|
Skatteutskottets betänkande
|
Skatteförfarande och folkbokföring
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om skatteförfarande och folkbokföring. Utskottet hänvisar bl.a. till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor, att utredningar och beredningar pågår eller att tillkännagivanden inte behövs eftersom frågan redan är aktualiserad inom Regeringskansliet eller att utskottet inte ser något behov av en förändrad lagstiftning.
I motionerna om skatteförfarande finns ett flertal förslag om att synliggöra skatter och avgifter. Andra förslag gäller F-skatt, beloppsgränsen för beskattning, kontrolluppgifter och deklarationsfrågor. Ytterligare förslag gäller skatte- och avgiftskontroll. Det handlar bl.a. om en nationell handlingsplan mot skattefusk, svartjobb och förstärkta insatser mot skattefusk. En rad förslag gäller reglerna om certifierade kassaregister, personalliggare och personligt betalningsansvar för bolagsföreträdare. Utskottet behandlar även förslag som rör reglerna om anstånd med att betala skatt, ersättning för kostnader i skattemål, rättssäkerhet i skattemål, förseningsavgifter, minskad skatteadministration för företag, skatteavtal och betalning av skatt vid delårsboende.
Motionerna om folkbokföring handlar om felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar, barn som tillbringar lika mycket tid på två adresser, skyddad folkbokföring, skydd för folkbokföringsuppgifter, folkräkning, frågor om personnummer och samordningsnummer.
I betänkandet finns 41 reservationer (M, SD, C, V, KD, L).
Behandlade förslag
Cirka 180 yrkanden från allmänna motionstiden 2020/21.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Skattebeslut och rättssäkerhet i skattemål
Ersättning för kostnader i skattemål
Folkbokföring av barn på två adresser
Skydd för folkbokföringsuppgifter
Betalning av skatt vid delårsboende
1.Synliga skatter och avgifter, punkt 1 (SD)
2.Synliga skatter och avgifter, punkt 1 (KD)
3.Skatte- och avgiftskontroll, punkt 2 (M)
4.Skatte- och avgiftskontroll, punkt 2 (SD)
5.Skatte- och avgiftskontroll, punkt 2 (C)
6.Skatte- och avgiftskontroll, punkt 2 (V)
7.Skatte- och avgiftskontroll, punkt 2 (KD)
8.Skatte- och avgiftskontroll, punkt 2 (L)
10.Det nordiska skatteavtalet, punkt 6 (V)
11.F-skatt och näringsverksamhet, punkt 8 (C)
12.F-skatt och näringsverksamhet, punkt 8 (V)
13.Företrädaransvar, punkt 9 (C)
14.Företrädaransvar, punkt 9 (KD)
15.Skattebeslut och rättssäkerhet i skattemål, punkt 10 (SD)
16.Skattebeslut och rättssäkerhet i skattemål, punkt 10 (C)
17.Skattebeslut och rättssäkerhet i skattemål, punkt 10 (L)
19.Ersättning för kostnader i skattemål, punkt 12 (C)
20.Ersättning för kostnader i skattemål, punkt 12 (KD)
21.Personalliggare, punkt 13 (M)
22.Personalliggare, punkt 13 (SD)
23.Personalliggare, punkt 13 (C)
24.Personalliggare, punkt 13 (KD)
25.Personalliggare, punkt 13 (L)
26.Certifierade kassaregister, punkt 14 (SD)
27.Certifierade kassaregister, punkt 14 (C)
28.Fastighetstaxering, punkt 15 (KD)
29.Folkbokföring, punkt 16 (M)
30.Folkbokföring, punkt 16 (KD)
31.Folkbokföring av barn på två adresser, punkt 17 (C)
32.Skydd för folkbokföringsuppgifter, punkt 18 (SD)
33.Skydd för folkbokföringsuppgifter, punkt 18 (C)
34.Skydd för folkbokföringsuppgifter, punkt 18 (KD)
38.Samordningsnummer, punkt 21 (M)
39.Samordningsnummer, punkt 21 (SD)
40.Samordningsnummer, punkt 21 (KD)
41.Betalning av skatt vid delårsboende, punkt 22 (C)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Synliga skatter och avgifter |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:63 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–5,
2020/21:373 av Hans Eklind (KD),
2020/21:383 av Bo Broman (SD),
2020/21:758 av Camilla Brodin (KD) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1056 av Helena Antoni m.fl. (M),
2020/21:1074 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1272 av Jan Ericson och Sten Bergheden (båda M),
2020/21:1387 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1–3,
2020/21:1694 av Ida Drougge (M) yrkandena 1–3,
2020/21:1716 av Lars Jilmstad (M),
2020/21:1735 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1736 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1737 av Ida Drougge (M),
2020/21:1738 av Ida Drougge (M),
2020/21:1743 av Louise Meijer (M),
2020/21:1744 av Louise Meijer (M),
2020/21:2185 av Josefin Malmqvist och Ida Drougge (båda M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 23 och 24,
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 3,
2020/21:2856 av Lars Beckman (M),
2020/21:2857 av Lars Beckman (M) och
2020/21:3688 av Jörgen Berglund (M).
Reservation 1 (SD)
Reservation 2 (KD)
|
2. |
Skatte- och avgiftskontroll |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:299 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1–5, 8, 10–12 och 14,
2020/21:409 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 6,
2020/21:589 av Per Åsling (C),
2020/21:663 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 12,
2020/21:732 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 7,
2020/21:1053 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2020/21:1431 av Ola Möller (S),
2020/21:1516 av Robert Hannah (L),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 33,
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 2,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 3–5, 13 och 20,
2020/21:3216 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 9,
2020/21:3251 av Joar Forssell m.fl. (L),
2020/21:3307 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 30 och
2020/21:3477 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkandena 5, 6 och 9.
Reservation 3 (M)
Reservation 4 (SD)
Reservation 5 (C)
Reservation 6 (V)
Reservation 7 (KD)
Reservation 8 (L)
|
3. |
Deklaration |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:837 av Laila Naraghi och Hanna Westerén (båda S),
2020/21:3477 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 2 och
2020/21:3576 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1–3.
Reservation 9 (M)
|
4. |
Kontrolluppgift |
Riksdagen avslår motion
2020/21:1984 av Lotta Finstorp och Ann-Sofie Lifvenhage (båda M).
|
5. |
Skattekonto |
Riksdagen avslår motion
2020/21:1722 av Sten Bergheden (M).
|
6. |
Det nordiska skatteavtalet |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:434 av Kjell-Arne Ottosson (KD) och
2020/21:597 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 4.
Reservation 10 (V)
|
7. |
Förseningsavgifter |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:197 av Michael Rubbestad och Patrik Jönsson (båda SD) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1391 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1548 av Jan Ericson (M),
2020/21:1696 av Erik Ottoson (M) och
2020/21:2886 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 1.
|
8. |
F-skatt och näringsverksamhet |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:431 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 2 och 3,
2020/21:784 av Ola Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 4,
2020/21:1842 av Johanna Haraldsson m.fl. (S),
2020/21:1927 av Lotta Finstorp (M) och
2020/21:2070 av Leif Nysmed m.fl. (S).
Reservation 11 (C)
Reservation 12 (V)
|
9. |
Företrädaransvar |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 6 och
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 7.
Reservation 13 (C)
Reservation 14 (KD)
|
10. |
Skattebeslut och rättssäkerhet i skattemål |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:1396 av John Widegren (M) yrkande 1,
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 29,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 9 och 18 samt
2020/21:3254 av Joar Forssell m.fl. (L).
Reservation 15 (SD)
Reservation 16 (C)
Reservation 17 (L)
|
11. |
Anstånd |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:1396 av John Widegren (M) yrkande 2 och
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 9.
Reservation 18 (KD)
|
12. |
Ersättning för kostnader i skattemål |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 8 och
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 21.
Reservation 19 (C)
Reservation 20 (KD)
|
13. |
Personalliggare |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:572 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 2,
2020/21:716 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 5,
2020/21:1282 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2020/21:1386 av Sten Bergheden (M),
2020/21:2071 av Leif Nysmed m.fl. (S),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 25,
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 7,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 8,
2020/21:2949 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 4,
2020/21:3017 av Lars Püss (M),
2020/21:3034 av Annicka Engblom (M),
2020/21:3186 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 21,
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 6,
2020/21:3262 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 7,
2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 26 och
2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 11.
Reservation 21 (M)
Reservation 22 (SD)
Reservation 23 (C)
Reservation 24 (KD)
Reservation 25 (L)
|
14. |
Certifierade kassaregister |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:705 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 14,
2020/21:1051 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1926 av Lotta Finstorp (M),
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 14,
2020/21:3021 av Lars Püss m.fl. (M) och
2020/21:3576 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 4 och 5.
Reservation 26 (SD)
Reservation 27 (C)
|
15. |
Fastighetstaxering |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:1223 av Jan Ericson (M),
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 17,
2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 34 och
2020/21:3710 av Margareta Cederfelt (M).
Reservation 28 (KD)
|
16. |
Folkbokföring |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:240 av Eric Westroth (SD),
2020/21:375 av Hans Eklind (KD),
2020/21:871 av Adnan Dibrani (S),
2020/21:933 av Anders Hansson (M),
2020/21:1003 av Magnus Jacobsson (KD) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1046 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 6,
2020/21:1708 av Louise Meijer (M),
2020/21:2546 av Lars Andersson och Markus Wiechel (båda SD),
2020/21:3125 av Tobias Andersson (SD),
2020/21:3216 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 2–4,
2020/21:3307 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 33 och
2020/21:3511 av Magdalena Schröder (M).
Reservation 29 (M)
Reservation 30 (KD)
|
17. |
Folkbokföring av barn på två adresser |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:512 av Emma Carlsson Löfdahl (-) och
2020/21:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 12.
Reservation 31 (C)
|
18. |
Skydd för folkbokföringsuppgifter |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:435 av Kjell-Arne Ottosson (KD),
2020/21:465 av Mikael Larsson (C),
2020/21:656 av Ebba Hermansson m.fl. (SD) yrkande 24,
2020/21:960 av Marléne Lund Kopparklint och Betty Malmberg (båda M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:2238 av Lotta Olsson (M),
2020/21:3307 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 34 och
2020/21:3439 av Markus Wiechel m.fl. (SD).
Reservation 32 (SD)
Reservation 33 (C)
Reservation 34 (KD)
|
19. |
Folkräkning |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:11 av Robert Stenkvist (SD) yrkande 3,
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 26,
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 5,
2020/21:3153 av Ann-Christine From Utterstedt (SD) yrkande 1,
2020/21:3216 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1 och
2020/21:3220 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 2.
Reservation 35 (M)
Reservation 36 (SD)
Reservation 37 (KD)
|
20. |
Personnummer m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:285 av Linda Lindberg (SD),
2020/21:369 av Stina Larsson (C),
2020/21:1281 av Mattias Karlsson i Luleå (M) och
2020/21:3095 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).
|
21. |
Samordningsnummer |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:13 av Robert Stenkvist (SD) yrkande 1,
2020/21:372 av Hans Eklind och Ingemar Kihlström (båda KD),
2020/21:1046 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 5,
2020/21:2168 av Katarina Brännström (M),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 27,
2020/21:3216 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 5–7 och
2020/21:3307 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 31.
Reservation 38 (M)
Reservation 39 (SD)
Reservation 40 (KD)
|
22. |
Betalning av skatt vid delårsboende |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:246 av Fredrik Christensson m.fl. (C),
2020/21:511 av Emma Carlsson Löfdahl (-),
2020/21:1429 av Barbro Westerholm och Lina Nordquist (båda L) och
2020/21:1859 av Johan Hultberg (M).
Reservation 41 (C)
|
23. |
Förverkande av egendom |
Riksdagen avslår motion
2020/21:2327 av Boriana Åberg (M) yrkande 3.
Stockholm den 25 mars 2021
På skatteutskottets vägnar
Niklas Wykman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Niklas Wykman (M), Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Hillevi Larsson (S), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Sultan Kayhan (S), Tony Haddou (V), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Gulan Avci (L), Anne Oskarsson (SD), Rebecka Le Moine (MP), Kjell Jansson (M) och Anders Österberg (S).
I ärendet behandlar utskottet kvarvarande motioner från den allmänna motionstiden hösten 2020 som rör skatteförfarande och folkbokföring. Samtliga motioner innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen. När det gäller de aktuella motionerna har i många fall motsvarande förslag behandlats under förra riksmötet i betänkande 2019/20:SkU24 Skatteförfarande och folkbokföring.
Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilaga 1.
Skatteförfarandelagen trädde i kraft den 1 januari 2012 (prop. 2010/11:165, bet. 2011/12:SkU3) och ersatte då ett tiotal lagar. Vid övergången genomfördes också en rad sakliga förändringar. Den nuvarande folkbokföringslagen trädde i kraft den 1 juli 1991. Lagen innehåller bestämmelser om fastställande av en persons bosättning samt registrering av uppgifter om identitet, familj och andra förhållanden som enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet får förekomma i folkbokföringsdatabasen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om bl.a. olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om nivån på skatteuttaget och vad skatterna används till.
Jämför reservation 1 (SD) och 2 (KD).
Motionerna
I motion 2020/21:1056 av Helena Antoni m.fl. (M) anförs att synlighet och transparens är viktigt för att skapa legitimitet för skattesystemet och har en viktig demokratisk aspekt. Arbetsgivardeklarationen för varje betalningsmottagare bör därför även innehålla uppgift om arbetsgivaravgiftens belopp.
I motion 2020/21:1074 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2 anförs att man bör ge Skatteverket ett särskilt uppdrag att årligen följa upp allmänhetens kunskap om nivån på olika skatter och arbetsgivaravgifter. Vidare bör statliga myndigheter och verk ska ges i uppdrag att ange s.k. löneskatter på anställdas lönebesked.
I motion 2020/21:1272 av Jan Ericson och Sten Bergheden (båda M) anförs att man i ett första steg tydligare ska visa för löntagarna hur stor skattebelastningen är på utbetald lön, och i ett andra steg göra om arbetsgivaravgifterna till en löneskatt.
I motion 2020/21:1387 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1–3 anförs att man bör arbeta för ett mer transparent och effektivt skattesystem och öka medvetenheten bland medborgarna om hur mycket skatt var och en betalar. Det finns otaliga exempel på skatteslöseri som att kommuner t.ex. sysslar med uppvärmda badsjöar, upplevelseparker, industrietanoltillverkning eller cirkusfestivaler. Skatteslöseri av denna sort bör beivras. Man bör verka för minskat slöseri med skattepengar. Det existerar redan goda exempel på att synliggöra skatter som de företag som på medarbetarnas lönespecifikation faktiskt skriver ut arbetsgivaravgifterna. Fler borde uppmuntras till detta och uppmana till mer synliga skatter.
I motion 2020/21: 1694 av Ida Drougge (M) yrkandena 1–3 anförs att man bör se över möjligheten att synliggöra skatterna på kvittot när vi konsumerar någonting som är beskattat i flera led. Det finns en rad punktskatter samt mervärdesskatt (moms) på olika produkter som man kan göra tydligare. Man bör därför se över möjligheten att synliggöra punktskatter på kvitton. Slutligen bör man se över möjligheten att redovisa subventioner från det offentliga på kvitton.
I motion 2020/21:1716 av Lars Jilmstad (M) anförs att statens servicecenter är en myndighet som stödjer andra myndigheter med administrativa tjänster bl.a. löneutbetalningar. Myndigheten borde redovisa arbetsgivaravgiften på lönespecifikationer eftersom det ligger i det allmännas intresse att transparens och tydlighet råder om hur mycket varje medborgare betalar i skatt.
I motion 2020/21:1735 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2 anförs att gränsen mellan skatter och avgifter är långt ifrån klar idag även om definitionerna i sig är det. Man bör därför utreda definitionen av vad som är en avgift. Vidare bör man byta namn på de avgifter som egentligen är skatter.
I motion 2020/21:1736 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2 anförs att man bör se över möjligheterna att regeringen ålägger stat, kommun och landsting/region att redovisa tillbaka hur mycket, vad och när beskattning sker. Vidare bör principen om synliga skatter vara en moralisk hörnsten bland våra skattepolitiska principer. Man bör därför utreda möjligheten att redovisningen sker genom medborgarens bank och att skatteutgifterna ska gå att sammanställa i likhet med andra utgifter som dras från bankkontot.
I motion 2020/21:1737 av Ida Drougge (M) anförs att en av de högsta dolda skatterna är arbetsgivaravgiften. Att göra den synlig för medborgarna är viktigt. Det mest effektiva för att synliggöra skatten vore att konvertera arbetsgiften till inkomstskatt. Detta bör utredas.
I motion 2020/21:1738 av Ida Drougge (M) anförs att genom ny lagstiftning om månadsredovisning från arbetsgivarna om utbetalda löner och förmåner borde t.ex. åtgärden att redovisa arbetsgivaravgifter för löntagarna inte innebära någon ökad administrativ börda. Regeringen bör därför utreda detta samt lämna förslag på hur skatterna kan bli mer synliga.
I motion 2020/21:1743 av Louise Meijer (M) anförs att ett led i att öka kunskapen om nivån på skattetrycket i Sverige är att göra det obligatoriskt att redovisa arbetsgivaravgiften på lönebeskedet.
I motion 2020/21:1744 av Louise Meijer (M) anförs att medvetenheten om hur politikers ekonomiska prioriteringar av våra gemensamma medel ser ut bör öka. Många kommuner redovisar redan detta på sina hemsidor. Det bör även framgå av deklarationen vad skattepengarna har använts till.
I motion 2020/21:2185 av Josefin Malmqvist och Ida Drougge (båda M) yrkandena 1 och 2 anförs att Sverige har ett av världens högsta skattetryck. Med det kommer ett ansvar: att förvalta skattepengarna på ett korrekt sätt, men också att redovisa vad pengarna använts till. Man bör därför överväga om det ska framgå tydligt av deklarationen vad skattepengarna gått till. Man bör också överväga om det ska framgå tydligt av deklarationen vilka totala skatter som den enskilde betalat, inklusive arbetsgivaravgift och schablon för konsumtionsskatter för att öka medvetenheten, transparensen och intresset för Sveriges offentliga utgifter.
I motion 2020/21:2856 av Lars Beckman (M) anförs att för att skattesystemet ska uppfattas som legitimt måste det vara tydligt vilka skatter och avgifter som medborgarna betalar. Skatteverket bör ges i uppdrag att redovisa arbetsgivaravgiften på det årliga slutskattebeskedet och arbeta med ovanstående fråga i samband med en översyn av skattesystemet.
