|
Skatteutskottets betänkande
|
Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden – regional skattereduktion
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden.
Förslaget innebär att fysiska personer som den 1 november året före beskattningsåret är folkbokförda i vissa uppräknade kommuner, främst i Norrland och nordvästra Svealand, har rätt till en skattereduktion med 1 675 kronor per år att räkna av mot kommunal inkomstskatt. Den som saknar folkbokföring i Sverige, men som är obegränsat skattskyldig här och betalar kommunal inkomstskatt i en kommun som omfattas av förslaget, kan också ta del av skattesänkningen. Fysiska personer som har företag vars resultat de själva beskattas för, t.ex. enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag, har också rätt till skattereduktion under förutsättning att reduktionen uppfyller villkoren för att utgöra ett stöd av mindre betydelse enligt EU:s regelverk om sådant stöd.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2020, men tillämpas fr.o.m. det beskattningsår som infaller efter den 31 december 2019.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
I betänkandet finns en reservation (M, SD) och två särskilda yttranden (V, KD). Ledamoten från Kristdemokraterna avstår från ställningstagande och redovisar i stället sina överväganden i ett särskilt yttrande.
Behandlade förslag
Proposition 2019/20:175 Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden – regional skattereduktion.
Två yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden – regional skattereduktion
Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden – regional skattereduktion (M, SD)
1.Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden – regional skattereduktion (V)
2.Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden – regional skattereduktion (KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden – regional skattereduktion |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,
2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
3. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:175 punkterna 1–3 och avslår motionerna
2020/21:149 av Niklas Wykman m.fl. (M) och
2020/21:158 av Eric Westroth m.fl. (SD).
Reservation (M, SD)
Stockholm den 13 oktober 2020
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Hillevi Larsson (S), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Sultan Kayhan (S), Tony Haddou (V), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD)*, Anna Vikström (S), Joar Forssell (L), Johnny Skalin (SD), Rebecka Le Moine (MP) och Kjell Jansson (M).
* Avstår från ställningstagande, se särskilda yttranden.
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2019/20:175 Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden – regional skattereduktion.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut framgår av bilaga 1. Regeringens förslag till lagtext återges i bilaga 2.
Bakgrund
I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 Förslag till statens budget för 2020, finansplan och skattefrågor avsnitt 12.5) aviserade regeringen att den under 2020 avsåg att återkomma med ett förslag om en skattereduktion för boende i kommuner som i sin helhet ingår i stödområde A eller B. Den offentligfinansiella effekten av förslaget är beaktad i inkomstberäkningen för 2020–2022. Förslaget bedöms kunna träda i kraft under 2020 och gälla för hela beskattningsåret.
Riksdagen har beslutat om ett övergripande mål för den sammanhållna landsbygdspolitiken (prop. 2017/18:179, bet. 2017/18:NU19, rskr. 2017/18:360). Det övergripande målet har definierats som en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Av budgetpropositionen för 2020 framgår vidare att regeringens mål är att politiken för areella näringar, landsbygd och livsmedel ska bidra till en hållbar utveckling vad gäller t.ex. arbete, tillväxt, välfärd och miljö i alla delar av landet – i Sverige ska alla kunna leva och förverkliga sina drömmar, oavsett var man bor. Regeringen vill se en levande och växande landsbygd med konkurrenskraftiga gröna näringar, jobb och företag samtidigt som värdefull miljö skyddas. Den sammanhållna landsbygdspolitiken ska ses som en plattform utifrån vilken beslut och åtgärder för att göra det möjligt att bo, leva och arbeta på landsbygderna ska utformas (prop. 2019/20:1, utg.omr. 23 s. 62 f.).
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att en regional skattereduktion ska införas. Förslaget innebär att fysiska personer som den 1 november året före beskattningsåret är folkbokförda i vissa uppräknade kommuner, främst i Norrland och nordvästra Svealand, har rätt till en skattereduktion med 1 675 kronor per år att räkna av mot kommunal inkomstskatt. Den som saknar folkbokföring i Sverige, men som är obegränsat skattskyldig här och betalar kommunal inkomstskatt i en kommun som omfattas av förslaget, kan också ta del av skattesänkningen. Dödsbon har inte rätt till skattereduktion för senare år än det år då dödsfallet inträffade. Fysiska personer som har företag vars resultat de själva beskattas för, t.ex. enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag, har också rätt till skattereduktion under förutsättning att reduktionen uppfyller villkoren för att utgöra ett stöd av mindre betydelse enligt EU:s regelverk om sådant stöd.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2020, men tillämpas fr.o.m. det beskattningsår som infaller efter den 31 december 2019.
