Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kompetensförsörjning i landsbygdskommuner och tillkännager detta för regeringen.
Sveriges kommuner står inför mycket stora utmaningar vad gäller att attrahera den kompetens som krävs både för att utföra sitt kommunala uppdrag och för att skapa tillväxtmöjligheter för de privata företag som verkar i kommunerna. Detta gäller för samtliga kommuner men särskilt för våra landsbygdskommuner. För att möta denna utmaning behöver dessa kommuner en utökad inflyttning av kvalificerad arbetskraft, en ökad återflyttning av de egna invånare som tvingats eller valt att flytta till en större stad för att utbilda sig och inte minst ökad tillgång till högre utbildning från hemkommunen.
Kompetensförsörjningen på landsbygden har särskilt uppmärksammats i både den parlamentariska landsbygdskommittén och senare i Kommunutredningens betänkande ”Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget”. För att öka attraktiviteten föreslår Landsbygdskommittén bland annat en avskrivning av studieskulder samt att regeringen i övrigt tar initiativ som syftar till att öka kommunernas förmåga att rekrytera personal. Även Kommunutredningen föreslår att Sverige bör anamma den norska modellen med nedskrivning av studielån i vissa geografiska områden. Medan Landsbygdskommittén föreslog 23 kommuner med särskilt stora utmaningar gör Kommunutredningen bedömningen att 60 kommuner skulle vara en lämplig avgränsning för en sådan insats.
Ett nedskrivet studielån över tid skulle bidra till att unga som avslutat sina utbildningar i större utsträckning bor kvar och arbetar på mindre orter i landsbygderna. Det skulle också innebära att fler personer som inte själva kommer från landsbygden skulle välja att flytta dit. Den norska modellen bedöms ha haft denna effekt.
Det finns ett stort behov av kompetensförsörjning i landsbygdskommuner om vi ska kunna ta tillvara hela landets möjligheter att bidra till det starka svenska samhällsbygget.
|
Anna-Caren Sätherberg (S) |
Kalle Olsson (S) |