2020/21:SkU24

Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att slopa nedsättningen av energiskatt på bränslen i vissa sektorer.

Regeringens förslag innebär att energiskatt ska tas ut med 100 procent av den generella nivån för bränslen som förbrukas för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet samt i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, dock inte för förbrukning i skepp eller båt.

Återbetalning av energiskatt ska inte medges för bränslen som förbrukas för framställning av värme eller kyla som levererats för ovan angivna ändamål. Sådan bränsleförbrukning som har fullständig befrielse från energi- och koldioxidskatt, exempelvis i metallurgiska processer, mineralogiska processer och framställning av energiprodukter berörs inte av förslaget.

Förändringarna föreslås genomföras i två steg med en sänkning av skattenedsättningen från 70 procent till 35 procent den 1 juli 2021 samt ett helt slopande av skattenedsättningen den 1 januari 2022.

Vidare föreslås justeringar i beskattningen av råtallolja.

Förslaget medför ändringar i lagen om skatt på energi.

Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2021 och den 1 januari 2022.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns en reservation (M, SD) och två särskilda yttranden (C, KD).

Behandlade förslag

Proposition 2020/21:97 Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer.

Två yrkanden i två följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund och gällande rätt

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer

Reservation

Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer (M, SD)

Särskilda yttranden

1.Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer (C)

2.Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer (KD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer

Riksdagen antar regeringens förslag till

1) lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

2) lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:97 punkterna 1 och 2 samt avslår motionerna

2020/21:3900 av Eric Westroth m.fl. (SD) och

2020/21:3912 av Niklas Wykman m.fl. (M).

Reservation (M, SD)

Stockholm den 4 maj 2021

På skatteutskottets vägnar

Jörgen Hellman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Hillevi Larsson (S), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Sultan Kayhan (S), Tony Haddou (V), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Gulan Avci (L), Anne Oskarsson (SD), Rebecka Le Moine (MP) och Kjell Jansson (M).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2020/21:97 Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag återges i bilaga 2.

I ärendet har väckts två motioner, 2020/21:3900 och 2020/21:3912, som återges i bilaga 1.

Bakgrund och gällande rätt

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 13.25) aviserade regeringen att nedsättningen av energiskatt för bränslen som förbrukas för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet och i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet bör slopas. Även återbetalning av energiskatt för bränslen som förbrukas för framställning av värme eller kyla som levererats för sådana ändamål bör enligt regeringen slopas. I en promemoria från Finansdepartementet, Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer, föreslås att energiskatt ska tas ut med 100 procent av den generella nivån för bränslen som förbrukas för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet samt i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, dock inte för förbrukning i skepp eller båt. Återbetalning av energiskatt ska inte medges för bränslen som förbrukas för framställning av värme eller kyla som levererats för ovan angivna ändamål.

Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, kallat energiskattedirektivet, är ett unionsgemensamt ramverk för hur medlemsstaterna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el. På nationell nivå regleras skatter på bränslen och el i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Grundregeln i såväl energiskattedirektivet som LSE är att bränslen och el ska beskattas. De bränslen som omfattas av energiskattedirektivet beskattas vid användning som motorbränslen eller som bränslen för uppvärmning. Direktivet innehåller dock även krav på obligatorisk skattebefrielse i vissa situationer samt möjligheter för medlemsstaterna att ge skattenedsättning eller fullständig skattebefrielse i andra situationer.

