Att falskeligen försätta bolag i konkurs går idag alldeles för lätt. Dagens förfarande innebär att en konkursanmälan, även om den har undertecknats och lämnats in av en bedragare, handläggs omedelbart av tingsrätt utan att kontakt tas med den rättmätige ägaren. Detta låter sig göras eftersom det inte finns några krav på att anmälaren ifråga ska kunna legitimera sig elektroniskt såsom genom bank-id. Detta är orimligt och en situation som skapar problem då brottsoffret ifråga tvingas ägna tid åt att bevisa att det fattade konkursbeslutet är felaktigt. Oftast måste därför ett juridiskt ombud kallas in som hjälper till med överklagandeprocessen till hovrätt. Därutöver kan det handla om skada i form av försämrat anseende, tidspillan på kontakter med banker och andra myndigheter, förnyelse av företagskort etc. Processen känns inte värdig en rättsstat.
Under senvåren 2020 har flera företag på detta sätt falskeligen försatts i konkurs. Det är därför viktigt att det snarast utarbetas moderna och säkra rutiner som kan skydda såväl fordringsägare som det utsatta företaget som falskeligen har försatts i konkurs. Detta måtte riksdagen ge regeringen tillkänna.
|
Betty Malmberg (M) |
|