|
|
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2021 inom utgiftsområde 5, som uppgår till ca 2 miljarder kronor. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som förts fram i motioner. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden.
Övriga motionsförslag avstyrks.
I betänkandet finns fyra reservationer (M, C, KD, L) och tre särskilda yttranden (M, SD och V). Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.
Behandlade förslag
Proposition 2020/21:1 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan.
Cirka 16 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2020/21.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 5
Statens budget inom utgiftsområde 5
1.Statens budget inom utgiftsområde 5, punkt 1 (KD)
2.Politikens inriktning, punkt 2 (M)
3.Politikens inriktning, punkt 2 (C)
4.Politikens inriktning, punkt 2 (L)
1.Statens budget inom utgiftsområde 5, punkt 1 (M)
2.Statens budget inom utgiftsområde 5, punkt 1 (SD)
3.Statens budget inom utgiftsområde 5, punkt 1 (V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden
Bilaga 4
Reservanternas anslagsförslag
Bilaga 5
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Statens budget inom utgiftsområde 5 |
a) Anslagen för 2021
Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 5 enligt regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 5 punkt 1 och avslår motionerna
2020/21:2776 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkande 1,
2020/21:2971 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) och
2020/21:3376 av Björn Söder m.fl. (SD).
b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som regeringen föreslår.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 5 punkt 2.
Reservation 1 (KD)
|
2. |
Politikens inriktning |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:2696 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 20,
2020/21:2942 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 17,
2020/21:3204 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:3278 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 7 och
2020/21:3367 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 1 och 2.
Reservation 2 (M)
Reservation 3 (C)
Reservation 4 (L)
|
3. |
Motioner som bereds förenklat |
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
Därmed avslår riksdagen de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
Stockholm den 26 november 2020
På utrikesutskottets vägnar
Hans Wallmark
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Hans Wallmark (M), Kenneth G Forslund (S), Olle Thorell (S), Hans Rothenberg (M), Markus Wiechel (SD)*, Jamal El-Haj (S), Kerstin Lundgren (C), Håkan Svenneling (V)*, Margareta Cederfelt (M), Björn Söder (SD)*, Sara Heikkinen Breitholtz (S), Lars Adaktusson (KD), Annika Strandhäll (S), Fredrik Malm (L), Janine Alm Ericson (MP), Magnus Ek (C) och Sara Gille (SD)*.
* Avstår från ställningstagande under punkt 1, se särskilda yttranden.
I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2020/21:1 i de delar som gäller utgiftsområde 5 Internationell samverkan och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2020/21. Av dessa behandlas cirka sex motionsyrkanden i förenklad ordning. Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2021 och beställningsbemyndiganden samt de avvikelser från dessa som Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna föreslår i sina respektive budgetmotioner.
Under beredningen av ärendet fick utskottet vid sammanträdet den 8 oktober 2020 information om utgiftsområde 5 av kabinettssekreterare Robert Rydberg m.fl., Utrikesdepartementet. Vid samma sammanträde informerade även statsråd Anna Hallberg om hur det nordiska samarbetet påverkats av covid-19-pandemin. Den 24 september 2020 informerade generaldirektör Madeleine Sjöstedt, Svenska institutet, om Sverigebilden.
Vid sammanträde den 15 oktober 2020 informerade sju myndigheter om hur de arbetar med fredsbyggande och säkerhetsfrämjande verksamhet med finansiering från utgiftsområdena 5 och 7. Representanter för dessa myndigheter var sektionschef för polisens utlandssektion Joakim Baltzarsson, Polismyndigheten, generaldirektör Sven-Eric Söder, Folke Bernadotteakademin, brigadgeneral Johan Pekkari, Försvarsmakten, avdelningschef för operativa avdelningen Anna Bergholm Söder, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, tf. chef för internationella enheten Karin-Malin Pettersson, Kriminalvården, chef för internationell samordning och utveckling Linda Billfalk Åkerlund, Åklagarmyndigheten och enhetschef Jonas Högström, Domstolsverket.
Utrikesminister Ann Linde informerade om det svenska OSSE-ordförandeskapet vid utskottets sammanträde den 12 november 2020.
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).
Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2021 för utgiftsområde 5 Internationell samverkan till 1 999 265 000 kronor (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU1, rskr 2020/21:63. I detta betänkande föreslår utrikesutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.
I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).
Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 5 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
Betänkandets disposition
Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 5. Slutligen behandlas regeringens politiska inriktning för utgiftsområde 5 och ett antal motionsförslag som väckts under allmänna motionstiden 2020/21 om regeringens utrikespolitiska inriktning.
Propositionen
Riksdagen har beslutat om målet för utgiftsområde 5 (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:UU1, rskr 2008/09:122). Målet är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder. Utgiftsområdet består av elva anslag och omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Inom utgiftsområdet verkar två myndigheter: Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Svenska institutet (SI).
Enligt propositionen vägleds den förda politiken av följande principer och politiska prioriteringar: Agenda 2030 för hållbar utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter, rättsstatens principer, dialog och medling, fred och säkerhet samt jämställdhet genom en feministisk utrikespolitik som kommer till uttryck i regeringens årliga utrikesdeklaration.