I motion 2020/21:2857 av Lars Beckman (M) anförs att god kunskap om vilka skatter vi betalar och hur mycket är viktigt i ett demokratiskt samhälle. Riksdag, regering och statliga myndigheter borde vara föregångare på detta område och visa hela lönen inklusive arbetsgivaravgifter på lönebeskeden.
I motion 2020/21:3688 av Jörgen Berglund (M) anförs att redovisa alla de olika delarna i arbetsgivaravgifterna på lönebeskedet skulle vara ett steg mot att göra det svenska skattesystemet mer transparent. Alla offentliga arbetsgivare, stat, kommuner och landsting, bör bli skyldiga att redovisa de olika arbetsgivaravgifterna på lönebeskedet.
I kommittémotion 2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 23 och 24 anförs att syftet med skatteutgifterna inte framställs i den årliga redovisningen av skatteutgifter, vilket belopp de innebär i minskade skatteintäkter. Motionärerna vill se tydligare syftesbeskrivning, kostnadseffekt samt en fullständigt korrekt redovisning. Vidare bör man öka transparensen i skatte-systemet t.ex. genom redovisning på lönebeskeden månadsvis inklusive sociala avgifter samt en total sammanställning av de skatter och sociala avgifter i kronor som varje individ betalat in på det årliga slutskattebeskedet.
I motion 2020/21 63 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–5 anförs att man tydligare bör redovisa mervärdesskatt för konsumenter. Man bör redovisa socialavgifter i arbetstagarens inkomstdeklaration. Det borde finnas ett krav på att redovisa socialavgifter vid varje lönebesked för att tydliggöra avgifterna. Man bör utreda möjligheterna att i samband med slutskattebeskedet redovisa hur inbetald skatt fördelats på olika utgiftsområden. Slutligen borde det åläggas all offentlig verksamhet, eller åtminstone staten och primär- och sekundärkommunerna liksom regionerna, att ta fram lättlästa versioner av sina budgetar.
I motion 2020/21:383 av Bo Broman (SD) anförs att skattetransparensen måste öka. Det borde därför bli obligatoriskt att alltid redovisa samtliga skatteuttag i anslutning till varje transaktion.
I motion 2020/21:758 av Camilla Brodin (KD) yrkandena 1 och 2 anförs att man bör ålägga Statens servicecenter att redovisa arbetsgivaravgifter på lönespecifikationer och att uppmuntra övriga offentliga arbetsgivare att göra detsamma. Vidare måste man öka den allmänna kunskapen om skattesystemet i Sverige. Här skulle Skatteverket kunna fungera som ansvarig myndighet för att medvetandegöra fler om skatternas nivå och utformning.
I kommittémotion 2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 3 anförs att strävan måste vara att skattesystemet är transparent och etiskt legitimt och att skattetrycket synliggörs. Offentliga arbetsgivare måste visa vägen genom att tydligare redovisa samtliga skatter och avgifter på lönebeskedet.
I motion 2020/21:373 av Hans Eklind (KD) anförs att skatter och avgifter bör redovisas på lönebesked för att synliggöra hur stor del som egentligen betalas i skatt.
Utskottets ställningstagande
När det gäller definitionen av skatt och avgift är gränsdragningen klar rent teoretiskt. I praktiken är gränsen dock mer flytande, och detta beror på att lagstiftaren inte varit konsekvent i terminologin. Begreppen skatt och avgift har ingen rättslig betydelse så länge den aktuella pålagan har beslutats enligt regeringsformens normgivningsregler. Oklarheten kring begreppen har snarare en moralisk betydelse eftersom skatter och avgifter är betungande ingrepp i den enskildes ekonomi och medborgaren ska veta vad det är han eller hon betalar för. Utskottet avstyrker därmed motion 2020/21:1735 (M) yrkandena 1 och 2.
Utskottet delar motionärernas syn när det gäller principen att uttaget av skatt och avgifter bör vara synligt för var och en så att alla blir medvetna om skatteuttagets nivå. Utskottet delar även synpunkten att skattebetalarna bör vara välinformerade om vad skatterna används till och att kommuner, regioner och stat ser över hur man bättre kan redovisa vad skattepengarna används till. Utskottet är också positivt till att Skatteverket genom olika informationsinsatser ökar medvetenheten hos löntagarna om vad som finansieras via skatten och om de avgifter som arbetsgivaren betalar.
Utskottet ser positivt på att företag och myndigheter informerar om uttaget av arbetsgivaravgifter m.m. på lönebesked och i andra sammanhang. I sammanhanget kan det också påpekas att det inte finns något som hindrar att arbetsgivare i t.ex. lönebesked ger sina anställda relevant information om såväl skatter som löneavgifter. Utskottet är positivt till att detta förfaringssätt blir vanligt på arbetsmarknaden. Det finns heller inte något som hindrar att företag synliggör mervärdesskatt (moms) och punktskatter i sina prisuppgifter. Men det finns enligt utskottets mening anledning att vara försiktig med att införa tvingande regler som innebär att företagens och myndigheternas administrativa börda ökar. Även om utskottet följaktligen anser att det är värdefullt om skatteuttaget kan göras synligt för den enskilda skattebetalaren är utskottet inte berett att gå så långt att utskottet tillstyrker att arbetsgivare och företag ska ha en lagstadgad skyldighet att lämna denna information till sina anställda eller kunder.
Utskottet anser att skattesystemet i stort fungerar väl och ser därför inte något behov av ett tillkännagivande med de inriktningar som motionärerna begärt. Utskottet avstyrker därmed samtliga ej tidigare behandlade motionsyrkanden under aktuellt avsnitt.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om handlingsplaner mot internationellt skatteundandragande, skatteavtal, skattefusk och svartjobb. Vidare avslås motioner om översyn av regelverk, preliminärskatt för företagare, hantering av delningsekonomin och Skatteverkets befogenheter.
Jämför reservation 3 (M), 4 (SD), 5 (C), 6 (V), 7 (KD) och 8 (L).
Bakgrund
Skattefelet
Skillnaden mellan de fastställda och de teoretiskt riktiga beloppen för skatter och avgifter (det s.k. skattefelet) ska vara så liten som möjligt. Skatteverket ska bedöma skattefelets storlek och i vilken grad skattefelet har förändrats sedan tidigare. Att beräkna skattefelet är komplicerat och eftersom det finns stor osäkerhet i mätningar om skattefelet arbetar Skatteverket ständigt på att utveckla mätmetoderna. Bland annat har Internationella valutafonden utvecklat en modell för att bedöma bolagsskattefelet som Skatteverket kommer att använda i sina utvärderingar. Det finns också ett strukturerat utbyte mellan skattemyndigheterna i de nordiska länderna och annat internationellt samarbete för att Skatteverket ska lära och utveckla riktigheten i bedömningarna av skattefelet.
Bedömningar av skattefelet är förknippade med stora osäkerheter och resultatet måste därför användas med stor försiktighet.
Skatteverket har bedömt och redovisat det mål- och återrapporteringskrav när det gäller skattefelet som fanns i verkets regleringsbrev för 2020 i sin skattefelsrapport för 2020 (en underlagsrapport till årsredovisningen om skattefelets storlek och utveckling). Mellan 2018 och 2020 tyder indikatormodellen på att situationen utvecklats fördelaktigt, med ett minskat skattefel. Förändringarna mellan 2019 och 2020 är dock avsevärt mindre än mellan 2018 och 2019. Mot bakgrund av att attitydundersökningarna utfördes under hösten 2020 och att covid-19-pandemin bedöms ha medfört ett antal nya risker för skattefel, kan resultaten dock ses som betryggande när det gäller utvecklingen av skattefelet åtminstone i det korta perspektivet. Skatteverkets övergripande bedömning är dock att det inte är möjligt att dra några slutsatser om skattefelets förändring utifrån årets indikatorer. Covid-19-pandemin bedöms ha påverkat både ekonomin samt människors och företags beteenden på ett sätt som inte följer tidigare mönster, vilket gör det osäkert i vilken mån indikatorerna fångar skattefelets utveckling under detta exceptionella år.
Siffror avseende skattefelet har vidare redovisats i proposition 2020/21:1 (utg.omr. 3). Metodutveckling för att öka bedömningarnas fullständighet sker kontinuerligt och därför kan bedömningen av skattefelets storlek inte jämföras med den bedömning som redovisades i budgetpropositionen för 2020. Skillnaden ska inte tolkas som att skattefelet har förändrats. Det behövs resultat från betydligt fler år innan det kan bli möjligt att bedöma skattefelets utveckling över tid.
Bilaterala avtal om informationsutbyte
Riksdagen har under senare år godkänt en rad avtal om informationsutbyte med andra länder. Sverige deltog mellan 2006 och 2014 i ett samnordiskt projekt som syftade till att ingå avtal för att utbyta information med länder och jurisdiktioner som har en omfattande sekretess på skatteområdet. Projektet var mycket framgångsrikt, och informationsutbytesavtalen omfattar det stora flertalet internationella finansiella centrum runt om i världen. Sverige har som en direkt följd av skatteavtal och informationsutbytesavtal hittills fått in mer än 3 miljarder kronor i skatt. Avtalen ansluter nära till OECD:s modell för bilaterala avtal om informationsutbyte i skatteärenden och gör det möjligt att utbyta upplysningar i skatteärenden och för representanter för myndigheter i det ena landet att närvara vid skatteutredningar i det andra landet. Arbetet med att ingå nya informationsutbytesavtal fortsätter.
Delningsekonomin och egenföretagande
Regeringen tillsatte i december 2019 en särskild utredare (dir. 2019:102 Förenklade skatteregler för att underlätta och främja egenföretagare) för att utreda möjligheterna till generella förenklingar för enskilda näringsidkare i syfte att göra det mindre komplicerat att starta och driva företag och samtidigt göra det enklare för företagaren att göra rätt.
När det gäller delningsekonomin framhålles i direktivet att en analys av möjligheten till enklare schabloniserade beskattningsregler ska presenteras. Mot bakgrund av delningsekonomin och digitaliseringen i övrigt ger detta en större möjlighet för enskilda att träda in på marknaden. Det är allt fler som utan tidigare erfarenhet träder in på en marknad och på så sätt blir egenföretagare vilket ställer ytterligare krav på att reglerna för de minsta företagen är enkla att förstå och tillämpa utan onödigt stora administrativa kostnader. Regelförenkling kan samtidigt vara ett sätt att underlätta och främja egenföretagande generellt. Skatteverket har tidigare uttalat att det inom delningsekonomin är svårt för aktörerna att göra rätt eftersom skattereglerna i flera situationer uppfattas som komplicerade att använda för den typ av transaktioner som kännetecknar delningsekonomin. Vidare är sådana transaktioner svårare för Skatteverket att kontrollera, jämfört med transaktioner inom den traditionella ekonomin. En anledning till det är att dessa affärsmodeller i allt högre utsträckning leder till person-till-persontransaktioner. De beskrivna kontrollsvårigheterna kan i förlängningen innebära ett hot mot skattebasen.
Den del som avser att utvärdera och analysera den grundläggande strukturen för beskattning av enskilda näringsidkare ska redovisas i ett delbetänkande senast den 1 september 2020. Uppdraget i övrigt bl.a. förslagen som anknyter till delningsekonomin ska redovisas senast den 1 juli 2021.
Skatteflykt och skatteundandragande
Att motverka skatteundandragande är en fråga som under flera år stått högt upp på EU:s och OECD:s agenda. Det bedrivs ett omfattande internationellt arbete i dessa frågor, bl.a. vad gäller automatiskt informationsutbyte där Sverige deltar i såväl EU:s arbete som arbetet inom OECD och det globala forumet för transparens och informationsutbyte på skatteområdet. Under föregående mandatperiod presenterades ett tolvpunktsprogram av regeringen för att motverka skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt. Dessa punkter är följande:
• inkludera fler länder i globala standarder för transparens och informationsutbyte
• införa automatiskt informationsutbyte om verkliga ägare
• införa informationsplikt för skatterådgivare
• skapa en global svart lista över icke samarbetsvilliga länder och införa skarpa motåtgärder
• stärka arbetet mot momsbedrägerier
• förstärka skattetilläggets avskräckande effekt
• förstärka Skatteverkets resurser
• föra upp skattefrågor på styrelsenivå i företagen
• stötta kapacitetsbyggnad i utvecklingsländer och vidta ytterligare åtgärder mot inhemskt skattefusk och svartarbete
• utflyttningsbeskattning för fysiska personer
• utöka Skatteverkets möjligheter att arbeta brottsbekämpande.
För flera av dessa punkter har åtgärder genomförts.
I augusti 2017 hade 94 länder, inklusive Sverige, undertecknat ett multilateralt avtal om att genomföra och tillämpa den globala standarden för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Den globala standarden har även tagits in i EU-rätten genom ändringar i direktivet om administrativt samarbete. Det automatiska utbytet om finansiella konton påbörjades mellan många av länderna i september 2017. Övriga länder åtog sig att påbörja utbytet i september 2018.
I juli 2017 hade 65 länder undertecknat ett multilateralt avtal om land-för-land-rapportering på skatteområdet och om automatiskt utbyte av sådana rapporter. Standarden har även tagits in i EU-rätten genom ändringar i direktivet om administrativt samarbete. Den svenska lagstiftningen för att genomföra avtalet trädde i kraft den 1 april 2017 efter förslag i proposition 2016/17:47 Dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering på skatteområdet.
I juni 2016 antog rådet direktivet mot skatteundandraganden. Direktivets syfte är att motverka skatteundandragande i företagssektorn på den inre marknaden. Direktivet skulle, med vissa undantag, vara genomfört senast den 31 december 2018. När rådets direktiv mot skatteundandraganden antogs gav finansministrarna samtidigt kommissionen i uppdrag att ta fram ett förslag med regler om hybrida missmatchningar som involverar tredjeländer och som är förenliga med och inte mindre effektiva än OECD:s BEPS- rekommendationer (base erosion and profitshifting, handlingsplan mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster) om hybrida missmatchningar. Hybridreglerna i direktivet mot skatteundandraganden och i ändringsdirektivet skulle vara genomförda i svensk rätt senast den 31 december 2019 och tillämpas senast fr.o.m. den 1 januari 2020. Bestämmelserna om den skattemässiga behandlingen av vissa transparenta företag ska dock vara genomförda i svensk rätt senast den 31 december 2021 och tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2022.
I juni 2020 beslutade riksdagen om en ny lag om rapporteringspliktiga arrangemang och de förslag till ändringar i lagar som är nödvändiga för att genomföra rådets direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang (DAC 6). Direktivet innebär att det införs gemensamma EU-regler om uppgiftsskyldighet för s.k. rapporteringspliktiga arrangemang och automatiskt utbyte av upplysningar om dessa arrangemang mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och till Europeiska kommissionen. För att ett arrangemang ska vara rapporteringspliktigt krävs att arrangemanget är gränsöverskridande och att det uppvisar åtminstone ett av de s.k. kännetecken, som indikerar att det kan finnas en risk för skatteflykt. Uppgiftsskyldigheten riktar sig primärt till rådgivare som bl.a. utformar, marknadsför, tillhandahåller eller organiserar ett rapporteringspliktigt arrangemang. Även användare av rapporteringspliktiga arrangemang kan bli uppgiftsskyldiga i vissa fall. Syftet med direktivet är bl.a. att ge skattemyndigheterna tidig information om nya former av aggressiv skatteplanering och i vilken utsträckning de används. I propositionen lämnas även förslag på en ny särskild avgift i form av en rapporteringsavgift som ska kunna tas ut om föreskrivna uppgifter om ett arrangemang inte har lämnats i rätt tid till Skatteverket.
Juni 2020 beslutade riksdagen om att införa ett nytt 33 b kap. i SFL med skyldighet att lämna uppgifter till Skatteverket om rapporteringspliktiga arrangemang (SFS 2020:437). Med anledning av Corona infördes inte några ikraftträdande- eller övergångsbestämmelser vid denna tidpunkt utan dessa frågor överlämnades till regeringen att bestämma om. Regeringen har senare genom förordning (SFS 2020:561) föreskrivit att ändringarna i SFL ska träda i kraft den 1 juli 2020.
Arbetsgivardeklaration på individnivå
Uppgifter på individnivå i en arbetsgivardeklaration ersatte de årliga uppgifter som tidigare lämnades i en kontrolluppgift. Uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå, dvs. per betalningsmottagare, lämnas nu löpande till Skatteverket månadsvis i en arbetsgivardeklaration i stället för årligen i en kontrolluppgift. Arbetsgivare ska månadsvis redovisa hur mycket lön och skatteavdrag som har betalats till varje anställd. Tidigare betalade arbetsgivare in skatteavdrag och arbetsgivaravgifter som en klumpsumma där ingen krona var kopplad till en specifik anställd.
Införandet skedde i två steg. Från 1 den juli 2018 gällde det företag som är skyldiga att föra personalliggare, som t.ex. i byggbranschen, och har fler än 15 anställda. För övriga företag oavsett bransch och antal anställda, började reglerna gälla den 1 januari 2019.
Rättspraxis
I dom från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD 2020 ref. 52, anförs bl.a. följande i fråga om Skatteverkets möjligheter att beskatta oredovisade kontantinsättningar:
25. För att skönsbeskattning ska kunna göras på grundval av kontantinsättningar på en skattskyldigs bankkonto som inte har tagits upp i deklarationen, ska Skatteverket alltså i det ordinarie förfarandet göra sannolikt att dessa utgör skattepliktiga inkomster. Eftersom endast ett fåtal inkomster är skattefria kan sådana insättningar tyda på att den skattskyldige har haft skattepliktiga inkomster. Så är särskilt fallet om det rör sig om ett stort belopp eller om återkommande insättningar som sammantaget uppgår till ett stort belopp.
26. Även med det förhöjda beviskrav som gäller vid efterbeskattning kan en utredning som visar att det har skett stora eller återkommande kontantinsättningar på en skattskyldigs bankkonto utgöra tillräckligt stöd för skönsbeskattning.
27. Vid bedömningen av om Skatteverket har uppfyllt beviskravet måste dock den skattskyldiges förklaringar och invändningar beaktas. Om Skatteverket lägger fram tillräcklig bevisning för att det är fråga om skattepliktiga inkomster gäller därvid att den skattskyldige ska beskattas skönsmässigt även genom efterbeskattning om inte den skattskyldige för egen del presenterar sådant stöd för sina förklaringar och invändningar att Skatteverkets utredning inte längre kan anses tillräcklig. Frågan om Skatteverket har fullgjort sin bevisbörda får avgöras genom en avvägning av all den framlagda bevisningen.
