Skatteutskottets betänkande
|
Ändrade regler för taxering av lantbruksenheter och för automatiserat beslutsfattande vid fastighetstaxeringen
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i fastighetstaxeringslagen inför den allmänna fastighetstaxeringen av lantbruksenheter 2023. Syftet med ändringarna är att bestämmelserna ska bli tydligare och enklare, att registerkvaliteten ska bli bättre samt att taxeringsvärdena även i fortsättningen ska vara rättvisande. Regeringen föreslår även att Skatteverket inom fastighetstaxeringen ska kunna fatta omprövningsbeslut genom automatiserad behandling. En sådan förändring innebär att hanteringstiden för omprövningsbeslut förkortas och att handläggarresurser frigörs hos Skatteverket.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Bestämmelserna som avser lantbruksenheter ska tillämpas första gången vid den allmänna fastighetstaxeringen 2023.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsförslaget.
I betänkandet finns en reservation (KD).
Behandlade förslag
Proposition 2019/20:196 Ändrade regler för taxering av lantbruksenheter och för automatiserat beslutsfattande vid fastighetstaxeringen.
Ett yrkande i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Utvärdering av förändrade bestämmelser
Utvärdering av förändrade bestämmelser, punkt 2 (KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. |
Ändrade regler för taxering av lantbruksenheter och för automatiserat beslutsfattande vid fastighetstaxeringen |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:196.
2. |
Utvärdering av förändrade bestämmelser |
Riksdagen avslår motion
2020/21:365 av Jakob Forssmed m.fl. (KD).
Reservation (KD)
Stockholm den 20 oktober 2020
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Sultan Kayhan (S), Tony Haddou (V), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Joar Forssell (L), Rebecka Le Moine (MP), Kjell Jansson (M), Anders Österberg (S) och Anne Oskarsson (SD).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2019/20:196 Ändrade regler för taxering av lantbruksenheter och för automatiserat beslutsfattande vid fastighetstaxeringen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag återges i bilaga 2.
I ärendet har det väckts ett motionsyrkande, (mot. 2020/21:365), som återges i bilaga 1.
Skatteverket har i tre promemorior som överlämnats till Finansdepartementet kommit med förslag till ändringar i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
Promemorian Vissa fastighetstaxeringsfrågor överlämnades till Finansdepartementet den 22 maj 2018 och innehåller förslag om ett förtydligande om byggnader på allmänt vatten, en ändring av indelningen av ridhus och ett förslag om en förbättring av underlaget för förtryckning av skogsbruksvärde i fastighetsdeklarationen. Det senare förslaget har ersatts med ett nytt förslag från Skatteverket.
Promemorian Ökade möjligheter till automatiserat beslutsfattande på fastighetstaxeringsområdet överlämnades till Finansdepartementet den 4 oktober 2019 med förslag om att 20 kap. 2 a § fastighetstaxeringslagen ska upphävas för att möjliggöra att omprövningsbeslut fattas genom automatiserad behandling.
Promemorian Vissa ändringar av bestämmelserna om fastighetstaxering av lantbruksenheter överlämnades den 3 februari 2020 och innehåller lagförslag inför den allmänna fastighetstaxeringen av lantbruksenheter 2023. Ett av förslagen ersätter lagförslaget i promemorian Vissa fastighetstaxeringsfrågor i den del som avser förbättring av underlaget för förtryckning av skogsbruksvärde i fastighetsdeklarationen.
Regeringen föreslår ändringar i fastighetstaxeringslagen inför den allmänna fastighetstaxeringen av lantbruksenheter 2023. Syftet med ändringarna är att bestämmelserna ska bli tydligare och enklare, att registerkvaliteten ska bli bättre samt att taxeringsvärdena även i fortsättningen ska vara rättvisande. Regeringen föreslår även att Skatteverket inom fastighetstaxeringen ska kunna fatta omprövningsbeslut genom automatiserad behandling. En sådan förändring innebär att hanteringstiden för omprövningsbeslut förkortas och att handläggarresurser frigörs hos Skatteverket.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Bestämmelserna som avser lantbruksenheter ska tillämpas första gången vid den allmänna fastighetstaxeringen 2023.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i fastighetstaxeringslagen inför den allmänna fastighetstaxeringen av lantbruksenheter 2023.