Energiskatt tas ut med 30 procent av den generella nivån för bränslen som förbrukas för uppvärmning eller drift av stationära motorer inom vissa sektorer. Det rör sig om tillverkningsprocessen i industriell verksamhet samt i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet. I fråga om tillverkningsindustrin tas energiskatt ut med samma nivå oavsett om förbrukningen sker inom eller utanför systemet för handel med utsläppsrätter, EU ETS. Motsvarande skattenedsättningar medges för den som förbrukat bränslen för framställning av värme eller kyla som levererats till tillverkningsprocessen i industriell verksamhet, respektive för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet. Bränsleförbrukning för vissa industriella processer är dock helt befriade från både energiskatt och koldioxidskatt. Detta gäller exempelvis metallurgiska och mineralogiska processer samt framställning av energiprodukter. Skattelättnaderna som berörs av förslaget utgör statligt stöd enligt reglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortat EUF-fördraget. Nedsättningarna för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet samt jordbruks-, och skogsbruksverksamheterna ges i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, kallad den allmänna gruppundantagsförordningen (General Block Exemption Regulation, GBER). Nedsättningen för vattenbruksverksamhet ges i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, kallad gruppundantagsförordningen för fiske och vattenbruk (Fisheries Block Exemption Regulation, FIBER.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen att energiskatt ska tas ut med 100 procent av den generella nivån för bränslen som förbrukas för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet samt i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, dock inte för förbrukning i skepp eller båt.

Återbetalning av energiskatt ska enligt förslaget inte medges för bränslen som förbrukas för framställning av värme eller kyla som levererats för ovan angivna ändamål. Sådan bränsleförbrukning som har fullständig befrielse från energi- och koldioxidskatt, exempelvis i metallurgiska processer, mineralogiska processer och framställning av energiprodukter berörs inte av förslaget.

Vidare föreslår regeringen justeringar i beskattningen av råtallolja.

Förslaget medför ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Utskottets överväganden

Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om att slopa nedsättningen av energiskatt på bränslen i vissa sektorer.

Riksdagen avslår motionsyrkandena om att avslå propositionen. Jämför reservationen (M, SD) och särskilt yttrande 1 (C) och 2 (KD).

Propositionen

Regeringen anser att det är önskvärt att energiskatten får en mer resursstyrande karaktär. Den 1 augusti 2019 avskaffades nedsättningen av energiskatt för bränslen som förbrukas för framställning av värme i annan kraftvärmeproduktion än den som sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet. I princip bör enligt regeringen energiskatt tas ut på all energi på ett likformigt sätt.

Riksdagen har antagit målet att Sverige år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005, uttryckt i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (prop. 2017/18:228, bet. 2017/18:NU22, rskr. 2018/19:411). För att uppnå målet krävs enligt regeringen att samtliga sektorer i samhället fortsätter att genomföra en omställning av sin energianvändning. I syfte att öka incitamenten för detta föreslår regeringen att dagens nedsättning av energiskatten på bränsle som förbrukas för uppvärmning eller drift av stationära motorer i vissa sektorer fasas ut. Åtgärden bidrar enligt regeringen även till att minska användningen av fossila bränslen och styr mot våra klimatmål. Regeringen föreslår därför att energiskatt ska tas ut med 100 procent av den generella nivån för bränslen som förbrukas för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet samt i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, dock inte för förbrukning i skepp eller båt.

Full energiskatt bör enligt regeringen tas ut oavsett om förbrukningen sker inom eller utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS. Skälet till detta är att uppdelningen i handlande respektive icke handlande sektor endast är av betydelse för styrningen mot minskade utsläpp av växthusgaser.

Sådan bränsleförbrukning som sker i metallurgiska processer, mineralogiska processer och för framställning av energiprodukter har fullständig befrielse från energi- och koldioxidskatt. Bränsleförbrukning för sådana processer berörs inte av förslaget.

I fråga om yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks-, och vattenbruksverksamhet avser förslaget förbrukning av bränslen för annat ändamål än drift av motordrivna fordon, dock inte förbrukning i skepp eller båtar. Regeringen anser att det är angeläget att det i möjligaste mån inte ska spela någon roll om värme eller kyla produceras i egen regi eller om den tillhandahålls av en extern leverantör. Därför föreslår regeringen även att möjligheten till återbetalning av energiskatt på bränslen som förbrukats för framställning av värme eller kyla som levererats för de ovan aktuella ändamålen fasas ut.