Stöd av mindre betydelse
Regler om regionalstöd finns i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, förkortad GBER. Enligt GBER får regionalt investeringsstöd beviljas i stödområden, dvs. områden som anges i en för perioden godkänd regionalstödskarta (artikel 2.27). Den stödkarta som Sverige är indelat i innehåller glest befolkade och angränsande områden.
Stödåtgärder som lämnas i enlighet med kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse anses inte uppfylla kriterierna för statsstöd i EUF-fördraget och omfattas därför inte av anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget. För att ett stöd ska anses vara ett stöd av mindre betydelse får det totala stöd som beviljas ett enda företag som huvudregel inte överstiga 200 000 euro under en period om tre beskattningsår (det s.k. individuella taket). För vägtransportsektorn gäller ett lägre individuellt tak om 100 000 euro. Även för jordbruks- och fiskerisektorerna gäller lägre individuella tak om 20 000 euro för jordbrukssektorn och 30 000 euro för fiskeri- och vattenbrukssektorn. Perioden på tre beskattningsår fastställs på grundval av de beskattningsår som används av företaget i den berörda medlemsstaten, se artikel 3.5 i förordning nr 1407/2013. Vid tillämpning av kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse omfattar begreppet ”företag” varje enhet som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett enhetens rättsliga form och oavsett hur den finansieras. Ekonomisk verksamhet utgörs i sin tur av all verksamhet som består i att erbjuda varor eller tjänster på en viss marknad. Det gäller oavsett om verksamheten bedrivs med vinstsyfte eller inte. Huruvida en stödmottagare ska anses vara ett företag i den mening som avses i regelverket för stöd av mindre betydelse avgörs från fall till fall.
Den föreslagna skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse till personer som har företag vars resultat de själva beskattas för. Eftersom Sverige inte har något centralt register för avstämning av utbetalda stöd är det endast företagaren som känner till vilka stöd av mindre betydelse som har tagits emot. För att Skatteverket ska ha möjlighet att uppfylla de krav på kontroll som ställs enligt kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse behöver Skatteverket därför information från den fysiska personen om vilka andra stöd av mindre betydelse som tagits emot två år före beskattningsåret och under beskattningsåret. Genom förslaget införs därför en skyldighet för fysiska personer som har företag vars resultat de själva beskattas för att i inkomstdeklarationen ange om andra stöd av mindre betydelse har tagits emot under beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren. Skyldigheten gäller dock endast om det stöd som har tagits emot överstiger 150 000 kronor.
Skattereduktion
Bestämmelser som berättigar fysiska och juridiska personer till olika former av regionalt riktade stöd och bidrag är i dag vanligt förekommande, och sedan en lång tid tillbaka finns även särregleringar med regional inriktning på beskattningens område. Det finns dock skäl att iaktta viss försiktighet med avseende på införandet av regionala särregleringar. En bestämmelse, genom vilken vissa personer beviljas en skattesänkning, innebär nämligen att dessa ges en förmån vid inkomstbeskattningen. Det innebär även att ett avsteg från generella skatteregler sker och att en s.k. skatteutgift uppstår som påverkar statsbudgetens inkomstsida. Regeringen gör dock sammantaget bedömningen att det i detta fall finns anledning att avvika från principen om generella skatteregler, eftersom reglerna genom förslaget bidrar till att skapa bättre förutsättningar för de personer som bor och betalar skatt i glest befolkade områden. Skattesänkningen föreslås genomföras i form av en skattereduktion.
