Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över arbetet med att nå nollvisionen så att det tas större hänsyn till regionalpolitiska förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
Sedan 2014 jobbar Trafikverket med att systematiskt anpassa hastigheterna på statliga vägar till vägarnas utformning. Uppdraget beslutades i samband med Nationell transportplan 2014–2025. Fram till 2025 kommer cirka 120 mil statlig väg att få höjd hastighetsgräns och cirka 425 mil att skyltas om till en lägre hastighetsgräns.
Arbetet med att uppnå nollvisionen är av yttersta vikt och något som de allra flesta fullt ut ställer sig bakom. Det är viktigt att en mer omfattande analys göras av konsekvenserna av en hastighetssänkning även ur andra perspektiv. Exempelvis bör man i än större utsträckning titta på vad orsakerna till olyckorna är på nämnda vägar. I Dalarna är exempelvis viltolyckorna ett stort problem och dessa löses varken av hastighetssänkningar eller av mötesfria vägar utan med viltstängsel.
När det gäller mötesolyckorna behöver orsakerna utredas ytterligare. Framför allt behövs en analys av var dessa skett genomarbetas och vara mer specifik. Det finns säkert vägavsnitt där det finns en större risk för mötesolyckor, men dessa kan också förebyggas genom siktröjning och kurvrätning. Andra åtgärder kan vara varierande hastighetsbegränsningar med digitala skyltar som ändras utifrån trafiktryck och årstid.
Ska man lyckas med att förhindra dödsolyckor får man inte blunda för vikten av att ha allmänhetens acceptans för de beslut som fattas. Om inte alla andra möjligheter än hastighetssänkning först uttömts så är risken överhängande att sänkningen uppfattas som negativ hos folk i gemen. Konsekvensen med vissa bilister som kör i enlighet med hastighetssänkningen och vissa bilister som inte accepterat hastighetssänkningen kan då bli att ett ökat antal omkörningar gör att mötesolyckorna blir fler.
Men det handlar inte bara om de bilister som är hemmahörande i Dalarna. Det handlar också om Dalarnas möjlighet att fortsätta utvecklas som besökslän. När besökare ska planera sina semestrar, hos oss eller i något annat län, har restiden betydelse. Faktum är att det Dalarna saknar i exempelvis längd på nedfarter i skidbackarna har vi kunnat hämta hem i närhet. Utifrån detta kan en sänkning av hastigheten även få väldigt stora regionalpolitiska konsekvenser. Om det därtill skulle bli aktuellt med ytterligare hastighetssänkningar, skulle en näring som idag är expanderande kunna drabbas av en tillbakagång som följd.
Avsikten med Trafikverkets förslag är god men dess konsekvenser måste analyseras djupare och i ett vidare regionalpolitiskt perspektiv, där andra åtgärder som exempelvis siktröjning och varierande hastighetsbegränsningar prövas innan hastighetssänkning beslutas.
|
Patrik Engström (S) |
|