Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att skriva in rätten till undervisning i och på punktskrift i skollagen och tillkännager detta för regeringen.
År 1825 lanserades punktskriften av fransmannen Louis Braille. Han föddes den 4 januari 1809 och blev genom en olyckshändelse blind vid tre års ålder. Louis Braille blev inspirerad av den franska arméns nattskrift och utvecklade ett eget system där man skapar olika bokstäver med hjälp av punkter inom en rektangel – punktskriften. Punktskriften har fått stor betydelse för hela samhället, inte minst för människor med synnedsättning.
Alla barn ska få möjlighet att lära sig att läsa och skriva. En synnedsättning ska inte vara ett hinder för det. Barn med svår synnedsättning eller blindhet måste garanteras undervisning i och på punktskrift. Det är viktigt att även närstående till barn och unga som använder punktskrift får utbildning i punktskrift så att de kan stödja barnen.
Artikel 24 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning lyder: ”Rätten till utbildning ska förverkligas utan diskriminering och på lika villkor. Människor med funktionsnedsättning får inte utestängas från det allmänna utbildningssystemet. Alla, särskilt barn, med synskada, hörselskada, dövhet eller dövblindhet ska få undervisning på det sätt som är bäst för dem. Det förutsätter exempelvis lärare som kan teckenspråk eller punktskrift.”
I många fall uppfylls konventionens mening, men det finns exempel där denna rättighet inte tillgodoses. Att det förekommer brister är något vi måste åtgärda. Därför bör det övervägas att rätten till undervisning i och på punktskrift skrivs in i skollagen.
|
Ida Karkiainen (S) |
|
|
Anders Österberg (S) |
Ann-Christin Ahlberg (S) |
|
Anna Wallentheim (S) |
Fredrik Lundh Sammeli (S) |
|
Heléne Björklund (S) |
Sanne Lennström (S) |
|
Serkan Köse (S) |
Thomas Hammarberg (S) |
|
Åsa Karlsson (S) |
Hillevi Larsson (S) |