Göteborgs hamn är Sveriges i särklass största och viktigaste hamn. Hamnen är helt avgörande för den svenska industrin med såväl import som export. Göteborgs hamn är självklart viktig för staden med direkta jobb inom sjöfart och logistik, men hamnen är framförallt viktig för företag i andra delar av landet. För att företag ska kunna importera eller exportera varor är det en vanlig väg ut på kontinenten, till andra kontinenter eller för att ta emot varor. Göteborgs hamn är också en så kallad corehamn, vilket innebär att det är en av de särskilt prioriterade hamnarna inom EU.
Sverige är beroende av handel där hälften av vår ekonomi kommer från import och export. Vi har en liten egen marknad och ligger geografiskt en bit ifrån andra stora exportmarknader. En väl fungerande logistik är därför viktig och viktigare än för konkurrentländer. Göteborgs hamn är en helt avgörande kugge i logistiksystemet i Sverige. Detta är särskilt tydligt för den viktiga svenska industrin. Coronapandemin har dessutom visat på såväl beroende av transporter som sårbarheten om eller när hinder kommer till.
Ska Sverige över tid säkra och utveckla handeln är det nödvändigt att stegvis stärka Göteborgs hamn. Hamnen har ett stort eget ansvar för att investera i saker som kajer, kranar och områden för tredjepartslogistik liksom investeringar i det kommunala vägnätet. Sjöfartsnäringen kan bidra med saker såsom införande av ny teknik som minskar bränsleförbrukning och utsläpp. Till det har staten ett stort ansvar. Förutsättningar krävs för att kunna ta emot nytt, modernt och större tonnage. Det är också viktigt att satsningar på väg och järnväg hänger samman med hamnens utveckling för att gods ska kunna fraktas till och från hamnen på ett smidigt och tillförlitligt sätt. En stegvis förstärkning av Göteborgs hamn bör prioriteras i den nationella infrastrukturplaneringen. Ett angeläget projekt på sikt är den farledsfördjupning som projekteras. Det handlar om att fördjupa och räta farleder för att hamnen i framtiden ska kunna ta emot de största fartygen som ofta rör sig mellan kontinenterna. Om Sverige inte kan ta emot de största fartygen finns risken att Sverige tappar möjligheten att transportera gods med direkta linjer till Nordamerika eller Asien, det som kallas transoceana direktanlöp. Sådana anlöp är de snabbaste och mest kostnadseffektiva för näringslivet. En prioritering av farledsfördjupning bör övervägas. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Containerhamnen i Göteborg lamslogs för några år sedan under en arbetskonflikt. Effekterna var stora för hamnens kunder, företag i Sverige och utomlands. Transportkostnaderna ökade liksom miljöpåverkan. Det påverkade i sin tur svensk konkurrenskraft negativt. Riksdagen har beslutat om lagändringar med anledning av arbetskonflikten. En förändring är att det nu är förbjudet med strejk vid pågående rättstvister. Förändringarna bidrar till sätta stopp för problemen i containerhamnen i Göteborg samt till att undvika att motsvarande problem uppstår på andra platser på svensk arbetsmarknad. Förtroendet hos de stora rederierna i världen har också påverkats.
Därför bör det övervägas hur staten genom olika åtgärder kan bidra till att återupprätta förtroendet för Göteborgs hamn och Sverige samt bidra till att transoceana fartyg åter kan börja anlöpa Göteborg. Coronapandemin har accentuerat detta behov. Detta för att i sin tur gynna och hjälpa svenskt näringsliv. Detta bör ges regeringen tillkänna.
|
Lars Hjälmered (M) |
|