2020/21:UU5

Kommissionens arbetsprogram 2021

Sammanfattning

I detta utlåtande redovisar utskottet sin granskning av kommissionens arbetsprogram för 2021. I arbetsprogrammet anger kommissionen sina politiska prioriteringar för det kommande året och de initiativ till lagstiftning och andra åtgärder som den avser att lägga fram. Utskottet föreslår att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.

I granskningen av arbetsprogrammet har yttranden lämnats av konstitutionsutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, civilutskottet, försvarsutskottet, socialförsäkringsutskottet, socialutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och arbetsmarknadsutskottet. I yttrandena redovisar utskotten sina synpunkter på arbetsprogrammet inom deras respektive områden. I avvikande meningar i yttrandena redovisas de meningsskiljaktigheter som finns mellan partierna i detta avseende. Samtliga yttranden finns i bilagor till utlåtandet.

På ett övergripande plan välkomnar utrikesutskottet arbetsprogrammets inriktning på att omsätta framlagda strategier i handling samt kommissionens fokus på att utnyttja återhämtningen från coronapandemins konsekvenser till att ställa om samhället och ekonomin till framtidens krav. För att möta unionens utmaningar på längre sikt framhåller utskottet som grund för EU:s konkurrenskraft att EU behöver främja frihandel, satsa på utbildning och forskning samt ta ledningen i utvecklingen av artificiell intelligens.

I uppföljningen av erfarenheter från pandemihanteringen inser utskottet att frågor om befogenhetsfördelningen mellan medlemsstaterna och unionen kan bli en fråga för debatt i den förestående konferensen om Europas framtid. Utskottet vidhåller emellertid uppfattningen att fokus för konferensen i stället bör vara att främja delaktighet och medborgerlig förankring.

Utskottet betonar vikten av kommissionens arbete med bättre lagstiftning och med att utvärdera den befintliga lagstiftningens ändamålsenlighet, som ett sätt att minska de administrativa bördorna. I sammanhanget framhålls betydelsen av att nya förslag baseras på välgrundade konsekvensbedömningar och att allt arbete genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv.

När det gäller arbetsprogrammets avsnitt om EU:s roll i världen delar utskottet uppfattningen att EU ska vara en stark global aktör och försvara en regel- och värdebaserad multilateral världsordning. Utskottet välkomnar kommissionens prioritering av västra Balkan och det östra grannskapet liksom ett fortsatt fokus på det södra grannskapet och Afrika. Utskottet ser det också som angeläget att EU uppdaterar sitt förhållningssätt till Arktis.

Med anledning av EU:s reaktion på utvecklingen i Belarus påminner utskottet om att en majoritet av dess ledamöter tagit ställning för att titta på möjligheten att under vissa förutsättningar och inom vissa områden gå över från krav på enhälliga beslut till beslut med kvalificerad majoritet i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Utskottet anser att förhandlingarna om en sanktionsordning för allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna bör ges hög prioritet.

I utlåtandet finns två motivreservationer (SD, V) och sju särskilda yttranden (S, M, SD, C, V, KD, L, MP).

Granskade dokument

COM(2020) 690 Kommissionens arbetsprogram 2021 – Ett livskraftigt EU i en känslig omvärld.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Arbetsprogrammets huvudsakliga innehåll

Utskottets granskning

Kommissionens arbetsprogram 2021

Arbetsprogrammet

Yttranden från andra utskott

Upplysningar från regeringen

Årsrapporten om strategisk framsyn

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1.Kommissionens arbetsprogram 2021 – motiveringen (SD)

2.Kommissionens arbetsprogram 2021 – motiveringen (V)

Särskilda yttranden

1.Kommissionens arbetsprogram 2021 (S, MP)

2.Kommissionens arbetsprogram 2021 (M)

3.Kommissionens arbetsprogram 2021 (SD)

4.Kommissionens arbetsprogram 2021 (C)

5.Kommissionens arbetsprogram 2021 (V)

6.Kommissionens arbetsprogram 2021 (KD)

7.Kommissionens arbetsprogram 2021 (L)

Bilaga 1
Förteckning över granskade dokument

Bilaga 2
Förteckning över granskningsutlåtanden

Bilaga 3
Konstitutionsutskottets yttrande 2020/21:KU3y

Bilaga 4
Skatteutskottets yttrande 2020/21:SkU5y

Bilaga 5
Justitieutskottets yttrande 2020/21:JuU2y

Bilaga 6
Civilutskottets yttrande 2020/21:CU3y

Bilaga 7
Försvarsutskottets yttrande 2020/21:FöU3y

Bilaga 8
Socialförsäkringsutskottets yttrande 2020/21:SfU4y

Bilaga 9
Socialutskottets yttrande 2020/21:SoU2y

Bilaga 10
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2020/21:MJU3y

Bilaga 11
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2020/21:AU2y

Tabell

Granskningsutlåtanden 2020

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Kommissionens arbetsprogram 2021

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.

Reservation 1 (SD) – motiveringen

Reservation 2 (V) – motiveringen

Stockholm den 26 november 2020

På utrikesutskottets vägnar

Hans Wallmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Hans Wallmark (M), Kenneth G Forslund (S), Olle Thorell (S), Hans Rothenberg (M), Markus Wiechel (SD), Jamal El-Haj (S), Kerstin Lundgren (C), Håkan Svenneling (V), Margareta Cederfelt (M), Björn Söder (SD), Sara Heikkinen Breitholtz (S), Lars Adaktusson (KD), Annika Strandhäll (S), Fredrik Malm (L), Janine Alm Ericson (MP), Magnus Ek (C) och Sara Gille (SD).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Kommissionen antog den 19 oktober 2020 meddelandet COM(2020) 690, Kommissionens arbetsprogram 2021 – Ett livskraftigt EU i en känslig omvärld. Den svenska språkversionen av meddelandet lämnades till riksdagen den 29 oktober 2020. Kammaren har med stöd av 9 kap. 20 § riksdagsordningen hänvisat meddelandet till utrikesutskottet för granskning. Granskningen ska enligt 10 kap. 3 § riksdagsordningen redovisas till kammaren i ett utlåtande.

Utrikesutskottet har gett övriga utskott tillfälle att yttra sig över arbetsprogrammet. I beslutet ställde utskottet följande frågor:

Finns alla relevanta förslag med i arbetsprogrammet eller fattas det viktiga förslag?
Finns det förslag med i arbetsprogrammet som utskottet inte anser bör läggas fram?
Har utskottet några kommentarer kring kommissionens prioriteringar eller övergripande strategiska inriktning?
Är alla förslag lika prioriterade för utskottet att följa? (Frågan besvaras i det fall utskottet finner det meningsfullt att göra en prioritering.)
Finns det i övrigt något särskilt kring hur frågorna har behandlats tidigare eller kommer att behandlas framöver i riksdagen som utskottet ser behov av att lyfta fram i förhållande till arbetsprogrammet?

Yttranden har lämnats av konstitutionsutskottet, skatteutskottet justitieutskottet, civilutskottet, försvarsutskottet, socialförsäkringsutskottet, socialutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och arbetsmarknadsutskottet. Samtliga yttranden finns som bilagor till detta utlåtande.

Den svenska kommissionären Ylva Johansson redogjorde för arbetsprogrammet och svarade på ledamöternas frågor vid utskottets sammanträde den 3 november 2020. Till sammanträdet var övriga utskott och EU-nämnden inbjudna att delta.

Regeringen lämnade den 11 november 2020 faktapromemoria 2020/21:FPM30 om arbetsprogrammet.

Utskottet får regelmässigt föredragningar av regeringen inför möten i rådet för utrikes frågor. Detta gäller även de informella videokonferenser som genomförts i denna rådskonstellation under coronapandemin och de tillfällen då biståndsministrarna sammanträder i konstellationen. Vidare får utskottet föredragningar i särskilda EU-frågor. Efter den redovisning som sträcker sig till den 4 juni 2020 i betänkande 2019/20:UU10 har utskottet fått följande särskilda föredragningar på EU-området:

• En möjlig global EU-sanktionsregim för mänskliga rättigheter, information från kabinettssekreterare Robert Rydberg den 12 november 2020.

• Förhandlingsläget mellan EU och Storbritannien, information från statsrådet Hans Dahlgren den 5 november 2020.

• EU:s utvidgning, information från kabinettssekreterare Robert Rydberg den 5 november 2020.

• Förhandlingsläget mellan EU och Storbritannien, information från statsrådet Hans Dahlgren den 17 september 2020.

• Konferensen om EU:s framtid, information från statsrådet Hans Dahlgren den 17 september 2020.

• Effektivisering av beslutsfattandet inom EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, information från kabinettssekreterare Robert Rydberg den 17 september 2020.

• EU och Afrika – Mot en övergripande strategi, information från utrikesminister Ann Linde den 9 juli 2020.

• Återrapport från toppmötet EU – västra Balkan, information från statssekreterare Paula Carvalho Olovsson den 11 juni 2020.

Bakgrund

EU:s årliga programplanering styrs av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (EUT 2016/L 123/1). Processen är enligt avtalet uppdelad i två faser. Den första utgörs av kommissionens arbetsprogram och den andra av den interinstitutionella programplaneringen, dvs. den gemensamma programplaneringen för Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

I den första fasen ska kommissionen ha tidiga bilaterala diskussioner med Europaparlamentet och rådet om initiativ för det kommande året. Kommissionen drar sina slutsatser av dessa diskussioner i den skriftliga avsiktsförklaring som lämnas till de båda andra institutionerna i september i samband med kommissionsordförandens tal inför Europaparlamentet om tillståndet i unionen. Ytterligare diskussioner ska sedan föras mellan institutionerna innan kommissionen antar sitt arbetsprogram i oktober. Tidpunkterna i denna process anges i ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen (EUT 2010/L 304/47).

