Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en NPF-säkrad skola och tillkännager detta för regeringen.
Skolans lärmiljöer måste utvecklas för att bättre kunna utgå från elevers behov av inlärning.
I dagens skola räknar man med att minst 5–10 procent av eleverna har neuropsykiatriska funktionsuppsättningar, som till exempel adhd (attention deficit hyperactivity disorder), ASD (autismspektrumdiagnos), OCD (obsessive compulsive disorder), dyslexi eller dyskalkyli. Samsjuklighet är vanligt.
Många av dessa elever upplever sin skolgång som svår och problematisk, något som leder till känslor av utanförskap och uppgivenhet. I skolans styrdokument är det tydligt att hela verksamheten ska anpassas och fungera för dessa elever. Betydligt fler elever än så gynnas av anpassningar i skolan som traditionellt faller inom NPF-spektrat.
Att stärka alla elevers egenmakt i skolan, och att tillsammans med dem hitta strategier som främjar såväl mående som lärande, är något som förbereder alla elever för framtiden. Genom att skapa en tillgänglig och trygg skola för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) gynnas samtliga elever.
För att uppnå en NPF-säkrad skola krävs en välfungerande samverkan mellan vårdnadshavare, skola och andra kommunala verksamheter samt hälso- och sjukvården.
Men det finns anledning att överväga om den nationella nivån, utöver de viktiga ekonomiska satsningarna i statens budget, kan göra mer för att främja en NPF-säkrad skola.
Regeringen borde överväga att införa en nationell kvalitetssymbol som skolor kan ansöka om och beviljas om de uppfyller fastställda normer och riktlinjer inom NPF-säkringsområdet.
|
Joakim Järrebring (S) |
Kenneth G Forslund (S) |