Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att produktionsskatter som åläggs svenskt lantbruk måste ta hänsyn till lantbrukets lönsamhet och konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
Effekterna av de senaste årens sommartorka belyser allvaret med den förhållandevis låga lönsamheten som råder för svenskt lantbruk. Likviditeten måste höjas och lantbrukets konkurrenskraft gentemot andra länder inom EU stärkas. De dyrare produktionsförhållanden som råder för svenska lantbrukare måste uppmärksammas mer av politiken och på sikt utjämnas. Dessutom är det viktigt att nivån på presumtiva produktionsskatter inom området måste belysas ur ett samhällsekonomiskt och företagsekonomiskt perspektiv, innan de beslutas. Detta är viktigt inte minst med tanke på livsmedelsförsörjningen i händelse av kris.
Sverige har av tradition varit ett land som i princip varit självförsörjande på jordbruksprodukter. Idag är situationen en annan. Statistik från 2013 (SCB) visar en självförsörjningsgrad på nötkött med 51 procent, griskött 67 procent och lamm 32 procent. Trenden är dessutom tydligt nedåtgående sedan flera år. Detta kopplat till den dåliga lönsamheten för jordbruksföretagare innebär troligtvis att utvecklingen kommer att fortsätta vara negativ. Klimathot, en växande befolkning samt den pågående inflyttningen till storstäder försvårar också situationen. Men i händelse av nöd måste Sverige kunna försörja sin egen befolkning med livsmedel. Att det finns beredskap för detta är fundamentalt. Det innebär att vi också måste väga in andra faktorer såsom hur tillgången på olika insatsvaror ser ut. Det vill säga tillgången på bekämpningsmedel, gödsel, bränsle till lantbruksmaskiner med mera.
Med hänvisning till ovanstående är det viktigt att produktionsskatter som åläggs svenska lantbrukare måste ta hänsyn till konkurrenskraft och företagsekonomiska perspektiv, så att vi även på sikt kan ha en trygg och säker livsmedelsförsörjning. Detta måtte riksdagen ge regeringen tillkänna.
|
Betty Malmberg (M) |
|