Det antagna arbetsprogrammet är sedan utgångspunkt för ytterligare diskussioner mellan institutionerna i syfte att enas om en gemensam förklaring om en årlig interinstitutionell programplanering. I den gemensamma förklaringen fastställs de allmänna målen och prioriteringarna för det kommande året liksom vilka frågor som ska prioriteras i lagstiftningsprocessen. Sådana gemensamma förklaringar om EU:s lagstiftningsprioriteringar har antagits för 2017 och för 2018–2019 (EUT 2016/C 484/02 och 2018/C 12/11). Förhandlarna för de tre institutionerna enades i mars detta år om ett utkast till gemensam förklaring om lagstiftningsprioriteringar 2020 (rådets dokument 6772/20). Det stod emellertid klart att förutsättningarna för programarbetet ändrats och den 27 maj lade kommissionen fram ett justerat arbetsprogram för 2020, COM(2020) 440.

I det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning finns även en process för flerårig programplanering. Enligt denna process ska de tre institutionerna vid utnämningen av en ny kommission utbyta synpunkter om de viktigaste politiska målen och prioriteringarna för den nya mandatperioden. På initiativ av kommissionen kommer institutionerna när så är lämpligt att utarbeta gemensamma slutsatser och se över dessa efter halva tiden. Detta förfarande för flerårig programplanering var avsett att tillämpas första gången våren 2020.

Processen i det interinstitutionella avtalet kan sägas vara ett uttryck för de tre institutionernas ömsesidiga beroende för genomförandet av ett program. EU:s fördrag innehåller olika bestämmelser om ansvaret för programverksamheten. Enligt fördraget om Europeiska unionen (FEU) artikel 15 ska Europeiska rådet ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och bestämma dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar. Ett konkret uttryck för detta är den strategiska agendan som Europeiska rådet antar i juni inför en ny institutionell femårsperiod. Denna ligger sedan till grund för trioordförandeskapens 18-månadersprogram och respektive ordförandeskaps sexmånadersprogram.

Europeiska rådets strategiska agenda för innevarande mandatperiod är uppbyggd kring fyra huvudsakliga prioriteringar:

• att skydda medborgarna och friheterna

• att utveckla en stark och kraftfull ekonomisk bas

• att bygga ett klimatneutralt, grönt och rättvist Europa

• att främja Europas intressen och värden i ett globalt sammanhang.

Artikel 17.1 FEU anger att kommissionen ska ta initiativ till unionens årliga och fleråriga programplanering för att få till stånd interinstitutionella avtal. Kommissionens ordförande lägger vid sin nominering fram ett samlat program för sin mandatperiod, med hänsyn tagen till inriktningen i den strategiska agendan. Detta program ligger sedan till grund för kommissionens årliga arbetsprogram.

Europaparlamentet har genom sitt ansvar för valet av kommissionens ordförande och det efterföljande godkännandet av kommissionskollegiet enligt artikel 17.7 FEU utvecklat en metod, bl.a. med utfrågningar av nominerade kandidater, som ger visst inflytande över den tillträdande kommissionens program för mandatperioden.

Den nuvarande kommissionsordförandens politiska riktlinjer är grupperade under sex huvudrubriker:

• En europeisk grön giv

• Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern

• En ekonomi för människor

• Ett starkare Europa i världen

• Främjande av vår europeiska livsstil

• En ny satsning på demokratin i Europa.

Arbetsprogrammets huvudsakliga innehåll

I sitt årliga arbetsprogram anger kommissionen sina politiska prioriteringar för det kommande året och de initiativ till ny lagstiftning och andra åtgärder som den avser att lägga fram.

Arbetsprogrammet för 2021 består av fyra delar. I den första beskriver kommissionen förutsättningarna för arbetsprogrammet, där hanteringen av coronapandemin och de förslag som lagts fram för återhämtningen står i centrum. Kommissionen anger som övergripande inriktning att dels hantera krisen och dra lärdomar från den, dels styra återhämtningen så att den påskyndar den dubbla gröna och digitala omställningen.

I den andra delen anger kommissionen de åtgärder den avser att prioritera inom de sex huvudrubrikerna i kommissionsordförandens politiska riktlinjer (se ovan). I den tredje delen redogör kommissionen för sitt arbete med bättre lagstiftning, beslutsfattande, genomförande och tillämpning av EU-rätten. En avslutande sammanfattning ges i den fjärde delen.

Till arbetsprogrammet följer fyra bilagor. Den första listar 86 nya åtgärder inom 44 övergripande initiativ. Den andra bilagan listar 41 initiativ för utvärdering och bedömning av den befintlig lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat, s.k. Refit-initiativ. Den tredje bilagan listar 50 liggande förslag som kommissionen anser bör prioriteras i lagstiftningsprocessen. Det gäller bl.a. ett antal förslag till stöd för återhämtningen, klimatlagen och reformen av asyl- och migrationspolitiken. Det äldsta förslaget är från 2008 och gäller likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Bilaga fyra, slutligen, innehåller 14 liggande förslag som kommissionen avser att dra tillbaka, i tre fall för att de fastnat i lagstiftningsprocessen och i övriga fall för att de inte längre är relevanta.

Utskottets granskning

Kommissionens arbetsprogram 2021

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.

Jämför motivreservation 1 (SD) och 2 (V) samt särskilt yttrande 1 (S, MP), 2 (M), 3 (SD), 4 (C), 5 (V), 6 (KD) och 7 (L).

Arbetsprogrammet

Kommissionens arbetsprogram för 2021 är utformat mot bakgrund av coronapandemin och det behov, men också den möjlighet, som denna inneburit för EU att accelerera den gröna och digitala omställningen och stärka den samhälleliga och ekonomiska resiliensen. Drivkraften är även fortsättningsvis kommissionens övergripande vision att bygga ett mer rättvist, sundare, grönare och mer digitalt samhälle. Pandemin ger arbetsprogrammet ett tvådelat fokus. Åtgärderna handlar om att dels hantera krisen och dra lärdomar från den, dels utnyttja återhämtningen till att ställa om samhället och ekonomin. Den föreslagna faciliteten för återhämtning och resiliens innehåller till nära 60 procent öronmärkta medel för investeringar för den gröna och digitala omställningen. Anskaffningen av medel till återhämtningsinstrumentets budget om 750 miljarder euro ska till 30 procent ske genom gröna obligationer. Kommissionen ska också lägga förslag om nya inkomstkällor till unionens budget, s.k. egna medel.

Inriktningen för 2021 är att omsätta de strategier kommissionen presenterat under 2020 i konkreta åtgärder. Dessa åtgärder ska vägledas av målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 och av Parisavtalet. Vikt läggs vid att främja medborgarnas deltagande, t.ex. genom att inleda konferensen om Europas framtid, och att bygga in ett långsiktigt perspektiv genom s.k. strategisk framsyn.

Under huvudrubriken En europeisk grön giv läggs fokus på att göra EU:s klimat- och energilagstiftning förenlig med målet om utsläppsminskningar om minst 55 procent jämfört med 1990 års nivå till 2030 i enlighet med förslaget till klimatlag. Detta omfattar bl.a. en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna. Under rubriken finns också åtgärder för att omsätta handlingsplanen för cirkulär ekonomi i praktiken och för att främja hållbara transporter.

Under huvudrubriken Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern avser kommissionen att anta en färdplan för digitaliseringen med mål som ska uppfyllas till 2030. Kommissionen kommer också att fortsätta arbeta för en internationell överenskommelse om digital beskattning och, om det inte lyckas, lägga fram ett förslag om detta i EU som också ska kunna generera inkomster till unionens budget. Ett annat initiativ handlar om att säkerställa goda arbetsvillkor för personer som tillhandahåller tjänster över digitala plattformar.

Under rubriken En ekonomi för människor ligger fokus på att motverka de sociala konsekvenserna av coronakrisen. Vägledande är pelaren för sociala rättigheter, för vilkens genomförande kommissionen tänker anta en ny handlingsplan. Andra initiativ är en rekommendation om en barngaranti och att arbeta vidare med fördjupningen av EMU genom främst kapitalmarknadsunionen och bankunionen.

Under rubriken Ett starkare Europa i världen är inriktningen att främja EU:s strategiska intressen och att försvara en regel- och värdebaserad världsordning. De östra och södra grannskapen liksom västra Balkan och Afrika är fortsatt prioriterade områden. Åtgärderna handlar bl.a. om att stärka EU:s bidrag till den regelbaserade multilateralismen, en ny ansats till det arktiska området, en översyn av EU:s humanitära bistånd och ett strategiskt arbete för att stödja avväpning, demobilisering och återanpassning av tidigare stridande för att säkerställa stabilitet i tidigare konfliktområden.

Under rubriken Främjande av vår europeiska livsstil lanseras en hälsounion för att förbättra EU:s förmåga att identifiera och hantera allvarliga gränsöverskridande hälsohot. Detta inkluderar ett nytt centrum för biomedicinsk forskning och en läkemedelsstrategi för att säkerställa tillgången till säkra mediciner till rimliga priser. Vidare avser kommissionen att förbättra Schengenregelverkets funktion inom en ny strategi och lägga fram ett antal åtgärder som uppföljning av strategin för säkerhetsunionen. En strategi ska också antas för att bekämpa antisemitism.