För utgiftsområdet finns resultatindikatorer för följande områden: internationell krishantering och fredsfrämjande insatser, forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning, exportkontroll, nordiskt samarbete och Sverigefrämjande.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att resultatredovisningen är ett viktigt underlag för utskottets beredning av budgetpropositionen. Regeringens redovisning och bedömning av de resultat som uppnåtts ska ha en klar och tydlig struktur, eftersom detta bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de får i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om. Utskottet har detta år haft som ambition att genomföra en fördjupad granskning av regeringens resultatredovisning av Sveriges deltagande i internationell civil krishantering och fredsfrämjande insatser. Denna verksamhet finansieras med medel från utgiftsområde 5 Internationell samverkan och utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Finansiering av svenska väpnade styrkors insatser utomlands finansieras genom medel från utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, men fokus för granskningen är svenska bidrag till internationell krishantering och fredsfrämjande insatser av civil karaktär. Till stöd för utskottets granskning av internationell civil krishantering och fredsfrämjande insatser har riksdagens utvärderings- och forskningssekretariat tagit fram en uppföljningsrapport Freds- och säkerhetsfrämjande insatser och civil krishantering – en fördjupad resultatuppföljning som överlämnades till utskottet den 26 oktober 2020.
Regeringen anger i propositionen att det är en rad olika faktorer som bidrar till målet att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder. Insatser som finansieras genom utgiftsområdet ska ses i ett sammanhang där även effekterna av andra offentliga insatser eller samverkan med berörda aktörer bidrar till måluppfyllelsen för utgiftsområdet. Det handlar om en bredd av samhälleliga kontakter och relationsskapande på olika nivåer och i olika forum, och med diplomatiska, politiska och ekonomiska medel. Utlandsmyndigheterna spelar här en central roll.
Regeringen bedömer att den verksamhet som bedrivs inom utgiftsområdet har bidragit till ökad måluppfyllelse av utgiftsområdets mål att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder. Sveriges samlade internationella engagemang, som utgörs av kontakter mellan stater, med civila samhället och samverkan i internationella organisationer, har i bred bemärkelse genom diplomati, medling och förtroendeskapande åtgärder bidragit till en gemensam säkerhet, vilket i sin tur har bidragit till att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder.
Sammanlagt avsätts ca 2 miljarder kronor för utgiftsområde 5. Merparten av pengarna inom utgiftsområdet används för att finansiera de obligatoriska avgifter som Sverige betalar som medlem i FN, Nordiska ministerrådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europarådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) m.fl. Utvecklingen av kostnaderna i anslaget i denna del är framför allt beroende av förändringar i organisationernas arbete och valutakurser och lämnar lite utrymme för svensk påverkan.
Utskottet konstaterar att det finns en grundläggande svårighet med att göra en värdering och analys av uppnådda resultat i förhållande till mål och anslag inom utgiftsområdet. Det beror på att det övergripande målet för utgiftsområde 5 är allmänt formulerat och att det inte innehåller någon definition av Sveriges intressen. Utskottet finner därmed att möjligheten att finna koppling mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag är begränsad. Det ligger i sakens natur att svenska intressen är mångsidiga och att det kan finnas konflikter mellan olika svenska intressen. Regeringen anför i propositionen att insatser som finansieras genom utgiftsområdet ska ses i ett sammanhang där även effekterna av andra offentliga insatser eller samverkan med berörda aktörer bidrar till måluppfyllelsen för utgiftsområdet. Det faktum att verksamheten syftar till långsiktiga tillståndsförändringar i andra länder, till stor del genom deltagande i multilaterala organisationer, gör det ännu mer komplext att finna en koppling mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag. Detta gäller också svenska civila insatser inom freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2021 inom utgiftsområde 5 avslås.
Jämför reservation 1 (KD) och särskilt yttrande 1 (M), 2 (SD) och 3 (V).
Propositionen
För budgetåret 2021 föreslår regeringen i budgetpropositionen att riksdagen anvisar ramanslagen inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt den tabell som framgår av bilaga 2 till betänkandet. Regeringen föreslår också i budgetpropositionen att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 50 miljoner kronor 2022–2023 och för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 160,5 miljoner kronor 2022–2029, som framgår av bilaga 3 till betänkandet. Bemyndigandet inom anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet motiveras med att anslaget ska användas bl.a. för statsbidrag till mellanstatliga eller enskilda organisationer och institutioner. Regeringen behöver i vissa fall ingå fleråriga ekonomiska åtaganden i förhållande till organisationer som får årligen återkommande strategiska stöd. Bemyndigandet inom anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen motiveras med att Sida, Svenska institutet och Regeringskansliet behöver besluta om bidrag i form av fleråriga stipendier, långsiktiga insatser på miljöområdet samt insatser inom mänskliga rättigheter och demokrati.