Ett alternativ hade varit att införa ett förhöjt grundavdrag i vissa delar av landet. Inkomstskattelagen (1999:1229) har tidigare haft bestämmelser om ett regionalt förhöjt grundavdrag (prop. 2005/06:163). Reglerna innebar i korthet att fysiska personer boende i dåvarande stödområde A fick ett förhöjt grundavdrag jämfört med boende i resten av landet. Bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2006, men avskaffades fr.o.m. 2007 (prop. 2006/07:1) och kom därför endast att omfatta inkomståret 2006. En regional skattereduktion har dock, till skillnad från ett regionalt förhöjt grundavdrag, den fördelen att skatteunderlaget för de kommuner som berörs inte påverkas. Inte heller jobbskatteavdragets beräkningsmodell påverkas av en regional skattereduktion. En regional skattereduktion bör därför införas.
Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden – regional skattereduktion
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag om att införa en skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden med 1 675 kronor per år för fysiska personer och fysiska personer med företag som de själv beskattas för.
Jämför reservationen (M, SD) och särskilt yttrande 1 (V) och 2 (KD).
Propositionen
Regeringen föreslår att en regional skattereduktion om 1 675 kronor per år ska införas för fysiska personer. Fysiska personer som har företag vars resultat de själva beskattas för, t.ex. enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag, har också rätt till skattereduktion under förutsättning att reduktionen uppfyller villkoren för att utgöra ett stöd av mindre betydelse enligt EU:s regelverk om sådant stöd.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2020, men tillämpas fr.o.m. det beskattningsår som infaller efter den 31 december 2019.
Motioner
I kommittémotion 2020/21:149 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkas att riksdagen avslår proposition 2019/20:175. Motionärerna invänder mot förslaget att införa nya orättvisor i det svenska skattesystemet med den skattereduktion regeringen nu föreslår. Skatten behöver bli lägre i Sverige, framför allt för att göra det mer lönsamt att arbeta och driva företag. Välavvägda skattesänkningar med tydliga positiva effekter för arbetslinjen och för att binda Sverige samman är exempelvis lägre skatt för alla med små och medelstora inkomster, lägre drivmedelsskatter och avskaffad flygskatt.
I kommittémotion 2020/21:158 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkas att riksdagen avslår proposition 2019/20:175. Sverige behöver undvika politik som leder till uppdelning av geografiska områden. Beloppet som anges för skattereduktionen får betraktas som försumbart för det enskilda hushållet i relation till mer effektiva politiska förbättringar för människor som bor på eller nära landsbygden, och vår bedömning är att den inte kommer att ha den positiva effekt som vore önskvärd. I den specifika frågan om att gynna gles- och landsbygd ser motionärerna generellt sett ett behov av sänkta inkomstskatter, särskilt på låga inkomster, sänkta bränsleskatter samt förbättrade avdragsmöjligheter för resor till och från arbetet. Detta skulle med större träffsäkerhet och rättvisa möta de faktiska behoven hos de enskilda hushåll som behöver ett stöd på riktigt.
Utskottets ställningstagande
Sveriges långsiktiga tillväxt och utveckling är beroende av levande landsbygder. Utskottet delar därför regeringens bedömning att det finns skäl att värna en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Till följd av det geografiska läget får invånarna i vissa delar av Sverige bära en större del av energi- och miljöskatterna än genomsnittet av befolkningen. Kommunalskatten är ofta högre än i övriga landet och tillgången till gemensamt finansierade välfärdstjänster lägre än på andra platser.
I syfte att överbrygga de effekter som lägesnackdelarna medför bör en skattesänkning införas för den föreslagna personkretsen. Åtgärden riktar sig i första hand till dem som har förvärvsinkomster och det är dessa personer som genom åtgärden ges ett incitament till att bo kvar i eller flytta till de aktuella områdena. Det finns därför anledning att avvika från principen om generella skatteregler eftersom reglerna genom förslaget bidrar till att skapa bättre förutsättningar för de personer som bor och betalar skatt i glest befolkade områden.
Att stödet genomförs som en regional skattereduktion har den fördelen att skatteunderlaget för de kommuner som berörs inte påverkas. Inte heller jobbskatteavdragets beräkningsmodell påverkas av en regional skattereduktion. Utskottet instämmer därmed i regeringens bedömning att åtgärden bör genomföras genom införandet av en regional skattereduktion som ett stöd på statsbudgetens intäktssida.
