Motion till riksdagen
2020/21:1817
av Isak From och Björn Wiechel (båda S)

Fjällens hjältar


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fjällräddningens betydelse och om att vid en översyn beakta fjällräddarnas ekonomiska situation och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Fjällräddningen är helt avgörande vid räddningsinsatser i stora delar av vårt land. Alla frivilliga livräddare är en ovärderlig resurs och styrka för människors trygghet. Därför behöver vi uppmuntra dem som tar det ansvaret. Speciellt för oss som bor i glesbygden och fjällområdena. De tar sig till platser där inte så många tar sig fram i nödsituationer.

Landets fjällräddare har önskat möjligheter att kunna göra skatteavdrag på sina skotrar och övrig utrustning som de tillhandahåller privat för att utföra fjällräddning i statlig regi.

Fjällräddarnas riksorganisation Svefro består av runt 400 fjällräddare. Det har på senare år fått bevittna och känna av den okunskap som finns kring hur den svenska fjäll­räddningen fungerar. Att som ung person som vill ta vid som fjällräddare kunna bekosta en skoter själv är oerhört tufft.

Därför önskar fjällräddarna möjlighet att få till en trygg och säker fordonspark. För att detta ska kunna förverkligas måste det till en avskrivning på fjällräddarnas fordon, på samma sätt som skogs- och jordbruksägarna får. Men dessutom kräver man ett årligt skatteavdrag för den personliga utrustningen samt att samma regler ska gälla för samt­liga fjällräddare längs hela den svenska fjällkedjan.

När du hamnar i nöd behöver du veta att hjälpen kommer – oavsett var i landet du befinner dig. Alla frivilliga livräddare gör ovärderliga insatser och det behövs fler – därför kommer vi fortsätta vara pådrivande för att förbättra situationen för alla dessa hjältar.

Fjällräddningens verksamhet består allt mer av utryckningar som är annat än just tra­ditionell fjällräddning, rapporterade Sveriges Radio Ekot för en tid sedan. En medveten strategi då fjällräddningen är kostnadseffektiv för samhället.

Det handlar exempelvis om livräddning i väntan på ambulans, sökning efter försvun­na personer på andra platser än fjällen, skogsbrandsbekämpning och sjukvårdsinsatser. Och det har visat sig vara ett arbetssätt som sparar mycket pengar, då fjällräddarna har en fast timersättning när de arbetar – oavsett när på dygnet som arbetet utförs eller om det är röd dag.

– Om vi använder fjällräddare i stället för poliser, som kanske även behövs på andra ställen, så är det en fjärdedel av kostnaden, säger Peter Borg, polis och ansvarig för fjäll­räddningen i Jämtland.

Peter Borg ser inte någon risk i att fler polisiära uppdrag hamnar hos fjällräddningen.

– Det här är ju en räddningsresurs, det är ju inte någon övrig polisiär resurs, så vi håller oss på rätt sida den rågången, säger Peter Borg.

Inblandade aktörer har efterfrågat tre omedelbara insatser för att stärka fjällräddning­en. För det första behövs en översyn och förändring av stöd och skattevillkor. Exempel­vis använder fjällräddarna oftast egna skotrar och annat material som är privat. Men det finns inga särskilda lagregler och rättsläget är oklart. För det andra, i avvaktan på gene­rellt bättre villkor för fjällräddarna, har fjällräddarna framfört som förslag att det måste införas ett skoterbidrag på 50 000 kronor för frivilliga fjällräddare. Bidraget kan sökas en gång och kan gälla för såväl reparation som nyinköp.

För det tredje vill fjällräddarna att det införs ett stöd för rekognosceringsturer på 5 000 kronor per år. Det är helt avgörande för arbetet att fjällräddarna kan vara ute i terrängen för att uppdatera sig om aktuella förhållanden. Detta ska inte behöva betalas ur egen ficka.

Fjällräddarnas arbete och de ekonomiska frågor som hör ihop med deras verksamhet är i högsta grad relevant. Det är av största vikt att villkoren för fjällräddarna först och främst uppfattas som rättvisa, men också attraktivare, för att den frivilliga fjällräddnings­verksamheten ska kunna fortgå.

De förslag som lämnas har en tydlig koppling till de skatteregler som gäller i olika verksamheter och det är då av vikt att frågan om stöd och ersättningar till fjällräddarna ges en konkret reglering i bl.a. skattelagstiftningen. Vi anser att Svefros förslag till sum­morna kan vara en vägledning men att det viktigaste är att regeringen vid översyn av fjällräddningen beaktar att en rättvis ersättning till fjällräddarna möjliggörs.

 

 

Isak From (S)

Björn Wiechel (S)