28. Enbart ett påstående från den skattskyldige om att de pengar som satts in på dennes konto avser t.ex. ett lån eller en gåva räcker som regel inte utan normalt bör krävas att transaktionen kan verifieras genom låneavtal, kvittenser, kontoutdrag eller annat underlag så att pengarna tydligt kan följas (jfr RÅ 2009 ref. 27 II och III). Bevisvärdet av det underlag som presenteras varierar av naturliga skäl och värdet av t.ex. ett intyg som utfärdats av en person som är närstående till den skattskyldige får som regel bedömas som lågt.
29. Till saken hör att det är den skattskyldige som har lättast att visa var de pengar som satts in på dennes konto kommer ifrån. Utgångspunkten är att en skattskyldig som får insättningar på sitt konto själv vet vad dessa avser och kan förklara dem. Den skattskyldige har en tämligen omfattande dokumentationsskyldighet. I denna skyldighet ingår att bevara underlag så att det även kan kontrolleras om uppgiftsskyldighet överhuvudtaget har funnits (jfr prop. 1996/97:100, del 1, s. 597 och prop. 2010/11:165 s. 859). Avsaknad av dokumentation eller en bristfällig sådan kan påverka tillförlitligheten i den skattskyldiges förklaringar till gjorda insättningar. Om den skattskyldige inte uppfyller sin dokumentationsskyldighet kan det tala för att insättningarna utgör skattepliktiga inkomster.
Motionerna
I motion 2020/21:1431 av Ola Möller (S) anförs att en av de viktigaste åtgärderna som kan vidtas för att komma till rätta med grov brottslighet är att stoppa penningflödena till och från Sverige från skatteparadis. En lagstiftning som tar avstamp i att skapa transparens kring hur penningflödena har gått via skatteparadis med hjälp av advokatbyråer och revisionsfirmor bör instiftas.
I kommittémotion 2020/21:3216 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 9 anförs att en ändring måste ske för att stärka Skatteverkets möjlighet att granska finansiering av de personer som utgör hot mot allas säkerhet. Man bör stärka Skatteverkets möjligheter att effektivt utreda misstänkta kriminellas inkomster.
I kommittémotion 2020/21:3477 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkandena 5, 6 och 9 anförs att man bör möjliggöra för delningsplattformarna att certifiera sig hos Skatteverket i de fall där plattformarna tar ansvar för rapportering av information som kan läggas till grund för beskattning och/eller skatteinbetalningar till Skatteverket samt åtar sig ett grundläggande ansvar för användarnas säkerhet och integritet. Genom en sådan certifiering kan konsumenterna enkelt försäkra sig om att plattformen ser till att lagstiftningen efterlevs även inom delningsekonomin. Vidare behöver det utredas hur ett mer välanpassat system, utan fusk, för företagande inom delningsekonomin skulle kunna upprättas. En utredning bör tillsättas som ser över de utmaningar som vårt skattesystem står inför med anledning av delningsekonomins snabba tillväxt. Skatteundandragandet i delningsekonomin ska minska.
I motion 2020/21:1053 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 anförs att man bör se över Skatteverkets möjligheter att motverka skattefusk i form av olaglig arbetskraft. Detta sker ofta genom upplägg som kan innehålla allt från olagliga bemanningsföretag och olagliga anställningar till olagliga egenföretagare.
I kommittémotion 2020/21:663 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 12 anförs att politiska beslut ständigt påverkar näringslivet och svenska företags konkurrenskraft. Därför måste Sveriges bi- och multilaterala kontakter på skatteområdet stärkas.
I motion 2020/21:732 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 7 anförs att det bör utredas hur regler på beskattningsområdet kan förändras för att förenkla för den växande delningsekonomin. Det bör även utredas huruvida det kan ställas krav på plattformarna att redovisa intäkter och betala in skatter för sina användare. Detta för att förenkla och minska riskerna för privatpersoner.
I kommittémotion 2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 33 anförs att de internationella skatteavtalen kontinuerligt behöver uppdateras. Man bör återigen genomföra en översyn över skatteavtalen som Sverige tecknat för att se vilka behov som finns till förnyelse och höja prioriteringen av uppdatering av Sveriges bilaterala skatteavtal med andra länder.
I kommittémotion 2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 3–5, 13 och 20 anförs att lagstiftningen om hantering av preliminärskatt bör utredas i syfte att ändra på regelverk kring förtida inbetalning. Vidare bör en översyn av skattelagstiftningens konsekvenser för mindre företag och ideella föreningar göras och regeringen bör tillsätta en utredning för att belysa Skatteverkets och övriga statliga myndigheters hantering av företagarärenden. Regeringen bör också verka för att skattepolitiken förblir en nationell kompetens och att EU inte ges möjlighet att öka uttaget av egna medel genom nya skatteobjekt. Slutligen bör Skatteverket ges i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska skatteadministrationen bl.a. för mindre företag och ideella föreningar.
I motion 2020/21:409 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 6 anförs att Skatteverket inte ska invänta deklarationen innan de agerar mot svartjobb och fusk gentemot Försäkringskassan.
I motion 2020/21:589 av Per Åsling (C) anförs att staten bör öka kraven på, och skyldigheterna för, digitala plattformsföretag. Det bör utredas hur system för en ökad rapportering från tillhandahållare eller betalningsförmedlare skulle kunna utformas och införas. Plattformsföretag bör bli skyldiga att rapportera in till Skatteverket vilka ersättningar de har betalat ut till uppdragstagare för att få till stånd en korrekt beskattning.
I kommittémotion 2020/21:299 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1–5, 8, 10–12 och 14 anförs att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en kriminalisering av skatteflykt och medhjälp till skatteflykt som innebär att dessa handlingar får kännbara påföljder. Regeringen bör inom ramen för arbetet i EU driva på för att reformera hela processen med framtagandet av den svarta listan. Regeringen bör inom ramen för arbetet i EU verka för att definitionen av vad som är skadlig skattepolitik ändras så att den även inkluderar mycket låga bolagsskattesatser. Regeringen bör tillsätta en skatteparadisutredning i syfte att ta fram förslag för att stoppa utförseln av pengar till skatteparadisen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att rapporteringsplikten ska gälla även för inhemska skattearrangemang. För att motarbeta skatteundandragande och penningtvätt måste transparensen kring stiftelserna öka. Alla personer och tillgångar som är kopplade till stiftelsen bör registreras hos vederbörliga myndigheter. Registrering bör vara ett villkor för att få skapa en stiftelse så att man kan utreda vem som fullt ut äger en stiftelse. Regeringen bör inom ramen för arbetet i EU driva på för skärpta regler i syfte att motverka momsbedrägerier. Sverige bör driva på för att etablera ett ramverk inom FN för arbetet mot skatteflykt och penningtvätt. Regeringen bör undersöka möjligheterna att införa ett globalt värdepappersregister. Slutligen bör Sverige införa en deklarationsplikt för förmögenheter som innehas utomlands.
I kommittémotion 2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 2 anförs att den svenska skattebasen måste skyddas.
I motion 2020/21:3307 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 30 anförs att motionärerna vill ändra lagstiftningen för att säkerställa att det inte råder några tveksamheter kring Skatteverkets befogenheter kring att jaga svarta inkomster från kriminella och terrormisstänkta.
I kommittémotion 2020/21:3251 av Joar Forssell m.fl. (L) anförs att en utredning bör tillsättas i syfte att identifiera och förändra skattelagstiftning som innebär konkurrensnackdelar eller en otillbörlig regelbörda för en framväxande hållbar plattformsekonomi. Detta behövs om Sverige ska fortsätta att vara ett land som kännetecknas av innovation, konkurrenskraft, näringsfrihet och hållbarhet.
I motion 2020/21:1516 av Robert Hannah (L) anförs att företag i dag förväntas betala skatt för inkomster som de tror att de kommer att tjäna, i stället för det givna att beskatta de belopp som företagare verkligen har bokfört som intäkter. Coronakrisen har gjort det uppenbart att systemet med preliminärskatt inte fungerar vid kriser. Preliminärskatten för företag bör avskaffas.
Utskottets ställningstagande
Förslagen om att avskaffa preliminärskatt för företagen eller att utreda hanteringen av preliminärskatt i syfte att ändra på regelverk kring förtida inbetalning för företagen är inte något som utskottet är berett att ställa sig bakom. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2020/21:2925 (C) yrkande 3 och 2020/21:1516 (L).
Genom en dom i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har Skatteverkets möjligheter att fatta beslut om oredovisade medel förbättrats. Domen har betydelse för Skatteverkets kontrollverksamhet. Skatteverket kommer nu att ha möjlighet att fatta beslut om skönsbeskattning med anledning av insättningar på bankkonton i större omfattning än tidigare. I domen tydliggörs vilka krav som kan ställas på den enskildes dokumentationsskyldighet. Utskottet avslår därmed motionerna 2020/21:3216 (M) yrkande 9 och 2020/21:3307 (KD).
De nya reglerna om arbetsgivardeklaration på arbetsgivarnivå möjliggör en snabbare kontroll och möjlighet till att lämna information vidare till andra myndigheter (t.ex. Försäkringskassan) utan att behöva invänta de årliga avstämningarna vid deklarationstillfället. Detta kan få till följd att t.ex. bidragsbrott kan upptäckas snabbare. Utskottet avstyrker därmed motion 2020/21:409 (C) yrkande 6.
Det är viktigt att skattefelet begränsas och att skattebrott, skattefusk och skatteundandragande motverkas. Skatteverket ska enligt regleringsbrevet för 2021 bedöma skattefelets storlek och i vilken grad skattefelet har förändrats. Skatteverket ska också redovisa hur myndigheten har arbetat, både på egen hand och i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, för att förstärka och intensifiera arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandragande samt vilka effekter vidtagna åtgärder har fått. I anslutning till detta ska Skatteverket även redovisa genomförda åtgärder för att motverka penningtvätt.
De negativa effekterna av skatteundandragande är många. Förutom att skattebördan vältras över på andra skattskyldiga medför fusket att konkurrensen snedvrids och att seriösa näringsidkare riskerar att slås ut av skattefuskande konkurrenter. Om vissa skattskyldiga kan skjuta över sin del av skatte- och avgiftsbördan på andra rubbas dessutom respekten för den demokratiska beslutsordningen. För att tilliten till rättssamhället ska kunna upprätthållas krävs att skattefusk och ekonomisk brottslighet bekämpas effektivt. Det är också viktigt att delningsekonomin inte används för att kringgå skatteregler och undvika beskattning.
Det mer övergripande arbetet med att stärka rättssäkerheten för enskilda och det internationella samarbetet mot skatteflykt och skattefusk har utvecklats starkt under senare år. Det internationella arbetet med att stärka arbetet mot skatteflykt och skattefusk pågår inom FN, OECD och EU. Sverige deltar aktivt i detta arbete.
Mot bakgrund av de positiva effekter som delningsekonomin kan medföra på olika områden är det viktigt att öka legitimiteten, minska den administrativa bördan och öka förutsägbarheten på detta område. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv skulle det medföra att aktörerna bidrar till den gemensamma skattebasen på ett korrekt sätt samtidigt som de tillvaratar de positiva effekterna. Utskottet förutsätter därför att regeringen kontinuerligt arbetar med att se över och förbättra förutsättningarna för alla typer av nya verksamheter med anledning av utvecklingen inom delningsekonomin.
Utskottet kan konstatera att det pågår ett kontinuerligt arbete på flera olika fronter som är inriktat på att komma till rätta med alla former av skattefusk och svartarbete. Skatteverket arbetar kontinuerligt med enhetligheten i beskattningen och rättssäkerheten för medborgarna. Utskottet förutsätter också att regeringen ser till att skattesystemet utvecklas i takt med den internationella och digitala ekonomin så att Sveriges konkurrenskraft kan bevaras.
Med hänvisning till detta, och eftersom utskottet inte heller i övrigt ser någon anledning att tillstyrka resterande förslag om tillkännagivande på detta område, avstyrker utskottet samtliga ej tidigare behandlade motionsyrkanden under aktuellt avsnitt.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om information och ansökan om bostadstillägg i samband med deklarationen, om förenklad deklarationsprocess för småföretagare och olika förenklingar av bestämmelser om bokföring i samband med deklarationen.
Jämför reservation 9 (M).
Bakgrund
I budgetpropositionen för 2014 anfördes att Skatteverket fått i uppdrag att göra en förstudie om möjligheten att utveckla ett system för ett effektivt uppgiftslämnande mellan ett företags dator och Skatteverkets it-system, liksom möjligheten för Skatteverket att på sin webbplats tillhandahålla ett enkelt redovisningssystem för att förenkla överföringen av data och elektronisk kommunikation för de minsta företagen (prop. 2013/14:1 utg.omr. 3).
Motionerna
I motion 2020/21:837 av Laila Naraghi och Hanna Westerén (båda S) anförs att Skatteverket och Försäkringskassan i samverkan bör se över möjligheten att i samband med deklarationen inkludera dels information om bostadstillägg för pensionärer, dels att den enskilde samtidigt kan göra en ansökan om bostadstillägg.
I kommittémotion 2020/21:3477 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 2 anförs att man bör ge Skatteverket i uppdrag att förenkla företagens redovisning till Skatteverket genom digitala lösningar.
I motion 2020/21:3576 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1–3 anförs att man bör ge regeringen i uppgift att återkomma med förslag som syftar till en enklare och eventuellt mer förmånlig hantering av bokföring och deklaration för småföretagare. Vidare bör man låta Skatteverket se över möjligheten till en synkroniserad/integrerad bokförings-tjänst på sin webbplats där deklarationen sker per automatik baserat på bokföringen, dvs. en bokföringstjänst kopplad direkt till Skatteverket.
Utskottets ställningstagande
När det gäller önskemål om enklare hantering av bokföring, deklaration och kommunikation för småföretagare och om en enkel bokföringstjänst på Skatteverkets webbplats har Skatteverket tidigare fått i uppdrag att undersöka detta. I den rapport som Skatteverket då lämnade bedömdes att den bästa lösningen var att låta marknaden utveckla bokföringsprogrammen och i stället ha en dialog med programvaruföretagen för att se till att redovisningen och deklarationen integreras i billiga och enkla program.
Utskottet finner vidare att Skatteverket kontinuerligt arbetar med utveckling och med att införa ny teknik när så är möjligt. Skatteverkets huvuduppgifter är att ta in skatter, sköta folkbokföring, äktenskapsregistret och fastighetstaxering, registrera bouppteckningar, vara borgenär åt staten och utreda skattebrott. Syftet med deklarationen är bl.a. att få in underlag för att kunna utföra detta arbete. Att utöka Skatteverkets uppgifter och att ytterligare komplicera deklarationen med fler områden är inte en inriktning som utskottet önskar.
Utskottet avstyrker därmed samtliga motioner.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om att höja gränsen för skyldigheten att lämna kontrolluppgift.
Motionen
I motion 2020/21:1984 av Lotta Finstorp och Ann-Sofie Lifvenhage (båda M)
anförs att man bör utreda möjligheten att höja gränsen för föreningars skyldighet att lämna kontrolluppgift. Idrottsrörelsens organisationer på alla nivåer ska självklart göra rätt för sig och följa svensk lag. Men det måste vara lätt att göra rätt, även för den ideella föreningskassören. Därför har allmännyttiga ideella föreningar i allmänhet och idrottsföreningar i synnerhet sedan lång tid tillbaka haft en gynnad ställning när det gäller skatter och avgifter. Idrottsföreningars skatte- och avgiftssituation handlar inte bara om ekonomi utan lika mycket om administrativa bördor och tungt ansvar. Föreningar är – liksom övriga utbetalare - skyldiga att lämna kontrolluppgift till personer om fått ersättningar som uppgår till 100 kronor eller mer. En beloppsgräns som dateras till 1938. Omräknat till dagens penningvärde borde gränsen när föreningar är skyldiga att lämna kontrolluppgift höjas till 3 000 kronor för att minska onödig administration och förenkla för de ideella föreningskassörerna.
Utskottets ställningstagande
Frågan om en höjning av beloppsgränsen har diskuterats många gånger, senast 2001 i samband med införandet av den nya lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Regeringen ansåg dock att en höjning av beloppsgränsen skulle kunna uppfattas som att motsvarande belopp gjordes skattefritt, vilket inte var avsikten (prop. 2001/02:25 s. 99 f.).
Utskottet finner därmed inte skäl att ställa sig bakom motionärerna. Utskottet avstyrker motionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om ändringar i regelverket för skattekontot.
Bakgrund
Den första helgen varje månad gör Skatteverket en avstämning av skattekontot. Om det uppstått ett underskott kan den skattskyldige få en betalningsuppmaning eller ett betalningskrav. En enskild person får en betalningsuppmaning om underskottet på skattekontot är 100 kronor eller mer när Skatteverket gör en avstämning. Skatteverket skickar ett betalningskrav om underskottet är 2 000 kronor eller mer. Om betalningskrav skickats och det fortfarande finns ett underskott på 2 000 kronor eller mer vid nästa avstämning, överlämnas skulden till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Företag får en betalningsuppmaning om underskottet på skattekontot är 2 000 kronor eller mer när Skatteverket gör en avstämning. Företaget får ett betalningskrav om underskottet är 10 000 kronor eller mer. Om företaget har fått ett betalningskrav och fortfarande har ett underskott på 10 000 kronor eller mer vid nästa avstämning, överlämnas skulden till Kronofogdemyndigheten för indrivning
Motionen
I motion 2020/21:1722 av Sten Bergheden (M) anförs att ett tillvägagångssätt där både mindre tillgångar och skulder behålls på skattekontot sparar tid, administration och kostnader. Skulder likaväl som tillgångar som understiger 100 kronor bör därför fortsättningsvis redovisas på skattekontot men inte betalas in eller ut. Denna möjlighet till rättvisa skattekonton bör ses över.
Utskottets ställningstagande
Det finns i dag inga indikationer på att skattekontosystemet är i behov av den förändring som föreslås. Utskottet finner därför inte skäl att ställa sig bakom motionen.
Utskottet avstyrker motionsförslaget.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om ändringar i regelverken när det gäller Skatteverkets förseningsavgifter och tilläggsavgifter för trängselskatt.
Bakgrund
Skatteverkets förseningsavgifter
Reglerna om Skatteverkets rätt att ta ut förseningsavgifter finns i 48 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL. Förseningsavgift ska tas ut om den som ska lämna skattedeklaration, inkomstdeklaration, särskilda uppgifter eller periodisk sammanställning inte har gjort det i rätt tid. Om den uppgiftsskyldiga har lämnat inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter i rätt tid men har lämnat bristfälliga uppgifter ska Skatteverket också ta ut förseningsavgift.