När det gäller enskilda anslag inom utgiftsområdet föreslår regeringen att anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet minskas med 17 miljoner kronor 2021 för att finansiera en ökning av anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse för Sveriges ordförandeskap i OSSE 2021. Vidare föreslås anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen öka med 10 miljoner kronor 2021 för en fortsatt satsning på att öka åtgärderna för frågor inom områdena yttrandefrihet, cybersäkerhet, kontakter med det civila samhället och motverkan av desinformation. Samtidigt föreslås en minskning av anslaget med 5 miljoner kronor från 2021 för att finansiera kärnsäkerhetssamarbete med Ryssland genom en ökning av anslaget 1:13 Internationellt miljösamarbete inom utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård.
Anslaget 1:5 Inspektionen för strategiska produkter föreslås öka med 4 miljoner kronor 2021 för myndighetens nya roll som nationell kontaktpunkt enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen. Utskottet har behandlat frågan om granskning av utländska direktinvesteringar i betänkande 2020/21:UU3. Samtidigt föreslås anslaget minska med 170 000 kronor från 2021 till följd av en generell besparing.
Anslaget 1:9 Svenska institutet föreslås minska med 460 000 kronor till följd av en generell besparing 2021.
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:2776 yrkande 1 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) anförs att anslaget 1:9 Svenska institutet ska minskas med 20 miljoner kronor eftersom Svenska institutets omfattande verksamhet bör effektiviseras och skalas ned något. Av samma anledning vill motionärerna minska anslaget 1:10 Information om Sverige i utlandet med 6 miljoner kronor. Motionärerna anför vidare att även Utrikespolitiska institutets verksamhet kan effektiviseras och minskas med 3 miljoner kronor fr.o.m. 2021. Motionärerna vill prioritera anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet och föreslår en ökning med 1 miljon kronor 2021.
I partimotion 2020/21:2971 anför Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet bör minskas med 10 miljoner kronor eftersom partiet vill minska stödet till Natoanknutna tankesmedjor såsom Atlantic Council. I stället vill Vänsterpartiet öka anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen med 10 miljoner kronor 2021 för att möjliggöra en ökning av det svenska stödet till det ryska civilsamhället.
Vänsterpartiet föreslår vidare ett nytt anslag för ett svenskt stöd till USA:s civilsamhälle om 50 miljoner kronor årligen. Slutligen föreslår Vänsterpartiet ett nytt anslag för att tillsätta en svensk ambassadör som ska stärka det svenska arbetet med att tillämpa FN:s resolution 1325.
I kommittémotion 2020/21:3376 anför Björn Söder m.fl. (SD) att anslaget 1:3 Nordiskt samarbete ska höjas med 10 miljoner kronor för att bättra på den internordiska språkförståelsen och för att stötta insatser för kulturellt utbyte. Motionärerna anför även att anslaget 1:9 Svenska institutet ska höjas med 10 miljoner kronor för att återetablera det internationella förtroendet för Sverige efter negativ medierapportering om den svenska pandemihanteringen och för att möjliggöra etablerandet av nya partnerskap genom Svenska institutet med fokus på kvinnliga ledare i länder där det brister i jämställdhet mellan kvinnor och män. Vidare ska anslaget 1:5 Inspektionen för strategiska produkter ökas med 1 miljon kronor så att Inspektionen för strategiska produkter kan förbättra sin säkerhetspolitiska kompetens.
Utskottets ställningstagande
Målet med Sveriges deltagande i freds- och säkerhetsfrämjande insatser är att förebygga, hantera och lösa kriser och konflikter och i förlängningen att bygga hållbar fred. I ett motionsyrkande föreslås en minskning av anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet för att dra in stödet till tankesmedjor som har kopplingar till Nato. I ett annat motionsyrkande vill motionärerna prioritera anslaget 1:2 och föreslår en mindre ökning.
Utskottet stöder regeringens ambition att förverkliga de nordiska statsministrarnas vision om att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region samt att regeringen ska verka för stärkt nordisk samverkan så att regionen står bättre rustad inför nästa kris. I ett motionsyrkande föreslås en ökning av anslaget 1:3 Nordiskt samarbete för att bättra på den internordiska språkförståelsen och för att stötta insatser för kulturellt utbyte.
Genom Inspektionen för strategiska produkter ska Sverige upprätthålla en strikt, effektiv och modern exportkontroll. I ett motionsyrkande föreslås en mindre ökning så att Inspektionen för strategiska produkter kan förbättra sin säkerhetspolitiska kompetens.
Utrikespolitiska institutet har genom evenemangsverksamhet, utgivning av publikationer och medverkan i medier bidragit till förståelse, kunskap och intresse för utrikespolitik. I ett motionsyrkande föreslås en minskning av anslaget 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet för att effektivisera verksamheten.
Utskottet stöder den övergripande ambitionen med att främja Sverige genom att förmedla riktad information och kunskap om Sverige samt bidra till samarbete och långsiktiga relationer med andra länder och att arbetet med att motverka desinformation ska vara prioriterat. När det gäller Sverigefrämjande finns motionsförslag om att öka det berörda anslaget 1:9 för att finansiera insatser för att återetablera det internationella förtroendet för Sverige efter negativ medierapportering om den svenska pandemihanteringen och insatser för ett ledarskapsprogram för kvinnor i länder med bristande jämställdhet mellan kvinnor och män. I en annan motion föreslås en minskning av anslagen 1:9 (Svenska institutet) och 1:10 (Information om Sverige i utlandet) för att effektivisera Sverigefrämjandet.
