Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en omfattande kommunsammanslagning och tillkännager detta för regeringen.
Mellan landets 290 kommuner finns mycket stora skillnader i vilka förutsättningar som råder. Mångfalden är på många sätt positiv, men om skillnaderna i kapacitet blir alltför stora inverkar det i förlängningen negativt på enskilda individers förutsättningar att påverka sin situation och sin framtid.
Landets lokala medbestämmande och den betydande del av samhällsservicen som tillhör det kommunala ansvaret bör organiseras på ett sätt som svarar mot de utmaningar som Sverige står inför idag och för överskådlig tid framåt.
Även en mycket liten kommun med få invånare ska gentemot sina medborgare tillhandahålla en kommunal service som är likvärdig med den som ges i betydligt större kommuner. Det utjämningssystem som finns kompenserar till del de skillnader som finns. Men urbaniseringen och utvecklingen gentemot allt större städer och regioncentrum går snabbare än vad nuvarande utjämningssystem är uppbyggt för att hantera. Om skillnaderna i kapacitet blir alltför stora inverkar det i förlängningen negativt på enskilda individers förutsättningar att påverka sin situation och sin framtid.
Inom den offentligt finansierade sektorn är det primärkommunerna som står för många av de tjänster som är allra viktigast i en människas liv, från barnomsorg till äldreomsorg. Därtill kommer kommunens roll som samarbetspartner och myndighetsutövare gentemot det lokala näringslivet. En allt mer central uppgift för kommuner är att stärka det lokala företagsklimatet och bidra till att locka inflyttare och investerare.
Kommunernas roll har blivit allt mer mångfasetterad. Inom allt fler samhällsområden ställs krav på kommunerna att ha strategisk kompetens i den egna organisationen. Även om det offentliga åtagandet på vissa områden skulle kunna förändras, till exempel genom ett modernt statligt huvudmannaskap för skolan, kvarstår ändå bilden att kommunernas uppdrag har blivit allt mer komplext.
Många kommuner har mycket stora problem med att hitta rätt person till särskilda tjänster. Kommunernas bristande kompetensförsörjning drabbar i nästa led invånarna och det uppstår orättvisor beroende på var i landet personen bor. För att ha förutsättningar att hantera skattepengar på ett så effektivt sätt som möjligt krävs höga kvalifikationer bland kommunens tjänstemän.
Personal med juridisk, ekonomisk och annan samhällsvetenskaplig kompetens som jobbar i kommunerna spelar en stor roll för att leverera välfärd och service av bästa kvalitet. De arbetar med att ta fram underlag, verkställa politiska beslut och se till att den nationella lagstiftningen följs. Tjänstemän sköter även upphandling och utvärdering av den kommunala servicen. Om kommunerna inte klarar av att fylla tjänster med rätt personal påverkas den kommunala servicen och ansvaret negativt.
|
Arman Teimouri (L) |
|