Under rubriken En ny satsning på demokratin i Europa finns ett paket med åtgärder för att stärka integriteten i valprocessen och säkerställa fri och oberoende journalistik. Strategier för att främja rättigheter för barn och för personer med funktionsnedsättning ska antas liksom förslag mot könsrelaterat våld och hatbrott. Kommissionen avser också att utveckla en långsiktig vision för EU:s landsbygder.

På ett övergripande plan kommer kommissionen att fortsätta arbetet med att stärka faktabasen för sina förslag, se till att de föreslagna åtgärderna ska vara lätta att följa och inte skapa onödiga bördor för företag och enskilda. I ett meddelande om bättre lagstiftning ska kommissionen utveckla sitt åtagande att minska de administrativa bördorna genom principen ”en in, en ut”. Kommissionen ska också lägga än större vikt vid att förbättra genomförandet och tillämpningen av EU-lagstiftningen för att säkerställa den inre marknadens funktion, skydda väsentliga försörjningskedjor och upprätthålla medborgerliga rättigheter.

Yttranden från andra utskott

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet ser med oro på ökningen av hot och våld med antisemitiska motiv och välkomnar därför kommissionens avsikt att lägga fram en strategi mot antisemitism. Konstitutionsutskottet välkomnar också åtgärder för att förbättra demokratins motståndskraft mot yttre påverkan, däribland åtgärder som syftar till att motverka desinformation och hot om extern inblandning i valet till Europaparlamentet samt för att stödja fria och oberoende medier. Samtidigt har utskottet svårt att värdera förslagen eftersom informationen om dem i arbetsprogrammet är knapphändig. Avslutningsvis påminner konstitutionsutskottet om tidigare invändningar mot förslag om s.k. toppkandidater och gemensamma valkretsar vid val till Europaparlamentet (se utl. 2015/16:KU27 och prot. 2017/18:27 § 4).

Avvikande mening Liberalerna

Företrädaren för Liberalerna anför i en avvikande mening att en stärkt roll för Europaparlamentet är en del i en önskvärd fördjupning och demokratisering av Europasamarbetet. Partiföreträdaren invänder därför mot den del av utskottets ställningstagande som rör s.k. toppkandidater och gemensamma valkretsar vid val till Europaparlamentet.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet ser positivt på ett arbete inom EU för att förbättra och förenkla de gemensamma regelverken och en utveckling i arbetet med företagsbeskattning som utnyttjar potentialen i den inre marknaden och som gör det lättare att bekämpa skattebedrägerier och skatteflykt. Liksom tidigare är dock skatteutskottet emot ett beskattningssystem som bygger på en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Utskottet ser med stor tvekan på förslag som innebär avsteg från de grunder för beräkning av inkomst som traditionellt sett används vid inkomstbeskattning av företagsvinster. Skatteutskottet framhåller vikten av att små, öppna och exportberoende ekonomiers intressen beaktas när nya regler diskuteras. Det gäller även för nya initiativ om t.ex. en digitalskatt, anser skatteutskottet, som vidhåller sitt principiella motstånd mot att befogenheter på skatteområdet flyttas från medlemsstaterna till EU-nivå, särskilt när det gäller de direkta skatterna.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet upprepar sin ståndpunkt att kommissionen bör lägga större vikt vid att analysera den gällande lagstiftningen när ny lagstiftning förbereds och särskilt att ny straffrättslig lagstiftning på EU-nivå endast ska tas fram om det bidrar med ett betydande mervärde.

Justitieutskottet lyfter fram ett antal initiativ som det anser borde finnas med i arbetsprogrammet. Det gäller en revidering av det s.k. API-direktivet om transportörers skyldighet att överföra förhandsinformation om passagerare till behöriga nationella myndigheter i syfte att förbättra gränskontrollerna och bekämpa olaglig invandring. Direktivet är också ett led i kampen mot terrorism.

Vidare anser utskottet att initiativ bör tas för att förbättra möjligheterna för överförande av lagföring, och lyfter för detta fram behovet av en översyn av rambeslutet om verkställighet av frihetsberövande påföljder.

Justitieutskottet saknar också förslag för att säkerställa och förbättra tillgången till information och elektroniska bevis för brottsbekämpningen, t.ex. genom en balanserad reglering av datalagring, kryptering och en effektiv gränsöverskridande tillgång till elektronisk bevisning.

En översyn efterlyses även av det s.k. PNR-direktivet om användning av passageraruppgiftssamlingar för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brottslighet.

Slutligen anser justitieutskottet att ett förslag bör tas fram för att införa en obligatorisk biometrisk kontroll vid yttre gräns av personer som åtnjuter fri rörlighet, på samma sätt som för tredjelandsmedborgare.

Civilutskottets yttrande

Civilutskottet begränsar sitt yttrande till kommissionens avsikt att prioritera förslaget till direktiv om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag. Det är en prioritering som civilutskottet alltjämt motsätter sig. I yttrandet hänvisas till att riksdagen ansett att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen (utl. 2012/13:CU14, rskr. 2012/13:138) och riktat ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen inom EU bör verka för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördelningen i svenska börsbolags styrelser (bet. 2016/17:CU6, rskr. 2016/17:133). Som skäl för tillkännagivandet angavs bl.a. att de regler som ska gälla för hur ägarna utser styrelseledamöter bör förbli en sak för varje medlemsstat att bestämma och att arbetet för att stärka jämställdheten inom näringslivet bör drivas nationellt.

Avvikande mening Socialdemokraterna och Miljöpartiet

Företrädarna för Socialdemokraterna och Miljöpartiet ställer sig i en avvikande mening bakom kommissionens prioritering av förslaget om jämnare könsfördelning i börsnoterade företag. Som motivering anges bl.a. att enskilda medlemsstaters åtgärder uppenbarligen inte räcker för att ta till vara de möjligheter till konkurrenskraft och tillväxt som följer av ett gott utnyttjande av tillgänglig kompetens, däribland kvinnors, i bolagsstyrelserna. Frågan kan därför på grund av dess omfattning bättre uppnås om alla medlemsstater agerar tillsammans.

Avvikande mening Moderaterna

Företrädarna för Moderaterna efterlyser i en avvikande mening vissa förslag på reseområdet för att stärka konsumentskyddet vid inställda resor och vid researrangörens insolvens i ljuset av den pågående krissituationen och framtida liknande situationer.

Vidare anförs att det i arbetsprogrammet aviserade förslaget om hållbar bolagsstyrning inte bör läggas fram eftersom ytterligare reglering på EU-nivå av företagens hållbarhetsarbete riskerar att öka regelbördan för företagen på ett sätt som inte motsvarar nyttan.

Avvikande mening Sverigedemokraterna

Företrädarna för Sverigedemokraterna anser i en avvikande mening att kommissionen inte bör lägga fram något förslag om hållbar bolagsstyrning. Som skäl anges att det saknas behov av ytterligare reglering på EU-nivå när det gäller hållbarhetsarbete i svenska företag och att svenska företag själva kan avgöra hur hållbarhetsfrågor ska hanteras i den egna verksamheten.

Särskilt yttrande Vänsterpartiet

I ett särskilt yttrande betonar företrädaren för Vänsterpartiet vikten av en jämnare könsfördelning när det gäller deltagandet i ekonomiskt beslutsfattande. Det bör emellertid vara en uppgift för varje medlemsstat att ta initiativ för att åstadkomma en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelserna, anser partiföreträdaren, som därför delar utskottets uppfattning att EU-förslaget om detta inte bör prioriteras.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet betonar inledningsvis att EU intar en särställning inom svensk utrikes- och försvarspolitik. Utskottet anser att det är värdefullt att EU utvecklas inom säkerhets- och försvarsområdet, samtidigt som det är viktigt att värna medlemsstaternas kompetens på området.

Vidare lyfter försvarsutskottet fram vikten av EU:s arbete med att stärka cybersäkerheten, och ser därför positivt på att kommissionen prioriterar förslaget om inrättande av Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet och av nationella samordningscentrum. Försvarsutskottet emotser även den aviserade handlingsplanen för att uppnå synergier mellan den civila, militära och rymdanknutna industrin.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet anser inte att det saknas något förslag i kommissionens arbetsprogram eller att något förslag i arbetsprogrammet inte bör läggas fram.

När det gäller kommissionens prioriteringar och övergripande inriktning noterar utskottet att förslagen i den nya migrations- och asylpakten är fortsatt prioriterade under 2021. Utskottet ser positivt på kommissionens ambition att lösa de blockeringar som tidigare har funnits i förhandlingarna av vissa förslag om ett gemensamt europeiskt asylsystem. Detta arbete anser utskottet är angeläget att föra framåt men utskottet framhåller att förslagen är komplexa och att konsekvensanalyser behöver göras.

Socialförsäkringsutskottet konstaterar vidare att bestämmelserna om samordning av de sociala trygghetssystemen, som finns i kommissionens prioriteringslista, är en förutsättning för att den fria rörligheten ska fungera inom EU. Det är nödvändigt att bestämmelserna utvecklas och moderniseras i takt med samhällsutvecklingen och för att passa olika typer av sociala trygghetssystem, anser utskottet, som påminner om att behoven av att genomföra förändringar skiljer sig mellan olika typer av förmåner. Utskottet anser alltjämt att en överenskommelse mellan institutionerna bör ta till vara de delar i kommissionens förslag som i sin helhet syftar till att förbättra samordningen och samtidigt respekterar det nationella självbestämmandet. Förslaget får enligt utskottet inte innebära en inskränkning i medlemsstaternas nationella kompetens och bör varken innebära att fler förmåner omfattas av samordningsbestämmelserna eller att fler förmåner kan betalas ut vid bosättning i en annan medlemsstat.

