Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att plastpåseskatten bör slopas och tillkännager detta för regeringen.
I maj 2020 infördes den så kallade plastpåseskatten – en skatt som tas ut på bärkassar och grönsakspåsar. Skatten var kraftigt ifrågasatt redan innan den infördes och har kritiserats för att vara ineffektiv – en kritik som snabbt har visat sig befogad på flera områden. Uppföljningar visar nämligen att användandet av plastpåsar har minskat kraftigt och att de väntade skatteintäkterna efter två månader uppgår till 50 miljoner kronor. Det ska jämföras med regeringens prognos som bedömde att intäkterna skulle vara 400 miljoner kronor. Det vill säga åtta gånger högre.
Riksdagens utredningstjänst (dnr 2020:1078) har visat att skatten snabbt ledde till ökad arbetslöshet. Till exempel har den ledande svenska producenten av plastbärkassar redan tvingats säga upp 25 procent av sina anställda. Något som tidigt kritiserades var att den införda plastpåseskatten inte gör skillnad på fossil eller återanvänd och biobaserad plast. Skatten slår istället blint utan hänsyn till klimat- och miljöpåverkan. Det har resulterat i att importerade avfallspåsar, som ofta är tillverkad av fossilbaserad plast, har börjat användas istället.
Ett av regeringens tyngsta argument då plastpåseskatten infördes var att få renare hav. Det stöder vi absolut. Men eftersom 90 procent av plastskräpet i världshaven kommer från tio floder i Asien och Afrika, torde det vara mer effektivt att försöka stoppa utsläppen vid källan. Dessutom är det väl känt att de svenska plastbärkassarna ofta slutade som avfallspåse, vilka sedan eldades upp i kraftvärmeverken och blev energi.
Med hänvisning till det ovan sagda anser undertecknade att denna ineffektiva punktskatt för att minska nedskräpning av plast måste slopas. Detta måtte riksdagen ge regeringen tillkänna.
|
Betty Malmberg (M) |
Marléne Lund Kopparklint (M) |