Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över utfallet av Försäkringskassans hantering av livränteärenden och tillkännager detta för regeringen.
Livränta beviljas den som farit illa i arbetet på ett sådant sätt att det på något sätt minskar personens arbetsförmåga och därmed också inkomst. Detta är ett viktigt skyddsnät för svenska arbetare. På drygt tio år har dock antalet personer som beviljas livränta blivit sex gånger färre – en nedgång som enligt Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) sammanföll med den förändring av sjukförsäkringen som den förra moderatledda regeringen genomförde år 2008. Enligt Försäkringskassans siffror beviljades drygt 6 000 personer livränta 2007, medan samma siffra för 2018 var endast drygt 1 000 personer.
Detta är oacceptabelt i ett välfärdsland som Sverige. Den som skadas svårt i jobbet bör rimligen ersättas för de framtida inkomstbortfall som skadan orsakar.
Det har spekulerats kring att Försäkringskassans handläggning av livränteärenden inte alltid resulterat i likvärdiga utfall, att bedömningen av huruvida en person beviljas eller inte beviljas livränta varierar beroende av vilken handläggare som arbetar med ärendet. Om detta går att belägga bör skyndsamt nya instruktioner ges till myndigheten. Dessutom bör också de som fått avslag på sin ansökan om livränta ges chansen att få sin sak prövad på nytt.
Mot bakgrund av ovanstående bör en bred översyn av Försäkringskassans hantering av livränteärenden genomföras.
|
Lars Mejern Larsson (S) |
|