Avvikande mening Sverigedemokraterna

Företrädarna för Sverigedemokraterna anför i en avvikande mening att flera av kommissionens förslag begränsar medlemsstaternas rättigheter och därför måste motverkas, eller i vart fall omarbetas. Förslaget om en unionsram för vidarebosättning bör dras tillbaka, anser partiföreträdarna, eftersom medlemsstaterna själva ska avgöra om de vill ta emot vidarebosatta och hur många.

Partiföreträdarna framför i fråga om ett förnyat partnerskap med det sydliga grannskapet att allt samarbete måste villkoras med att tredjeländerna samarbetar fullt ut för att stoppa illegal migration och återta sina medborgare.

När det gäller de aviserade initiativen om människosmuggling och återvändande anförs att kommissionens prioritering bör vara att skydda EU:s gränser och stoppa illegal och irreguljär migration. Vidare framhåller partiföreträdarna behovet av att inom reformeringen av Schengensamarbetet avveckla begränsningar av medlemsstaternas självbestämmande i fråga om att kunna införa olika former av restriktioner vid gränsövergångar.

När det gäller europeiska system för datasamarbete kring migration anser partiföreträdarna att kommissionen bör prioritera alla initiativ som förbättrar möjligheten att dela information om utlänningars in- och utresa och potentiella risk gentemot EU och Sverige. Partiföreträdarna anser också när det gäller förslaget till nytt återvändandedirektiv att alla försök att begränsa medlemsstaternas möjligheter till förvarstagning eller liknande kontrollåtgärder bör motverkas samtidigt som möjligheterna till samverkan för att verkställa utvisningar bör utökas.

Generellt anser partiföreträdarna att kommissionens prioritering när det gäller migrationspakten bör vara att förbättra säkerheten i Europa och öka försvaret av EU:s gemensamma yttre gräns. Kommissionen bör inte lägga fram förslag som innebär begränsningar i medlemsstaternas självbestämmande eller förslag som innebär tvingande åtgärder gentemot medlemsstaterna.

Avslutningsvis framhåller partiföreträdarna att de står bakom grundtanken i samordningen av social trygghet och EU:s sociala pelare men att bevarandet av den nationella kompetensen måste betonas och förbli i fokus även när det gäller sociala frågor.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet koncentrerar sitt yttrande till frågan om fördelningen av befogenheter på det sociala området. Kommissionens ambitioner att arbeta för bättre folkhälsa och social rättvisa anser socialutskottet är vällovliga men utskottet betonar vikten av att respektera nationella befogenheter. Den fördelning av kompetenser mellan EU och medlemsstaterna som slås fast i fördragen gäller oavsett yttre händelser eller kriser. De åtgärder som kommissionen vidtar för att hantera covid-19-pandemin och begränsa smittspridningen måste därför hållas inom ramen för EU:s befogenheter, framhåller socialutskottet, som noga kommer att granska lagstiftningsförslag från EU och verka för att den fördragsfästa fördelningen av kompetenser mellan EU och medlemsstaterna respekteras.

Avvikande mening Sverigedemokraterna

I en avvikande mening påtalar Sverigedemokraternas ledamöter vikten av budgetrestriktivitet på EU-nivå och att kommande förslag inte får påverka den svenska medlemsavgiften till EU.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet framför i sitt yttrande att det skulle välkomna en översyn av de s.k. habitat- och fågeldirektiven eftersom de är förhållandevis gamla och att förutsättningarna har förändrats för flera av de arter och livsmiljöer som direktiven reglerar.

Utskottet understryker att de grundläggande förutsättningarna för strategierna för biologisk mångfald och för den europeiska skogen måste vara jämbördiga, där biologisk mångfald är en unionsrättslig fråga medan skogspolitiken tillhör den nationella kompetensen och det nationella självbestämmandet. Genomförandet av strategin för biologisk mångfald får inte inskränka det nationella självbestämmandet i skogsfrågor och av samma skäl bör den kommande skogsstrategin hållas på en övergripande nivå, anför utskottet.

Mot bakgrund av Storbritanniens utträde ur unionen tar miljö- och jordbruksutskottet upp fiskerinäringens och beredningsindustrins förutsättningar liksom det gemensamma ansvaret för gemensamma fiskbestånd. Här efterlyser utskottet rättslig klarhet och förutsägbarhet genom förslag från EU.

Miljö- och jordbruksutskottet framför också att det är viktigt att inkludera smittsamma djursjukdomar i arbetet med att stärka EU:s ram för att upptäcka och reagera på allvarliga gränsöverskridande hälsohot. Utskottet anser även att direktiven om utsättning av GMO och om GMO i livsmedel och foder bör utvärderas eftersom den moderna växtförädlingstekniken har utvecklats snabbt.

Vidare efterlyser utskottet en översyn av statsstödsreglerna för biobränslen för att skapa långsiktighet i politikens och regelverkens utformning. Dessutom vill utskottet att kommissionen ser närmare på frågan om ett gemensamt regelverk för avskiljning och lagring av koldioxid.

I den aviserade uppföljningen av strategin från jord till bord noterar miljö- och jordbruksutskottet att kommissionen avser att främja ekologisk produktion. Med anledning av det framhåller utskottet betydelsen av att uppföljningen fokuserar på att främja en ökad hållbar livsmedelsproduktion.

Utskottet anser också att den gränsjusteringsmekanism för koldioxid som kommissionen ska föreslå inte får utvecklas till en konventionell importtull och att det därför är angeläget att noga analysera effekterna på handeln och konkurrenskraften, inklusive förenligheten med WTO-regelverket, i arbetet med att utforma förslaget.

Avslutningsvis uppmärksammar miljö- och jordbruksutskottet sin granskning av meddelandet om den gröna given (utl. 2019/20:MJU17) där utskottet utvecklar sin uppfattning om flera av de frågor som ingår i kommissionens arbetsprogram.

Avvikande mening Socialdemokraterna och Miljöpartiet

Företrädarna för Socialdemokraterna och Miljöpartiet framför i en avvikande mening att EU:s skogsstrategi ska vara samordnad, samstämmig och jämbördig med och av samma relevans som EU:s strategi för biologisk mångfald och att detta är de grundläggande förutsättningarna för de båda strategierna.

Avvikande mening Moderaterna och Kristdemokraterna

Företrädarna för Moderaterna och Kristdemokraterna lägger i en avvikande mening till att den översyn av habitat- och fågeldirektiven som utskottet förordar även ska omfatta direktivens bilagor.

Partiföreträdarna anför med anledning av den aviserade revideringen av direktivet om förnybar energi att kärnkraften på samma sätt som förnybar energi är en förutsättning för klimatomställningen. Fokus för kommissionens kommande arbete bör, anser de, således vara att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå ett fossilfritt energisystem, inte att ställa olika fossilfria energislag mot varandra.

Avvikande mening Sverigedemokraterna

Företrädarna för Sverigedemokraterna lägger i en avvikande mening till att en skärpning av EU:s mål för koldioxidutsläpp till 2030 bör gälla lika i alla länder och att beslutet bör föregås av en redovisning av hur varje land minskat sina utsläpp fram t.o.m. den 31 december 2019.

Vidare har partiföreträdarna en rad förslag om naturvård och skogsbruk. Det handlar bl.a. om målet för skyddad areal inom EU, möjligheten för skogsägare att frivilligt skydda skog och få ersättning för det och behovet av att värna den nationella kompetensen över skyddet av urskog och framför allt gammelskog. Partiföreträdarna påtalar också vikten av att en ändring av införlivandet av Århuskonventionen inte får leda till att mindre företags verksamhet och markanvändning kan blockeras i långa processer.

Avslutningsvis framförs att EU så långt som möjligt bör undvika detaljstyrning och att olika icke-fossila energikällor måste behandlas på ett konkurrensneutralt sätt.

Avvikande mening Vänsterpartiet

Företrädaren för Vänsterpartiet framhåller i en avvikande mening att habitat- och fågeldirektiven är nödvändiga för den biologiska mångfalden och att man inte bör öppna för en försvagning av skyddet genom en översyn av direktiven.

EU:s strategier för skogen och den biologiska mångfalden bör enligt partiföreträdaren utformas inom ramen för hållbara ekosystem och internationella åtaganden. Sverige ska även fortsättningsvis ha nationell rådighet att utforma sin skogspolitik i enlighet med dessa ramar. Partiföreträdaren anför också att kommissionen behöver arbeta för ett hållbart fiske och att försiktighetsprincipen och principen om att förorenaren betalar ska tillämpas när det gäller GMO.

Avslutningsvis framhålls vikten av att främja en ökad ekologisk produktion i samband med uppföljningen av strategin från jord till bord.

Avvikande mening Liberalerna

Företrädaren för Liberalerna anser i en avvikande mening att uppföljningen av strategin för biologisk mångfald bör välkomnas och inte bara noteras.