Utskottet stöder regeringens övergripande mål att förbättra relationer och samarbeten inom Östersjöregionen. Ett motionsyrkande föreslår en ökning av anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen för att möjliggöra en ökning av stödet till det ryska civilsamhället.
Vidare föreslås i ett motionsyrkande ett nytt årligt anslag för ett svenskt stöd till USA:s civilsamhälle.
Sammanfattningsvis anser utskottet att regeringens förslag till medelstilldelning är väl avvägt och tillstyrker punkt 1 i propositionen. Utskottet föreslår därmed att riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2021 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan i enlighet med regeringens förslag i bilaga 2. Vidare avstyrker utskottet motionerna 2020/21:2776 yrkande 1, 2020/21:2971 och 2020/21:3376.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i bilaga 3, vilket innebär att utskottet tillstyrker punkt 2 i propositionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett antal motionsyrkanden om utrikespolitikens inriktning.
Jämför reservation 2 (M), 3 (C) och 4 (L).
Propositionen
I propositionen redogör regeringen för utrikespolitikens inriktning under budgetåret 2021. Regeringen anför att Sveriges medlemskap i internationella organisationer möjliggör genomslag för regeringens utrikes- och säkerhetspolitik och samlade internationella engagemang. Regeringens arbete för en fredligare och säkrare värld ska bedrivas i och i nära samarbete med organisationer som FN, EU, Nato och OSSE. Genom Sveriges ordförandeskap i OSSE 2021 kommer regeringen ha möjlighet att påverka agendan i frågor av betydelse för Sveriges och Europas säkerhet. Regeringen ska värna principerna i Agenda 2030 och arbeta för att alla ska vara med och ingen ska lämnas utanför i det internationella arbetet för en hållbar utveckling. Regeringen ska fortsätta att arbeta för kvinnors fulla och lika deltagande i konfliktförebyggande, krishantering, konfliktlösning och fredsbyggande som bidrar till internationell fred och säkerhet.
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3204 yrkande 1 Hans Wallmark m.fl. (M) och i partimotion 2020/21:3367 yrkande 2 av Ulf Kristersson m.fl. (M) anförs att Sveriges utrikespolitik ska utgå från svenska intressen och värderingar. I kommittémotion 2020/21:3204 yrkande 2 anförs att det är en grundförutsättning för svensk utrikespolitik att utrikes-, säkerhets-, handels, försvars- och biståndspolitik håller ihop. Även i partimotion 2020/21:3367 yrkande 1 anför Ulf Kristersson m.fl. (M) att Sveriges engagemang i världen ska präglas av en sammanhållen linje.
I kommittémotion 2020/21:2696 yrkande 20 anför Janine Alm Ericson m.fl. (MP) att regeringen ska fortsätta driva en feministisk utrikespolitik som sätter fokus på kvinnor och deras rättigheter, frihet från våld, politiskt deltagande, ekonomisk egenmakt, inflytande i fredsarbete samt rätt till sexuell och reproduktiv hälsa. I kommittémotion 2020/21:2942 yrkande 17 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) anförs att en feministisk utrikespolitik behöver definieras ur ett liberalt perspektiv med utgångspunkt i individens rätt till frihet från förtryck. I kommittémotion 2020/21:3278 yrkande 7 av Fredrik Malm m.fl. (L) anförs att regeringen bör införa skarpare målsättningar för jämställdhetsarbetet inom utrikespolitikens samtliga ämnesområden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kommer i detta avsnitt att fokusera på de motionsyrkanden om utrikespolitikens inriktning som bereds inom betänkandets ram.
Det riksdagsbundna målet är, som utskottet redan redogjort för, att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder. Även om det inte finns en definition av svenska intressen kan fred och säkerhet, välstånd och ekonomisk tillväxt, öppenhet och frihandel, global rättvisa och utveckling, jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter anges som grundläggande målsättningar som eftersträvas inom svensk utrikespolitik. Utskottet kan konstatera att sådana breda och varierade intressen ställer krav på en tydlig och sammanhållen strategisk inriktning och styrning av utrikespolitiken.
Utskottet anser i likhet med i betänkande 2019/20:UU6 att Sverige ska vara den globalt starkaste rösten för jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter, inte minst mot bakgrund av det motstånd som finns internationellt mot jämställdhetsarbete och ett krympande demokratiskt utrymme i många länder. Jämställdhet mellan kvinnor och män ska utgöra en grundläggande målsättning för svensk utrikespolitik. Uppfyllandet av kvinnors och flickors grundläggande mänskliga rättigheter utgör såväl en skyldighet inom ramen för internationella åtaganden som en förutsättning för att nå Sveriges bredare utrikespolitiska mål om fred, säkerhet och hållbar utveckling.
Mot bakgrund av vad som här anförts avstyrker utskottet motionerna 2020/21:2696 yrkande 20, 2020/21:2942 yrkande 17, 2020/21:3204 yrkandena 1 och 2, 2020/21:3278 yrkande 7 samt 2020/21:3367 yrkandena 1 och 2.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som beretts i förenklad ordning.
