Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att minska strandskyddet vid bostadsbyggande och tillkännager detta för regeringen.
I Sverige är det nära till vattnet nästan överallt. De närmaste decennierna kommer det att behövas tiotusentals nya bostäder och i det sammanhanget bör vi tänka på hur närheten till vatten kan användas. Strandskyddet och den tolkning som kommuner, länsstyrelser och domstolar gör av regelverket, är idag ett hinder för bostadsutveckling. Regelverket innebär att stora arealer mark inte kan bebyggas.
Strandskyddslagstiftningen har två grundläggande syften: att trygga förutsättningarna för allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Enligt nuvarande lagstiftning gäller ett generellt strandskydd om 100 meter i hela landet. Strandskyddszonen utgår från strandkanten i normalvattenläge och sträcker sig 100 meter upp på land och 100 meter ut i vattnet.
Inom ett strandskyddat område får i princip inga nya byggnader uppföras. Strandskyddet hindrar människor från att bebygga områden nära vatten i tätorter där bostadsbristen är betydande. Nuvarande behov av nya bostäder skulle tillgodoses genom att man minskar strandskyddet från 100 meter till 50 meter från strandlinjen så att bebyggelse kan uppföras så nära som 50 meter från strandlinjen.
|
Mattias Karlsson i Luleå (M) |
|