I syfte att beskatta råtallolja på motsvarande sätt som övriga skattepliktiga bränslen föreslår regeringen att även skattenivåerna för råtallolja justeras i enlighet med ovanstående. Regeringen föreslår därför att om råtallolja förbrukas för framställning av värme i annan kraftvärmeproduktion än den som sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet ska energiskatt tas ut med ett belopp som motsvarar 100 procent av den energiskatt och 91 procent av den koldioxidskatt som tas ut på fossil eldningsolja för uppvärmningsändamål.

Regeringen anser att befrielsen från energiskatt bör avskaffas så snart som möjligt. Många andra instanser för fram att näringslivet behöver mer tid för anpassning till eldrift eller användning av andra bränslen. Regeringen menar dock att förslaget ger ett extra incitament att påskynda denna omställning. I syfte att skapa förutsebarhet och ge aktörerna möjlighet att anpassa sig bör dock utfasningen av skattenedsättningarna genomföras i två steg med en sänkning av skattenedsättningen från 70 procent till 35 procent den 1 juli 2021 samt ett helt slopande av skattenedsättningen den 1 januari 2022.

Motionerna

I kommittémotion 2020/21:3912 av Niklas Wykman m.fl. (M) föreslås att propositionen ska avslås. Motionärerna anför att svensk ekonomi och landets företag befinner sig i ett allvarligt läge som en följd av coronakrisens effekter. Arbetslösheten är rekordhög. Företag i bransch efter bransch står på randen till konkurs. I rådande läge och för en längre tid framöver behöver politiken vara än mer tydligt fokuserad på åtgärder för att rädda så många jobb som möjligt. Att i detta läge lägga en ny skattebörda på bl.a. industrin och det svenska lant- och skogsbruket är inte en välavvägd prioritering.

Regeringen motiverar den slopade nedsättningen av skatten med att det medför ökade incitament för en effektivare energianvändning. Oavsett intentionen bakom åtgärden är styrmedel för omställning effektiva i de lägen företag och individer ges tillräcklig tid och realistiska förutsättningar att i praktiken ställa om. Det är uppenbart att regeringens föreslagna förändring införs med kort framförhållning, vilket medför påtagliga problem för de verksamheter som ska hantera den nya skattepålagan. Då riskeras både jobb och verklig energieffektivisering inom bl.a. industri och lantbruk. I ett internationellt perspektiv har Sverige dessutom redan relativt höga skatter på bränslen.

Moderaternas ståndpunkt är att regeringens förslag på slopad skattenedsättning införs på alltför vaga grunder och att åtgärden just nu inte är önskvärd med anledning av riskerna som skatteförändringen medför i ett allvarligt läge för svenska företag. Givet det rådande läget med den allvarliga situationen för svensk ekonomi och vikten av att stärka förutsättningarna för en god ekonomisk återhämtning när krisen ebbar ut bör inte nedsättningen av energiskatt slopas.

I kommittémotion 2020/21:3900 av Eric Westroth m.fl. (SD) föreslås att propositionen ska avslås. Motionärerna anför att regeringens förslag redan i ett inledande skede ter sig inkonsekvent. Höga nominella skatter med nedsättningar för konkurrensutsatt industri har varit en fungerande princip som regeringen alltmer tenderar att lämna, men bara på vissa områden. Det som är mest oroväckande är att förslaget drabbar många som redan har en utsatt verksamhet och som dessutom fått se sin lönsamhet utraderad i sviterna av den pågående pandemin. Den föreslagna skattehöjningen riskerar dessutom att leda till minskad svensk produktion, vilket i sin tur riskerar att leda till ökad import av varor med sämre miljö- och klimatprestanda. Det är uppenbart att detta egentligen inte handlar om en miljövänlig politik då energiskatten i första hand är fiskal och inte miljöstyrande. Poängen med denna åtgärd verkar därför tämligen oklar. Utsläppen från de verksamheter som skatten berör ingår redan i utsläppshandelssystemet inom EU. Svenska företag kommer sannolikt att sälja eller flytta sina utsläppsrätter till andra länder, och därmed påverkas inte de europeiska eller globala utsläppen i verkligheten av förslaget.