Propositionen
Ändrad normenhet för ekonomibyggnader
Skatteverket har påtalat att det inför den senaste allmänna fastighetstaxeringen av lantbruksenheter 2017 uppkom problem för flera av Skatteverkets anlitade värderingstekniker med att relatera nyckeltal till normbyggnaden för ekonomibyggnader. Problemet berodde på att normbyggnaden, som är djurstall för nötkreatur, har blivit alltmer sällsynt förekommande på lantbruksenheterna. För att motverka problemet med ett minskat antal normenheter för ekonomibyggnader på lantbruksenheter föreslår regeringen att normenheten djurstall för nötkreatur ersätts med en annan och mer frekvent förekommande byggnadskategori. Regeringen instämmer i Skatteverkets bedömning att den mest lämpliga byggnadskategorin är 32 Maskinhall, gårdsverkstad och liknande. Maskinhallar förekommer i betydligt större utsträckning än djurstallar för nötkreatur och är därmed bättre representerade bland lantbruksenheterna. Genom bytet av normenhet blir värderingen av ekonomibyggnader enklare. Det innebär enligt regeringen även en pedagogisk fördel att normenheten är en byggnadskategori som är vanligt förekommande på lantbruksenheterna. Syftet med normenheterna är att dessa ska vara så vanligt förekommande och representativa som möjligt för att rättvisande värde ska kunna beräknas. Regeringen föreslår därför att normenheten för ekonomibyggnader ska ändras från djurstall för nötkreatur till maskinhall, gårdsverkstad och liknande.
Ridhus ska alltid indelas som ekonomibyggnad
Ridhus på en lantbruksenhet kategoriseras som ekonomibyggnad med stöd av 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen, som föreskriver att med en ekonomibyggnad avses en byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk, bl.a. djurstall. För att ett ridhus ska indelas som ekonomibyggnad är kvalifikationen att byggnaden är inrättad för jordbruk eller skogsbruk. Det kan enligt regeringen i vissa fall vara tveksamt om ett ridhus uppfyller detta krav. Regeringens bedömning är att det är en fördel om ridhus konsekvent indelas som ekonomibyggnad oavsett var de ligger. På så sätt behöver det inte längre bedömas om ridhuset ska vara en ekonomibyggnad eller specialbyggnad.
Regeringen föreslår därför att ridhus alltid ska indelas som ekonomibyggnader, oavsett anknytning till jord- eller skogsbruk. Ridhus utan anknytning till jord- eller skogsbruk ska enligt förslaget bilda en egen lantbruksenhet.
Förenkling av normenheten för åkermark och värdefaktorn dränering
Värdefaktorn dränering är i dag indelad i tre klasser. Av 2 § Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2019:7) om värderingen av lantbruksenheter vid 2020 års förenklade fastighetstaxering framgår klassindelningen enligt följande.
– klass 1: åkermark som är tillfredsställande dränerad genom systemtäckdikning.
– klass 2: annan åkermark än sådan som tillhör klass 1, om den är tillfredsställande dränerad eller självdränerande.
– klass 3: åkermark som är otillfredsställande dränerad.
Regeringen konstaterar att den nuvarande metoden med tre dräneringsklasser inte ger ett rättvisande taxeringsvärde eftersom redovisningen i fastighetstaxeringen inte överensstämmer med verkliga förhållanden. Regeringen anser, i likhet med Skatteverket, att värderingen av åkermarkens dränering bör förenklas genom att man minskar antalet klasser till två. En sådan förändring kommer enligt regeringen att få till följd att fastighetstaxeringen blir mer korrekt och rättvisande eftersom det i dag finns uppgifter som talar för att det finns en hög andel felredovisningar av dräneringsklasserna. Att endast ha två klasser överensstämmer också bäst med vad som kommit fram om dräneringens egentliga inverkan på åkermarkens marknadsvärde.
Regeringen föreslår därför att antalet dräneringsklasser ska ändras från högst tre till två.
Att antalet dräneringsklasser minskar innebär enligt regeringen att normenheten för åkermark behöver uttryckas på ett annat sätt. Normenheten uttrycks i dag som åkermark som är tillfredsställande dränerad genom självdränering eller äldre täckdikning. I stället för att ange dräneringens beskaffenhet bör bestämmelsen enligt regeringen föreskriva att dräneringen på en normenhet ska vara tillfredsställande. Regeringen konstaterar att det nya uttryckssättet får till följd att normenheten i fråga om dränering kommer att bestämmas utifrån funktion i stället för egenskaper. Ändringen innebär även att normenheten i realiteten utvidgas till att omfatta alla typer av dränering.
Regeringen föreslår därför att normenheten för åkermark ska ändras så att dräneringen på en normenhet ska vara tillfredsställande.
När det gäller åkermarkens dränering bestäms den i dag av befintliga täckdikningars och huvudavlopps beskaffenhet samt av markens behov av dränering. Med dränering bör i stället enligt regeringen avses åkermarkens dräneringsförhållanden. Alla omständigheter som har betydelse för markens torrläggning ska enligt förslaget beaktas vid klassificeringen. Även värdefaktorn dränering, och klassindelningen av denna, kommer därmed att bestämmas av funktion i stället för egenskaper.
Regeringen föreslår därför avslutningsvis att värdefaktorn dränering ska ändras så att med dränering avses åkermarkens dräneringsförhållanden.
Förbättrat underlag för bedömningen av skogsbruksvärdet
Regeringen konstaterar att skogsbruksvärdet i dag inte är underlag för något skatteuttag, men att värdet dock har betydelse för vissa inkomstskatterättsliga frågor. Regeringen anser att Skogsstyrelsens skogliga grunddata bör användas för att ta fram ett mer exakt värde på de ingående virkesförråden. Enligt regeringen skulle registerkvaliteten förbättras om skogliga grunddata användes vid beräkningen av förslaget till skogsbruksvärde i stället för att man utgår från värdet vid föregående fastighetstaxering. Noggrannheten i mätningarna som ingår i skogliga grunddata är enligt regeringen i nivå med vad som används inom traditionell skogsbruksplanering eller högre. En beräkning som utgår från uppgifterna i skogliga grunddata ger därför enligt regeringen sannolikt en bättre noggrannhet än de metoder som används i dag. En övergång till skogliga grunddata som underlag för beräkningen bör därmed innebära att skogsbruksvärdet kommer att överensstämma bättre med verkligheten än vad som är fallet i dag. Taxeringen skulle också enligt regeringen bli mer likvärdig och rättvis.
Regeringen konstaterar dock att skogliga grunddata dock inte är ett helt perfekt underlag för alla typer av fastigheter. För dessa fastigheter bör förslaget till skogsbruksvärde i fastighetsdeklarationen även fortsättningsvis beräknas utifrån värdet vid föregående taxering. Regeringen föreslår därför att förslaget till lagtext ska utformas så att det ger Skatteverket möjlighet att undanta vissa taxeringsenheter från förtryckning med stöd av uppgifter i skogliga grunddata. Den möjligheten bör även utnyttjas när de uppgifter som lämnats vid den närmast föregående fastighetstaxeringen bedöms vara mer aktuella än de som förekommer i skogliga grunddata. Precis som tidigare ska ingångsvärdet på virkesförrådet enligt förslaget sedan justeras för årlig volymtillväxt och gjorda avverkningar.
Sammanfattningsvis föreslår regeringen därför att Skatteverkets förslag till skogsbruksvärde i fastighetsdeklarationen i första hand ska grundas på det virkesförråd som finns på taxeringsenheten enligt Skogsstyrelsens skogliga grunddata och i andra hand på de uppgifter som bestämts vid närmast föregående fastighetstaxering. Virkesförrådet ska enligt förslaget justeras med områdesvis fastlagda volymtillväxtprocent och kända uppgifter om avverkningar efter den senast verkställda laserskanningen från skogliga grunddata eller taxeringen.
Ökade möjligheter till automatiserat beslutsfattande
Enligt regeringen skulle hanteringstiden för vissa omprövningsbeslut kunna förkortas om även dessa beslut kunde fattas genom automatiserad behandling. Handläggarresurser skulle dessutom kunna frigöras och i stället kunna läggas på sådana ärenden som kräver utredning. Därigenom skulle även den sistnämnda typen av ärenden enligt regeringen kunna avgöras snabbare.
Regeringen föreslår därför att även andra beslut på fastighetstaxeringsområdet än grundläggande beslut ska få fattas automatiserat.
Ikraftträdande
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2021. Även andra beslut på fastighetstaxeringsområdet än grundläggande beslut ska enligt förslaget få fattas automatiserat fr.o.m. denna dag. Ändringarna i övrigt i fastighetstaxeringslagen föreslås tillämpas första gången vid den allmänna fastighetstaxeringen 2023.