Därtill vill partiföreträdaren att utskottet i uttalandet om gränsjusteringsmekanismen för koldioxid ska lägga till att utskottet ser fram emot det fortsatta arbetet med denna och att det ser ett stort behov av att EU prissätter en större andel av sina koldioxidutsläpp.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet välkomnar i sitt yttrande den handlingsplan för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter (den sociala pelaren) som aviseras i arbetsprogrammet. Arbetsmarknadsutskottet anser att den sociala pelaren innehåller de prioriteringar som behövs för att möta de utmaningar som den ekonomiska nedgången i pandemins spår innebär.

Utskottet lyfter fram att en central utgångspunkt för EU-samarbetet måste vara att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna på det socialpolitiska området respekteras, inte minst på arbetsrättens område. Den svenska arbetsmarknadsmodellen ska med kraft värnas i EU-samarbetet, anser utskottet som understryker att den sociala pelaren inte har ändrat kompetensfördelningen utifrån EU-fördragen utan att den uppmanar medlemsstaterna att själva agera på de områden där det behövs.

Den sociala pelaren på EU-nivå bör enligt arbetsmarknadsutskottet främst genomföras genom existerande verktyg och processer för sysselsättnings- och socialpolitik inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Det huvudsakliga ansvaret vilar på medlemsstaterna samtidigt som en samordning på EU-nivå kan bidra till positiva resultat i medlemsländerna.

Avslutningsvis påminner arbetsmarknadsutskottet om att det har kritiserat ett antal förslag på arbetsrättens område men att dessa förslag inte har lagts fram för att genomföra den sociala pelaren.

Avvikande mening Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna

Företrädarna för Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna anför i en avvikande mening att handlingsplanen för genomförandet av den sociala pelaren inte bör vara en prioriterad del i kommissionens arbetsprogram. Partiernas företrädare anser att kommissionen behöver ta ett steg tillbaka på det socialpolitiska området och i stället fokusera på den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen. De sociala reformer som en del länder behöver genomföra är ett nationellt ansvar och inget som EU ska använda sina resurser till att driva fram. I motsats till utskottet anser partiernas företrädare att den sociala pelaren leder till mer överstatlighet på det socialpolitiska området och de beklagar djupt att en lång rad förslag om bindande regler på det socialpolitiska området, inte minst inom arbetsrätten, lagts fram med hänvisning till den sociala pelaren.

Avvikande mening Sverigedemokraterna

Företrädarna för Sverigedemokraterna framhåller i en avvikande mening att varje medlemsland ska ansvara för sin socialpolitik utan inblandning från EU. Partiföreträdarna uppmärksammar att de sedan start varit emot den sociala pelaren eftersom de befarar att den leder till att EU får utökade befogenheter på det socialpolitiska området. Enligt den avvikande meningen måste EU ägna sig åt frågor där det finns ett tydligt mervärde för alla medlemsstater, som t.ex. handel och terrorbekämpning. Mot bakgrund av det anser partiföreträdarna att kommissionen helt bör backa när det gäller de sociala frågorna i arbetsprogrammet, som i stället bör fokusera på ett fåtal områden där EU kan göra nytta, och bland vilka socialpolitiken inte ingår.

Upplysningar från regeringen

Regeringens kommenterade dagordning

Regeringen lämnade till utrikesutskottets sammanträde den 5 november 2020 en kommenterad dagordning inför det informella videomötet med allmänna rådets medlemmar den 10 november 2020. Vid det informella videomötet diskuterade rådets medlemmar arbetsprogrammet för 2021 med kommissionen i syfte att ge rådets bidrag till den gemensamma förklaringen om lagstiftningsprioriteringarna för det kommande året.

I den kommenterade dagordningen anger regeringen att den anser att det är viktigt att det fortsatta arbetet med att begränsa spridningen av covid-19 vilar på vetenskaplig grund och att åtgärderna är effektiva, proportionerliga, går att genomföra i praktiken och beaktar ett effektivt och välavvägt användande av resurser. För EU:s återhämtning anser regeringen att det är särskilt viktigt att kommissionen säkerställer den inre marknadens funktion och främjar handel samt att återhämtningen är hållbar.

När det gäller initiativ som ligger inom ramen för den europeiska gröna given ser regeringen positivt på den stora satsning som görs på miljö- och klimatfrågorna. Det är även välkommet att EU har en hög ambition när det gäller de digitala frågorna med konkreta mål för 2030. I det industripolitiska arbetet vill regeringen verka för att EU:s konkurrenskraft stärks genom öppen handel, en väl fungerande inre marknad och fokus på grön och digital omställning.

När det gäller handlingsplanen för genomförandet av pelaren för sociala rättigheter anser regeringen att det är främst genom den europeiska planeringsterminen som pelaren bör genomföras och att nationell kompetens ska respekteras.

Regeringen delar kommissionens bild om vikten av en regelbaserad världsordning och globalt och multilateralt samarbete. EU ska enligt regeringen vara en stark röst för fred, demokrati och mänskliga rättigheter, inte minst för att motverka antidemokratiska krafter.

Det är, anför regeringen, även angeläget att kommissionen genomför arbetsprogrammet genom välgrundade konsekvensanalyser och att jämställdhetsperspektivet genomsyrar arbetet. Kommissionen bör även i fortsättningen ta sin roll som fördragets väktare på allvar, inte minst i arbetet med att stärka respekten för rättsstatens principer i EU.

Regeringen konstaterar avslutningsvis att varje enskilt initiativ som presenteras måste bedömas och beredas på sina egna meriter när förslagen väl lagts och att regeringen därför kommer att få anledning att återkomma till riksdagen allt eftersom de enskilda lagstiftningsinitiativen presenteras.

Regeringens faktapromemoria

Den 11 november 2020 lämnade regeringen faktapromemoria 2020/21:FPM30 till riksdagen. I faktapromemorian välkomnar regeringen i stort kommissionens arbetsprogram för 2021 då det ligger i linje med inriktningen från den strategiska agendan och regeringens prioriteringar inför lagstiftningsperioden 2019–2024.

Regeringen konstaterar att covid-19-pandemin står i fokus för arbetsprogrammet och att pandemin tydligt har visat vikten av samarbete inom EU. Regeringen anser att det är viktigt att det fortsatta arbetet med att begränsa smittspridningen vilar på vetenskaplig grund och att åtgärderna är effektiva, proportionerliga, går att genomföra i praktiken och beaktar ett effektivt och välavvägt användande av resurser. För EU:s återhämtning anser regeringen att det är särskilt viktigt att kommissionen säkerställer den inre marknadens funktion, främjar handel och ser till att återhämtningen är hållbar.

Regeringen ser positivt på den stora satsning som görs på miljö- och klimatfrågorna. Genom förslagen inom ramen för paketet Fit for 55 har EU möjlighet att visa ett globalt ledarskap i klimatarbetet, menar regeringen som anser att det är centralt att EU:s klimatmål och åtgärder är i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål och vetenskapen.

När det gäller de digitala satsningarna är det enligt regeringen positivt att kommissionen avser att presentera en plan med konkreta digitala mål för 2030. EU kan, anser regeringen, bidra med att stödja innovation, utvecklingen av 5G och 6G, liksom främja ett större utbyte av data inom EU och globalt. När det gäller förslaget om en digital avgift framför regeringen att ett sådant förslag måste analyseras noggrant innan den kan ta ställning men att Sverige generellt är fortsatt negativt till att ytterligare befogenheter på skatteområdet flyttas till EU och att Sverige därför är motståndare till att använda skatter som nya egna medel i EU-budgeten. Detta gäller särskilt de direkta skatterna och skatter som inte har införts i svensk rätt, framhåller regeringen.

Vidare anförs att den uppdaterade industristrategin bör stärka EU:s konkurrenskraft genom fokus på grön och digital omställning, en väl fungerande inre marknad och öppen handel.

På det ekonomiska området välkomnar regeringen att arbetet med kapitalmarknadsunionen och bankunionen drivs vidare. Regeringen uppmärksammar att frågan om ett eventuellt svenskt deltagande i bankunionen nyligen har utretts och att frågan kräver noggranna överväganden, varför regeringen aktivt följer diskussionen om bankunionens utveckling. Regeringen anser att det är angeläget med fortsatta reformer för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism.

När det gäller den aviserade handlingsplanen för genomförandet av pelaren för sociala rättigheter anser regeringen att pelaren främst bör genomföras inom den europeiska planeringsterminen och att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna inom planeringsterminen bör respekteras även fortsättningsvis.

Regeringen betonar att EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena och att den delar kommissionens bild om vikten av en regelbaserad världsordning och av globalt och multilateralt samarbete. EU ska vara en stark röst för fred, demokrati och mänskliga rättigheter, inte minst för att motverka antidemokratiska krafter. Flera av initiativen för att främja demokratin inom EU är särskilt positiva, anser regeringen som lyfter fram initiativen för att stärka barns rättigheter och rättigheterna för personer med funktionsnedsättning samt för att förbättra samarbetet mellan domstolarna.

Vidare framhåller regeringen vikten av att fortsätta arbetet med att komma överens om en gemensam migrations- och asylpolitik. Regeringen välkomnar också förslagen om att stärka säkerhetsunionen för att möta hoten från terrorism, it-brottslighet och annan grov gränsöverskridande brottslighet.

För kommissionens genomförande av arbetsprogrammet lyfter regeringen fram behovet av välgrundade konsekvensanalyser och att arbetet genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Varje enskilt initiativ som presenteras måste dock bedömas och beredas på sina egna meriter när förslagen väl lagts, avslutar regeringen, som därmed ser anledning att återkomma till riksdagen allt eftersom de enskilda lagstiftningsinitiativen presenteras.