Förslaget försämrar även konkurrenskraften för svenska företag, vilket riskerar att leda till att företagens verksamheter flyttar utomlands. Vissa industriella processanläggningar är komplicerade och högteknologiska, där en övergång till el eller förnybara bränslen är svår och kostsam. De kan endast bytas i den takt som lämpliga tekniska lösningar blir tillgängliga och återinvestering eller nyinvestering sker. Varken effektiviseringsåtgärder eller byten av bränslen kan kompensera för den ökade skattekostnad som förslaget leder till. Regeringen tar inte i beaktande att de komplicerade omställningsprocesserna i större omfattning förväntas leda till dränering av kapital och arbete från Sverige snarare än att de bidrar till miljöomställning i befintliga verksamheter. Resultatet av regeringens politik blir destruktivt, särskilt när ekonomin, och arbetslösheten som slagit rekord, behöver alla tillgängliga verktyg och förutsättningar för ekonomisk återhämtning. Många kritiska röster har framfört att det saknas en fullödig konsekvensanalys och att näringslivet måste ges tillräcklig tid och resurser till anpassning. Övergångstiden behöver förlängas i både praktiskt och ekonomiskt hänseende. Sammantaget anser motionärerna att regeringen landat snett i denna fråga och att propositionen därför ska avslås i sin helhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att riksdagen har antagit målet att Sverige år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005, uttryckt i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten.

För att skapa en mer enhetlig energibeskattning av bränslen och incitament för de berörda sektorerna att genomföra en omställning av sin energianvändning för att nå målet om energieffektivisering har regeringen föreslagit att energiskatt ska tas ut med 100 procent av den generella nivån för bränslen som förbrukas för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet samt i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, dvs. att nedsättningen av energiskatt på bränslen i dessa sektorer ska slopas. För att skapa förutsebarhet och ge aktörerna möjlighet att anpassa sig ska förändringen enligt förslaget genomföras i två steg.

Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag och tillstyrker därmed propositionen. Motionerna avstyrks.

Reservation

Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer (M, SD)

av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Anne Oskarsson (SD) och Kjell Jansson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:3900 av Eric Westroth m.fl. (SD) och

2020/21:3912 av Niklas Wykman m.fl. (M) samt

avslår proposition 2020/21:97 punkterna 1 och 2.

Ställningstagande

I kommittémotionerna 2020/21:3912 av Niklas Wykman m.fl. (M) och 2020/21:3900 av Eric Westroth m.fl. (SD) föreslås att propositionen ska avslås. Svensk ekonomi och landets företag befinner sig i ett allvarligt läge som en följd av coronakrisens effekter. Arbetslösheten är rekordhög. Förslaget drabbar många som redan har en utsatt verksamhet och som dessutom fått se sin lönsamhet utraderad i sviterna av den pågående pandemin. Företag i bransch efter bransch står på randen till konkurs. I rådande läge och för en längre tid framöver behöver politiken vara än mer tydligt fokuserad på åtgärder för att rädda så många jobb som möjligt. Att i detta läge lägga en ny skattebörda på bl.a. industrin och det svenska lant- och skogsbruket är inte en välavvägd prioritering.

