Barn som far illa är något av det värsta som finns; det är något som både berör och upprör. I Sverige finns dessvärre alltför många barn som tvingas växa upp under förhållanden som är allt annat än acceptabla och inte stämmer överens med den barnkonvention som Sverige implementerat i lagstiftningen.
Det finns många barn som sedan väldigt unga år bott i familjehem och naturligt kommit att uppfatta den familj de lever i som sin egen. Ett barn som varit långvarigt placerat hos en familj och vars biologiska föräldrar bedöms ha små möjligheter att ta hand om sitt barn bör komma ifråga för adoption.
Det finns också många barn som bott i många familjehem genom åren och aldrig upplevt en familj som sin egen. Även i dessa fall bör barnet kunna komma ifråga för adoption.
En adoption är naturligtvis inte en lösning för alla familjehemsplacerade barn. Men fler barn än idag bör få chansen att växa upp i ett hem där de fullt ut kan ingå i en familj med band som sträcker sig livet ut.
För att fler ska kunna få växa upp i stabila miljöer hos familjer som kan möta barnets alla behov bör de rutiner som tillämpas på området ses över för att underlätta adoptionen av barn ur familjehem. Ett tydligt barnperspektiv måste få råda.
Många barn skulle kunna få en trygg uppväxt ur sociala, ekonomiska och juridiska perspektiv genom att slippa växa upp under otrygga förhållanden. När ett barns vårdnadshavare bedöms så pass oförmögna att ta hand om sina barn i närtid måste samhället ställa sig på barnets sida och erbjuda ett nytt och tryggt liv i form av adoption.
Idag är adoption av svenska barn till svenska vårdnadshavare i stort sett omöjligt om det inte handlar om närståendeadoption. Detta måste förändras.
Sverige har kritiserats vid ett flertal tillfällen för att man hellre tar föräldrarnas perspektiv än barnens. Vi talar om att värna barnens rätt i många sammanhang. Tyvärr gäller inte detta alltid när vi ser på barn i dysfunktionella familjer. Barnens perspektiv måste rimligen alltid väga tyngre än föräldrarnas.
Nu under våren 2020 har Socialstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att från 2020 till 2022 genomföra kunskapshöjande insatser inom familjehemsvården och där nationella adoptioner är en del. Uppdraget är att sprida och nå ut med kunskap i frågorna till yrkesverksamma inom socialtjänsten och innehåller utåtriktade insatser med start 2021.
Det tragiska ödet för den lilla treåriga flickan kallad Lilla hjärtat har berört och upprört då hon hittades död hemma hos sina föräldrar efter att de fått tillbaka vårdnaden om henne. Hennes liv kan inte räddas men det går att förhindra att fler barn som Lilla hjärtat far illa eller ännu värre att deras liv släcks. Därför är det med noggrannhet regeringens uppdrag till Socialstyrelsen måste följas upp så att kunskap når ut och når fram och att barnperspektivet kommer i fokus i hela rättskedjan. Fler barn måste få möjlighet till trygga hem och en trygg uppväxt där de kan rota sig och få en framtid.
|
Åsa Coenraads (M) |
|
|
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
Lars Püss (M) |
|
Helena Antoni (M) |
|