Motion till riksdagen
2020/21:171
av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD)

med anledning av prop. 2019/20:188 Sveriges genomförande av Agenda 2030


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges genomförande av Agenda 2030 ska utgå från den svenska kontexten när det gäller förhållanden, behov och möjligheter och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att specificering ska göras av nytta och målstyrning och hur mätbar effekt uppnås av genomförandet och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomförandet ska gagna nationen Sverige såväl som landets regioner och kommuner och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomförandet ska relateras till goda näringslivsförutsättningar för tillväxt och företagande, vilket möjliggör välfärd, och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges genomförande samt den ledande rollen internationellt inte får gå före att lösa de nationella problemen i Sverige utifrån svensk kontext och svenska förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om säker och hållbar klimat- och miljöpolitik genom att exempelvis satsa på fjärde generationens kärnkraftsreaktorer och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationellt förvaltarskap och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de redan existerande riksdagsbundna målen inte i sin helhet ska användas som utgångspunkt för genomförandet och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Agenda 2030 utgör redan i dag en viktig utgångspunkt i samhället. Den är ett övergripan­de vägledande dokument som kan utgöra ett positivt instrument vid integrering relaterad till svenska förhållanden, behov och möjligheter.

Regeringens förslag lyder, citat: ”Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en eko­nomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför.” Det är ett generellt hållet förslag som är tolkningsbart och som behöver definieras för att hålla.

I förslaget saknas specificering utifrån svensk kontext, hur effektivitet ska uppnås samt målstyrning, nytta och näringslivskoppling.

I regeringens bedömning av hur förslaget kan genomföras noteras bl.a., citat: ”Arbetet bör utgå från nationella förutsättningar. Det är av vikt att tillägga att genomförandet ska utgå från Sveriges möjligheter och att precisera något kring detta, eftersom vad nationel­la förutsättningar innebär är tolkningsbart och olika politiska partier prioriterar olika saker. Utgångspunkten för genomförandet av Agenda 2030 behöver vara att de 17 målen och 169 delmålen för genomförande nationellt och internationellt tolkas och används i den svenska kontexten. Även då Sverige verkar för positiv utveckling globalt ska det ske på ett rimligt sätt och utifrån det som Sverige mäktar med. Implementeringen av målen i Sverige måste utgå från rådande förhållanden i Sverige och gagna nationen såväl som regioner och kommuner.

Även flera remissinstanser anser att det övergripande målet behöver kompletteras med tydligt angivna förflyttningar inom respektive målområde utifrån en svensk kon­text. De menar också att syftet ska vara att det leder till faktiska och mätbara effekter. Kritik från Riksrevisionen har även riktats mot att det råder effektivitetsbrist i statliga satsningar inom samverkansprogram. Dessa remissinstanser och Riksrevisionen behö­ver lyssnas in.

Välfärden i Sverige ska vara en signatur för landet. Den ska inte enbart vara funge­rande utan mer än så – vi vill ha ett Välfärdssverige där tryggheten genomsyrar landet. Välfärd byggs till stor del upp genom näringslivets verksamhet, vilket ger jobb och ut­veckling, samt genom rätt prioriteringar. Samtliga 17 huvudmål är relaterade till välfärd, och de allra flesta av huvudmålen är direkt beroende av fungerande välfärd för att kunna genomföras. Det är därför av vikt att genomförandet relateras till näringslivsaspekter för tillväxt och till möjligheterna att bedriva verksamhet i hela Sverige.

Regeringen anger som skäl för genomförande att Sverige ska vara ledande i genom­förande av hållbar utveckling och tar som exempel upp att Sverige ska bli världens första fossilfria land. Det finns en rad problem som förvärrats i Sverige, exempelvis ökad gäng­kriminalitet, utarmade resurser i kommuner och en hotad välfärd. Att lösa dessa och andra omfattande problem, att få till välfungerande välfärd, näringsliv och levnadsförhål­landen i Sverige, måste vara prioriterat framför att agera för att bli ledande internationellt för hållbar utveckling. Sverige ska verka även för detta, men i första hand måste problem lösas nationellt och resurser läggas på nödvändiga satsningar i Sverige.

Att vara ledande” i enlighet med förslaget och skrivningen är riskabelt för Sveriges finanser – det innehåller nämligen inget stopp. Förbinder man sig vid någonting måste det finnas en avgränsning så att det är tydligt vad som gäller och vad som ska uppnås. Det finns inget samhälleligt ansvarstagande i att Sverige ska vara ledande, vilket riskerar att innebära överskridande av vissa mål. Den generella hållningen i hur regeringen före­slår genomförandet riskerar att utarma resurser, inte minst genom de mål som regeringen väljer ut att fokusera på, medan vissa andra mål inte fokuseras på.

Miljö- och klimatrelaterade områden är högprioriterade i regeringens förslag till ge­nomförandet. Det är ett viktigt område. Därför behöver en hållbar miljöpolitik bedrivas och kopplas till konstruktiva, realistiska och kostnadseffektiva satsningar. Sverige behö­ver exempelvis satsa på säker och effektiv kärnkraft genom forskning och utveckling av fjärde generationens kärnkraftsreaktorer. Internationella åtgärder måste sättas in och nationer där utsläppen är som störst ta sitt ansvar, detta framför att vi i Sverige exempel­vis höjer fordons- och drivmedelsskatter.

Genomförandet behöver dessutom kopplas till nationellt förvaltarskap, där vi ska ta hand om det vi ärvt av tidigare generationer. Detta inkluderar att ta hand om miljön och möjligheterna att bo och verka i hela landet på ett tryggt och bra sätt.

I regeringens förslag är en utgångspunkt att genomförandet ska ha utgångspunkt i redan existerande riksdagsbundna mål. Sverigedemokraterna har inte bifallit samtliga riksdagsärenden som resulterat i de riksdagsbundna mål som regeringen avser. Av den anledningen bör de riksdagsbundna målen inte knytas till genomförandet, utan en anpas­sning av genomförandet ska i stället ske till svensk kontext där kommuners, regioners och nationens behov och gagn sätts i första rummet.

 

 

Oscar Sjöstedt (SD)

 

Dennis Dioukarev (SD)

Charlotte Quensel (SD)