Motion till riksdagen
2020/21:1885
av Joakim Järrebring (S)

Jämlik skattepolitik

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i samband med en skattereform se över beskattningen av kapitalinkomster med syfte att öka enhetligheten och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i samband med en skattereform se över beskattningen av egendom och förmögenheter och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i samband med en skattereform se över utformningen av de s.k. 3:12-reglerna och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i samband med en skattereform se över beskattningen av bostäder och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

I augusti presenterade Jämlikhetsutredningen sitt slutbetänkande. Det är en gedigen produkt på mer än 1 000 sidor som på ett pedagogiskt sätt går igenom hur ojämlikheten i Sverige har ökat de senaste fyrtio åren. En slutsats som utredningen kommer fram till är att denna utveckling till stor del beror på politiska beslut som fattats under perioden. Flera av dessa beslut har varit på skatteområdet. Några tydliga exempel är avskaffandet av den statliga fastighetsbeskattningen som ersatts av en kommunal avgift, avskaffandet av förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt samt införandet av jobbskatteavdragen och nu senast avskaffandet av värnskatten. Det kan finnas goda motiv för flera av dessa beslut men sammantaget har det lett till en ökad ojämlikhet.

I januariavtalet sägs det att vi under mandatperioden ska ta steg mot en övergripande skattereform. Det finns skäl att när man gör en sådan också se över flera av de skatter för de rikaste som förändrats eller tagits bort. Skatten på kapitalinkomster bör höjas, med riktpunkten att en enhetlig skattesats ska gälla för alla kapitalinkomster. Det bör finnas utrymme för att diskutera ett återinförande av arvs- och gåvoskatten samt en översyn av förutsättningarna för en ny förmögenhetsskatt.

Även de s.k. 3:12-reglerna för fåmansbolag bör ses över. De har av allt döma gene­rerat en viss ökning av sysselsättningen, men det är oklart till vilken kostnad. Reglerna har också utnyttjats för att utveckla bolagskonstruktioner som sätter progressiviteten i skattesystemet ur spel. Förändringar som skulle eliminera missbruket och samtidigt bevara de positiva inslagen har tidigare utretts (SOU 2016:75). Förslagen från denna utredning bör genomföras. Åtgärder mot ovannämnda typ av konstruktioner bör vidtas genom en skärpning av aktivitetskravet på företagen.

Det bör också göras en översyn av beskattningen av bostäder. Principen om lika­behandling av hyrt och ägt boende bör återupprättas. Skattesatsen för bostadsrätter kan harmoniseras med den som gäller för småhus.

Jämlikhetsutredningens slutsats att den ökande ojämlikheten till stor del drivits fram av politiska beslut är egentligen en positiv slutsats då den innebär att andra politiska beslut kan vända utvecklingen och göra Sverige mer jämlikt. En bra början vore att se över skattesystemet inom ramen för den utlovade skattereformen.

 

 

Joakim Järrebring (S)