Utskottet tillstyrker därmed propositionen och avstyrker motionerna.
|
Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden – regional skattereduktion (M, SD) |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Johnny Skalin (SD) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:149 av Niklas Wykman m.fl. (M) och
2020/21:158 av Eric Westroth m.fl. (SD) samt
avslår proposition 2019/20:175 punkterna 1–3.
Ställningstagande
Sverige har allvarliga problem med hög arbetslöshet och låg tillväxt. Klyftan mellan stad och landsbygd tär på sammanhållning och tillit. Det är centralt att hela Sverige kan leva. Skattesänkningar bör utformas för att öka sysselsättningen och tillväxten i hela landet. Skattesystemet ska premiera jobb, företagande och investeringar samtidigt som robusta offentliga finanser säkras.
Syftet med den regionala skattereduktionen är att en skattelättnad ska tillfalla regioner som bedöms vara svagare ekonomiskt jämfört med andra, och med samma utgångspunkt förväntas skattelättnaden också tillfalla ekonomiskt svagare hushåll inom dessa regioner. Detta motiveras bl.a. med långa avstånd och att sämre service råder i dessa områden, men det är högst tveksamt om den föreslagna skattereduktionen är rätt verktyg för att möta detta. Vidare är beloppet som anges för skattereduktionen av den storleken att det närmast får betraktas som försumbart för det enskilda hushållet i relation till mer effektiva politiska förbättringar för människor som bor på eller nära landsbygden. Vår bedömning är att den inte kommer att ha den positiva effekt som vore önskvärd. Dessutom blir personer i andra delar av Sverige utan skattereduktion trots att de är i ett lika stort behov av en skattelättnad som personer med låga inkomster men med långa avstånd på landsbygd i andra delar av Sverige. Det gör förslaget orättvist.
Det svenska skattesystemet är komplicerat och innehåller många inbyggda orättvisor. Skattesystemet är ett lapptäcke med olika reduktioner, avdrag och skattesatser, varav vissa har utformats på goda grunder, medan många avvikelser saknar positiva effekter och spär på orättvisor och gör det krångligt för människor och företag. Orättvisa och ineffektiva symbolpolitiska skatter som införts av regeringen de senaste åren har slagit hårdast mot människor som bor utanför storstäderna. Förslaget om en skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden är ytterligare ett exempel på en skatteförändring som skapar orättvisor och inte löser några av de problem som landsbygden präglas av.
Vi invänder därför mot förslaget att införa nya orättvisor i det svenska skattesystemet med den skattereduktion regeringen nu föreslår. Förslaget är redan från början en särlösning på geografisk grund med trubbig träffsäkerhet och skapar nya orättvisor, löser inga problem och ger upphov till en ny obefogad asymmetri i skattesystemet. Att utveckla ett särskilt regelverk på geografisk grund till att inrymma ytterligare obalanserade särregler kommer inte att bidra till att forma ett för medborgarna enkelt hanterbart skattesystem. Svåra skattesystem tenderar i förlängningen att bidra till att öka skattefelet. Dessutom har riksdagen tidigare fastslagit generella riktlinjer för skattepolitiken. Det kan ifrågasättas om man bör göra avsteg från dessa på det sätt som föreslås i propositionen.
Skatten behöver bli lägre i Sverige och i den specifika frågan om att gynna gles- och landsbygd kan nämnas att vi generellt sett ser behov av sänkta skatter, särskilt för alla med små och medelstora inkomster, t.ex. sänkta bränsleskatter och förbättrade avdragsmöjligheter för resor till och från arbetet. Vidare behöver man göra det mer lönsamt att arbeta och driva företag. Välavvägda skattesänkningar med tydliga positiva effekter för arbetslinjen och för att binda Sverige samman är exempelvis lägre drivmedelsskatter och avskaffad flygskatt.
Dessa åtgärder skulle med större träffsäkerhet och rättvisa möta de faktiska behoven hos de enskilda hushåll som behöver ett stöd på riktigt.
|
1. |
Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden – regional skattereduktion (V) |
|
|
Tony Haddou (V) anför: |
Vänsterpartiet vill skapa förutsättningar för att alla ska ha både rätten och möjligheten att bo var man själv önskar i Sverige. Ett strukturproblem i den svenska ekonomin är de stora och kraftigt växande ekonomiska klyftorna. Sverige är det OECD-land där den ekonomiska ojämlikheten ökat mest i decennier. En viktig orsak till de ökade klyftorna är hur det svenska skattesystemet utvecklats. Sverige har gått från att vara ett av de länder vars skattesystem omfördelar mest till att ha det minst omfördelande skattesystemet inom EU:s kärnländer.