Förseningsavgiftens storlek beror på om det är en inkomstdeklaration eller en särskild uppgift som har lämnats för sent eller inte alls. Förseningsavgiftens storlek för en inkomstdeklaration beror även på vem som är uppgiftsskyldig. Skatteverket kan ta ut två eller tre förseningsavgifter för en inkomstdeklaration eller särskild uppgift som lämnas mer än tre respektive fem månader för sent eller inte alls.
En person kan helt eller delvis befrias från förseningsavgift om det är oskäligt att ta ut avgiften med fullt belopp, t.ex. om förseningen berott på ålder, hälsa eller liknande förhållanden.
Tilläggsavgift för trängselskatt
I 14 § lagen (2004:629) om trängselskatt anges att om trängselskatt inte betalas i rätt tid ska en särskild avgift (tilläggsavgift) påföras den skattskyldige med 500 kronor. Tilläggsavgift får påföras en skattskyldig högst en gång per bil och kalendermånad. Tilläggsavgift och obetald trängselskatt ska betalas senast 30 dagar efter dagen för beslutet om tilläggsavgift. Bestämmelserna om tilläggsavgift har ändrats några gånger. Fram till den 1 augusti 2008 skulle trängselskatten betalas per dygn och utan uppmaning. Under försöksperioden den 3 januari–31 juli 2006 togs tilläggsavgiften ut med 500 kronor per kalenderdygn. Mellan den 1 augusti 2007 och den 1 juli 2008 var tilläggsavgiften 200 kronor per kalenderdygn, dock högst 2 000 kronor per bil och kalendermånad. Fram till den 1 juli 2008 påfördes en expeditionsavgift om 70 kronor i samband med påminnelse vid utebliven betalning av trängselskatten. Om trängselskatten ändå inte betalades påfördes tilläggsavgiften. Expeditionsavgiften infördes för att kostnaden för att skicka en uppmaning om att betala inte skulle bäras av systemet utan av den som inte betalat skatten i tid. I och med att systemet med månatliga faktureringar infördes, med en underrättelse om vilket belopp som ska betalas, ansågs det inte längre finnas något behov av en påminnelse innan tilläggsavgiften om 500 kronor per månad påfördes. Expeditionsavgiften togs därför bort (prop. 2007/08:52 s. 19 f.). 2011 års vägtullsutredning har i betänkandet Trängselskatt – delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) analyserat utformningen av påminnelse- och sanktionsavgifter vid utebliven betalning.
Motionerna
I motion 2020/21:1391 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2 anförs att nivån på trängselskattens förseningsavgift bör ses över eftersom den ligger på en orimlig och oproportionerlig nivå. Vidare bör trängselskattens förseningsavgift vara mer proportionerlig i enlighet med förslag som framförts från Transportstyrelsen och Skatteverket.
I motion 2020/21:1548 av Jan Ericson (M) anförs att felskrivningar eller missade databokningar på några kronor räcker för att drabbas av 500 kronor i förseningsavgift. Regeringen bör därför se över möjligheten att sänka förseningsavgifter för alla typer av mindre skatteskulder.
I motion 2020/21:1696 av Erik Ottoson (M) anförs att så lite som tio kronor i avgift kan medföra 500 kronor i förseningsavgift om fakturan inte är betald i tid. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett förslag om reducerad avgift för försenad inbetalning av trängselskatt
I motion 2020/21:197 av Michael Rubbestad och Patrik Jönsson (båda SD) yrkandena 1 och 2 anförs att såväl Transportstyrelsen som Skatteverket under båda de föregående mandatperioderna har påpekat det olämpliga i en sådan hög tilläggsavgift som 500 kronor. Man bör därför sänka påminnelseavgiften för obetald trängselskatt. Tilläggsavgift bör endast tas ut i de fall påminnelseavgift inte har betalats av fordonsägaren.
I motion 2020/21:197 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 1 anförs att företagare som har lämnat in felaktiga eller försenade uppgifter enbart ska beläggas med en administrativ avgift om felet inte har begåtts uppsåtligt eller för egen vinnings skull.
Utskottets ställningstagande
Det finns i dag inga indikationer på att regelverket för förseningsavgifter eller tilläggsavgifter är i behov av de förändringar som föreslås. Utskottet finner därför inte skäl att ställa sig bakom motionerna.
Utskottet avstyrker samtliga motionsförslag.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om en översyn av det nordiska skatteavtalet.
Jämför reservation 10 (V).
Bakgrund
Det nordiska skatteavtalet undertecknades den 23 september 1996. Det trädde i kraft den 11 maj 1997 och tillämpas sedan den 1 januari 1998. Avtalet är införlivat i svensk rätt genom lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna.
Den 4 april 2008 undertecknades ett protokoll om ändring i det nordiska skatteavtalet. Genom protokollet ändrades bl.a. avtalets regler om beskattning av utdelning, kapitalvinster, inkomst av arbete som utförs ombord på flygplan och pensioner.
Riksdagen antog vidare en ändring i lagen om dubbelbeskattning mellan de nordiska länderna som tillämpas sedan den 1 januari 2009 (prop. 2007/08:146, bet. 2007/08:SkU31). Ändringen innebar när det gäller beskattningen av pension, livränta och utbetalning enligt de avtalsslutande staternas sociallagstiftning en övergång från undantagandemetoden (exempt) till avräkningsmetoden (credit). Enligt de tidigare reglerna fick sådana utbetalningar enligt huvudregeln endast beskattas i källstaten, dvs. i den stat varifrån utbetalningen görs. Enligt den nya lydelsen av bestämmelsen skulle utbetalningar även beskattas i hemviststaten, som då ska medge avräkning för den skatt som betalats i källstaten.
Enligt propositionen kunde ändringen i det nordiska skatteavtalet medföra att pensionärer med hemvist i Sverige som fick utbetalningar från en annan avtalsslutande stat fick en högre sammanlagd beskattning än de hade enligt det tidigare avtalet. Så var fallet om den källskatt som togs ut i den utbetalande staten var lägre än vad den svenska skatten var på samma inkomst. Ändringen i beskattningen skulle därför inte gälla för personer som vid tidpunkten för protokollets undertecknande den 4 april 2008 hade hemvist i Sverige och redan då tog emot sådana utbetalningar för en annan avtalsslutande stat. Skatteverket har därefter mottagit krav på ersättning från ett antal norska pensionärer som hävdade att de fått fel information om skatteändringen 2009.
Motionerna
I motion 2020/21:597 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 4 anförs att regeringen tillsammans med de övriga nordiska regeringarna bör se över det nordiska dubbelbeskattningsavtalet för att den nordiska integrationen ska öka och att gränshinder ska tas bort.
I motion 2020/21:434 av Kjell-Arne Ottosson (KD) anförs att det finns många gränshinder som måste röjas bort för att vi ska få en väl fungerande arbetsmarknad över gränsen till bl.a. Norge. Man bör därför göra en översyn av det nordiska skatteavtalet i syfte att ta bort de gränshinder som finns i dag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är angeläget att lösa förekommande gränshinder som försvårar handel, pendling och flytt mellan de nordiska länderna. Gränshinderarbetet är en viktig del av regeringssamarbetet inom Nordiska ministerrådet.
Arbetet drivs av Gränshinderrådet som inledde sin verksamhet i januari 2014 och är ett organ som skapats i syfte att befrämja den fria rörligheten inom Norden för enskilda personer och för företag. Uppdragsgivare är regeringarna i de nordiska länderna. Gränshinderarbetet har tre fokusområden: att undanröja existerande gränshinder, att förebygga så att nya gränshinder inte uppstår och att informera om gällande lagar och regler.
I och med Gränshinderrådets förnyade mandat fr.o.m. 2018, är det kvantitativa målet att undanröja 8–12 gränshinder per år inom arbetsmarknads-, social-, utbildnings- och näringslivsområdena.
Utskottet kan konstatera att det pågår ett fortlöpande arbete med att lösa sådana gränshinder som motionärerna tar upp. Utskottet finner inte någon anledning att aktualisera en översyn av det nordiska skatteavtalet. Utskottet avstyrker därmed motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för F-skatt och Skatteverkets bedömningar av näringsverksamhet.
Jämför reservation 11 (C) och 12 (V).
Bakgrund
Näringsverksamhet
Med näringsverksamhet avses enligt 13 kap. 1 § inkomstskattelagen förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Med yrkesmässigt menas att verksamheten bedrivs varaktigt och med vinstsyfte. Verksamheten ska alltså kännetecknas av varaktighet, vinstsyfte och självständighet. Vid bedömningen av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska det särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i uppdragsgivarens verksamhet.
Den uttryckliga bestämmelsen om hur bedömningen av en verksamhets självständighet ska göras infördes den 1 januari 2009 och syftar till att göra det möjligt för fler att få F-skatt (prop. 2008/09:62, bet. 2008/09:SkU18).
I praxis har den s.k. avbytardomen (RÅ 2001 ref. 25) lett till att fler sökande anses bedriva näringsverksamhet. Domen bidrog till att man övergav synen att vissa yrkeskategorier alltid anses som arbetstagare. Hur verksamheten faktiskt bedrivs har i stället fått en mer avgörande betydelse vid bedömningen av om näringsverksamhet bedrivs eller inte.
F-skatt
Skatteverket ska efter ansökan godkänna den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet i Sverige för F-skatt. Detta gäller emellertid inte om
• de senaste två åren har brutit mot villkor som har meddelats eller på annat sätt missbrukat ett godkännande för F-skatt och missbruket inte är obetydlig
• inte har redovisat eller betalat skatter eller avgifter i en utsträckning som inte är obetydlig
• inte har följt ett föreläggande att lämna inkomstdeklaration eller särskild uppgift eller har lämnat eller godkänt så bristfälliga uppgifter att de uppenbarligen inte kan läggas till grund för beskattning
• har näringsförbud eller
• är försatt i konkurs.
Om det finns särskilda skäl får beslut om godkännande för F-skatt fattas trots hindren under punkt 3. Ett godkännande för F-skatt gäller tills vidare.
Skatteverket förtydligade redan i ett ställningstagande 2008 (Skatteverket 2008-12-11, dnr 131 751308-08/111) hur en ansökan om F-skatt bör bedömas efter de förändringar som genomfördes den 1 januari 2009 för att göra det möjligt för fler att få F-skatt. I ställningstagandet klargörs att exempelvis följande kategorier kan anses bedriva näringsverksamhet:
• Den som hyr ut sig själv för kortare uppdrag (kortare än två månader) till flera olika uppdragsgivare i syfte att ersätta ordinarie anställda till följd av tillfälliga behov av arbetskraft, t.ex. på grund av sjukfrånvaro eller arbetstoppar, kan anses bedriva näringsverksamhet förutsatt att det framgår att det är uppdragstagarens avsikt att bedriva uthyrningsverksamheten som näringsverksamhet. Detta gäller även om förmedlingen av uppdragstagaren sker via ett bemanningsföretag.
• En säljare som arbetar på provisionsbasis och som har sitt tjänsteställe i bostaden eller i egen lokal kan anses bedriva näringsverksamhet eftersom han eller hon inte är inordnad i verksamheten.
• Dagbarnvårdare som tar hand om andras barn (regelmässigt tre barn eller fler) kan anses uppfylla kraven på näringsverksamhet om tillsynen sker i egen regi.
• Konsulter, t.ex. ekonomi- eller it-konsulter, som påbörjar sin näringsverksamhet med bara enstaka kunder och där den tidigare arbetsgivaren är en av kunderna kan anses bedriva näringsverksamhet förutsatt att det handlar om avgränsade uppdrag.
Däremot kan, enligt Skatteverkets ställningstagande, även efter förändringen den 1 januari 2009 följande verksamheter inte anses uppfylla kraven på näringsverksamhet:
• En verksamhet som bygger på att man hyr ut sig själv för längre uppdrag i syfte att ersätta ordinarie anställda även om parterna kommit överens om att uppdragstagaren ska utföra arbetet som näringsidkare. Det kan exempelvis gälla lärarvikarier, vikarierande sjukvårdspersonal eller chaufförer som ställer sin arbetskraft till förfogande till en och samma uppdragsgivare för en längre tid (två månader eller mer).
• En verksamhet som bygger på att man hyr ut sig själv för kortare uppdrag om det sker till endast enstaka uppdragsgivare.
• En barnflicka eller au pair som arbetar åt en familj och utför merparten av arbetet i familjens bostad.
Översyn av F-skattesystemet
Regeringen beslutade den 9 november 2017 om att tillsätta en särskild utredare som skulle se över F-skattesystemet och analysera effekterna i vissa avseenden av bestämmelsernas utformning och tillämpning.
Utredningen lämnade den 15 juni 2018 delbetänkandet F-skattesystemet – några särskilt utpekade frågor (SOU 2018:49) och den 3 juni 2019 slutbetänkandet F-skattesystemet – en översyn (SOU 2019:31).
Utredningen har i sitt slutbetänkande analyserat om utformningen av bestämmelserna om godkännande för F-skatt i 9 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) möjliggör att F-skattesystemet kan missbrukas för att undgå skatter eller avgifter, om det finns behov av åtgärder för att underlätta och förbättra Skatteverkets uppföljning av företag som är godkända för F-skatt, t.ex. F-skatt på prov eller tidsbegränsade godkännanden för F-skatt, och om det finns behov av att införa en möjlighet att vägra eller återkalla ett godkännande för F-skatt vid kriminalitet eller överträdelse av konkurrensbestämmelser som inte lett till näringsförbud. Utredningen har också analyserat om och på vilket sätt utformningen av F-skattesystemet inverkar på villkoren för att starta, driva och utveckla företag samt om det förekommer ett missbruk av F-skattesystemet för att kringgå bestämmelserna om skyddsregler för arbetstagare och i vilken utsträckning systemet uppfattas kunna ge sådana effekter.
Frågorna fortsätter att beredas inom Regeringskansliet
Gränsdragning mellan näringsverksamhet och hobby
Frågor som rör gränsdragningen mellan hobby och näringsverksamhet är alltid bevis- och bedömningsfrågor. Det innebär att en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet alltid ska göras. Bedömningen är många gånger en gränsdragning mot ägarens privata sfär. Sådana bedömningar görs alltid, oavsett typen av verksamhet och bransch, huvudsakligen för verksamheter som kan bedrivas såväl privat som inom en näringsverksamhet. Rent allmänt kan följande generella punkter påverka bedömningen:
• att det finns en avsikt att bedriva verksamheten varaktigt
• att det finns en affärsplan, ekonomiska kalkyler eller liknande
• att marknadsföring sker för att nå kunder eller en kundkrets
• att särskilda tillstånd finns (om sådant behövs)
• att en särskild lokal finns för verksamheten
• att olika inköp/investeringar gjorts som är typiska för näringsverksamhet.
När verksamheten är pågående kan, förutom ovanstående omständigheter, exempelvis även följande punkter påverka bedömningen:
• att det finns kunder (andra än närstående)
• att det finns inkomster.
Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att bevisbördan vad gäller lönsamheten och vinstsyftet ligger på den som bedriver verksamheten. En bedömning av samtliga omständigheter i varje enskilt fall ska göras utifrån alla de förutsättningar som finns i den enskilda verksamheten. Som exempel kan nämnas att en förlustbringande hästverksamhet enligt nuvarande praxis sällan betraktas som näringsverksamhet, och avdragsförbudet för privata levnadskostnader innebär att det generellt ställs höga beviskrav för att hästverksamhet ska anses uppfylla näringskriterierna. Till det kommer verksamhetsspecifika omständigheter som särskilt ska beaktas i bedömningen.
Motionerna
I motion 2020/21:1842 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) anförs att man bör se över reglerna för F-skatt i syfte att motverka löne- och villkorsdumpning på arbetsmarknaden. Antalet uppdragsgivare bör ges ett större utrymme vid prövningen och återkommande kontroller och kännbara sanktioner vara alternativ för att förhindra att människor på svensk arbetsmarknad tvingas in i ovärdiga arbetsförhållanden.
I motion 2020/21:2070 av Leif Nysmed m.fl. (S) anförs att det i dag ställs krav på att företag som utför arbeten i Sverige som berättigar till rot-avdrag ska ha F-skatt. Detta gäller dock inte eventuella underentreprenörer som anlitas för att faktiskt utföra arbetet med rot. Man bör därför införa krav på att även underentreprenörer ska ha F-skatt vid rot-avdrag.
I motion 2020/21:1927 av Lotta Finstorp (M) anförs att utvecklingsmöjligheterna för hästnäringen är starkt beroende av goda förutsättningar för företagare i allmänhet. Man bör se över förutsättningarna för hästnäringen och möjligheterna att minska regelkrånglet för hästnäringen.
I motion 2020/21:784 av Ola Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 4 anförs att det är viktigt att hästnäringen likställs med andra näringar. Skatteverket behöver därför se över handläggningen så att det blir en rättssäker bedömning för alla näringsverksamheter.
I kommittémotion 2020/21:431 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 anförs att det ska krävas mer än en uppdragsgivare för att godkännas för F-skatt. På så sätt värnas arbetstagarbegreppet och arbetsrätten. Det skulle minska risken för att arbetsgivare tvingar anställda att starta företag enbart i syfte att sänka arbetsgivarens arbetskraftskostnader. Om en oseriös uppdragstagare blir godkänd för F-skatt kan detta utnyttjas i syfte att försvåra upptäckten av svartarbete. För att begränsa fusk bör ett tidsbegränsat godkännande av F-skatt införas. Tidsbegränsningen ska avse såväl obegränsat som begränsat skattskyldiga. Detta bör gälla de uppdragstagare som debiterar under en viss summa i skatt.
Utskottets ställningstagande
Skatteverket är den som har att avgöra de gränsdragningsfrågor som kan uppstå när det gäller bedömning av om näringsverksamhet bedrivs enlig 13 kap. 1 § inkomstskattelagen eller inte. Verksamheten ska kännetecknas av varaktighet, vinstsyfte och självständighet. Skatteverket arbetar för en enhetlighet i beskattningen och rättssäkerhet utifrån omständigheterna i varje enskilt fall för medborgarna. Utskottet avstyrker därmed motionsförslagen 2020/21:1927 (M) och 2020/21:784 (C) yrkande 4.