Utskottets ställningstagande
Utöver de yrkanden som behandlats tidigare i detta betänkande finns även motionsyrkanden som är föremål för en förenklad motionsberedning enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs betänkande 2005/06:RS3 och i enlighet med promemorian Förenklad motionsberedning under valperioden 20182022 som utrikesutskottet fastställde i oktober 2018. Utskottet har vid en genomgång och beredning funnit att de yrkanden som redovisas i bilaga 5 inte kan vara aktuella för något tillkännagivande från riksdagen. Efter denna behandling avstyrker ett enigt utskott de aktuella motionerna.
|
1. |
av Lars Adaktusson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
a) Anslagen för 2021
Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 5 enligt Kristdemokraternas förslag i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2776 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkande 1 och
avslår proposition 2020/21:1 utgiftsområde 5 punkt 1 och motionerna
2020/21:2971 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) och
2020/21:3376 av Björn Söder m.fl. (SD).
b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
=utskottet
Ställningstagande
Mitt parti Kristdemokraterna vill skapa förutsättningar för ett samhälle med god ekonomisk tillväxt och ett företagsklimat som står sig starkt i den globala konkurrensen. En välfungerande ekonomisk politik ger oss resurser att satsa på välfärden, såsom en god vård och omsorg och en bra skola. Med genomtänkta reformer kring arbetsmarknaden och i skattepolitiken kan vi förbättra människors möjlighet att lämna arbetslöshet och utanförskap. Den ekonomiska politiken ska också stärka familjerna och det civila samhället, vilket är en grund för ett samhälle byggt på gemenskap där människor känner tillit till varandra.
När det gäller utgiftsområde 5 anser jag att Svenska institutets omfattande verksamhet bör effektiviseras och skalas ned något varför jag anser att 20 miljoner kronor ska lyftas från anslaget 1:9 Svenska institutet fr.o.m. 2021. Av samma anledning vill jag också minska anslaget 1:10 Information om Sverige i utlandet med 6 miljoner kronor 2021. Jag bedömer även att Utrikespolitiska institutets verksamhet bör effektiviseras och anslaget minskas med 3 miljoner kronor.
Jag motsätter mig de besparingar som regeringen föreslår på anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet och vill i stället öka anslagsnivån med 1 miljon kronor för 2021.
|
2. |
av Hans Wallmark (M), Hans Rothenberg (M) och Margareta Cederfelt (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:3204 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkandena 1 och 2 samt
2020/21:3367 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 1 och 2 samt
avslår motionerna
2020/21:2696 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 20,
2020/21:2942 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 17 och
2020/21:3278 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 7.
Ställningstagande
Sveriges utrikespolitik ska utgå från svenska intressen och värden. Sveriges förmåga att värna våra intressen och värderingar i en föränderlig värld är avgörande för vårt lands välstånd och säkerhet. EU-samarbetet är här vår viktigaste plattform. En grundförutsättning för detta är att svensk utrikes-, säkerhets-, handels-, försvars- och biståndspolitik håller ihop.
Den svenska utrikespolitiken ska vara tydligt förankrad i den idétradition som utgör grunden för vårt öppna samhälle, vår demokrati och våra rättsstatsprinciper liksom de mänskliga fri- och rättigheternas universella ställning och tillämpning.
Sveriges globala engagemang och vårt lands säkerhet formas i samarbete med andra. Det ska vara solidaritet, och inte neutralitet, som gäller. Sverige ska alltid vara en del av, och värna, den transatlantiska säkerhetsarkitekturen och den europeiska ordningen för fred och säkerhet. Den osäkra utvecklingen i Sveriges närområde tydliggör behovet av ett svenskt Natomedlemskap.
Sverige ska utgöra en stark kraft för multilateralism. Sveriges agerande på den internationella arenan ska vara förutsägbart, balanserat och transparent. Sverige bör aktivt driva en politik som syftar till att etablera täta samarbeten med likasinnade länder i världen som delar demokratiska värderingar.
|
3. |
av Kerstin Lundgren (C) och Magnus Ek (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2942 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 17 och
avslår motionerna
2020/21:2696 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 20,
2020/21:3204 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:3278 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 7 och
2020/21:3367 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Den feministiska utrikespolitiken ska utgå från ett liberalt angreppssätt där frihet från förtryck utgör utgångspunkten. Regeringens feministiska utrikespolitik har ett ensidigt fokus på flickor och kvinnor. Pojkar kan också vara utsatta för förtryck och de har samma rätt till skolgång, hälsovård, egenmakt, möjlighet till deltagande i arbetslivet och inflytande i samhällsliv som flickor har. Därtill har regeringen en tendens att beskriva kvinnor som offer och inte som individer med egen vilja.