Den nationella politiken kretsar nu kring att få ut krisstöd till företag för att de ska kunna övervintra krisen och för att rädda människors jobb och företag. Det är kontraproduktivt att i detta läge införa skattepålagor som minskar företagens marginaler och hotar svensk konkurrenskraft. Förslaget försämrar konkurrenskraften för svenska företag, vilket riskerar att leda till att företagens verksamheter flyttar utomlands. Vissa industriella processanläggningar är komplicerade och högteknologiska, och en övergång till el eller förnybara bränslen är svår och kostsam. De kan endast bytas i den takt som lämpliga tekniska lösningar blir tillgängliga och återinvestering eller nyinvestering sker. Varken effektiviseringsåtgärder eller byten av bränslen kan kompensera för den ökade skattekostnad som förslaget leder till. Att just nu slopa nedsättningen av energiskatt på bränslen är en illa gjord prioritering av regeringen i ett mycket bekymmersamt läge för den svenska ekonomin.

Den föreslagna skattehöjningen riskerar dessutom att leda till minskad svensk produktion, vilket i sin tur riskerar att leda till ökad import av varor med sämre miljö- och klimatprestanda.

Vår ståndpunkt är att regeringens förslag på slopad skattenedsättning införs på alltför vaga grunder och att åtgärden just nu inte är önskvärd med anledning av riskerna som skatteförändringen medför i ett allvarligt läge för svenska företag. Givet det rådande läget med den allvarliga situationen för svensk ekonomi och vikten av att stärka förutsättningarna för en god ekonomisk återhämtning när krisen ebbar ut ska inte nedsättningen av energiskatt slopas.

Särskilda yttranden

1.	Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer (C)
	Per Åsling (C) anför:

Under denna mandatperiod har ett stort antal skatteförändringar genomförts på energiområdet. En kraftfull politik mobiliserar alla sektorer i samhället för att uppfylla miljökvalitetsmålen och för att säkra att vi når målen om ett klimatneutralt samhälle utan nettoutsläpp av växthusgaser i Sverige. Skattesystemet ska präglas av enkelhet, transparens och rättssäkerhet, men tyvärr har det på senare år framgått tydligt att bränslebeskattningen av båtar i skärgården uppvisat raka motsatsen. Efter en lagändring i juli 2015 har bara företag som transporterar varor eller passagerare mot betalning rätt att använda skattebefriat bränsle för sin båtverksamhet. Utöver en otydlig lagstiftning har Skatteverkets tolkning av lagstiftningen inte bara varit otydlig utan också förändrats över tid. Det är något som varit till direkt men för företagare verksamma i de svenska skärgårdarna och där båten är en nödvändig del av näringsverksamheten. Centerpartiet har sedan lagändringen 2015 lyft behovet av en regelförändring vid upprepade tillfällen. Det är en självklarhet att det ska vara likvärdiga förutsättningar för den näringsidkare som har behov av ett fordon i sin verksamhet oavsett om det är på land eller till sjöss. Det saknas fortsatt tydlighet i lagstiftningen som kan appliceras på hur företagen i verkligheten bedriver sin verksamhet.

Med det ovan anförda ställer jag mig dock bakom propositionen.

2.	Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer (KD)
	Hampus Hagman (KD) anför:

Regeringen har under mandatperioden infört ett antal skatter på energiområdet. Jag delar uppfattningen att fossil kraft ska fasas ut, men anser att skattebesluten kommit alldeles för abrupt samtidigt som alternativ elförsörjning saknas och nätutbyggnad dröjer. Därför motsatte jag mig den höjda skatten på fossila bränslen som används i kraftvärmeverk i regeringens vårproposition 2019. I flera fall har regeringens skatteförslag även bedömts vara ineffektiva ur klimathänseende, och enbart ha en fiskal effekt. Därför motsatte jag mig införandet av en skatt på avfallsförbränning 2020, och Kristdemokraterna har därefter i vår budget föreslagit att den ska avskaffas.

Regeringen bör nu utvärdera om de klimateffekter som är målet med slopad skattenedsättning på bränslen i vissa sektorer verkligen uppnås, så att inte även denna skatt visar sig vara verkningslös symbolpolitik. Eftersom Kristdemokraternas budgetalternativ föll i riksdagens votering om rambeslutet om budgeten 2021 avstår jag dock från ställningstagande vad gäller propositionen Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen