|
Skatteutskottets betänkande
|
Omvänd skattskyldighet vid omsättning av vissa varor
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i mervärdes-skattelagen som innebär att s.k. omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt införs vid nationell handel mellan beskattningsbara personer vid omsättning av mobiltelefoner, integrerade kretsanordningar, spelkonsoler, pekdatorer och bärbara datorer. Detta innebär att köparen, i stället för säljaren, ska vara skattskyldig (redovisnings- och betalningsskyldig) för mervärdesskatt. Syftet med förslaget är att förhindra omfattande mervärdesskattebedrägerier som leder till stora skattebortfall. Omvänd skattskyldighet ska endast gälla om det totala beskattningsunderlaget för omsättning av sådana varor överstiger 100 000 kronor i fakturan. Beskattningsunderlaget anges i fakturan och är det värde på vilket mervärdesskatt ska tas ut med viss procent.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2021.
Betänkandet innehåller ett särskilt yttrande (KD).
Behandlade förslag
Proposition 2020/21:20 Omvänd skattskyldighet vid omsättning av vissa varor
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Omvänd skattskyldighet vid omsättning av vissa varor
Omvänd skattskyldighet vid omsättning av vissa varor (KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Omvänd skattskyldighet vid omsättning av vissa varor |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
2. lag om ändring i lagen (2020:000) om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:20 punkterna 1 och 2.
Stockholm den 26 november 2020
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Hillevi Larsson (S), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Sultan Kayhan (S), Tony Haddou (V), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Gulan Avci (L), Rebecka Le Moine (MP), Kjell Jansson (M), Anders Österberg (S) och Anne Oskarsson (SD).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2020/21:20 Omvänd skattskyldighet vid omsättning av vissa varor. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.
Det har inte väckts några motioner i ärendet.
Bakgrund
Skatteverket har informerat Finansdepartementet om nya former av mervärdesskattebedrägerier med mobiltelefoner och s.k. VoIP-tjänster. VoIP betyder Voice over Internet Protocol och är telefoni över internet. Det rör sig om konstruerade transaktioner för att få pengar utbetalda av staten.
Det förekommer även mervärdesskattebedrägerier med försäljning av mobiltelefoner där säljaren underlåter att betala in mervärdesskatten till staten. Samtidigt gör köparen avdrag för den ingående skatten på förvärvet. Därefter säljs mobiltelefonerna vidare till företag i andra EU-länder. I de mest flagranta fallen innebär denna typ av bedrägeri att samma varor, via s.k. karusellhandel, levereras flera gånger till samma företag i transaktionskedjan utan att mervärdesskatt betalas in till staten.
Bedrägerierna sker enligt Skatteverket i båda fallen på ett systematiskt sätt med ett flertal företag inblandade och med användande av olika mellanled för att försvåra upptäckt. Det är fråga om kvalificerad och organiserad ekonomisk brottslighet av mycket allvarlig karaktär.
Det finns inga säkra siffror på omfattningen av skattebedrägerierna. Skatteverket har tidigare beräknat att den nya formen av mervärdesskatte-bedrägerier under 2018 och delar av 2019 uppgick till 1,25 miljarder kronor. Skatteverket har gjort nya uppdaterade beräkningar utifrån pågående utredningar. Från och med den 1 juni 2018 t.o.m. den 30 april 2020 beräknas skatteförlusterna ha uppgått till åtminstone 3,3 miljarder kronor.
Det är enligt Skatteverket mycket svårt att i kontrollen fånga upp inblandade företag innan bedrägerierna hinner genomföras. Skatteverket anser att det är nödvändigt att införa omvänd skattskyldighet för att effektivt kunna förhindra denna typ av bedrägerier. Vid omvänd skattskyldighet är köparen, i stället för säljaren, skattskyldig (redovisnings- och betalningsskyldig) för mervärdesskatt. Något alternativ till omvänd skattskyldighet kan Skatteverket inte se.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att s.k. omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt införs vid nationell handel mellan beskattningsbara personer vid omsättning av mobiltelefoner, integrerade kretsanordningar, spelkonsoler, pekdatorer och bärbara datorer. Detta innebär att köparen, i stället för säljaren, ska vara skattskyldig (redovisnings- och betalningsskyldig) för mervärdesskatt.
Omvänd skattskyldighet ska endast gälla om det totala beskattnings-underlaget för omsättning av sådana varor överstiger 100 000 kronor i fakturan. Beskattningsunderlaget anges i fakturan och är det värde på vilket mervärdesskatt ska tas ut med viss procent.
Syftet med förslaget är att förhindra omfattande mervärdesskatte-bedrägerier som leder till stora skattebortfall.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2021.
Omvänd skattskyldighet vid omsättning av vissa varor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag om att införa omvänd skattskyldighet vid omsättning av vissa varor.
Jämför det särskilda yttrandet (KD).
Gällande rätt
Enligt huvudregeln ska den som omsätter en vara eller tjänst redovisa och betala mervärdesskatt, dvs. vara skattskyldig (1 kap. 2 § första stycket 1 mervärdesskattelagen [1994:200], förkortad ML). I vissa fall är det i stället den som köper varan eller tjänsten som är skattskyldig, dvs. omvänd skattskyldighet gäller (1 kap. 2 § första stycket 2–5 ML). Omvänd skattskyldighet gäller bl.a. i många fall när en utländsk beskattningsbar person omsätter varor och tjänster inom landet och vid s.k. unionsinternt förvärv av varor. Företag i Sverige kan således redan enligt gällande regler vara skattskyldiga för mervärdesskatt vid köp av t.ex. mobiltelefoner från ett företag i en annan medlemsstat i EU. Omvänd skattskyldighet gäller även vid vissa omsättningar av guld, byggtjänster, utsläppsrätter för växthusgaser samt avfall och skrot av vissa metaller.
Propositionen
Regeringen föreslår att omvänd skattskyldighet införs vid omsättning av mobiltelefoner, integrerade kretsanordningar, spelkonsoler, pekdatorer och bärbara datorer. Omvänd skattskyldighet ska tillämpas vid omsättning inom landet av dessa produkter mellan beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade till mervärdesskatt här.
För att omvänd skattskyldighet ska tillämpas krävs att registrerings-skyldigheten för den som köper varan inte endast är en konsekvens av köpet.
Med mobiltelefoner avses apparater som har tillverkats eller anpassats för användning i ett auktoriserat nät och på särskilt angivna frekvenser, oberoende av om de har någon annan användning eller inte.
Reglerna om omvänd skattskyldighet för mobiltelefoner, integrerade krets-anordningar, spelkonsoler, pekdatorer och bärbara datorer gäller endast om det totala beskattningsunderlaget vid omsättning av sådana varor överstiger 100 000 kronor i fakturan.
En säljare som ska tillämpa omvänd skattskyldighet för mobiltelefoner, integrerade kretsanordningar, spelkonsoler, pekdatorer och bärbara datorer ska ha rätt till återbetalning av ingående skatt.
Regeringen konstaterar att förslaget medför relativt höga administrativa kostnader för berörda företag. Samtidigt bedöms mervärdesskattebedrä-gerierna orsaka mycket stora skatteförluster och det bedöms inte finnas några alternativa lösningar för att komma tillrätta med bedrägerierna. Genom förslaget bedöms skatteintäkterna öka med i storleksordningen 1 miljard kronor, vilket överskrider både den uppskattade administrativa kostnaden det år när reglerna införs på omkring 370 miljoner kronor och den löpande ökade administrativa kostnaden på i storleksordningen 250 miljoner kronor.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2021. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet. Därutöver görs vissa författningstekniska ändringar.
Utskottets ställningstagande
Organiserad skattebrottslighet minskar förtroendet för skattesystemet och lägger orimlig börda på andra skattebetalare för att finansiera den gemensamma välfärden. Denna typ av brottslighet måste motverkas. Samtidigt bör ändringar i skattesystemet inte bli alltför administrativt betungande för företagen. Utskottet delar regeringens bedömning att förslaget om omvänd skattskyldighet för de varor som anges i propositionen är nödvändigt för att möta den typ av organiserad brottslighet som Skatteverket har uppmärksammat. Utskottet tillstyrker propositionen.
Hampus Hagman (KD) anför:
Att förhindra bedrägerier och skattebortfall är viktigt för Kristdemokraterna. Dels handlar det om att säkra våra gemensamma resurser som ska finansiera välfärden, dels handlar det om att brott ska bekämpas och förtroendet för skattesystemet och staten upprätthållas. Därför är det bra att nya tillvägagångssätt för bedrägerier avslöjas och att regeringen försöker finna den bästa modellen för att motarbeta dessa. Vad gäller nationell handel mellan beskattningsbara personer vid omsättning av mobiltelefoner, integrerade kretsanordningar, spelkonsoler, pekdatorer och bärbara datorer finns det dock vissa problem med regeringens valda metod för att komma tillrätta med problemet.
Ett flertal remissinstanser har stora invändningar mot förslaget då kostnaderna av att införa omvänd skattskyldighet för dessa varor inte står i proportion till den beräknade ökningen av skatteintäkterna. De administrativa kostnader som förslaget innebär för företagen kommer vara betydande – eftersom alla företag som är registrerade till mervärdesskatt potentiellt kan påverkas av förslaget och eftersom det innebär att nya fakturerings- och redovisningssystem behöver införas på mycket kort tid.
Det råder också stor osäkerhet om hur mycket skatteintäkterna faktiskt kommer att öka som ett resultat av förslaget, eftersom skattebortfallet är svåruppskattat. Remissinstanserna är alltså inte säkra på att de ökade skatte-intäkterna kommer att täcka upp för de ökade kostnaderna för företagen.
Ett ytterligare problem handlar om själva modellen, där omvänd skattskyldighet ska gälla över en viss beloppsgräns, i detta fall 100 000 kronor. Problemen med detta är uppenbara. Eftersom varje enskild faktura ska bedömas för sig, även i de fall flera fakturor ställs ut vid ett köptillfälle, kan de som vill lura systemet dela upp sina transaktioner på belopp under tröskelbeloppet, och så har man kommit runt den omvända skattskyldigheten. Detta är också en risk som Ekobrottsmyndigheten påtalar i sitt remissvar.
Jag och mitt parti anser sammanfattningsvis att förslaget är illa berett och att valet av modell och dess konsekvenser för företagen inte är väl avvägda och analyserade. För att komma tillrätta med problemet hade vi velat se en annan utformning av den omvända skattskyldigheten. Till exempel hade den modell som gäller i Danmark kunnat utredas – där de företag vars försäljning uteslutande eller till övervägande del sker till privata kunder undantas från reglerna om omvänd skattskyldighet. Vi anser det troligt att detta hade kunnat rätta till skattefelet på ett minst lika effektivt sätt, samtidigt som den administrativa kostnaden för företagen hade kunnat bli lägre än med propositionens förslag.
Eftersom detta förslag är en del av det förslag till statens budget som riksdagen har ställt sig bakom, och som jag och mitt parti har avstyrkt, deltar jag inte i beslutet. I stället framför jag i detta särskilda yttrande synpunkter på regeringens förslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2020/21:20 Omvänd skattskyldighet vid omsättning av vissa varor:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:000) om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).
Bilaga 2