Med individens rättigheter som utgångspunkt fokuserar den liberala feministiska utrikespolitiken på rätten till utbildning för flickor och pojkar, rätten till sin kropp och hälsa inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, rätten till ägande och självbestämmande och inte minst rätten till inflytande och makt i samhället. När individens rättigheter är utgångspunkten osynliggörs inte andra minoriteter, hbtqi-personer eller små pojkar.
|
4. |
av Fredrik Malm (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3278 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 7 och
avslår motionerna
2020/21:2696 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 20,
2020/21:2942 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 17,
2020/21:3204 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkandena 1 och 2 samt
2020/21:3367 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Jag anser att regeringen ska införa skarpare målsättningar för jämställdhetsarbetet inom utrikespolitikens samtliga ämnesområden.
|
1. |
|
|
|
Hans Wallmark (M), Hans Rothenberg (M) och Margareta Cederfelt (M) anför: |
Riksdagen har genom sitt beslut den 25 november 2020 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 5 inte får överstiga 1 999 265 000 kronor 2021 (bet. 2020/21:FiU1). Moderaternas budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger istället fram ett särskilt yttrande om Moderaternas politik.
Sverige har – förutom pandemin – att hantera en hög arbetslöshet och en grov kriminalitet. I Moderaternas budgetmotion fokuserar vi därför på att se till att Sverige ska ha beredskap för att pandemin kan förvärras, på att knäcka arbetslösheten och att bekämpa kriminaliteten.
För att ta höjd för ett läge där coronakrisen förvärras innehåller Moderaternas budget en krisbuffert som dels kan stärka hälso- och sjukvården, dels kan användas till att stötta ekonomin för att pressa tillbaka arbetslösheten när smittspridningen nu återigen tar fart.
För att knäcka arbetslösheten ser vi till att återupprätta arbetslinjen genom att strama åt de svenska bidragssystemen, införa ett bidragstak, se till att nyanlända gradvis ska kvalificera sig till de svenska bidragssystemen samt växla ineffektiva skatteavdrag mot bredare skattesänkningar på arbete och investeringar. Välfärden tillförs mer resurser samtidigt som de villkoras med ett skattehöjarstopp för att inte framtida skattehöjningar ska hota en ekonomisk återhämtning. Den klyfta i beskattning mellan löntagare och pensionärer som regeringen inför tas bort.
För att bekämpa kriminaliteten föreslår vi en mönsterbrytande kriminalpolitik för att krossa gängen och återupprätta tryggheten.
Genom att fokusera på att lösa Sveriges stora problem kan vi se till att Sverige blir ett land där arbetslösheten pressas tillbaka, fler är trygga och att resurserna till välfärden kan växa.
|
2. |
|
|
|
Markus Wiechel (SD), Björn Söder (SD) och Sara Gille (SD) anför: |
Sverigedemokraternas förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2020/21:3128. Motionen behandlas i betänkande 2020/21:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 6 i det betänkandet.
När det gäller utgiftsområde 5 ser vi internationell samverkan som centralt för att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder. Även om coronapandemin inte är slut har Sveriges agerande i början av pandemin orsakat mycket internationell kritik, vilket har skadat Sveriges anseende. Svenska institutet uppmärksammade mycket negativ utländsk medierapportering och Sverige har benämnts såsom pariastat i en artikel i New York Times. Därför är det viktigt att återetablera det tidigare omfattande internationella samarbetet och förtroendet för Sverige. Vi vill även möjliggöra etablerandet av nya partnerskap genom Svenska institutet med fokus på kvinnliga ledare i länder där det finns brister i jämställdhet mellan kvinnor och män. För att Svenska institutet ska ha förutsättningar att lyckas med dessa uppdrag anvisar vi ökat anslag till Svenska institutet (SI) med 10 miljoner kronor.
I syfte att bättra på den internordiska språkförståelsen och stötta insatser för kulturellt utbyte vill Sverigedemokraterna anslå extra medel om 10 miljoner kronor till nordiskt samarbete.
Riksrevisionen har tidigare uppmärksammat (RiR 2017:2) att Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har svårt att rekrytera medarbetare med kompetens inom exportkontrollområdet. Särskilt inom det militära området är det svårt att rekrytera och behålla specialistkompetens med anledning av att denna sektor generellt växer. Myndigheten får också nya uppgifter i och med bestämmelserna om utländska direktinvesteringar. Vi vill därför öka anslaget med 1 miljon kronor årligen.
Sammantaget anvisar vi 21 miljoner kronor mer än regeringen till utgiftsområde 5 för 2021.
|
3. |
|
|
|
Håkan Svenneling (V) anför: |
Vänsterpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2020/21:3170. Motionen behandlas i betänkande 2020/21:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 7 i det betänkandet.
I Vänsterpartiets budgetmotion, Vägen ut ur krisen – en plan för jämlikhet och grön omställning, presenterar vi omfattande satsningar på välfärden och ett reformerat skattesystem i syfte att öka jämlikheten genom omfördelning och skapa förutsättningar för att lyckas med den gröna omställningen. När var och en gör saker för sig, utan hänsyn till att våra liv är sammanbundna i ett samhälle, drar de rika ifrån, välfärden kollapsar och klimatet havererar. Men när vi gör saker tillsammans blir det bättre för oss alla, då kan vi stärka välfärden, öka friheten för de allra flesta, skapa rättvisa och jämlikhet samt lyckas med den nödvändiga omställningen.