Konsekvensanalyser
Offentligfinansiella effekter
Förslaget om automatiserade omprövningsbeslut påverkar inte beskattningen eller uttaget av avgifter och ger därför enligt regeringen inte upphov till några offentligfinansiella effekter.
De övriga förslagen berör lantbruksfastigheter. Statlig fastighetsskatt tas inte ut för åkermark, betesmark, produktiv skogsmark, skogliga impediment eller ekonomibyggnader. Förslagen i propositionen påverkar därför enligt regeringen inte uttaget av statlig fastighetsskatt och har inga offentligfinansiella effekter. Regeringen gör bedömningen att det sammantaget inte kan uteslutas att förslagen kan ge upphov till offentligfinansiella effekter, men dessa bedöms vara försumbara.
Effekter för företag och enskilda
Förslaget om automatiserat omprövningsförfarande kommer att medföra förkortade handläggningstider för Skatteverket, vilket gynnar fastighetsägare.
Förslagen om ändrade bestämmelser för lantbruksenheter berör fastighetsägare, såväl företag som enskilda, som har en lantbruksenhet med en ekonomibyggnad, ett ridhus, åkermark eller produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner.
Förslaget om ändrad normenhet för ekonomibyggnad syftar till att öka kvaliteten på uppgifterna i fastighetstaxeringsregistret. Detta bedöms vara en fördel för fastighetsägarna. Det är emellertid svårt att avgöra hur värdena i fastighetstaxeringen kommer att påverkas.
Till följd av förslaget om ändrad normenhet för ekonomibyggnader kan fastighetsägarna behöva redovisa vissa tillkommande uppgifter vid den första fastighetstaxeringen efter förändringen, vilket kan medföra en något högre tidsåtgång för administrativa uppgifter vid detta tillfälle. Regeringen gör bedömningen att den ökade tiden för samtliga berörda kommer att understiga 1 000 timmar.
När det gäller förslaget om ändrad indelning av ridhus gör regeringen bedömningen att den tillkommande tidsåtgång som uppkommer som en följd av skyldigheten att lämna ytterligare uppgifter får anses vara så försumbar att den inte leder till någon ökning av de berördas administrativa kostnader.
Förslaget om ändrad normenhet för åkermark och ändrade dränerings-klasser bedöms av Skatteverket inte innebära några stora förändringar i taxeringsvärdena. En minskning av klasserna till endast två kan komma att innebära vissa små skillnader i fastighetstaxeringen i det enskilda fallet. Dessa bedöms dock marginella i förhållande till fördelarna som uppstår med att klassindelningen förenklas. Den eventuella minskningen i tidsåtgång vid deklaration för fastighetsägarna är dock marginell.
Förslaget om ändrad normenhet för åkermark och ändrade dränerings-klasser bedömer Skatteverket inte innebär några stora förändringar av taxeringsvärdena. En minskning av antalet klasser till endast två kan komma att innebära vissa små skillnader i fastighetstaxeringen i det enskilda fallet. Dessa bedöms dock marginella i förhållande till de fördelar som uppstår i och med att klassindelningen förenklas. Den eventuella minskningen i tidsåtgång vid deklaration för fastighetsägarna är dock marginell.
När det gäller förslaget om förbättrat underlag för skogsbruksvärdet är det enligt regeringen svårt att uppskatta hur stor den faktiska förändringen blir. Det finns i dag sannolikt fastigheter som är undervärderade och fastigheter som är övervärderade jämfört med verkligheten. Regeringens bedömning är dock att de deklarerade skogsbruksvärdena i dag snarare är för höga än för låga. Det bör dock noteras att relationen mellan de delar som tillsammans bildar fastighetens taxeringsvärde kan ändras genom de föreslagna ändringarna. Regeringen gör bedömningen att effekterna vid överlåtelse av en fastighet kan vara betydelsefulla i det enskilda fallet, men att de sammantaget är marginella.
Effekter för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna
Regeringen bedömer sammantaget att de kostnader som uppstår för Skatteverket med anledning av ändringarna i bestämmelserna för lant-bruksenheter ryms inom Skatteverkets befintliga ekonomiska ramar.
Förslagen bedöms inte medföra några konsekvenser för de allmänna förvaltningsdomstolarna.
