Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att höja eller slopa fribeloppet för att kunna beviljas studiemedel och tillkännager detta för regeringen.
Den 1 januari 2014 höjdes fribeloppet för studenter med cirka 30 000 kronor. Alliansregeringens förslag innebar att fribeloppet höjdes till cirka 170 000 kronor per kalenderår för en heltidsstudent. Detta är en mycket bra reform, men ändå bara ett steg på vägen mot ett totalt avskaffande av fribeloppet som avser lånedelen i studiemedlet.
Det finns flera anledningar till att det är angeläget att arbeta för att på sikt helt avskaffa fribeloppet. Det skulle vara en del av arbetslinjen, när man gör det tydligt för landets studenter att det verkligen lönar sig att arbeta. En ordning där många studenter väljer bort att arbeta en extra timme är direkt skadlig för viljan att arbeta och tjäna pengar.
Framför allt när det gäller lånedelen i studiemedlet finns det egentligen inte någon anledning alls att denna ska minskas för att den enskilda studenten tjänar pengar. Med dagens reformerade studiemedelssystem ska dessa lån betalas tillbaka under låntagarens yrkesverksamma liv och därför bör det vara upp till var och en att välja om man vill låna dessa pengar eller inte.
Möjligheten att få arbeta under sin studietid är för de flesta studenter både nyttigt och meriterande när de senare ska börja sin reguljära yrkesbana. Därför bör sådana extraarbeten uppmuntras och inte förhindras av onödiga regler och begränsningar. Regeringen bör därför se över fribeloppet.
|
Edward Riedl (M) |
|