I likhet med flera remissinstanser i propositionen anser jag att förslaget inte löser de grundläggande problemen, utan det behövs rättvisa ekonomiska villkor för boenden i kommuner i glest befolkade områden. Det behövs därför en övergripande strategi som bygger på långsiktighet, en utvecklad samverkan, ett större regionalt inflytande och ett tydligt ansvar för staten att se till att grundläggande samhällsservice finns i hela landet. Tillgången till offentlig service är avgörande för att människor ska kunna bo och leva sina liv. Statlig service måste också finnas tillgänglig även på landsbygden.
Vänsterpartiet vill se satsningar som berör samhällets alla delar och det löses inte med en skattereduktion på 140 kronor i månaden för de personer som bor i de områden som omfattas av förslaget. Genom förslaget i propositionen ökar också komplexiteten i skattesystemet ytterligare. Det behövs en bred skattereform och ökade statliga resurser till välfärden samtidigt som systemet för den kommunala utjämningen ses över och förstärks. Det ska gå att bo i hela landet och ta del av väl fungerande välfärdsverksamheter. Idag har alla kommuner långt ifrån samma förutsättningar.
Trots dessa synpunkter har jag valt att ställa mig bakom utskottets ställningstagande.
|
2. |
Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden – regional skattereduktion (KD) |
|
|
Hampus Hagman (KD) anför: |
Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna inför en riktad skattesänkning till stödområde A och B, vilket till större delen är de nordligaste länen. Skattesänkningen innebär att drygt 800 000 personer får i genomsnitt 139 kronor i månaden i sänkt inkomstskatt. Detta aviserades i regeringens budgetproposition för 2020.
Denna skattesänkning lider av stora brister och Kristdemokraterna säger i våra egna budgetmotioner nej till detta, till förmån för egna skattesänkningar. Dessa hade inneburit breda skattesänkningar för alla. En genomsnittlig arbetstagare hade med vår politik fått 213 kronor per månad i skattesänkning, oavsett bostadsort.
Gränsdragningen mellan stödområde A och B och övriga kommuner framstår som godtycklig. Varför ska en undersköterska i landsbygdskommuner som Herrljunga och Emmaboda inte få en skattesänkning, medan en undersköterska i Ragunda eller Vansbro får det?
Förutom att skattesänkningen är godtycklig, så bryter den också mot principen om ett likabehandlande skattesystem. Detta riskerar att undergräva allmänhetens förtroende för skattesystemet och i förlängningen staten. Därtill anser jag att det är olyckligt att göra ett redan komplicerat skattesystem än mer komplicerat, vilket blir särskilt anmärkningsvärt då januaripartierna lovat att förenkla skattesystemet.
I remissvaren går det att finna ett mycket tydligt motstånd mot skattesänkningens konstruktion. LO avstyrker förslaget. Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget. Akademikerförbundet SSR och TCO avstyrker förslaget och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är tveksamma till om åtgärden ger någon faktisk verkan och Konjunkturinstitutet och Umeå universitet anser att det är tveksamt om förslaget ger de påstådda effekterna, och menar att det saknas empiriska belägg som motiverar förslaget.
Förutom att den förda politiken är djupt orättvis så är också regeringens hantering av frågan anmärkningsvärd. Det kan vara nödvändigt att lägga fram delar av den ekonomiska politiken i så kallade särpropositioner, men detta bör göras så att propositionerna är kända för riksdagen i samband med att budgetbeslutet tas. Istället läggs propositionen fram mer än ett halvår efter att riksdagen fattat beslut om budgeten, vilket Kristdemokraterna är mycket kritiska till.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2019/20:175 Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden – regional skattereduktion:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
2020/21:149 av Niklas Wykman m.fl. (M):
Riksdagen avslår proposition 2019/20:175 Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden – regional skattereduktion.
2020/21:158 av Eric Westroth m.fl. (SD):
Riksdagen avslår propositionen.
Bilaga 2
