procent år 2013. Men trots det finns det många personer med funktionsnedsättning som fortfarande ofrivilligt befinner sig utanför arbetslivet. Andelen sysselsatta är klart mindre bland personer med funktionsnedsättning än befolkningen.
För att människor med funktionsnedsättning ska kunna delta i arbetslivet utifrån sina förutsättningar är det viktigt att det finns bra hjälpmedel. Därför är det viktigt att verka för att öka tillgängligheten i arbetslivet för människor med funktionsnedsättning.
|
Joakim Järrebring (S) |
|