Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förbättra förutsättningarna för att nå bredbandsmålet och tillkännager detta för regeringen.
Under pandemin har betydelsen av snabbt bredband i hela landet blivit än mer uppenbar. De som haft möjlighet har arbetat hemma, och många studier har skett på distans. Många har arbetat från sina fritidshus på landsbygden där smittorisken varit lägre. Hur samhället kommer att se ut efter denna pandemi vet ingen i dagsläget. Men covid-19 skulle på längre sikt kunna bidra till ökad efterfrågan på bredband med hög kapacitet och fortsatt utbyggnad i områden som idag saknar snabbt bredband.
Målen i bredbandsstrategin är viktiga för ett helt uppkopplat Sverige eftersom det skapar förutsättningar för att bo och verka i hela landet. År 2019 hade 92 procent av alla hushåll och företag tillgång till digital infrastruktur som tillåter hastigheter på 1 Gbit/s, antingen genom en anslutning eller genom att vara i närheten av fibernät. Sverige placerar sig i toppskiktet inom EU när det gäller uppkoppling och tillgång till bredband enligt EU-kommissionen.
Det ser dock inte lika bra ut i hela landet. 14 % saknar höghastighetsinternet på Sveriges landsbygder. Marknaden är inte landsbygdens bästa vän i det här fallet heller och vissa aktörer har inte byggt det som utlovats. Det innebär att landsbygdernas hushåll och företag inte kan nyttja digitaliseringens möjligheter på lika villkor. Möjligheten att ta del av digital media, tillgänglighet till myndigheter eller att sköta sitt skolarbete ska inte bero på var i landet man befinner sig.
Den socialdemokratiskt ledda regeringen har vidtagit flera åtgärder för att bidra till bättre tillgång till snabbt bredband i hela landet. Under innevarande programperiod för landsbygdsprogrammet (2014–2020) har regeringen avsatt ca 4,45 miljarder kronor till bredbandsstöd för utbyggnad i områden där det inte är kommersiellt lönsamt att bygga ut. Utöver detta har regeringen även inom Regionalfonden möjliggjort satsningar på 1,2 miljarder kronor för utbyggnad av större ortssammanbindande bredbandsnät i de tre nordliga regionalfondsprogrammen. Regeringen fortsätter att satsa totalt 650 miljoner kronor 2020–2022 på ett nytt stödsystem för utbyggnad av elektroniska kommunikationer i form av bredband och har i sitt budgetförslag för 2021 aviserat rejält med mer resurser.
Hur Sverige ser ut efter pandemin kan ingen säga mer än att digitaliseringens möjligheter att ställa om ett samhälle har visat sig gå fort och kommer att påverka oss. Vare sig det gäller att driva företag, var din arbetsplats kommer att vara, var du studerar eller hur du både äntligen får träffa din äldre släkting fysiskt men också fortsätta att umgås digitalt. Den utvecklingen måste hela landet vara med på och ha tillgång till för att vi ska kunna och vilja bo, leva, verka och växa i hela Sverige.
|
Anna-Caren Sätherberg (S) |
Kalle Olsson (S) |