Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska antalet skadade och dödade i trafiken och tillkännager detta för regeringen.
Under 2019 omkom 223 personer i trafiken enligt Trafikverket. Det är färre än föregående år och en historiskt låg nivå. Antalet döda i trafiken är nu på väldigt låga nivåer i förhållande till antalet fordon som finns i vårt land. Samtidigt vet vi att dödssiffrorna kan variera över år, vilket vi exempelvis såg 2018, som innebar fler döda i trafiken än tidigare år.
Vi vet dessutom ett antal saker om dödligheten på svenska vägar. Trafikverket konstaterar exempelvis att en klar majoritet av de döda omkommer på regionala vägar, samt att en majoritet kör för fort.
Frågor om hur vi tar oss fram på våra vägar är viktiga både för att det är en viktig del av vardagen och livspusslet för nästan alla svenska medborgare, men också för att det är en av de viktigare sätten att interagera med andra medborgare. Därför är det centralt för känslan av samhörighet i samhället att våra vägnät fungerar. Det är också viktigt för att uppfatta att samhällskontraktet fungerar att se att överträdelser beivras.
Det är alltså av stor vikt att vi lyckas få ned hastigheterna på våra vägar. En viktig del i det arbete är att säkra att straff utdöms och är proportionerliga. I vårt grannland Finland är reglerna för fortkörning konstruerade såsom dagsböter, det vill säga att bötesbeloppet blir en funktion av både graden av överträdelse och förarens inkomst. Detta regelverk ökar botens preventiva effekt och borde övervägas också i Sverige.
Ett system som nu har varit i drift i 15 år är det danska systemet med ”klipp” i körkortet vid mindre trafikförseelser, där ett tredje klipp leder till indraget körkort. Detta har avvisats i Sverige för att det ger fel signaler. Samtidigt har det danska systemet lett till att notoriska trafiksyndare har fått indraget körkort, på ett sätt som inte sker i Sverige. Det är därför rimligt att överväga det danska systemet också i Sverige.
Det är också viktigt att det finns rikligt med poliser som arbetar i yttre tjänst med trafikövervakning. Trots att antalet polisanställda har ökat under de senaste åren, har antalet poliser i yttre tjänst som arbetar med trafik minskat. Att kontroller av trafik också är en verksam metod mot organisad brottslighet och droghandel vet vi sedan tidigare.
Ett annat ytterst effektivt sätt att sänka hastigheterna på våra vägar är att öka antalet fartkameror, samt att tillse att de kamerorna är i drift. Det är också viktigt att de böter som utdelas medelst hastighetskameror, i likhet med reglerna i Finland, betalas av ägaren till fordonet, om inte en annan person tar på sig ansvaret. Således ska böter betalas, även när föraren av bilen inte kan identifieras. För att detta system ska fungera måste Polismyndigheten använda de möjligheter som finns för att beslagta de bilar som har obetalade böter registrerade på sig.
En ytterligare metod för att öka lagligheten på våra vägar och därmed minska dödligheten kan vara övervakningskameror vid trafikljus, såsom finns i bruk i bland annat Australien. Dessa kameror bevakar att förare inte kör mot rött eller ökar hastigheten i samband med ljuset till en olaglig nivå. Dessa kameror har med fördel använts i Australien med goda resultat. Detta bör således också prövas i Sverige.
Ett annat problem som också torde leda till högre dödlighet på vägarna är det ökande problemet med ett ökande antal svarta trafikskolor. Det är mycket positivt att den av regeringen beslutade myndighetssamverkan finns. Där arbetar bland annat Ekobrottsmyndigheten, Trafikverket och Transportstyrelsen koordinerat mot svarta trafikskolor. Det är nu viktigt att se över andra åtgärder för att minska problem, såsom att minska antalet handledartillstånd, samt reglerna för vem som får använda bilar med dubbelkommando.
Således bör en bred flora av åtgärder prövas för att minska dödligheten på våra vägar och samtidigt också visa det uppenbara: Lagen gäller alla och när den bryts kommer åtgärder vidtas.
Åtgärder som behövs för att minska antalet döda i trafiken innefattar bland annat att regeringen bör överväga att införa dagsböter för trafikförseelser, vilket innebär att böterna ökar radikalt för medborgare med höga inkomster. Det behövs även säkras att antalet trafikpoliser i yttre tjänst ökar samt övervägas att enligt dansk modell införa ett system med klipp i körkortet. Trafikverket måste också öka antalet övervakningskameror som är i drift. Regeringen behöver överväga att införa bevakning i korsningar, enligt australiensisk modell samt överväga ytterligare åtgärder mot det växande antalet svarta körskolor.
|
Mathias Tegnér (S) |
|