Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att steg för steg bygga ut den allmänna värnplikten i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
När Berlinmuren föll 1989 infann sig snabbt tron på att en fredligare värld utan kallt krig var möjlig. Sverige och flera andra länder rustade ned det väpnade försvaret och den civila beredskapen.
Sedan dess har mycket hänt och vår omvärld har blivit både oroligare och mindre trygg. Cyberhot, terrorhandlingar och nya konflikter i vår omvärld har vuxit fram och i vår omedelbara närhet pågår konflikter med stora säkerhetsrisker. Under det senaste året har coronaepidemin på ett dramatiskt sätt också visat hur skört vårt samhälle är. Till detta skall läggas att det finns helt andra typer av allvarliga orosmoln i vårt land. Ett sådant är den ökade segregationen som riskerar att skapa permanenta barriärer mellan människor och parallella samhällsstrukturer som gröper ur samhällsgemenskapen.
Det är en stor och ansvarsfull uppgift för varje människa som växer upp att fritt bestämma sig för vad man vill göra av sitt liv i ett samhälle som skapar förutsättningar för att göra de valen möjliga. Vi menar dock att denna möjlighet samtidigt innebär en skyldighet för varje människa som växer upp att lära sig behärska demokratins spelregler och att ta sin del av ansvaret för arbetsuppgifter som bär upp samhället. Värnplikten, som den var utformad tidigare, handlade aldrig enbart om att försvara Sveriges territorium även om det utgjorde det primära syftet. Den innehöll också t ex att lära sig bygga broar, säkra elförsörjningen, rädda liv och att lära sig samarbeta med och lita på andra människor. Det handlade om att lära sig att vara samhällsbärande, vilket är en svårslagen del av integrationen. Att vara behövd och ha en viktig uppgift tillsammans med andra i ett gemensamt sammanhang är något som många unga saknar idag. Omfattande insatser behövs därför för att motverka unga från att hamna i destruktiva livsval.
Mot bakgrund av den ökade oroligheten i vår omvärld och behovet av att öka sammanhållningen i vårt eget land menar vi att det nu är dags att återinföra en ny, modern allmän värnplikt för såväl kvinnor som män. Regeringen har sedan några år, i takt med kraftigt ökade satsningar på försvaret, påbörjat en utbyggnad av värnpliktsverksamheten men mer behöver göras. De flesta ungdomarna får idag brev från rekryteringsmyndigheten men alla får inte mönstra och ännu färre får genomföra värnplikten. Under 2019 kallades 13 000 18-åringar till mönstring varav ca 4 500 fick genomföra värnplikten. Vi menar att utbyggnadstakten behöver ökas och att fler behöver ingå i vårt försvar. Vinsterna blir många. Möjligheterna att försvara våra kuster och vårt luftrum ökar, integrationen stärks, stabiliteten i samhället ökar liksom beredskapen inför civila tillbud som bränder, översvämningar, större olyckor och sjukdomsutbrott.
|
Ingela Nylund Watz (S) |
Abraham Halef (S) |