F-skattsedel ska tilldelas den som avser att bedriva näringsverksamhet. Skatteverket ska efter ansökan godkänna den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet i Sverige för F-skatt. F-skatteutredningen har under 2019 lämnat sitt slutbetänkande. Utredningen har analyserat om utformningen av bestämmelserna om godkännande för F-skatt i 9 kap. skatteförfarandelagen gör det möjligt att missbruka F-skattesystemet för att undgå skatter eller avgifter och om det finns behov av åtgärder för att underlätta och förbättra Skatteverkets uppföljning av företag som är godkända för F-skatt, och ärendet har remitterats. Utredningen har i de delar där det bedömts lämpligt föreslagit författningsändringar. Ärendet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Förslag på förändringar på F-skatteområdet kan därmed förväntas inom en inte allt för avlägsen framtid.
Att förebygga och avslöja ekonomisk brottslighet i näringsverksamhet är en prioriterad fråga, bl.a. för Skatteverket. Skatteverket ska fortlöpande redovisa hur myndigheten har arbetat, både på egen hand och i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, för att förstärka och intensifiera arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandragande samt vilka effekter Skatteverkets åtgärder har fått.
Utskottet anser vidare att Skatteverket har stora möjligheter att bedöma i vilken utsträckning innehav av F-skattsedel kan främja kriminell verksamhet och om några regelförändringar för godkännande respektive återkallelse av F-skatt skulle vara ett verksamt medel för att bekämpa sådan brottslighet. Utskottet utgår från att Skatteverket i så fall rapporterar detta till regeringen.
Utskottet vill inte föregripa det arbete som nu pågår inom Regeringskansliet och avstyrker därmed motionerna 2020/21:1842 (S), 2020/21:2070 (S) och 2020/21:431 (V) yrkandena 2 och 3.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om att reglerna kring företrädaransvar i aktiebolag måste begränsa styrelsens och ledningens personliga ansvar för skatteskulder i fall där lagen har följts och att reglerna om företrädaransvar bör ses över i sin helhet.
Jämför reservation 13 (C) och 14 (KD).
Bakgrund
Gällande rätt
När det gäller ansvaret för skulder som uppkommer i en verksamhet är utgångspunkten, i fråga om aktiebolag och andra juridiska personer, att ansvaret endast ligger på den juridiska personen och att krav inte kan riktas mot dess ledning. Vissa undantag från detta föreskrivs i aktiebolagslagen (2005:551). De undantag från ansvarsfriheten som föreskrivs där gäller alla slags skulder.
Vid sidan om detta finns det i 59 kap. 12–21 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, bestämmelser om ett skatterättsligt företrädaransvar för en juridisk persons skatte- och avgiftsskulder (företrädaransvar). Dessa bestämmelser innebär i huvudsak att om en företrädare för en juridisk person uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte har betalat skatt eller avgift är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala skatten eller avgiften. Företrädare är vanligtvis den eller de personer som sitter i styrelsen. Även den som utan att vara legal företrädare har haft ett bestämmande inflytande i den juridiska personen kan vara företrädare.
Betalningsskyldigheten är knuten till den tidpunkt då skatten eller avgiften ursprungligen skulle ha betalats. Om det finns särskilda skäl, får företrädaren helt eller delvis befrias från betalningsskyldigheten. En företrädare som har betalat skatt eller avgift på grund av företrädaransvar har vidare rätt att kräva den juridiska personen på beloppet. De juridiska personer som berörs är främst aktiebolag men även ekonomiska och ideella föreningar samt stiftelser, konkursbon och utländska juridiska personer som ska betala skatt i Sverige.
Förvaltningsrätten beslutar om företrädaransvar på ansökan av Skatteverket. Förvaltningsrätten och kammarrätten ska hålla muntlig förhandling i ett mål om företrädaransvar om företrädaren begär det.
För ett personligt betalningsansvar krävs dock att företrädaren har agerat uppsåtligt eller grovt oaktsamt. En betalningsunderlåtelse anses aldrig uppsåtlig eller grovt oaktsam om det senast på förfallodagen vidtagits sådana åtgärder som krävs för att få till stånd en samlad avveckling av skulderna med hänsyn till samtliga borgenärers intressen. Sådana åtgärder kan vara en konkursansökan, en ansökan om företagsrekonstruktion eller en betalningsinställelse som följs av en ansökan om ackord eller konkurs. Om det finns särskilda skäl kan företrädaren helt eller delvis befrias från betalningsskyldigheten.
Om det kan antas vara till fördel för det allmänna får Skatteverket bevilja anstånd med betalning av skatt eller avgift (63 kap. 23 § SFL) om inte detta med hänsyn till företrädarens personliga förhållanden eller av annan anledning framstår som olämpligt från allmän synpunkt. Ett anstånd anses vara till fördel för det allmänna om det främjar utsikterna för att skatten eller avgiften kommer att betalas. Anståndet ska alltså framstå som ett bättre alternativ än att låta fordringen gå till indrivning.
Översyn av det skatterättsliga företrädaransvaret (dir. 2019:74)
Regeringen beslutade den 1 november 2019 att utse en särskild utredare som ska se över vissa frågor som gäller det skatterättsliga företrädaransvaret.
Bakgrunden till utredningen är att riksdagen i två tillkännagivanden har begärt att regeringen ska se över reglerna om företrädaransvar och överväga om de bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten samt förbättra villkoren för företagare och företagande. Syftet med utredningen är att ta fram ett beslutsunderlag för eventuella regeländringar och andra åtgärder på området.
I uppdraget ingick att se över vissa frågor som gäller det skatterättsliga företrädaransvaret. Att särskilt överväga om det finns behov att ändra bestämmelserna om de subjektiva rekvisiten, uppsåt och grov oaktsamhet, om befrielse från betalningsskyldighet och om överenskommelser om betalningsskyldighet. Dessutom skulle utredningen överväga om det finns behov att ändra reglerna om anstånd som är till fördel för det allmänna. En central uppgift för utredningen var att säkerställa att företag som på sikt kan antas ha överlevnadsmöjligheter inte avvecklas i onödan på grund av risken att företrädaren annars blir betalningsskyldig. Samtidigt är strävan att bevara reglernas preventiva effekt och att systemet inte underlättar för företag som är på obestånd att fortsätta verksamheten med risk för att skatteskulderna ökar kraftigt.
Utredningen lämnade sitt slutbetänkande i oktober 2020 Det skatterättsliga företrädaransvaret – en översyn (SOU 2020:60).
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 7 anförs att reglerna om företrädaransvar kan få stora oväntade konsekvenser i den privata ekonomin för ägare och styrelseledamöter i små företag. De tillfälliga förändringar/undantag som gjorts under 2020 är ett bra första steg för att gå vidare med lagstiftning. Regeringen bör därför låta utreda företrädaransvaret i sin helhet.
I kommittémotion 2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 6 anförs att reglerna kring företrädaransvar i aktiebolag måste vara rimliga. Man bör därför se över och begränsa styrelsens och ledningens personliga ansvar för skatteskulder i fall där lagen har följts.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att de skäl som låg bakom införandet av företrädaransvaret fortfarande har bärkraft. En av orsakerna var att det ska finnas likvärdiga konkurrensvillkor mellan företag som betalar skatter och avgifter och företag som inte gör det. Saknas ett företrädaransvar finns det möjlighet för företag att fortsätta bedriva sin verksamhet trots att de inte har betalat sina skatter. Det försämrar naturligtvis konkurrensmöjligheten för de företag som gör rätt för sig.
Vilka effekter företrädaransvaret har beror på om reglerna är tydliga och även i övrigt utformade på ett ändamålsenligt sätt. Men det beror också på hur reglerna tillämpas i praktiken.
Utredningen Det skatterättsliga företrädaransvaret – en översyn lämnade i slutet av 2020 sitt slutbetänkande. Utredningen tillsattes som ett svar på riksdagens tillkännagivanden när det gäller problematiken med företrädaransvaret. Utredningen har i sitt slutbetänkande lämnat tre förslag till förändringar i lagstiftningen. Ärendet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Utskottet ser inte skäl för riksdagen att göra ytterligare uttalanden i denna fråga eller att föregripa det pågående arbetet inom Regeringskansliet. Utskottet avstyrker därmed motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att på olika sätt förändra och stärka rättssäkerheten i skattemål.
Jämför reservation 15 (SD), 16 (C) och 17 (L).
Bakgrund
Gällande rätt
Skatteverket ska se till att ärenden som hanteras inom myndigheten blir utredda i den omfattning som ärendet kräver (23 § förvaltningslagen, FL). Myndigheten har ett ansvar för att utredningen hos myndigheten är så fullständig som möjligt. Bestämmelsen om utredningsansvaret är tillämplig på alla förvaltningsärenden. Bestämmelsen finns även i annan lagstiftning, som exempelvis skatteförfarandelagen (40 kap. 1 § SFL) men benämns där som utredningsskyldigheten.
Som beslutsmyndighet har Skatteverket det yttersta ansvaret för att underlaget i ärendet är sådant att det leder till ett materiellt riktigt beslut. Att ärendena hos Skatteverket blir tillräckligt utredda är en fråga om att fatta ett korrekt beslut utifrån den materiella lagstiftning som är tillämplig. Utredningen ska klarlägga om omständigheterna i det enskilda ärendet är sådana att kriterierna i den materiella lagstiftningen är uppfyllda. Det är Skatteverket som har det yttersta ansvaret för att underlaget i ett ärende är sådant att det leder till ett materiellt riktigt beslut (prop. 2016/17:180 s. 149).
När det gäller utredningsåtgärder, särskilt sådana som är ingripande mot den enskilde, ska Skatteverket beakta ett antal rättsprinciper: proportionalitetsprincipen, officialprincipen, legalitetsprincipen och objektivitetsprincipen.
Om ett ärende inleds av en enskild ligger mycket av ansvaret för utredningen på den enskilde av naturliga skäl och han eller hon ska medverka så långt som möjligt genom att lämna in den utredning som åberopas (23 § andra stycket FL). Skatteverket har dock även i detta fall ett utredningsansvar och ska, om det behövs, verka för att parten förtydligar eller kompletterar de uppgifter som lämnats i ärendet. Verket kan göra detta genom att t.ex. ställa frågor och påpeka brister till den enskilde (23 § tredje stycket FL).
I praktiken styrs alltså Skatteverkets utredningsinsatser av vilken typ av ärende som det gäller och av hur bevisbördan fördelar sig i ärendet och vilken styrka bevisningen ska ha.
I vissa ärenden är det domstolen som fattar ett första eller slutgiltigt beslut. Det gäller t.ex. företrädaransvar, bevissäkring och betalningssäkring. I dessa fall är det alltså domstolen som är den beslutande myndigheten och som ansvarar för att målet blir tillräckligt utrett (8 § FPL) dvs. så utrett som dess beskaffenhet kräver. Men domstolens utredningsansvar befriar inte Skatteverket från att utreda frågan som ansökande myndighet. Dessa mål är tvåpartsprocesser och parterna kommer i praktiken att själva få stå för den huvudsakliga utredningen. Detta innebär också att domstolen vid behov kan anvisa parterna att komplettera utredningen. Vidare får domstolen avvisa överflödig bevisning.
Domstolarnas oberoende
Domstolarnas och domarnas oberoende framgår framför allt av 11 kap. 1–5 §§ regeringsformen. Ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall. Tanken är också att domaren ska vara självständig och oberoende i sitt dömande, fri från yttre påverkan. En oavhängig och opartisk domstol utgör en garanti för rättssäkerhet och ett skydd mot korruption. Oberoendet gäller både internt — i förhållande till domstolschefen och andra anställda i domstolen — och externt — i förhållande till andra statsorgan.
Motionerna
I motion 2020/21: 1396 av John Widegren (M) yrkande 1 anförs att komplexiteten i skattelagstiftningen skapar svårigheter för enskilda eller mindre företag. Ett snårigt regelverk och osäkerheter vid skatteupplysningar skadar förtroendet för rättssäkerheten i skattemål. Därför bör det göras en översyn av hur rättssäkerheten i det här avseendet kan stärkas.
I kommittémotion 2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 29 anförs att man bör genomföra en översyn av rättssäkerheten i enskildas och företags skatterättsliga processer. I detta ska inkluderas en utvärdering av om det skatterättsliga företrädaransvaret fungerar på ett tillfredställande sätt. Utvärderingen behöver också belysa om gränsdragningen i lagstiftningen är rätt avvägd mellan seriösa och oseriösa företagare
I kommittémotion 2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 9 och 18 anförs att domstolarna är en garant för rättssäkerheten. För att förbättra bevisprövningarna och få till stånd tydligare utfall från domstolar har en arbetsgrupp med representanter från förvaltningsdomstolarna, Skatteverket och Advokatsamfundet tillsatts på frivilligt initiativ. Regeringen bör följa upp detta och genomföra en översyn av proportionaliteten i skattetvister mellan näringsidkare och Skatteverket. Vidare måste man stärka rättssäkerheten för företagare så att de inte kommer i kläm som en konsekvens av SKV:s administrativa rutiner, tolkningar och omtolkningar av lagar och regler.
I kommittémotion 2020/21:3254 av Joar Forssell m.fl. (L) anförs att en utredning om ökad rättssäkerhet för den enskilde i skatteförfarandet bör tillsättas. Eftersom en sådan utredning måste kunna verka brett och metodiskt under flera år är ett snart tillsättande av vikt. Endast så kan riksdagen under den andra halvan av nästa mandatperiod ha att ta ställning till ett underlag av tillräcklig kvalitet för de genomgripande reformer som krävs. Följande fem reformområden bör ges särskilt övervägande i en sådan utredning: en förändrad princip för ersättning för rättegångskostnader, justeringar av anståndsreglerna, arbetssättet hos Skatteverkets informationstjänst, en restriktiv tillämpning av skattetillägget och nya regler för motivering av överklagan.
Utskottets ställningstagande
Både myndigheter och domstolar har att följa den lagstiftning och de rättsprinciper som finns på respektive område. De har att se till att ärenden och mål blir tillräckligt utredda och att rättsprinciper som t.ex. proportionalitetsprincipen, officialprincipen, legalitetsprincipen och objektivitetsprincipen efterlevs.
Ytterligare en aspekt är vikten av domstolarnas och domarnas oberoende som anges i framför allt 11 kap. 1–5 §§ regeringsformen. Tanken är att domaren ska vara självständig och oberoende i sitt dömande, fri från yttre påverkan. En oavhängig och opartisk domstol utgör en garanti för rättssäkerhet och ett skydd mot korruption. Oberoendet gäller både internt — i förhållande till domstolschefen och andra anställda i domstolen — och externt — i förhållande till andra statsorgan.
Utskottet anser att det är viktigt att de principer som är kärnan i rättssäkerhetsbegreppet, såsom förutsebarhet, legalitet, likabehandling, effektiva rättsmedel och domstolsförhandling inom skälig tid, är en del av skattelagstiftningen och respekteras av myndigheter och domstolar. Något skäl att ifrågasätta Skatteverkets eller domstolarnas oberoende eller skyldighet att vara objektiva i sin hantering av ärenden och mål har inte framkommit.
Utskottet noterar att regeringen i sitt lagstiftningsarbete arbetar utifrån dessa principer. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen och den offentliga debatten på detta område och gör de ändringar i lagstiftningen som skulle kunna behövas om brister eller möjlighet till förbättringar trots allt upptäcks någonstans i rättskedjan.
Utskottet finner inte skäl att ställa sig bakom tillkännagivanden med den inriktning som anges av motionärerna. Utskottet avstyrker därmed motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att anståndsreglerna ska ses över och bli mer generösa.
Jämför reservation 18 (KD).
Bakgrund
Införandet av skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, innebar att reglerna om anstånd med att betala skatter eller avgifter gjordes mer generösa och enklare att tillämpa. En tidigare uppdelning i omprövnings- och befrielseanstånd med olika högt ställda krav togs bort, och den mer generösa anståndsmöjligheten vid överklagande och omprövning gjordes allmänt tillämplig. Syftet med förändringen var bl.a. att Skatteverket skulle ha möjlighet att bevilja anstånd i de fall då en skattskyldig ansökt om ackord och det finns skäl som talar för att en ackordsuppgörelse kan komma till stånd. Fördelen för den skattskyldige med ett anstånd i stället för ett enkelt uppskov med indrivningsåtgärder är skillnaden i kostnadsränta.
Anstånd med betalning av skatt regleras i 63 kap. SFL. Enligt reglerna ska anstånd alltid kunna medges om det är tveksamt hur mycket skatt eller avgift den skattskyldige kommer att behöva betala; detta gäller oberoende av om den skattskyldige begärt omprövning eller överklagat eller om frågan om skattenedsättning uppkommit på annat sätt. Bestämmelserna syftar till att ge den skattskyldige anstånd om det är tveksamt hur stort skattebeloppet slutligen kommer att bli. Anstånd ska ges om det är minst lika sannolikt att skatten kommer att sättas ned som att den kommer att kvarstå. Anstånd ska även ges i de fall det väger över något i fråga om sannolikheten att skatten inte ska sättas ned.
Vid ett uppskov tas den höga kostnadsräntan ut, och vid anstånd används den s.k. basräntan. Mot bakgrund av Skatteverkets nya borgenärsroll fick verket vidare möjlighet att bevilja anstånd om det är till fördel för det allmänna (prop. 2010/11:165, bet. 2011/12:SkU3).
Motionerna
I motion 2020/21:1396 av John Widegren (M) yrkande 2 anförs att de begränsade anståndsmöjligheterna innebär en ökad rättsosäkerhet samt risk för ekonomiska problem och därför bör frågan om anstånd i skattemål ses över.
I kommittémotion 2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 9 anförs att man måste utreda och införa mer generösa anståndsregler för skatteskulder under den tid en juridisk skatteprocess pågår.
Utskottets ställningstagande
Anståndsreglerna ändrades vid skatteförfarandelagens tillkomst för att utöka möjligheterna till anstånd. Utskottet förutsätter att regeringen följer den offentliga debatten som finns i frågan om anstånd i skattemål och vid behov ser över lagstiftningen. Utskottet ser dock för närvarande inte något behov av att se över anståndsreglerna med den inriktning som motionärerna föreslår. Utskottet avstyrker därmed motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om att ersättningsreglerna i skattemål ska förbättras.
Jämför reservation 19 (C) och 20 (KD).