I förra årets budgetproposition valde regeringen att lägga miljardbelopp på att skattesubventionera hushållsnära tjänster, köksrenoveringar och sänkt inkomstskatt för höginkomsttagare, i stället för att satsa på att säkra välfärdens långsiktiga finansiering eller stärka produktivitetstillväxten i den svenska ekonomin. I årets budgetproposition tar regeringen dessvärre den här politiken till en ny nivå. När regeringen prioriterar de rika framför att ta tag i de växande klyftorna väljer Vänsterpartiet en annan väg.
Vänsterpartiet vill ha ett jämlikt, hållbart och rättvist samhälle. Vi satsar på att minska klyftorna och på att stärka den generella välfärden. Våra satsningar är centrala för ett jämlikare samhälle. Mycket av de pengar vi lägger går till välfärden i syfte att skapa bättre kvalitet, bättre arbetsvillkor, fler arbetstillfällen och – inte minst – en välfärd som omfattar fler. Vänsterpartiets plan för ett jämlikt samhälle och en grön omställning sätter därmed de ekonomiskt mest utsatta, välfärden samt miljön och klimatet i fokus. Vi avsätter ca 70 miljarder kronor mer än regeringen på reformer som syftar till att bygga ett robust, hållbart och rättvist samhälle för alla. Vänsterpartiet har samma finansiella sparande som regeringen, vilket innebär att de reformer vi tillskjuter är finansierade via ökade skatteinkomster som höginkomsttagare och personer med stora förmögenheter och kapitalinkomster får bära.
Vänsterpartiets förslag inom utgiftsområde 5 är en del av vårt budgetalternativ som är en helhet. Vi vill se följande inriktning av politiken inom utgiftsområde 5.
Inom utgiftsområdet ger Sverige sedan 2013 ekonomiskt stöd till den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council. Tankesmedjan arbetar med globala säkerhetspolitiska frågor och transatlantiskt samarbete. Bland övriga bidragsgivare finns bl.a. Nato, en lång rad Natoländer, flera stora oljebolag och oljeproducerande länder samt svenska vapentillverkaren Saab. Atlantic Councils nära band till Nato har belysts vid flera tillfällen, även om tankesmedjan beskriver sig som oberoende. Vänsterpartiet ser inte Nato eller Natoanknutna tankesmedjor som en del av Sveriges freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Vänsterpartiet föreslår en minskning av anslaget med 10 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2021.
Ryssland är i dag ett säkerhetspolitiskt hot, först och främst mot alla i Ryssland som motsätter sig styret i Kreml eller som inte passar in i det samhälle som Putin vill bygga. För ryska hbtq-personer, feminister, urfolksföreträdare, miljörörelser och vänsteraktivister är den egna regimen ett dagligt säkerhetshot. Rysslands imperialistiska politik utgör också ett direkt hot mot befolkningen i flera grannländer – mot Ukraina, Georgien, Moldavien, Belarus och länderna i Centralasien. Den ryska oppositionen, bestående av modiga hbtq-aktivister, feminister, människorättsförsvarare och miljökämpar, behöver stöd från omvärlden. Att stödja dem är att stödja en demokratisk utveckling i Ryssland och att förbättra säkerheten för dem såväl som för Rysslands grannländer.
Mot den bakgrunden vill Vänsterpartiet trappa upp det svenska stödet till det ryska civilsamhället. Vi föreslår en årlig stegvis ökning med 10 miljoner kronor av anslaget i detta syfte. Vänsterpartiet vill således öka anslaget med 10 miljoner kronor för 2021, med 20 miljoner kronor för 2022 och med 30 miljoner kronor för 2023. Vänsterpartiets Rysslandspolitik utvecklas i motionen Ryssland (2019/20:3357).
Under ledning av president Trump har USA i stora delar gått i en reaktionär riktning. Det handlar bl.a. om inskränkningar i kvinnors rätt till abort och till sin egen kropp och om tydliggjorda rasmotsättningar. I och med de stora demonstrationer som pågår i USA med anledning av våldet mot svarta och i synnerhet polisvåldet och mordet på George Floyd har president Trump hotat med att sätta in militären mot oroligheterna. Att möjliggöra för amerikanska människorättsorganisationer att ta del av ett särskilt svenskt demokratistöd riktat till människorättsorganisationer i USA är ett sätt att belysa utvecklingen och stödja bl.a. kvinnorättsrörelsen och black lives matters-rörelsen i USA. Vänsterpartiet föreslår ett nytt anslag för ett svenskt stöd till USA:s civilsamhälle om 50 miljoner kronor årligen.
