I en artikel i somras varnade Kronofogdemyndigheten för en kraftig ökning av antalet skuldsatta hos myndigheten. De refererade också till en undersökning som de har gjort där tjugo procent av de tillfrågade uppger att de har fått sämre privatekonomi efter coronautbrottet. Arbetslösa, egenföretagare och ensamstående föräldrar hör till de värst drabbade. En kraftig ökning sker också bland unga där de vanligaste orsakerna till skulder är körkort, näthandel och mobilräkningar. Många representanter från myndigheten är djupt oroade över utvecklingen och de konstaterar dessutom att antalet personer som under det första halvåret ansökte om skuldsanering har ökat med drygt 40 procent jämfört med i fjol. En ökning som var särskilt stor bland unga mellan 18 och 34 år. De unga nekas dock oftast skuldsanering då deras skuldsättning inte är tillräckligt omfattande, trots att den i genomsnitt uppgår till 30–40 000 kronor. Tillräckligt svårhanterligt.
Den omfattande utvecklingen av kredittjänster på internet är ett problem. Då undertecknad sökte fakta på antalet sms-lån m.m., var det istället ett oändligt antal annonser som visades där flera även erbjöd snabba lån trots skulder till och med hos Kronofogden. Detta är oseriöst och förkastligt och måste stävjas så att överskuldsättningen inte kan öka.
I Norge har det nyligen införts en lagstiftning som kräver ett mer heltäckande kreditregister än vad vi har och Finland utreder en liknande reglering. Undertecknad anser att även Sverige ska inrätta ett sådant register där kreditgivarna från en extern källa kan inhämta uppgifter om konsumenternas totala skulder. På det sättet kan risken för överskuldsättning delvis motas. Detta måtte riksdagen ge regeringen tillkänna.
|
Betty Malmberg (M) |
|