Bakgrund
Gällande rätt
Kostnaderna för Skatteverket och domstolarna bärs av staten. Huvudregeln är att den skattskyldige ska stå för sina egna kostnader i skatteförfarandet och skatteprocessen. Enskilda kan få ersättning enligt 15 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) för resor och uppehälle i samband med muntliga förhandlingar i förvaltningsdomstol. Möjligheten att få ersättning för kostnader för ombud, biträden eller utredningar i skattemål regleras i 43 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL. Den skattskyldige har rätt till ersättning för skäliga kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat i ett ärende eller mål i den utsträckning sökandens yrkanden bifallits helt eller delvis, om ärendet eller målet avser en fråga som är av betydelse för rättstillämpningen eller om det finns synnerliga skäl för ersättning. Ombud eller biträden har inte rätt till ersättning. Ersättning får inte beviljas för kostnader som avser skyldigheten att lämna en deklaration, lämna föreskrivna uppgifter eller genom räkenskaper, anteckningar eller annan lämplig dokumentation se till att det finns underlag för att fullgöra uppgiftsskyldighet samt för kontroll av uppgiftsskyldighet. Ersättningen kan i vissa fall minskas, t.ex. om sökanden varit försumlig eller gjort att ärendet eller målet blivit mer omfattande än nödvändigt. Ansökan om ersättning för kostnader ska göras i samband med att domstolen avgör målet. Ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning eller ställande av säkerhet får enligt 68 kap. 2 § SFL inte betalas ut förrän beslutet har vunnit laga kraft mot Skatteverket.
Rättspraxis
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) uttalade i dom 2019 ref. 16 bl.a. följande om vad som är skälig ersättning för kostnader i ärende eller mål om skatt. Den s.k. skälighetsbedömningen vid rätt till ersättning för ombudskostnader avser såväl behovet av hjälp i sig som kostnadernas storlek. Vad som utgör skälig ersättning för dessa kostnader ska i sin tur bestämmas utifrån skälig tidsåtgång och skälig timkostnad. Det ska först avgöras om åtgärderna som vidtagits behövts för att ta till vara den enskildes rätt. Det är den enskilde som har bevisbördan för att så är fallet. Därefter ska det bedömas om den tid som har lagts ned på respektive åtgärd framstår som rimlig. När det gäller timkostnaden konstaterar HFD att om timkostnaden inte överstiger marknadspriset saknas skäl att sätta ned yrkad ersättning med hänvisning till att den överstiger rättshjälpstaxan. Den marknadsmässiga timkostnaden kan således komma att understiga eller överstiga rättshjälpstaxan, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. En viktig aspekt för att genomföra ovannämnda bedömning är det underlag skattebetalaren lämnar in.
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 21 anförs att man bör se över ersättningen för processkostnader i skattemål.
I kommittémotion 2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 8 anförs att man bör förbättra ersättningsreglerna i skattemål och göra det möjligt för företag att söka interimsersättning för rättegångskostnader i väntan på prövning i högre instans, när Skatteverket överklagar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser inte något behov av en översyn av ersättningsreglerna i skattemål med den inriktning som motionären föreslår.
Utskottet avstyrker motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändringar i lagstiftningen om personalliggare, undantag från lagstiftningen för vissa kategorier av näringsidkare och familjemedlemmar, elektronisk överföring och utvärdering av systemet i sin helhet och slutligen både avskaffande och införande av lagstiftningen för vissa branscher.
Jämför reservation 21 (M), 22 (SD), 23 (C), 24 (KD) och 25 (L).
Bakgrund
Lagen om särskild skattekontroll i vissa branscher (2006:575) trädde i kraft den 1 januari 2007 och innebar ett krav på att föra personalliggare för näringsidkare inom restaurang- och frisörbranschen. Därefter har det även införts krav på personalliggare i tvätteribranschen. Syftet med reformen var att motverka förekomsten av svart arbetskraft.
Den 1 januari 2016 infördes en skyldighet att föra personalliggare även för byggbranschen och sedan den 1 juli 2018 gäller denna skyldighet även för kropps- och skönhetsvårdsverksamhet, fordonsserviceverksamhet samt livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet.
Den som bedriver restaurang-, frisör- eller tvätteriverksamhet, bilverkstäder, partihandel med livsmedel samt kropps- och skönhetsvård ska föra en personalliggare och i denna dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för näringsidkaren och löpande dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för de personer som är verksamma i näringsverksamheten.
Från och med den 1 juli 2018 gäller också att kraven på registreringen i personalliggaren har ändrats och utvidgats i fråga om vilka personer som ska omfattas av skyldigheten att föra personalliggare vid s.k. blandad verksamhet. Om en näringsidkare bedriver både verksamhet som omfattas av en skyldighet att föra personalliggare och annan verksamhet i samma verksamhetslokal ska nödvändiga identifikationsuppgifter löpande dokumenteras i personalliggaren för de personer som är verksamma i den andra verksamheten. Dessutom genomfördes en generell utvidgning av reglerna om personalliggare, nämligen att nödvändiga identifikationsuppgifter för enskilda näringsidkare, företagsledare i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag och dessa personers familjemedlemmar löpande ska dokumenteras i personalliggaren i de fall det finns en skyldighet att föra en sådan.
Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att den som är eller kan antas vara skyldig att föra personalliggare eller tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras fullgör sina skyldigheter. Kontrollbesök får bara genomföras i verksamhetslokaler eller på byggarbetsplatser. Kontrollbesök på en byggarbetsplats får dock inte genomföras i en lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad.
Arbetsgivardeklaration på individnivå
Uppgifter på individnivå i en arbetsgivardeklaration ersatte de årliga uppgifter som tidigare lämnades i en kontrolluppgift. Uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå, dvs. per betalningsmottagare, lämnas nu löpande till Skatteverket månadsvis i en arbetsgivardeklaration i stället för årligen i en kontrolluppgift. Arbetsgivare ska månadsvis redovisa hur mycket lön och skatteavdrag som har betalats till varje anställd. Tidigare betalade arbetsgivare in skatteavdrag och arbetsgivaravgifter som en klumpsumma där ingen krona var kopplad till en specifik anställd.
Införandet skedde i två steg. Från och med den 1 juli 2018 gällde det företag som är skyldiga att föra personalliggare, som t.ex. i byggbranschen, och har fler än 15 anställda. För övriga företag oavsett bransch och antal anställda, började reglerna gälla den 1 januari 2019.
Motionerna
I motion 2020/21:2071 av Leif Nysmed m.fl. (S) anförs att det ska framgå av personalliggaren att det är fråga om inhyrd personal och vem som är deras arbetsgivare. Regeringen bör införa regler om att uppgifterna kan föras över till Skatteverket elektroniskt och att Skatteverket ska få rätt att samköra information i företagens personalliggare mot företagens redovisning av arbetsgivaravgifter.
I kommittémotion 2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 6 anförs att fusk och skattefiffel alltid måste stävjas med kraft genom tydliga regelverk. Men lagstiftning och system får aldrig innebära en oproportionerligt betungande börda för företag. Regeringen bör därför ges i uppdrag att se över systemet för personalliggare i syfte att lätta på den administrativa bördan för företag.
I motion 2020/21:1282 av Mattias Karlsson i Luleå (M) anförs att man bör se över kravet på personalliggare i byggverksamhet till att vara ett renodlat arbetsgivaransvar. Genom att ändra lagstiftningen så blir det företaget som är arbetsgivare och inte beställaren av en byggnation som har rådighet över situationen och som också har det fullständiga ansvaret för att närvaro respektive frånvaro registreras.
I motion 2020/21:1386 av Sten Bergheden (M) anförs att man bör göra en översyn av och om möjligt slopa kravet på personalliggare i mindre företag.
I motion 2020/21:3017 av Lars Püss (M) anförs att personalliggare ska motverka svartarbete men systemet innebär att kostnader för skattekontroll läggs på företagen. I Danmark finns det inga generella krav på personalliggare men de bolag som visat signaler om att de skattefuskar blir skyldiga att föra loggbok. Det gör att kostnaden drabbar dessa företag och inte alla de företagare som sköter sig. Genom att ersätta det nuvarande systemet med den danska modellen kan regelkrånglet minskas för de skötsamma företagarna. Man bör därför utreda om den danska modellen för personalliggare kan ersätta eller komplettera det nuvarande systemet i Sverige.
I motion 2020/21:3034 av Annicka Engblom (M) anförs att personalliggarsystemets effektivitet i förhållande till kostnaderna bör utvärderas. En utvärdering skulle ge svar på frågan om den ökade regelbördan för företagen i t.ex. restaurang-, frisör- och tvätteribranschen har lett till den avsedda effekten – nämligen att förhindra svartarbete och skattefusk.
I motion 2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 26 anförs att regeringen bör ges i uppdrag att se över systemet för personalliggare i syfte att lätta på den administrativa bördan för företag.
I kommittémotion 2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 25 anförs att man bör utreda systemet med personalliggare när det gäller effektivitet att beivra skatteundandragande och att hålla näringsidkarens administrativa börda till ett minimum.
I kommittémotion 2020/21:716 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 5 anförs att man bör utvärdera systemet med personalliggare i hotell- och restaurangbranschen då det med medför sanktionsavgifter som tas ut för oavsiktliga småfel.
I kommittémotion 2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 8 anförs att regeringen behöver återkomma med konkreta förslag på hur systemet med personalliggare kan förändras både för att förenkla för företagen men också i syfte att minska antalet som träffas av systemet. Här kan ny teknik bana väg för enklare system.
I kommittémotion 2020/21:2949 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 4 anförs att man bör se över lagstiftningen om personalliggare i besöksnäringen och att undanta ägaren och dennes familj från kravet att skriva in sig i personalliggaren. Regelkrånglet måste minska och här kan ny teknik bana väg för enklare system.
I kommittémotion 2020/21:3186 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 21 anförs att byggbranschen behöver stöd i form av regler och kontroller som gör att fusk och organiserad brottslighet kan stängas ute från byggarbetsplatserna. Personalliggaren är ett verkningsfullt redskap för arbetsgivare och fackföreningar att hålla reda på vilka det är som befinner sig på byggarbetsplatsen, om de är utbildade, har rätt skyddsutrustning och får den lön de har rätt till. Man behöver motverka arbetsplatskriminalitet inom byggsektorn genom bl.a. personalliggare.
I motion 2020/21:572 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 2 anförs att man måste se över lagstiftningen om personalliggare i besöksnäringen och undanta ägarens och dennes familj från kravet att skriva in sig i personalliggaren.
I kommittémotion 2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 7 anförs att det är hög tid att avveckla personalliggaren då den i dag inte ger önskad effekt i sin nuvarande form. Sedan 2007 har nya lagar och regler tillkommit som försvårar fusk, t.ex. kassaregisterlagen och de individuella arbetsgivardeklarationerna. När nya regler tillkommer, måste gamla ses över och tas bort. Man bör därför utreda ett avskaffande av systemet med personalliggare.
I kommittémotion 2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 11 anförs att en utredning bör tillsättas för att utreda ett avskaffande av systemet med personalliggare för de branscher där systemet inte längre fungerar och ger önskad effekt.
I kommittémotion 2020/21:3262 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 7 anförs att kravet på personalliggare inrättades för att motverka fusk men har i och med sin nuvarande utformning också medfört onödigt krångel och bör förenklas, t. ex. genom ökad digitalisering och enklare rapporteringsrutiner.
Utskottets ställningstagande
Utskottets utgångspunkt är att ett regelverk ska vara enkelt att tillämpa i praktiken och den skatterättsligt administrativa bördan bör vara så minimal som möjligt.
Personalliggare är ett av flera verktyg såsom arbetsgivaravgifter på individnivå för att motverka förekomsten av svartarbete. Syftet med personalliggare är att bidra till att minska förekomsten av svartarbete och att skapa sundare konkurrensförhållanden.
Lagarna om personalliggare och de nyligen införda reglerna om arbetsgivardeklarationer på individnivå förstärker varandra och båda främjar sund konkurrens. Skatteverkets kontroll av personalliggarna underlättas genom att de nu i realtid kan se hur många anställda företaget redovisat i deklarationerna respektive i personalliggarna.
Skatteutskottet noterade i sin utvärdering av personalliggare (2018/19RFR:4) att det finns mycket olika bilder av systemet med personalliggare och att det varierar mellan olika aktörer. Enligt utskottet kan en del av förklaringen till att synen på systemet är så olika vara att förhållandena skiljer sig åt mellan branscherna och att dessa skillnader påverkar förutsättningarna för att systemet ska fungera. Skatteverket har också nyligen presenterat en effektutvärdering av personalliggarsystemet, av vilken bl.a. framgår att Skatteverkets möjlighet till fysiska besök hos olika verksamheter är ett viktigt inslag för verkets möjlighet att arbeta mot förekomsten av svartarbete.
Systemet med personalliggare har nyligen utvidgats till fler branscher. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen och utvärderar införandet av personalliggare i de nya branscherna. Utskottet förutsätter också att regeringen fortsätter diskussionen om eventuella ändringar och förbättringar i systemet för personalliggare bl.a. med Skatteverket och intresseorganisationer för att på så sätt få till en lagstiftning som är i takt med tiden och som utnyttjar de möjligheter som digitaliseringen i samhället kan bidra med för att förenkla för företagen.
Utskottet finner inte skäl att i nuläget förespråka några av de förändringar i systemet som framförs i motionerna. Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsförslag.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att kassaregisterlagen ska ses över med bl.a. hänvisning till svårigheten att finna kassaregister som klarar svenska väderförhållanden, Skatteverkets dispensmöjligheter och effekterna av lagens tillämpning för näringsidkarna.
Jämför reservation 26 (SD) och 27 (C).
Bakgrund
Certifierade kassaregister
Den som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning måste sedan den 1 januari 2010 ha ett certifierat kassaregister. Till kontant betalning räknas även betalning med kontokort. Undantag gäller bl.a. för taxi, distans- och hemförsäljning, försäljning av varor eller tjänster mot betalning i automater och automatspel. Vidare är lagen inte tillämplig för den som endast i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant betalning. Av lagens förarbeten (prop. 2006/07:105) framgår att obetydlig omfattning avser två olika situationer. Den första situationen rör de allra minsta företagen med låg omsättning. Den andra situationen rör företag där kontant försäljning endast förekommer i rena undantagsfall.
Ett förtydligande gjordes i skatteförfarandelagen (2011:1244) som innebär att det sedan den 1 januari 2012 vid bedömningen av om det är fråga om försäljning i obetydlig omfattning särskilt ska beaktas om försäljningen normalt uppgår till eller kan antas komma att uppgå till sammanlagt högst fyra prisbasbelopp under ett beskattningsår (prop. 2013/14:22, bet. 2013/14:SkU14).
Skatteverket får göra oannonserade kontrollbesök och får ta ut en kontrollavgift på 10 000 kronor om kassaregister saknas, inte uppfyller föreskrifternas krav eller inte är anmält i tid eller om uppgifterna i kassaregistret inte sparas, belopp inte slås in eller kunden inte får något kvitto. Om företaget begår en ny överträdelse inom ett år är avgiften 20 000 kronor. Syftet med lagen är att skydda seriösa företagare inom kontanthandeln mot illojal konkurrens.
Torg- och marknadshandel
Det generella undantaget i skatteförfarandelagen från skyldigheten att använda kassaregister för torg- och marknadshandel slopades den 1 januari 2014 (prop. 2012/13:129, bet. 2012/13:SkU32). Samtidigt fick Skatteverket större möjlighet att i enskilda fall bevilja undantag från olika skyldigheter som gäller kassaregister. Undantaget från skyldigheter som gäller kassaregister utvidgades till att avse även andra orsaker än tekniska när en viss skyldighet anses vara oskälig.
I samband med utvidgningen till torg- och marknadshandel anförde regeringen att det underlag som Skatteverket presenterat tyder på att lagstiftningen om kassaregister har varit framgångsrik och att fler företag konkurrerar på lika villkor. Den tekniska utvecklingen medför att det inte längre är orimligt att även torg- och marknadshandlare omfattas av kravet på kassaregister.
Den 1 maj 2017 ändrades reglerna, och en näringsidkare utan fast driftsställe i Sverige ska inte längre vara undantagen från skyldigheten att använda certifierat kassaregister om försäljning görs mot kontant betalning eller betalning med kontokort. Näringsidkaren kan i stället använda ett kassaregister som har prövats enligt bestämmelserna i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om prövningen visar att registret uppfyller likvärdiga krav.
Motionerna
I motion 2020/21:1051 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2 anförs att det har varit och fortfarande är ett stort problem att register av den art som fungerar utan nätåtkomst, tål hårda väderomslag och samtidigt uppfyller garanti och försäkringsskydd inte finns att köpa. Kassaregisterlagen bör ses över skyndsamt. Så länge denna översyn pågår bör regeringen se över möjligheten att införa tillfälliga undantag för drabbade företag.
I motion 2020/21:1926 av Lotta Finstorp (M) anförs att ett antal företagare inom torg- och marknadshandel har praktiska problem med tillförlitlighet och kvalitetssäkring av kassaregister för utomhusbruk. Man bör göra en uppföljning och utvärdering av tillämpningen av reglerna om kassaregister i skatteförfarandelagen.
I motion 2020/21:3021 av Lars Püss m.fl. (M) anförs att det är angeläget att utreda vilka effekterna egentligen är av kraven på ett certifierat kassaregister. Det är fortfarande oklart i vilken utsträckning data från kassaregister har använts för att upptäcka skatteundandragande, och det är likaså oklart i vilken utsträckning dessa data lett till sanktioner.
I kommittémotion 2020/21:705 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 14 anförs att schablonmässiga och förenklade beskattningar av marknadsknallar är vanligt förekommande i vår omvärld. Regeringen bör därför ta initiativ till en utvärdering av kravet om kassaregister och kvittoskrivande kassasystem för torg- och marknadshandeln i syfte att göra det möjligt för marknadsknallar att kunna bedriva verksamhet även utan tillgång till el och datatrafik samt under svåra väderförhållanden.
I motion 2020/21:3576 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 4 och 5 anförs att regeringen bör göra en översyn av kassaregisterlagen för att oskyldiga inte ska drabbas av andras misstag och förenkla arbetet för torghandel. Regeringen bör också göra en översyn av kassaregisterlagen för att få en rättvisare hantering av kassaregister vid fäbodverksamhet.
I kommittémotion 2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 14 anförs att man bör genomföra en översyn och utvärdering av kassaregisterlagen.
Utskottets ställningstagande
Kassaregisterlagen infördes för att motverka skatteundandragande och för att skydda seriösa företag från illojal konkurrens från oseriösa företagare. På så sätt skyddas även seriösa företagare som bedriver verksamhet som är en del av kulturarvet. Bestämmelsernas syfte är dock inte i första hand att bevara vårt kulturarv även om det i sig är något som är viktigt.