FN:s resolution 1325 handlar om kvinnor, fred och säkerhet och bygger på tre grundläggande principer: deltagande, konfliktförebyggande och skydd. Den är tillsammans med efterföljande resolutioner ett viktigt verktyg för att uppvärdera kvinnors säkerhet. Trots att det är 20 år sedan resolution 1325 antogs har det dock visat sig svårt att göra verklighet av agendan. Vi har tidigare motionerat om att en svensk ambassadör bör tillsättas för att stärka det svenska arbetet med att tillämpa resolution 1325. Detta bidrar dessutom både till att uppnå mål 5 Jämställdhet och mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen i Agenda 2030. Vänsterpartiet föreslår ett nytt anslag för en svensk ambassadör för FN:s resolution 1325 och avsätter 3 miljoner kronor årligen för detta. Vänsterpartiet konstaterar att detta förslag till nytt anslag ska beredas inom utgiftsområde 1 och avser att lägga fram en motion om ett sådant anslag inom utgiftsområde 1 vid nästa möjliga tillfälle.
Sammantaget anvisar vi 53 miljoner kronor mer än regeringen till utgiftsområde 5 för 2021.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2021 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt tabell 1.1.
2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Svenska institutet i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att ta vara på Svenska institutets stipendiater och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska institutet bör ta fram en prioritetsordning avseende stipendiaturval och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska institutet ska utreda möjligheten att etablera fler partnerskap likt ”SHE Leads” i motsvarande stater och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sverigebilden utomlands och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna för att skapa en ny internationell Östersjömyndighet och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den feministiska utrikespolitiken och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en feministisk utrikespolitik behöver definieras ur ett liberalt perspektiv med utgångspunkt i individens rätt till frihet från förtryck och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hämta hem barn som förs ut ur Sverige för att giftas bort eller på annat sätt utsättas för hedersförtryck och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges utrikespolitik ska utgå från svenska intressen och värden och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett sammanhållet globalt engagemang, där utrikes-, säkerhets-, handels-, försvars- och biståndspolitiken håller ihop, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa skarpare målsättningar för jämställdhetsarbetet inom utrikespolitikens samtliga ämnesområden och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges engagemang i världen ska präglas av en sammanhållen linje och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges engagemang i världen ska utgå från svenska intressen och värderingar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Anslag för 2021 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens |
Avvikelse från regeringen |
||||
|
|
förslag |
M |
SD |
V |
KD |
|
|
1:1 |
Avgifter till internationella organisationer |
1 328 554 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:2 |
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet |
165 299 |
±0 |
±0 |
−10 000 |
1 000 |
|
1:3 |
Nordiskt samarbete |
13 595 |
±0 |
10 000 |
±0 |
±0 |
|
1:4 |
Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet |
4 826 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:5 |
Inspektionen för strategiska produkter |
49 445 |
±0 |
1 000 |
±0 |
±0 |
|
1:6 |
Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning |
70 858 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:7 |
Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) |
28 402 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:8 |
Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) |
19 175 |
±0 |
±0 |
±0 |
−3 000 |
|
1:9 |
Svenska institutet |
130 421 |
±0 |
10 000 |
±0 |
−20 000 |
|
1:10 |
Information om Sverige i utlandet |
15 475 |
±0 |
±0 |
±0 |
−6 000 |
|
1:11 |
Samarbete inom Östersjöregionen |
173 215 |
±0 |
±0 |
10 000 |
±0 |
|
Förslag till anslag utöver regeringens förslag |
|
|
|
|
||
|
99:1 |
Svenskt stöd USA:s civilsamhälle |
±0 |
±0 |
±0 |
50 000 |
±0 |
|
99:2 |
En svensk ambassadör för FN-resolution 1325 |
±0 |
±0 |
±0 |
3 000 |
±0 |
|
Summa för utgiftsområdet |
1 999 265 |
±0 |
21 000 |
53 000 |
−28 000 |
|
Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden
Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden.
Beställningsbemyndiganden för 2021 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Tidsperiod |
|
|
1:2 |
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet |
50 000 |
2022–2023 |
|
1:11 |
Samarbete inom Östersjöregionen |
160 500 |
2022–2029 |
Bilaga 4
Reservation 1, punkt 1 (KD)
Anslag för 2021 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Tusental kronor
|
Anslag |
Avvikelse från regeringen |
Reservanternas förslag |
|
|
1:1 |
Avgifter till internationella organisationer |
±0 |
1 328 554 |
|
1:2 |
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet |
1 000 |
166 299 |
|
1:3 |
Nordiskt samarbete |
±0 |
13 595 |
|
1:4 |
Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet |
±0 |
4 826 |
|
1:5 |
Inspektionen för strategiska produkter |
±0 |
49 445 |
|
1:6 |
Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning |
±0 |
70 858 |
|
1:7 |
Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) |
±0 |
28 402 |
|
1:8 |
Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) |
−3 000 |
16 175 |
|
1:9 |
Svenska institutet |
−20 000 |
110 421 |
|
1:10 |
Information om Sverige i utlandet |
−6 000 |
9 475 |
|
1:11 |
Samarbete inom Östersjöregionen |
±0 |
173 215 |
|
Summa för utgiftsområdet |
−28 000 |
1 971 265 |
|
Bilaga 5
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet
|
Motion |
Motionärer |
Yrkanden |
|
3. Motioner som bereds förenklat |
||
|
2020/21:712 |
Tobias Andersson m.fl. (SD) |
1–4 |
|
2020/21:823 |
Magnus Manhammar (S) |
|
|
2020/21:3001 |
Noria Manouchi (M) |
|