Årsrapporten om strategisk framsyn

Den 9 september 2020 antog kommissionen ett meddelande med en första årsrapport om strategisk framsyn, COM(2020) 493. Dessa årsrapporter ska utgöra ett underlag för kommissionens mer långsiktiga prioriteringar och årliga arbetsprogram genom analyser av långsiktiga trender av strategisk betydelse. I meddelandet med den första rapporten beskriver kommissionen även metoder för framsynsarbetet och avsikten att integrera detta i sin s.k. verktygslåda för bättre lagstiftning för att säkerställa ett framåtblickande perspektiv i beredningen av nya viktigare initiativ.

I meddelandet etablerar kommissionen resiliens som ny kompass för unionens politik, vilket omfattar förmågan att stå emot och hantera utmaningar och också att ställa om på ett hållbart, rättvist och demokratiskt sätt. I årsrapporten redovisas resiliensanalyser av unionens förmågor, sårbarheter och möjligheter inom den sociala och ekonomiska dimensionen, den geopolitiska, den gröna och slutligen den digitala dimensionen.

För att övervaka utvecklingen av EU:s resiliens föreslår kommissionen att ett antal resultattavlor ska utarbetas i dialog med medlemsstaterna och andra aktörer. Resultattavlorna ska omfatta indikatorer för sårbarheter och resilienskapacitet. Kommissionen vill också utveckla en uppsättning gemensamma referensscenarier för framsyn som kan fungera som en ram för diskussioner om olika visioner och handlingsalternativ.

Utskottets ställningstagande

Utrikesutskottet vill inledningsvis betona värdet av den presentation som kommissionen gör i arbetsprogrammet av den övergripande inriktningen och enskilda initiativ i dess arbete det kommande året. Arbetsprogrammet bidrar till öppenhet och förutsägbarhet i EU:s verksamhet och ger därmed ett värdefullt underlag för medlemsstaternas och inte minst de nationella parlamentens möjlighet att planera sitt arbete med EU-frågor. Samtidigt konstaterar utskottet att kommissionen, liksom EU som helhet och medlemsstaterna, under det gångna året visat prov på en förmåga att agera utanför det planlagda. Av arbetsprogrammet framgår att kommissionen vidtagit mer än 800 oplanerade åtgärder i hanteringen av coronakrisen. Detta har emellertid inte inneburit att allt annat har lagts åt sidan. Parallellt har kommissionen genomfört centrala delar av sitt ursprungliga arbetsprogram för 2020 och även öppet redovisat de omprioriteringar som situationen krävt genom en revidering av det löpande arbetsprogrammet. Sammantaget innebär detta att huvuddragen för utvecklingen inom olika områden har lagts fram i olika strategidokument, varav ett antal varit föremål för granskning av riksdagen (se bilaga 2), och att det nu finns en bas för att gå vidare till handling. Detta välkomnar utskottet.

I granskningen av arbetsprogrammet har övriga utskott getts tillfälle att yttra sig. Utskottet anser att detta är ett ändamålsenligt tillvägagångssätt givet den bredd av frågor som arbetsprogrammet omfattar. För yttrandena har utskottet ställt fem vägledande frågor för att fånga utskottens uppfattningar om den övergripande inriktningen och om enskilda initiativ på deras respektive områden. Utskottets avsikt är inte att göra en samlad bedömning eller på annat sätt ta ställning till vad som framförts i yttrandena. I stället önskar utskottet se sitt utlåtande som ett sätt för riksdagens utskott att samlat förmedla sina bidrag och de politiska åsiktsskillnader som kommer till uttryck i dessa. Yttrandena finns i sin helhet i bilagorna 3–11. Bidragen syftar inte i första hand till att påverka den innevarande programmeringsprocessen. För det kommer riksdagens granskning för sent i tiden. Möjlighet för riksdagen att påverka den löpande programmeringsprocessen ges i stället genom kontakter med regeringen i form av information, överläggning och samråd enligt de bestämmelser som finns för utskotten och EU-nämnden. Syftet med granskningen är snarare att föra fram synpunkter av värde för genomförandet av arbetsprogrammet, dvs. för beredningen av de enskilda initiativen, men också till att föra fram synpunkter av värde för nästkommande arbetsprogram som ska läggas fram hösten 2021. På så sätt kan granskningen av det aktuella arbetsprogrammet för utskotten ändå vara framåtsyftande och bidra till att uppmärksamma frågor i ett tidigt skede av EU:s beslutsprocess.

För att något kommentera genomförandet av det föregående arbetsprogrammet önskar utskottet särskilt uppmärksamma att kommissionen i slutet av september presenterade den första rapporten om rättsstatsprincipen, COM(2020) 580, vilken sammanfattar den första årscykeln i EU:s nya rättsstatsmekanism. Utskottet uppmuntrar kommissionen att fortsätta detta arbete eftersom respekten för rättsstaten och de mänskliga rättigheterna utgör fundament i en demokrati och förutsättningar för den inre marknaden, det rättsliga samarbetet och en i övrigt väl fungerande union. Utskottet välkomnar den koppling kommissionen gör i rapporten till EU:s globala roll som försvarare av mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen i hela världen. Kammaren har hänvisat rapporten för granskning till konstitutionsutskottet som kommer att redovisa sina slutsatser i ett utlåtande.

När det sedan gäller hanteringen av coronakrisen finns det skäl att diskutera om rätt åtgärder har vidtagits vid rätt tillfälle och hur arbetet ska föras vidare för att hantera den aktuella krisen och också stärka förmågan att stå emot och hantera framtida kriser. Det är en komplicerad diskussion, bl.a. för att den måste föras mot bakgrund av EU:s och medlemsstaternas olika befogenheter. Utskottet inser att det kan vara oundvikligt att frågor om vilken nivå som bör besluta om vad kommer upp till diskussion i den förestående konferensen om EU:s framtid. Utskottet vidhåller emellertid uppfattningen att fokus för konferensen bör ligga på att främja delaktighet och medborgerlig förankring på nationell nivå. Konferensen bör enligt utskottet inte vara ett forum för institutionell dragkamp och diskussioner om befogenhetsfördelningen (utl. 2019/20:UU5). I detta sammanhang noterar utskottet att flera utskott, däribland skatteutskottet, socialutskottet och arbetsmarknadsutskottet, inom sina respektive områden betonar vikten av att upprätthålla befogenhetsfördelningen mellan medlemsstaterna och EU.

Mot bakgrund av det aktuella arbetsprogrammet vill utskottet på ett övergripande plan återigen betona vikten av kommissionens arbete med bättre lagstiftning, från beredningen av förslag till genomförande, tillämpning och efterlevnad av antagna rättsakter. Det är som kommissionen påpekar centralt för den inre marknadens funktion och för att säkerställa de medborgerliga rättigheterna. Utskottet välkomnar att kommissionen nu går vidare med sitt åtagande att enligt principen ”en in, en ut” kompensera för nya administrativa bördor genom att i motsvarande grad lätta på befintliga bördor på samma område. Ambitionen bör dock enligt utskottet vara att totalt sett minska de administrativa bördorna och utskottet välkomnar därför kommissionens fortsatta arbete med att utvärdera den befintliga lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat inom ramen för Refitprogrammet. Vidare önskar utskottet påminna om vikten av att nya förslag baseras på välgrundade konsekvensbedömningar och att allt arbete genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv.

I fråga om arbetet med bättre lagstiftning noterar utskottet kommissionens nya ansats till strategisk framsyn för att etablera en framåtblickande kultur i politikutformningen och beredningen av nya initiativ. Utskottet delar synen på behovet av att analysera långsiktiga trender som ett sätt att göra unionen mer proaktiv och ser fram emot att följa utvecklingen av detta arbete. Utskottet understryker emellertid att formuleringar om strategiskt oberoende inte får stå i konflikt med strävan efter en fri och rättvis utrikeshandel. Som regeringen anför i faktapromemoria 2019/20:FPM46 måste EU vara en stark röst för multilateralism och frihandel globalt, utan protektionism men med en tydlig koppling mellan handel och genomförandet av Parisavtalet. Utskottet noterar därför med tillfredsställelse att kommissionen i arbetsprogrammet lyfter fram världshandeln och dess integrerade värdekedjor som en viktig motor för tillväxt och en nyckel till verkligt global återhämtning. Detta är i linje med vad utskottet tidigare uttalat om den gemensamma handelspolitiken (bet. 2019/20:UU10).

Till detta önskar utskottet lägga att en fri och rättvis världshandel kräver ett aktivt engagemang från kommissionens sida, inte minst för att upprätthålla respekten för WTO:s regelverk. Detta ser utskottet som en viktig faktor för EU:s långsiktiga konkurrenskraft. En annan faktor för detta är att satsa på utbildning och forskning som en grund för ett dynamiskt näringsliv och internationellt konkurrenskraftiga företag. En särskild sektor av strategisk vikt som utskottet önskar lyfta fram i detta hänseende är artificiell intelligens (AI). Det är enligt utskottet avgörande att EU intar en ledarposition i utvecklingen av AI och dess olika tillämpningar för att kunna styra inriktningen på vad som kan förutses utgöra en bas för morgondagens ekonomi, i enlighet med det förhållningssätt som kommer till uttryck i utbildningsutskottets granskning av kommissionens vitbok om AI (utl. 2019/20:UbU20). Sammanfattningsvis välkomnar utskottet kommissionens ansats att utnyttja återhämtningen för att ställa om samhället och ekonomin till framtidens krav. Även om det är naturligt att arbetsprogrammet för nästa år har fokus på den rådande situationen är det viktigt att ta sig an unionens utmaningar på längre sikt.