Sedan krav på kassaregister infördes även för torg- och marknadshandeln har en debatt förts om bl.a. elsäkerhet i samband med denna handel, och det anges att det saknas kassaregister som kan användas utomhus. Enligt lagstiftningen (39 kap. 9 § första stycket 2 SFL) får Skatteverket i enskilda fall efter ansökan besluta om undantag från skyldigheter som gäller kassaregister bl.a. om en viss skyldighet är oskälig. Av förarbetena framgår att möjlighet att få undantag enligt denna bestämmelse bl.a. är avsedd för när försäljningen sker utomhus och där det t.ex. finns svårigheter med elförsörjningen samtidigt som väderförhållandena är besvärliga. Bedömningen av vad som av tekniska orsaker är oskäligt ska främst göras med utgångspunkt i vilka kassaregistermodeller som vid aktuell tidpunkt finns på marknaden (prop. 2013/13:129 s. 20). Det är Skatteverkets uppgift att göra bedömningen av i vilka enskilda fall en skyldighet som gäller kassaregister är oskälig och när undantag ska medges. Förutom möjligheten att medge undantag i enskilda fall får Skatteverket med stöd av 39 kap. 10 § SFL meddela generella föreskrifter om undantag från skyldigheter som gäller kassaregister. Regleringen i skatteförfarandelagen ger alltså möjligheter till undantag från skyldigheter som gäller kassaregister i situationer då skyldigheterna inte är möjliga att uppfylla.
Skatteverket genomför regelbundet kontroller av kassaregister och följer ibland upp detta arbete med att göra fördjupade revisioner om felaktigheter har upptäckts. Utskottet förutsätter att Skatteverket som hanterar det praktiska arbetet med kassaregister utvärderar och meddelar regeringen om man ser behov av förändrad lagstiftning.
Att frågan ständigt är aktuell för regeringen framgår av de flertalet interpellationer och frågor som regelbundet ställs och har besvarats av finansministern. Utskottet förutsätter därför att regeringen kontinuerligt följer upp och utvärderar gällande lagstiftning och vid behov genomför de förändringar som behövs för att reglerna om kassaregister ska fungera på bästa sätt.
Mot bakgrund av ovanstående avstyrker utskottet samtliga motioner.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om förändringar och avskaffande av fastighetstaxeringssystemet.
Jämför reservation 28 (KD).
Bakgrund
Den statliga fastighetsskatten på småhus och bostadsdelen i hyreshus ersattes den 1 januari 2008 av en kommunal fastighetsavgift (prop. 2007/08:27, bet. 2007/08:SkU10, rskr. 2007/08:90). För småhus bestämdes fastighetsavgiften vid detta tillfälle till 6 000 kronor per värderingsenhet, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften för bostadsdelen i hyreshus bestämdes till 1 200 kronor per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften räknas om årligen med utvecklingen av inkomstbasbeloppet. För inkomståret 2020 (deklarationen 2021) höjs takbeloppet för småhus till 8 349 kronor. Den sänkning av fastighetsskatteuttaget som övergången till systemet med en kommunal avgift innebar finansieras inom bostadssektorn genom förändringar i beskattningen av kapitalvinster på bostäder. Kapitalvinstskatten för privatbostäder höjdes från 20 till 22 procent, ett tak på 1,6 miljoner kronor för uppskovsbelopp infördes och uppskovsbeloppen har räntebelagts med ett belopp motsvarande 0,5 procent av uppskovsbeloppet. Bostadstaxeringsutredningen lämnade sitt betänkande till regeringen i augusti 2012, Bostadstaxering – avveckling eller förenkling (SOU 2012:52). Utredningen lade fram två förslag: ett om hur taxeringssystemet kan avvecklas och ett om hur systemet kan förenklas. Avvecklingsförslaget innebär att fastighetstaxeringen avskaffas för bostäder och lantbruksenheter och följaktligen att den löpande beskattningen inte längre kan beräknas utifrån taxeringsvärden. Utredningen föreslog en ny modell för att beräkna den kommunala fastighetsavgiften och den statliga fastighetsskatten utifrån storleken på en byggnad respektive mark, med vissa maxbelopp. Skatteverket gav den 5 mars 2014 en promemoria till Finansdepartementet med förslag till ändringar i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Förslagen syftar till att åstadkomma förenklingar för enskilda, för företag och för Skatteverket i fråga om tillämpning och kontroll. Promemorian har remissbehandlats.
I proposition 2014/15:48 Vissa fastighetstaxeringsfrågor inför den allmänna fastighetstaxeringen 2017 behandlades Bostadstaxerings-utredningens förslag om vissa mindre förenklingar av taxeringen av lantbruksenheter. I propositionen behandlades också Skatteverkets promemoria. Övriga delar av Bostadstaxeringsutredningens betänkande bereds fortfarande i Regeringskansliet.
Motionerna
I motion 2020/21:1223 av Jan Ericson (M) anförs att med det nya systemet med kommunal fastighetsbeskattning och de takregler som samtidigt införts saknas i dag behov av en rullande fastighetstaxering. Fastighetstaxeringen skapar onödigt arbete för fastighetsägare och skattemyndigheten och kostar stora pengar. Ett avskaffande av systemet med löpande fastighetstaxering bör därför övervägas.
I motion 2020/21:3710 av Margareta Cederfelt (M) anförs att taxeringsvärdet på bostäder snarast bör avskaffas då det i många sammanhang kan anses ha uttjänat sin funktion. Ett annat motiv till att avskaffa taxeringsvärdet för fastigheter är att försvåra återinförandet av den skadliga fastighetsskatten. Man bör därför se över ett avskaffande av taxeringsvärdet för fastigheter.
I kommittémotion 2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 17 anförs att taxeringsvärdessystemet bör slopas. Att systemet finns kvar gör det enklare att återinföra fastighetsskatten enligt den tidigare modellen. Bostadstaxeringsutredningen lämnade sitt betänkande till regeringen i augusti 2012. Denna lade fram två förslag: ett om hur taxeringssystemet kan avvecklas och ett om hur systemet kan förenklas. Utredningen föreslog en ny modell för att beräkna den kommunala fastighetsavgiften och den statliga fastighetsskatten. Denna modell är inte optimal utan man bör komplettera den genomförda utredningen i syfte att hitta ett system som blir mer rättvist.
I kommittémotion 2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 34 anförs att trots att fastighetsskatten bytts mot en kommunal fastighetsavgift finns taxeringsvärdessystemet fortfarande kvar. Därmed finns också den struktur kvar som skulle kunna användas för att återinföra det gamla fastighetsskattesystemet. Taxeringsvärdessystemet bör avskaffas.
Utskottets ställningstagande
Vid omläggningen av bostadsbeskattningen den 1 januari 2008 behölls kopplingen till fastighetens marknadsvärde i och med att taxeringsvärdet för fastigheten blir styrande för fastighetsavgiftens storlek i de fall detta leder till ett lägre avgiftsuttag. Därmed försvann de mycket stora skillnader i skatteuttag mellan likvärdiga fastigheter i olika delar av landet som kännetecknade det gamla systemet. Skillnader som uppfattas som omotiverade kan dock fortfarande uppkomma, om än inte lika drastiska, i de fall fastighetsavgiften beräknas utifrån taxeringsvärdet när detta ger en lägre avgift.
Utskottet finner att man inom Regeringskansliet fortfarande arbetar med att bereda Bostadstaxeringsutredningens förslag om förändringar av taxeringssystemet trots att lång tid har förflutit sedan utredningen presenterades. Utskottet finner därmed inte skäl att föregå detta arbete.
Utskottet avstyrker motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om förändringar av regelverket vid folkbokföring, registrering av medborgarskap och frågor om rättssäkerheten i folkbokföringen.
Jämför reservation 29 (M) och 30 (KD).
Bakgrund
Folkbokförd
Folkbokföringen är den grundläggande registreringen av befolkningen i Sverige. I folkbokföringen registreras uppgifter om vilka som bor i Sverige och var de bor. Det är Skatteverket som sköter folkbokföringen. De flesta personer som föds eller flyttar till Sverige blir folkbokförda i Sverige. I samband med att en person blir folkbokförd för första gången i Sverige så får personen ett personnummer. Folkbokföringen gäller fram till den dag man flyttar utomlands eller avlider.
Den som flyttar till utlandet upphör att vara folkbokförd i Sverige från och med flyttdagen. Den utflyttade personen förlorar inte sitt svenska medborgarskap och behåller även sitt svenska personnummer. Om anmälan om att flytta kommer in senare upphör folkbokföringen i stället den dag då anmälan kom in (36 § andra stycket folkbokföringslagen, förkortad FOL). När Skatteverket beslutar om att avregistrera en person utan en anmälan från denne gäller avregistreringen från och med beslutets dag (34 § FOL).
Medborgarskap
I folkbokföringsregistret registreras bl.a. uppgifter om medborgarskap. Medborgarskapet har även betydelse vid registrering av bosättnings- och familjerättsliga förhållanden, som exempelvis när du flyttar till Sverige från ett annat land, äktenskap, vårdnad, adoption, faderskap och namn. Skatteverket registrerar normalt en inflyttad persons medborgarskap enligt uppgifterna i passet. För personer med utländskt eller dubbelt medborgarskap gäller som princip att Skatteverket ska registrera födelseorten och födelselandet i folkbokföringen så som det hette vid tiden för födelsen även om namnet har ändrats senare på grund av administrativa, politiska, språkliga eller andra skäl. Detsamma gäller även om staten numera har upphört att existera, t.ex. Östtyskland eller Jugoslavien.
Folkbokföringsfelet
Skatteverket har för första gången kunnat redovisa en uppskattning av folkbokföringsfelets storlek från 2012 till 2017. Personer som vistas i landet utan laglig rätt ingår inte i folkbokföringsfelet och inte heller personer med samordningsnummer. Antalet individer i folkbokföringsfelet har ökat över tid, men som andel av befolkningen är förändringen marginell. Felaktig adress står för mer än hälften av folkbokföringsfelet. Den största felkällan bland dem med felaktig adress är att många personer är folkbokförda på en boarea som inte anses tillräcklig. Fokus för bosättningskontrollerna var personer som inte längre finns i landet och ärenden där det fanns risk för felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. De nya kontrollverktyg som Skatteverket har sedan juli 2018 användes under 2019 men i begränsad omfattning. Under 2019 genomförde Skatteverket 50 kontrollbesök och avregistrerade 14 identiteter efter att de hade konstaterats vara falska.
Regeringsuppdrag att motarbeta felaktig folkbokföring
Regeringen har gett Skatteverket i uppdrag att motarbeta felaktig folkbokföring genom att i samverkan med ett antal frivilliga kommuner inrätta ett pilotprojekt för att utreda omfattningen av problemet med felaktig folkbokföring och utveckla metoder och arbetssätt för att åtgärda felaktigheter (Fi2020/05097). Pilotprojektet ska bedrivas i områden där Skatteverket och kommunerna bedömer att problematiken, med tonvikt på trångboddhet och otillåten handel med hyreskontrakt, är eller kan antas vara särskilt förekommande. Uppdraget innefattar bosättningsutredningar inklusive oannonserade fysiska kontrollbesök. Regeringen anser att Skatteverket kan och ska dra nytta av erfarenheter och samverkansformer som de erhållit från arbetet med det tidigare uppdraget med att inrätta ett pilotprojekt för att komma åt felaktig folkbokföring kopplad till organiserad brottslighet (Fi2020/02991).
I uppdraget ingår också att Skatteverket i enlighet med sitt ordinarie uppdrag, även i andra områden, ska göra stickprovskontroller av folkbokförda och vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den fastställda bosättningen är korrekt.
Uppdraget ska redovisas till regeringen (Finansdepartementet) senast den 1 juni 2022. Under uppdraget ska Skatteverket samråda med de statliga myndigheter som Skatteverket anser nödvändigt och inhämta upplysningar från närmast berörda fastighetsägare.
Offentliga uppgifter
Uppgifter i folkbokföringen är offentliga, vilket betyder att alla har rätt att få del av de uppgifter som finns registrerade i folkbokföringen. Skatteverket lämnar inte ut uppgifter om det finns särskild anledning att anta att den som uppgifterna gäller, eller någon närstående till personen, kan ta skada av det. Då är uppgifterna sekretessbelagda. Skatteverket har en utredningsskyldighet i folkbokföringsärenden och ett allmänt ansvar för att register och dylikt är så korrekta som möjligt.
Genom folkbokföringen får hela samhället tillgång till uppgifter om befolkningen. Uppgifter från folkbokföringen om befolkningen sprids till myndigheter och övriga delar av samhället genom Navet (Skatteverkets system för distribution av folkbokföringsuppgifter till samhället) och SPAR (Statens personadressregister).
Åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen
Genom lagändringar den 1 juli 2018 utökades möjligheterna för Skatteverket att avregistrera personer från folkbokföringen. Vidare gavs Skatteverket möjlighet att besluta om kontrollbesök inom folkbokföringsverksamheten. När det är nödvändigt för bedömning av frågan om folkbokföring får Skatteverket besluta om kontrollbesök för att kontrollera en persons bosättning. Kontrollbesöket får bara genomföras där den enskilde är folkbokförd, har uppgett sig vara bosatt eller där det annars finns anledning att anta att han eller hon är bosatt. Skatteverket får vid kontrollbesöket begära att den person som besöket avser lämnar uppgift om sin identitet. Kontrollbesök får göras oannonserat och ska genomföras på ett sådant sätt att det innebär begränsat intrång för den enskilde.
Vidare infördes en ny straffbestämmelse, folkbokföringsbrott, för den som uppsåtligen lämnar oriktiga uppgifter om folkbokföring. Straffansvar inträder när någon uppsåtligen lämnar oriktiga uppgifter till grund för beslut om folkbokföring eller inte fullgör sin anmälningsskyldighet och åtgärden innebär fara i bevishänseende. Skälen för att införa en straffbestämmelse är att den betydelse som folkbokföringen har för ett stort antal samhällsfunktioner ställer särskilda krav på att de uppgifter som läggs till grund för registreringen är riktiga. Folkbokföringsdatabasen har en central funktion för flera myndigheter i den dagliga ärendehanteringen, och den bör därför omgärdas av ett starkt skydd. Införandet av straffbestämmelser kan ha en förebyggande effekt och leda till att skapa ett bättre beslutsunderlag för myndigheterna genom att uppgifterna i folkbokföringen kommer att hålla en högre kvalitet. Det finns därför skäl att överväga möjligheten att beivra vissa oönskade beteenden som tar sin utgångspunkt i gärningar där någon genom aktivt handlande uppsåtligen lämnar oriktiga uppgifter till grund för beslut om folkbokföring eller inte fullgör sin anmälningsskyldighet enligt folkbokföringslagen. Det är även möjligt att dömas för grovt folkbokföringsbrott. För att nå upp till den allvarlighet som krävs för att brottet ska bedömas som grovt krävs ett systematiskt förfarande, att det rör sig om en omfattande brottslighet eller liknande. Ringa fall är dock undantagna från straffansvar.
Regeringen har också i dagarna lämnat en proposition till riksdagen med förslag som ytterligare kommer att förbättra uppgifterna i folkbokföringen. Proposition 2020/21:160 Säkrare samordningsnummer och bättre förutsättningar för korrekta uppgifter i folkbokföringen kommer att hanteras av riksdagen under våren 2021 i betänkande 2020/21:SkU11.
Motionerna
I motion 2020/21:871 av Adnan Dibrani (S) anförs att i och med att Sverige erkänt Kosovo som stat är det självklart att detta även bör registreras hos Skatteverket. Kosovos medborgare bör därför registreras som sådana i folkbokföringen.
I kommittémotion 2020/21:3216 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 2 och 3 anförs att staten brister i kontrollen över folkbokföringen. Regeringen bör göra folkbokföringen mer tillförlitlig. Regeringen bör vidare ges i uppdrag att utöka underrättelseskyldigheten vid misstänkt felaktig folkbokföring genom att tillämpningsområdet för 2 § folkbokföringsförordningen utvidgas så att samtliga myndigheter och kommuner omfattas av skyldigheten att underrätta Skatteverket så snart det finns anledning att anta att den adress en person har inte är registrerad i folkbokföringen eller om det finns anledning att anta att uppgifter som är registrerade i folkbokföringen är felaktiga eller ofullständiga.
I kommittémotion 2020/21:3216 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 4 anförs att det bör utredas om Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ska utökas och ges direktåtkomst till andra myndigheters databaser så som anges i SOU 2017:37.
I motion 2020/21:933 av Anders Hansson (M) anförs att en översyn bör göras i syfte att komma tillrätta med problematiken kring utlandssvenskarnas situation.
I motion 2020/21:1708 av Louise Meijer (M) anförs att för att förhindra bidragsfusk bör man införa en elektronisk varning i Skatteverkets system när fler än två vuxna individer folkbokför sig på samma adress. På så sätt kan myndigheterna då kontrollera vilka som bor där och deras relation till varandra.
I motion 2020/21:3511 av Magdalena Schröder (M) anförs att regelverket för hur och vart man får skriva sig behöver förändras så att när en person ansöker om att skriva sig på en specifik adress behöver detta godkännas av fastighetsägaren innan en ändring av folkbokföringsadressen kan ske.
I motion 2020/21:240 av Eric Westroth (SD) anförs att man bör utreda ett regelverk där det regleras hur många personer som tillåts folkbokföra sig i en specifik bostad i förhållande till bostadens storlek och antal rum.
I motion 2020/21:2546 av Lars Andersson och Markus Wiechel (båda SD) anförs att man bör bevara utlandssvenskars folkbokföring i det statliga personadressregistret SPAR.
I motion 2020/21:3125 av Tobias Andersson (SD) anförs att i ett försök att minska problematiken med fall där personer aktivt använder sig av falsk folkbokföring i olika syften vore det önskvärt att få på plats ett system som informerar övriga folkbokförda på adressen när någon ny skriver sig där. Man bör därför utreda möjligheten att införa ett sådant system.
I kommittémotion 2020/21:3307 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 33 anförs att hur många personer som helst alltjämt kan registrera sig på en och samma adress. Dessutom finns det problem med att personer skriver sig hos andra utan deras vetskap och nyttjar adressen för brottslig verksamhet. Detta måste upphöra. En begränsning av antalet personer som kan skriva sig på samma adress bör införas.
I motion 2020/21:375 av Hans Eklind (KD) anförs att en adress i folkbokföringsregistret bör bli giltigt först efter att hyresgästen fått ett intyg om godkännande från den som hyr ut bostaden i andra hand och av fastighetsägaren.