Utskottets ställningstagande
För att förtydliga och förenkla bestämmelserna, förbättra registerkvaliteten och säkerställa att taxeringsvärdena även i fortsättningen är rättvisande har regeringen inför den allmänna fastighetstaxeringen av lantbruksenheter 2023 föreslagit ändringar i fastighetstaxeringslagen. För att hanteringstiden för omprövningsbeslut ska förkortas och handläggarresurser ska frigöras hos Skatteverket har regeringen vidare föreslagit att det ska bli möjligt för Skatteverket att inom fastighetstaxeringen fatta omprövningsbeslut genom automatiserad behandling.
Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag och tillstyrker därmed propositionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om en utvärdering av de ändrade bestämmelserna senast ett år efter den allmänna fastighetstaxeringen av lantbruksfastigheter 2023.
Jämför reservationen (KD).
Motionen
Motionärerna anför att regeringen föreslår ändringar i fastighetstaxeringslagen inför den allmänna fastighetstaxeringen av lantbruksenheter 2023 för att bestämmelserna ska bli tydligare och enklare, med bättre registerkvalitet och rättvisande taxeringsvärden. I propositionen föreslås också att omprövningsbeslut inom fastighetstaxeringen ska kunna fattas genom automatiserad behandling, i syfte att förkorta handläggningstider och frigöra resurser.
Motionärerna anför vidare att det i remissvaren framkommer kritik mot att konsekvensbeskrivningarna av de olika förslagen är bristfälliga. Lantbrukarnas Riksförbund, som företräder många av de som berörs av förändringarna, delar i sitt remissvar de problembeskrivningar som anförs som motiv till förändringarna. Eftersom de inte kan överblicka konsekvenserna av förändringarna kan de inte ta ställning till förslagen. Motionärerna anser att det är mycket beklagligt att ärenden skickas på remiss med så bristfälliga konsekvensbeskrivningar att de som berörs inte kan ta ställning till dem.
De övriga remissinstanserna tillstyrker förslagen eller framför att de inte har några synpunkter på dem. Motionärerna anser därför att förslagen ska genomföras, men att det är viktigt att förändringarna utvärderas med en öppenhet för att återigen förändra systemet om det anses nödvändigt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet utgår från att regeringen vid behov återkommer med nödvändiga åtgärder vad gäller uppföljning av tillämpningen och utvärdering av de föreslagna ändringarna i fastighetstaxeringslagen. Utskottet ser därför inte något behov av att rikta ett tillkännagivande till regeringen om en utvärdering av de förändrade bestämmelserna senast ett år efter den allmänna fastighetstaxeringen av lantbruksfastigheter 2023.
Utskottet avstyrker därför motionsförslaget.
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:365 av Jakob Forssmed m.fl. (KD).
Ställningstagande
Regeringen föreslår ändringar i fastighetstaxeringslagen inför den allmänna fastighetstaxeringen av lantbruksenheter 2023 för att bestämmelserna ska bli tydligare och enklare, med bättre registerkvalitet och rättvisande taxeringsvärden. I propositionen föreslås också att omprövningsbeslut inom fastighetstaxeringen ska kunna fattas genom automatiserad behandling, i syfte att förkorta handläggningstider och frigöra resurser.
I remissvaren framkommer kritik mot att konsekvensbeskrivningarna av de olika förslagen är bristfälliga. Lantbrukarnas Riksförbund, som företräder många av de som berörs av förändringarna, delar i sitt remissvar de problembeskrivningar som anförs som motiv till förändringarna. Eftersom de inte kan överblicka konsekvenserna av förändringarna kan de inte ta ställning till förslagen. Vi anser att det är mycket beklagligt att ärenden skickas på remiss med så bristfälliga konsekvensbeskrivningar att de berörda inte kan ta ställning till dem.
De övriga remissinstanserna tillstyrker förslagen eller framför att de inte har några synpunkter. Vi anser därför att förslagen ska genomföras, men att det är viktigt att förändringarna utvärderas med en öppenhet för att återigen förändra systemet om det anses nödvändigt. Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen att en utvärdering av de förändrade bestämmelserna ska genomföras senast ett år efter den allmänna fastighetstaxeringen av lantbruksfastigheter 2023.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast ett år efter den allmänna fastighetstaxeringen av lantbruksfastigheter 2023 genomföra en utvärdering av de förändrade bestämmelserna och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2