När det kommer till arbetsprogrammets innehåll inom utskottets eget område är det främst de initiativ som nämns under rubriken Ett starkare Europa i världen som står i fokus. Utskottet anser liksom kommissionen att EU ska vara en stark global aktör och att EU som sådan har en viktig uppgift att försvara en regel- och värdebaserad multilateral världsordning. Utskottet ser därmed fram emot det meddelande om EU:s bidrag i detta arbete som ska presenteras under andra kvartalet 2021.

När det gäller de bilaterala och regionala relationerna välkomnar utskottet att kommissionen även fortsättningsvis prioriterar västra Balkan och det östra grannskapet. Utskottet uppfattar detta, tillsammans med omnämnandet av utvidgningsprocessen i arbetsprogrammets inledning där viktiga framsteg under det gångna året redovisas, som ett åtagande att upprätthålla dynamiken i EU:s fortsatta utvidgning. Utskottet anser att utvidgningsprocessen är ett viktigt instrument för att främja stabilitet och utveckling i EU:s närområde. I detta sammanhang noterar utskottet kommissionens årliga meddelande om utvidgningsprocessen, COM(2020) 660, och den kritik som där framförs mot utvecklingen i Turkiet och att bedömningen alltjämt är att landets medlemskapsförhandlingar inte kan föras framåt. Utrikesdepartementet informerade om utvidgningsprocessen vid utskottets sammanträde den 5 november 2020.

När det gäller det östra grannskapet hänvisar utskottet till sin granskning i våras av meddelandet om det östliga partnerskapet efter 2020 (utl. 2019/20:UU16). Sedan dess har emellertid situationen i Belarus förändrats och nya strider brutit ut mellan Azerbajdzjan och Armenien i konflikten kring Nagorno-Karabach. Detta kräver EU:s och medlemsstaternas uppmärksamhet, t.ex. genom stöd till de processer som tillhandahålls genom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, i vilken Sverige är ordförande under 2021.

När det gäller Belarus välkomnar utskottet att EU snabbt kunde samla sig till ett fördömande av hur presidentvalet i början av augusti genomfördes och den illegitima regimens övergrepp mot civila. Utskottet välkomnar också den skärpta kritiken av och de tydligare kraven på den belarusiska regimen som inkluderades i den svenska ståndpunkten inför utrikesrådets möte den 21 september 2020, efter den förberedande diskussion om ståndpunkten som hölls i samband med regeringens information till utskottet inför rådsmötet vid sammanträdet den 17 september 2020. Däremot kan utskottet inte annat än beklaga att den första omgången nya sanktionslistningar, genom vilka EU:s fördömande ord omsätts i handling, kunde komma på plats först efter en utdragen process som länge blockerades av en medlemsstat. Denna omständighet riskerar att skada förtroendet för EU och aktualiserar frågan om beslutsformerna inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Utskottet påminner om att en majoritet bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Miljöpartiet vid en överläggning med regeringen den 28 januari 2020 ansåg att regeringen bör titta på möjligheten att under vissa förutsättningar och inom vissa områden gå över från krav på enhälliga beslut till beslut med kvalificerad majoritet. Kristdemokraterna och Liberalerna ansåg att regeringen bör verka för en sådan förändring. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet ställde sig avvisande. Det är, anser utskottet, glädjande att EU efter att den första blockeringen kunde hävas på ett mer skyndsamt sätt har enats om ytterligare sanktionslistningar som också omfattar Aleksandr Lukasjenko.

I anslutning till detta vill utskottet även uppmärksamma de förslag om att införa en sanktionsordning för allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna som den höga representanten och kommissionen antog samtidigt som arbetsprogrammet. Förslagen var föremål för information från Utrikesdepartementet vid utskottets sammanträde den 12 november 2020. Utskottet anser att de nu framlagda förslagen bör ges hög prioritet i rådets beslutsprocess och påminner om att riksdagen den 11 juni 2020 på utskottets förslag gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att Sverige bör samarbeta med andra EU-länder i syfte att få fram en global EU-sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter, s.k. Magnitskijsanktioner (bet. 2019/20:UU10, rskr. 2019/20:326).

Även ett fortsatt fokus på det södra grannskapet och Afrika anser utskottet prioriterat. Inför det meddelande om ett förnyat partnerskap med det södra grannskapet som ska presenteras under årets första kvartal önskar utskottet upprepa några även fortsättningsvis relevanta slutsatser från granskningen av 2015 års meddelande om översynen av grannskapspolitiken (utl. 2015/16:UU5). Grannskapspolitiken måste enligt utskottet ta sin utgångspunkt i de universella värderingar som EU-samarbetet bygger på och utgöra ett djupt och brett partnerskap där säkerhetsrelaterade frågor och migration är två av många viktiga komponenter. Liksom tidigare framhåller utskottet betydelsen av en stabilisering i grannskapet och att det bara kan uppnås på en grund av respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Vidare förutsätter utskottet att det finns ett tydligt jämställdhetsperspektiv i arbetet. Grannskapspolitiken har tilldragit sig utskottets intresse under lång tid och även varit föremål för granskningar vid två tidigare tillfällen (utl. 2014/15:UU18 och 2011/12:UU5). Utskottet fick vid sitt sammanträde den 9 juli 2020 information från regeringen om arbetet med en ny strategi för förbindelserna mellan EU och Afrika.

Arktis är under snabb förändring på grund av den globala uppvärmningen och det ökade geopolitiska intresset, med miljömässiga, ekonomiska och säkerhetspolitiska konsekvenser. Mot den bakgrunden anser utskottet att det är angeläget att EU uppdaterar sitt förhållningssätt till den arktiska regionen och ser därför fram emot det meddelande som är planerat till sista kvartalet 2021. Utskottet påminner om sina granskningar av tidigare meddelanden om EU och Arktis (utl. 2016/17:UU6 och 2009/10:UU4). Utskottet återkommer till frågan i början av nästa år genom behandlingen av den skrivelse som regeringen lämnat till riksdagen om en ny nationell strategi för den arktiska regionen (skr. 2020/21:7).

Utskottet ser inte anledning att nu kommentera de övriga initiativ som finns under rubriken och som gäller

• avväpning, demobilisering och återintegrering av tidigare stridande

• en global strategi för forskning, innovation, utbildning och ungdomsfrågor

• EU:s humanitära bistånd i ljuset av covid-19-pandemin

• en översyn av EU:s regler om konsulärt skydd.

Utskottet noterar att det finns några initiativ även under andra rubriker i arbetsprogrammet som rör utskottets beredningsområden. Det gäller särskilt det förslag om EU:s allmänna preferenssystem som ska presenteras under det andra kvartalet nästa år. Det allmänna preferenssystemet reglerar EU:s ensidiga handelsförmåner för utvecklingsländer, vilka syftar till att främja en hållbar utveckling genom handel med beaktande av universella värden som mänskliga rättigheter, centrala arbetsnormer, miljöskydd och gott styre.

Listan över Refit-initiativ i arbetsprogrammets bilaga II och listan över tillbakadraganden i bilaga IV innehåller inga initiativ inom utskottets beredningsområden.

Däremot innehåller bilaga III med prioriterade liggande förslag två förslag som utskottet ansvarar för. Det ena handlar om att förlänga de särskilda handelsåtgärder som unionen beviljar länder och territorier som deltar i eller är knutna till stabiliserings- och associeringsprocessen, COM(2020) 135. Handelsåtgärderna syftar till en asymmetrisk handelsliberalisering till förmån för länderna på västra Balkan. Den gällande regleringen löper ut den 31 december 2020. Utskottet delar uppfattningen att förslaget bör prioriteras och noterar i sammanhanget kommissionens meddelande om en plan för investeringar och ekonomisk utveckling på västra Balkan, COM(2020) 641.

Det andra prioriterade förslaget i bilagan gäller en omarbetning av den s.k. PDA-förordningen om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av samt teknisk assistans för produkter med dubbla användningsområden, COM(2016) 616. Den 20 oktober 2020 fick utskottet skriftlig information från Utrikesdepartementet om resultatet i förhandlingarna. Utskottet, som inte invänder mot att förslaget prioriteras, har följt frågan sedan förslaget lades och avser att göra det även fortsättningsvis. I sammanhanget noterar utskottet även kommissionens förslag COM(2020) 692 till ändring av PDA-förordningen för att minska konsekvenserna av Storbritanniens utträde ur unionen när övergångsperioden löper ut vid årsskiftet.

Med det ovan anförda föreslår utskottet att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.

Reservationer

1.	Kommissionens arbetsprogram 2021 – motiveringen (SD)

av Markus Wiechel (SD), Björn Söder (SD) och Sara Gille (SD).

Ställningstagande

Vi anser att utskottet borde vara tydligare när det gäller inriktningen på kommande initiativ om Arktis och om humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete med Afrika.

När det först gäller Arktis finns det från EU:s perspektiv ett intresse av att medverka i Arktiska rådet som observatör. Frågan är om behovet för EU att särskilt vara representerat i Arktiska rådet är motiverat eftersom flera av EU:s medlemsstater är medlemmar i Arktiska rådet. EU har intressen i Arktis i och med att dess medlemsstater har det. Om EU var representerat i Arktiska rådet kunde det innebära ytterligare en röst som gynnar svenska intressen. Samtidigt kan det innebära en risk för dubbelarbete.

