Motion till riksdagen
2020/21:1489
av Magnus Manhammar (S)

Energisnål belysning i riksdagens byggnader


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att installera energisnål belysning i samtliga riksdagens byggnader och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Motivering

Genom Parisavtalet har världens stater enats om att hålla den globala uppvärmningen nere till ett globalt snitt på två grader. I oktober 2018 presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin senaste rapport om effekterna av den globala uppvärmningen redan vid en och en halv grad. I den konstateras att vi redan nu börjat erfara de katastrofala konsekvenser den ökade uppvärmningen för med sig för planeten och för mänskligheten. Vid en och en halv grads höjning kan många katastrofala konsekvenser väntas, men vi kan minska de negativa konsekvenserna avsevärt genom att hålla ökningen till den nivån, istället för två grader.

I rapporten bedöms det att vi 2030 kan nå en ökning om en och en halv grad. Forskare bedömer därför att vi nu har ynka tio år på oss att världen över ställa om våra samhällen på ett sådant sätt att vi kan förhindra en del av de negativa konsekvenser den globala temperaturhöjningen medför.

Hela världen måste nu skyndsamt ställa om hur vi lever och arbetar. Förändringar behövs på systemnivå såväl som individnivå. Som politiker kan vi åstadkomma den nödvändiga förändringen genom att fatta beslut som radikalt anpassar samhället på det sätt som krävs och underlättar för såväl individer som företag att leva och verka klimat­smart. Men då tiden är knapp krävs att alla tar sitt ansvar också på individnivå. Riks­dagen måste därför föregå med gott exempel.

Att se över den energiåtgång som belysningen i riksdagen står för och byta ut den till mer energisnåla alternativ som exempelvis LED-lampor och rörelsesensorer, skulle inte enbart innebära stora miljömässiga vinster. Föreningen Belysningsbranschen har i en rapport visat på den ekonomiska potentialen i att byta ut belysningen. De exempli­fierar med att Sveriges skolor skulle kunna göra besparingar på nära 350 miljoner kronor per år om de bytte ut all gammal belysning mot mer energieffektiva alternativ. Vidare konstaterar de att en modern belysningsanläggning endast drar en femtedel i energiåtgång jämfört med en 10–15 år gammal anläggning.

Dessa vinster står således även att göra i det offentliga, också i riksdagen. I en del av riksdagens utrymmen används idag energisnåla alternativ som rörelsesensorer, men i äldre byggnader har det varit svårare att genomföra dylika ändringar. Att effektivisera energiåtgången genomgående i riksdagens byggnader kan således behöva ske i samband med större renoveringar då även andra miljömässiga alternativ bör installeras, såsom timer för teknisk apparatur etc.

 

 

Magnus Manhammar (S)