Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Ekobrottsmyndighetens förutsättningar att bekämpa ekobrott och tillkännager detta för regeringen.
Den ekonomiska brottsligheten kostar årligen svenska staten mycket pengar. Internationella uppskattningar av skatteundandragandet tyder på att mycket stora belopp går förlorade för världens länder. Till exempel bedömer EU-kommissionen att EU-länderna förlorar 50 miljarder euro årligen på organiserade momsbedrägerier, och konservativa bedömningar från OECD talar om ett globalt skatteundandragande inom företagsbeskattningen på 100–240 miljarder dollar om året. Andra företag drabbas när marknader snedvrids och många drabbas personligt av bedrägerier och förskingring.
Den ekonomiska brottsligheten göder också annan brottslighet. Vi vet att den grova organiserade brottsligheten i våra förorter ofta tjänar pengar på välfärdsbrott och bedrägerier. Det finansierar annan verksamhet och ger dem också den status som krävs för att rekrytera nya ungdomar.
Ekobrottsmyndighetens uppdrag har blivit mer komplext både på djupet (antal inkomna ärenden) samt bredden (antal områden) såsom välfärdsbrott, terrorfinansiering, skattebrott och den organiserade brottsligheten som Sverige behöver komma till rätta med. Den senare tidens allt grövre gängkriminalitet göds av en omfattande ekonomisk brottslighet. Vi håller nu på att stärka polisen och övriga rättsväsendet i kampen mot gängen. Där har Ekobrottsmyndigheten en viktig roll att spela. Den måste också ges bättre villkor för att klara sitt uppdrag.
|
Hans Hoff (S) |
|
|
Adnan Dibrani (S) |
Sara Heikkinen Breitholtz (S) |