Vi anser alltså att det är viktigt att noga överväga om EU ska vara en observatör i Arktiska rådet. Om det finns tillräckliga skäl för att EU ska vara representerat i Arktiska rådet bör det säkerställas att det inte sker något dubbelarbete mellan EU och de medlemsstater som också är representerade i Arktiska rådet.

När det gäller EU:s humanitära bistånd ser vi positivt på en ansats till ett fördjupat utvecklingssamarbete med länder i Afrika. Vi anser däremot inte att ett sådant samarbete bör kopplas till åtgärder för att stävja irreguljär migration till EU eftersom detta riskerar att utsätta EU för utpressning, vilket erfarenheterna från Turkiet tydligt visar. Utvecklingssamarbetet ska heller inte ses som ett verktyg för att minska incitamenten för migration i sig, eftersom all forskning på området pekar på ett motsatt förhållande. En tydlig koppling bör däremot göras till att länderna samarbetar om återtagande av sina medborgare.

2.	Kommissionens arbetsprogram 2021 – motiveringen (V)

av Håkan Svenneling (V).

Ställningstagande

Jag anser att utskottet dels borde lyfta fram grundläggande kritik mot hur den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU utvecklas, dels borde inta en mer avvaktande hållning i frågan om Magnitskijsanktioner inom EU.

Jag motsätter mig en generell utveckling mot en ökad samordning av utrikespolitik inom EU. Jag värnar Sveriges möjligheter att föra en självständig utrikespolitik och Sveriges möjligheter att självt avgöra när och med vilka andra länder vi vill samarbeta när det gäller att möta våra stora internationella utmaningar.

Jag anser att det är viktigt med effektiva beslutsprocesser men att det inte får ske på bekostnad av medlemsstaternas inflytande. Regeringens underlag har än så länge varit otillräckligt för att det ska vara möjligt att bedöma vilka konsekvenser en förändring till beslut med kvalificerad majoritet i den gemensamma utrikespolitiken skulle få ur ett konstitutionellt perspektiv. Det är också mycket otydligt vilka delar som regeringen anser ska omfattas av förändringen med ökad användning av kvalificerad majoritet.

Jag är motståndare till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Kravet på konsensus leder till att EU ofta hindras från att ta progressiva positioner i viktiga frågor, t.ex. att försvara aborträtten och stärka satsningar på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Det leder också ofta till att EU agerar långsamt och vagt med urvattnade skrivningar. Det betyder inte att jag vill gå mot en ordning där majoritetsbeslut gäller. Med en sådan ordning skulle risken för att utrikespolitiken kapas av de reaktionära och rasistiska krafterna i Europa öka. I stället vill jag att utrikespolitiken återgår till att bli en helt nationell kompetens. I en sådan ordning skulle svensk utrikespolitik bli starkare och mer relevant i sin omvärld. EU:s utrikespolitik måste också bli mer konsekvent. I dag behandlas lika fall olika beroende på vilka länder det handlar om. Ekonomiska och politiska relationer har större betydelse än respekten för mänskliga rättigheter och folkrätten. Regeringen bör verka för att EU konsekvent står upp för mänskliga rättigheter, folkrätten och demokratin i sina relationer till andra länder.

När det gäller frågan om en global EU-sanktionsregim för mänskliga rättigheter, s.k. Magnitskijsanktioner, avser jag att återkomma med ett ställningstagande när det finns mer information om hur sanktionerna kommer att utformas. Jag känner emellertid en stor oro för att de förslag som nu förhandlas inte innehåller tillräckliga rättssäkerhetsgarantier.

Särskilda yttranden

1.	Kommissionens arbetsprogram 2021 (S, MP)
	Kenneth G Forslund (S), Olle Thorell (S), Jamal El-Haj (S), Sara Heikkinen Breitholtz (S), Annika Strandhäll (S) och Janine Alm Ericson (MP) anför:

Utskottet har i granskningen av kommissionens arbetsprogram valt att koncentrera behandlingen till de delar som är utskottets ansvar, dvs. de övergripande frågorna och den del som rör EU:s roll i världen. När det gäller arbetsprogrammets övriga delar hänvisar utskottet till de yttranden som andra utskott har lämnat i granskningen och i vilka också de politiska meningsskiljaktigheter som finns mellan riksdagens partier i olika frågor framgår. Samtliga yttranden finns i bilagorna 3–11 till utlåtandet.

Vi vill med detta särskilda yttrande förtydliga att vi står bakom de avvikande meningar som företrädarna för Socialdemokraterna och Miljöpartiet har avgett i civilutskottet (bilaga 6) och i miljö- och jordbruksutskottet (bilaga 10).

2.	Kommissionens arbetsprogram 2021 (M)
	Hans Wallmark (M), Hans Rothenberg (M) och Margareta Cederfelt (M) anför:

Vi vill med detta särskilda yttrande förtydliga att vi står bakom de avvikande meningar som företrädare för Moderaterna har avgett i civilutskottet (bilaga 6) och tillsammans med Kristdemokraterna i miljö- och jordbruksutskottet (bilaga 10) samt tillsammans med Centerpartiet och Kristdemokraterna i arbetsmarknadsutskottet (bilaga 11).

Moderaterna välkomnar att utskottet har anammat ståndpunkterna om ökad fokusering på världshandeln och respekten för WTO:s regelverk som en viktig faktor för EU:s långsiktiga konkurrenskraft. Viktiga redskap för att nå dithän är satsningar på utbildning och forskning samt att EU i den snabbrörliga internationella konkurrensen anammar de möjligheter som utvecklingen av artificiell intelligens (AI) erbjuder.

Vidare vill vi understryka vad Moderaterna har anfört i övriga utskott. Inte minst menar vi angående den aviserade revideringen av direktivet om förnybar energi att kärnkraften på samma sätt som förnybar energi är en förutsättning för klimatomställningen och att man inför kommissionens kommande arbete bör ta höjd för att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå ett fossilfritt energisystem, inte att ställa olika fossilfria energislag mot varandra.

Det i arbetsprogrammet aviserade förslaget om hållbar bolagsstyrning bör enligt oss inte läggas fram eftersom ytterligare reglering på EU-nivå av företagens hållbarhetsarbete riskerar att öka regelbördan för företagen på ett sätt som inte motsvarar nyttan. Därutöver efterlyser vi förslag på reseområdet för att stärka konsumentskyddet vid inställda resor och vid researrangörens insolvens i ljuset av den pågående krissituationen och framtida liknande situationer.

Vidare anser vi att genomförandet av den sociala pelaren inte ska vara en prioriterad del i kommissionens arbetsprogram. Snarare ser vi att kommissionen behöver ta ett steg tillbaka på det socialpolitiska området och i stället fokusera på den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen. Detta är nödvändigt eftersom den sociala pelaren leder till mer överstatlighet på det socialpolitiska området och det är viktigt att värna om den nationella beslutskompetensen inom sysselsättningsfrågor och socialpolitiken.

3.	Kommissionens arbetsprogram 2021 (SD)
	Markus Wiechel (SD), Björn Söder (SD) och Sara Gille (SD) anför:

Vi vill med detta särskilda yttrande förtydliga att vi står bakom de avvikande meningar som företrädare för Sverigedemokraterna har avgett i civilutskottet (bilaga 6), socialförsäkringsutskottet (bilaga 8), socialutskottet (bilaga 9), miljö- och jordbruksutskottet (bilaga 10) och arbetsmarknadsutskottet (bilaga 11).

4.	Kommissionens arbetsprogram 2021 (C)
	Kerstin Lundgren (C) och Magnus Ek (C) anför:

Vi vill med detta särskilda yttrande förtydliga att vi står bakom den avvikande mening som företrädare för Centerpartiet har avgett i arbetsmarknadsutskottet tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna (bilaga 11).

5.	Kommissionens arbetsprogram 2021 (V)
	Håkan Svenneling (V) anför:

Jag vill med detta särskilda yttrande förtydliga att jag står bakom den avvikande mening som företrädaren för Vänsterpartiet har avgett i miljö- och jordbruksutskottet (bilaga 10).

Jag vill även uppmärksamma det särskilda yttrande som Vänsterpartiets företrädare lämnat i civilutskottet (bilaga 6).

6.	Kommissionens arbetsprogram 2021 (KD)
	Lars Adaktusson (KD) anför:

Jag vill med detta särskilda yttrande förtydliga att jag står bakom de avvikande meningar som företrädaren för Kristdemokraterna avgett tillsammans med Moderaterna i miljö- och jordbruksutskottet (bilaga 10) samt tillsammans med Moderaterna och Centerpartiet i arbetsmarknadsutskottet (bilaga 11).

7.	Kommissionens arbetsprogram 2021 (L)
	Fredrik Malm (L) anför:

Jag vill med detta särskilda yttrande förtydliga att jag står bakom den avvikande mening som företrädaren för Liberalerna avgett i konstitutionsutskottet (bilaga 3) och i miljö- och jordbruksutskottet (bilaga 10).

Bilaga 1

Förteckning över granskade dokument

Kommissionens arbetsprogram 2021 – Ett livskraftigt EU i en känslig omvärld, COM(2020) 690

Bilaga 2

Förteckning över granskningsutlåtanden

Granskningsutlåtanden 2020

Utlåtande

Grunddokument

Beslut

2019/20:UU5

Kommissionens arbetsprogram 2020 och kommissionens meddelande om konferensen
om Europas framtid

COM(2020) 37
COM(2020) 27