Den 25 maj 2018 började EU:s så kallade dataskyddsförordning att gälla i Sverige. Den reglerar hantering av personuppgifter. Den ersatte därmed personuppgiftslagen (1998:204). Av 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommittés betänkande (SOU 2020:45) som lämnades i augusti 2020 har inga ändringar tillkommit beträffande artikel 17 i förordningen som innehåller en rätt till radering av personuppgifter. Denna rätt benämns rätten att bli bortglömd, men undantagsregeln omfattar inte uppgifter om till exempel ålder eller antal personer i hushållet. För dessa uppgifter gäller i stället huvudregeln: om de finns sökbara på en webbsida som har utgivningsbevis gäller yttrandefriheten enligt yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), och innehavaren av databasen har ingen skyldighet att radera dessa. Detta hindrar inte att den enskilde kan vända sig till utgivaren och be om att få sina personuppgifter borttagna, men någon rätt att få personuppgifterna raderade finns inte.
Det har visat sig att ett sätt att hitta rånoffer, särskilt årsrika människor som är ensamboende, är att söka fram uppgifter om dem på sajter som Hitta.se och Eniro. Där är ålder och antal personer på bostadsadressen angivna liksom bostadens värde. Den nu gällande lagstiftningen skyddar dem inte. Det är allvarligt i synnerhet som rånen inte bara leder till ekonomiska förluster utan också psykiska och fysiska skador för den drabbade. Dessutom är uppklarningsprocenten låg.
Jag har frågat justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) om regeringen kunde tänka sig att vidta åtgärder så att rätten att bli bortglömd vidgas till att omfatta också uppgifter om till exempel ålder eller antal personer i hushållet för att minska risken att människor genom dessa uppgifter utsätts för rån och andra övergrepp (2019/20:878). Svaret blev att regeringen tar dessa frågor på största allvar men att ytterligare förstärkningar av integritetsskyddet på tryck- och yttrandefrihetsområdet kräver grundlagsändringar. Sådana ändringar måste övervägas och beredas omsorgsfullt och för närvarande finns ingen avsikt att vidta ytterligare åtgärder (Ju2020/00470/POL).
Eftersom artikel 17 i EU-förordningen ger rätt till radering av personuppgifter uttryckt som rätten att bli bortglömd anser jag att denna rätt bör vidgas till att omfatta uppgifter om till exempel ålder och antal personer i hushållet för att minska risken för att människor genom dessa uppgifter utsätts för rån och andra övergrepp. Att grundlagsändringar av det här slaget skulle utgöra hinder för att införa skydd mot rån, våld och övergrepp som har allvarliga konsekvenser för den utsatte är inte acceptabelt. Detta bör ges regeringen tillkänna.
|
Barbro Westerholm (L) |
|