I motion 2020/21:1003 av Magnus Jacobsson (KD) yrkanden 1 och 2 anförs att det i dag är ett utbrett problem att enskilda personer registrerar sig i en lägenhet utan att fastighetsägaren känner till detta. Man bör därför ge Skattemyndigheten i uppdrag att informera fastighetsägare om nya folkbokförda i deras fastigheter. Vidare bör man utreda fastighetsägares möjlighet att upprätta ett maxantal för hur många som får vara skrivna i en enskild lägenhet utan fastighetsägarens medgivande för att stoppa missbruket som i dag finns när det gäller falska folkbokföringsadresser.
I motion 2020/21:1046 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 6 anförs att regeringen bör begränsa antalet personer som kan vara folkbokförda på samma adress för att förhindra falsk folkbokföring.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är mycket positivt att Skatteverket nu har kunnat uppskatta folkbokföringsfelets omfattning för första gången. Att uppgifterna i folkbokföringen speglar befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden är en förutsättning för att samhällsfunktioner ska ha ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Genom de nya verktyg som Skatteverket fått under de senaste åren när det gäller folkbokföring hoppas utskottet att arbetet med folkbokföringen skakunna förbättras ytterligare så att andra samhällsfunktioner har ett korrekt underlag för beslut och åtgärder.
De delar av regelverket som hanterar bl.a. vid vilken tidpunkt en person ska vara folkbokförd i Sverige eller ska avregistreras på grund av utflyttning och vilka uppgifter som ska registreras t.ex. om medborgarskap får anses väl avvägda och funktionella. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2020/21:871 (S), 2020/21:933 (M) och 2020/21:2546 (SD) då utskottet inte finner skäl att rikta ett tillkännagivande med de inriktningar som framförs i motionerna.
Det har på olika sätt kommit fram att det har funnits brister i kvaliteten i folkbokföringen. Genom ändringar i lagstiftningen om folkbokföring 2018 och 2019 har ett flertal åtgärder för att stärka och förbättra kvaliteten i folkbokföringen införts. Skatteverket har nu t.ex. fått möjlighet att avregistrera falska identiteter från folkbokföringen och göra kontrollbesök för att kontrollera en persons bosättning. Folkbokföringsbrott infördes på nytt. Straffansvar inträder således när någon uppsåtligen lämnar oriktiga uppgifter till grund för beslut om folkbokföring eller inte fullgör sin anmälningsskyldighet och åtgärden innebär fara i bevishänseende. Dessa förslag innebär stora förändringar och skärpningar vad gäller hanteringen av folkbokföringen, vilket utskottet anser är ett steg i rätt riktning.
Arbetet med att förbättra folkbokföringen och att ytterligare höja kvaliteten i folkbokföringen är ett prioriterat område både inom Regeringskansliet och inom Skatteverket. Utskottet förutsätter därmed att regeringen löpande följer upp och utvärderar effekterna av de nya lagstiftningarna som nyligen har trätt i kraft eller snart kommer att träda i kraft. Vidare pågår Skatteverkets arbete med de regeringsuppdrag om folkbokföringsfrågor som ska genomföras under de kommande åren. Utskottet finner inte skäl att föregripa de arbeten som nu pågår. Utskottet avstyrker därmed resterande under rubriken angivna motioner.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att barn ska kunna vara folkbokförda på två adresser och att brev till vårdnadshavare ska adresseras till samtliga föräldrar.
Jämför reservation 31 (C).
Bakgrund
Barn, dvs. personer under 18 år, ska folkbokföras enligt samma regler som vuxna och ska vara folkbokförda där de tillbringar sin nattvila eller motsvarande vila (dygnsvilan).
Barn kan ibland bo på två ställen, vilket kan innebära dubbel bosättning. Det är t.ex. vanligt när föräldrarna har var sin bostad och barnet vistas hos båda föräldrarna. Huvudregeln är att barnet då får folkbokföras hos den av vårdnadshavarna som de båda är överens om. Detta gäller i de fall då föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet och barnet bor ungefär lika ofta hos båda sina föräldrar.
Om huvudregeln inte är tillämplig, t.ex. när föräldrarna inte är överens om barnets folkbokföring, ska ett barn folkbokföras hos den förälder där barnet tillbringar flest nätter. Om barnet bor lika mycket tid hos båda föräldrarna ska folkbokföringen inte ändras så länge en förälder bor kvar i familjens tidigare gemensamma bostad. Detta gäller även om barnet tillbringar en natt mer i veckan hos den andra föräldern. Om det inte finns någon sådan gemensam bostad och barnet bor lika många nätter hos båda föräldrarna eller om föräldrarna lämnar olika uppgifter om var barnet bor, ska barnets folkbokföring bestämmas utifrån barnets boendesituation. Vid denna typ av bedömning av ett barns folkbokföring är det Skatteverket som beslutar var barnet ska vara folkbokfört.
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 12 anförs att för att säkerställa att alla vårdnadshavare får full information bör myndighetspost och meddelanden från exempelvis förskola och skola alltid skickas till båda vårdnadshavarna om de inte delar bostadsadress. All myndighetspost och information ska skickas till båda vårdnadshavarna för ett barn.
I motion 2020/21:512 av Emma Carlsson Löfdahl (-) anförs att separerade föräldrar med gemensam vårdnad om barn ska ha rätt till samma information. Ett system måste införas där det är obligatoriskt för myndigheter att skicka samma information till båda vårdnadshavarna utan att man ska behöva be om det.
Utskottets ställningstagande
Enligt Folkbokföringsutredningen (SOU 2009:75 Folkbokföringen s. 382) fanns det inte tillräckligt starka skäl för att införa en möjlighet att folkbokföra ett barn på två ställen eller att låta barnet vara folkbokfört hos den ena föräldern och samtidigt registrera den andra förälderns adress i folkbokföringsdatabasen. Riksdagen (bet. 2012/13:SkU25, rskr. 2012/13:254) antog i stället bestämmelser som innebär att om vårdnadshavarna är överens ska de själva kunna välja var ett barn som bor ungefär lika mycket hos dem båda ska anses bosatt. En vårdnadshavare ska också vid gemensam vårdnad ensam kunna överklaga ett beslut om barnets folkbokföring. Utskottet är inte berett att tillmötesgå motionärernas förslag om ett tillkännagivande om att barn ska kunna vara folkbokförda på två adresser eller om hur utskick till vårdnadshavare sker.
Utskottet avstyrker motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om offentlighetsprincipens omfattning, om möjlighet till permanent skyddad identitet och skyddade folkbokföringsuppgifter för vissa myndighetspersoner.
Jämför reservation 32 (SD), 33 (C) och 34 (KD).
Bakgrund
Offentlighetsprincipen
Offentlighetsprincipen innebär att enskilda har rätt till insyn i offentlig verksamhet och den utgör en grundsten i Sveriges demokratiska statsskick. Principen regleras i tryckfrihetsförordningen och undantag från principen finns i offentlighets- och sekretesslagen.
Sekretess och skyddade uppgifter
Uppgifter som registreras i folkbokföringen är som regel offentliga. Sekretess gäller hos alla myndigheter om det av särskild anledning kan antas att den enskilde, eller någon närstående, kan lida skada eller men om uppgifter om personen lämnas ut (22 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). En sådan särskild anledning som avses i bestämmelsen kan vara befarad personförföljelse. Om man på förhand kan misstänka att utlämnande av uppgifter om en person kan förorsaka personförföljelse eller annan skada kan sekretessmarkering i folkbokföringsregistren tillgripas som en första skyddsåtgärd. En sekretessmarkering är den lägre graden av skyddade personuppgifter och är en administrativ åtgärd som gör det svårare för andra att ta del av dina personuppgifter i folkbokföringsregistret. Sekretessmarkeringen omfattar alla dina personuppgifter. Markeringen anger att särskild försiktighet bör iakttas vid bedömningen av om uppgifter om personen i fråga bör lämnas ut, eftersom uppgifterna kan omfattas av sekretess. En sekretessmarkering fungerar som en varningssignal för Skatteverket och andra myndigheter om att en prövning ska göras innan uppgifterna om dig lämnas ut. Det är alltså ingen absolut sekretess. En sekretessmarkering är en administrativ åtgärd som motsvarar hemligstämpeln på ett dokument.
Genom folkbokföringen får hela samhället tillgång till uppgifter om befolkningen. Uppgifter från folkbokföringen om befolkningen sprids till myndigheter och övriga delar av samhället genom Navet (Skatteverkets system för distribution av folkbokföringsuppgifter till samhället) och SPAR (Statens personadressregister). Navets funktioner regleras av lagen (2001:182) och förordningen (2001:589) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.
Skyddad folkbokföring
Ett nytt skyddsinstitut – skyddad folkbokföring – infördes den 1 januari 2019. Detta ersätter det tidigare skyddsinstitutet kvarskrivning och är tänkt att ge ett starkare skydd. Skyddad folkbokföring ger ett starkare skydd än sekretessmarkering.
Genom skyddad folkbokföring ska en person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt, efter egen ansökan, få medges att vara folkbokförd på en annan folkbokföringsort än där personen är bosatt. En adress till Skatteverket registreras dit du får din post.
Skyddad folkbokföring ska som regel ges för obestämd tid men ska också kunna begränsas till viss tid. Skyddad folkbokföring ska medges vid kvalificerade hotsituationer vilka ofta pågår under lång tid. Ett medgivande på obestämd tid ökar tryggheten för den enskilde.
Våld eller hot mot tjänsteman
Tillgången till uppgifter ur folkbokföringen och andra offentliga register gör att myndighetsföreträdare riskerar att exponeras för våld och hot också utanför arbetstid. Det är visserligen svårt att mäta i vilken grad subtila hot liksom den övriga utsattheten för våld och hot hos myndighetsutövare i praktiken riskerar att påverka ett korrekt beslutsfattande inom ramen för myndighetsutövning. Utifrån den samlade bild som regeringen har fått av förekomsten av våld och hot mot samhällets företrädare bedömer regeringen emellertid att faran för otillbörlig påverkan bör tas på stort allvar. Mot bl.a. denna bakgrund anser regeringen att det finns skäl att skärpa synen på våld och hot mot tjänsteman. Riksdagen beslutade den 20 november 2019 (bet. 2019/20:JuU8, rskr. 2019/20:43) att i enlighet med regeringens framlagda proposition (prop. 2018/19:155) stärka det straffrättsliga skyddet för myndighetsutövning och uttalade att våld och hot mot samhällets företrädare är ett allvarligt problem och att otillbörlig påverkan på myndigheters beslutsfattande måste tas på stort allvar. Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2020. Justitieutskottet uttalade vidare i sitt betänkande bl.a. följande
Det finns enligt utskottet anledning att överväga ett utökat straffrättsligt skydd även för personal i andra viktiga samhällsfunktioner. Samma personer som utsätter blåljuspersonal och personal från Tullverket och Kustbevakningen för angrepp utgör även hot mot andra yrkeskategorier. Det förekommer t.ex. att personal på akutmottagningar och sjukhus utsätts för hot och påtryckningar. Detsamma gäller för ordningsvakter som anställts av kommuner för att bidra till ordning och trygghet på allmän plats. En utredning bör därför tillsättas i syfte att bredda det straffrättsliga skyddet även för andra samhällsviktiga yrkesfunktioner. Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager detta för regeringen. Därmed tillstyrker utskottet motionerna 2019/20:361 (SD) yrkande 1, 2019/20:300 (L) yrkande 2 och 2019/20:2878 (M) yrkande 3.
Integritetsskydd
Integritetskommittén föreslog i delbetänkandet Hur står det till med den personliga integriteten? (SOU 2016:41) att det skulle införas en skyldighet för Datainspektionen att löpande lämna en redovisning på området till regeringen som i sin tur skulle lämna en skrivelse i ämnet till riksdagen. Regeringen beslutade 2019, genom en ändring av förordningen (2007:975) med instruktion för Datainspektionen (numera Integritetsskyddsmyndigheten, IMY), att myndigheten en gång vart fjärde år ska lämna en redovisning till regeringen av utvecklingen när det gäller integriteten på it-området.
Regeringen har meddelat att den har för avsikt att på grundval av myndighetens redovisning en gång per mandatperiod överlämna en skrivelse om utvecklingen på integritetsområdet till riksdagen (pressmeddelande publicerat den 4 juli 2019 på regeringens webbplats).
Integritetsskyddsmyndigheten lämnade i januari 2021 rapporten Integritetsskyddsrapport 2020 till regeringen. I rapporten beskrivs ett antal teknikområden som har stor betydelse för den personliga integriteten, däribland
– nya tekniker för att samla in data via exempelvis sensorer och nya former av interaktion mellan människa och dator, som röststyrning
– AI för att analysera stora mängder data
– nya sätt att lagra, säkra och transportera data, som molnlagring och 5G.
IMY:s bedömning är att sakernas internet (Internet of things, IoT) är ett av de utvecklingsområden som kommer att ha störst påverkan på den personliga integriteten under de kommande åren, eftersom tekniken innebär att dagens möjligheter till spårning på nätet nu flyttar ut till städer och hem. Även den ökade insamlingen av biometriska uppgifter, i form av exempelvis fingeravtryck och ansiktsigenkänning, medför stora risker. IMY anser i rapporten att Sverige behöver en tydligare integritetsskyddspolitik. Med detta menas enligt IMY ett väl definierat politikområde som konkretiserar mål och åtgärder för att i den pågående digitaliseringen säkerställa människors rätt till privatliv och rätten till självbestämmande i samband med behandling av personuppgifter. En svensk integritetsskyddspolitik bör enligt IMY bl.a.
– särskilt fokusera på områden där integritetsriskerna är stora, som AI, sakernas internet och biometri
– satsa på forskning och utveckling av teknik som skyddar människors rätt till personlig integritet
– innehålla konkreta mål och åtgärder för att stärka enskilda individers rättigheter och möjligheter att kontrollera hur deras personuppgifter hanteras av myndigheter och företag.
Av den s.k. propositionsförteckningen våren 2021 framgår att regeringen avser att i juni 2021 överlämna skrivelsen Utvecklingen på integritetsområdet (förteckningen är publicerad på regeringens webbplats den 12 januari 2021).
Motionerna
I motion 2020/21:960 av Marléne Lund Kopparklint och Betty Malmberg (båda M) yrkandena 1 och 2 anförs att man bör överväga förändringar av de gällande kraven på personuppgifter på tjänstelegitimation inom utsatta yrken. Inom vissa yrkeskategorier bör man också se över automatiskt skydd av bostadsadress.
I motion 2020/21:2238 av Lotta Olsson (M) anförs att poliser ska kunna få dolda adresser och personuppgifter. Man bör införa en nivå av dold identitet utan att vidta alla åtgärder som gäller vid skyddad identitet.
I kommittémotion 2020/21:656 av Ebba Hermansson m.fl. (SD) yrkande 24 anförs att man bör införa stärkta skyddsmöjligheter för personer som lever under en ständig hotbild till följd av hedersförtryck. Det ska av denna anledning vara möjligt att i särskilt svåra fall bevilja en person livslång skyddad identitet.
I motion 2020/21:3439 av Markus Wiechel m.fl. (SD) anförs att det inte finns någon anledning till att offentlighetsprincipen ska vara så omfattande som den är idag. Regeringen bör därför återkomma med förslag för att privatpersoner enklare ska kunna skydda känsliga uppgifter från främmande människor.
I motion 2020/21:465 av Mikael Larsson (C) anförs att regeringen snarast bör utreda möjligheten att skydda Sveriges invånares personnummer så att kriminella inte kan komma åt människors personnummer och använda dem i syfte att begå ett brott.
I kommittémotion 2020/21:3307 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 34 anförs att det bör utredas hur fler personer som arbetar på myndigheter kan få skyddade uppgifter av olika slag. Dessutom bör det utredas om anonyma handläggare även ska finnas på andra myndigheter som Migrationsverket eller socialtjänsten.
I motion 2020/21:435 av Kjell-Arne Ottosson (KD) anförs att personnummer inte är skyddade. Ett sätt att försvåra id-kapning är att personnummer skyddas och inte längre är en offentlig handling.
Utskottets ställningstagande
Offentlighetsprincipen är en grundsten i Sveriges demokratiska statsskick. Utskottet inser att det dock i vissa fall kan vara motiverat med inskränkningar i denna princip för att skydda enskilda personer eller tjänstemän. Det är också viktigt att lagstiftningen följer med i den utveckling som sker i samhället, bl.a. på it-området, för att på bästa sätt hantera avvägningen mellan offentlighet och sekretess.
Att få sina identitetsuppgifter utnyttjade är en stor integritetskränkning och skyddet mot det stärktes 2016 genom att ett nytt brott infördes i brottsbalken, olovlig identitetsanvändning (bet. 2015/16JuU29). Med olovlig identitetsanvändning menas att någon använder en annan persons identitetsuppgifter utan att personen lämnat sitt samtycke. Straffbestämmelsen syftar till att motverka missbruk av identitetsuppgifter och ge skydd mot den integritetskränkning det innebär att få dessa utnyttjade.
Riksdagens konstitutionsutskott uttalade nyligen i betänkande 2020/21:KU19 bl.a. att en ordning nu har införts som innebär att Integritetsskyddsmyndigheten vart fjärde år ska lämna en redovisning till regeringen av utvecklingen när det gäller integriteten på it-området och att regeringen har meddelat att den har för avsikt att på grundval av redovisningen en gång per mandatperiod överlämna en skrivelse till riksdagen. En första sådan skrivelse ska enligt regeringen lämnas till riksdagen i juni 2021.
Även skyddet mot hot för vissa yrkeskategorier stärktes från den 1 januari 2020 genom regler om ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning (bet. 2019/20:JuU8). Dessa förändringar stärker skyddet för hotade och förföljda personer och även vissa utsatta yrkesgrupper. Vidare gjorde justitieutskottet ett tillkännagivande med krav på regeringen att återkomma med ytterligare förändringar för fler yrkesgrupper som arbetar i viktiga samhällsfunktioner.
På folkbokföringsområdet tillstyrkte riksdagen våren 2018 stora lagstiftningsändringar. Reglerna trädde i kraft den 1 januari 2019.
Utskottet ser att det pågår ett omfattande arbete med att skydda den personliga integriteten samtidigt som offentlighetsprincipen bevaras. Utskottet anser att de nya lagstiftningar som nyligen trätt i kraft måste få möjlighet att tillämpas och se hur de fungerar i praktiken. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer upp och utvärderar utvecklingen av de nya regelverken och också följer upp riksdagens tillkännagivande på detta område.
Med detta avstyrker utskottet samtliga motioner under aktuellt avsnitt.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om att genomföra en folkräkning.
Jämför reservation 35 (M), 36 (SD) och 37 (KD).
Bakgrund
En hushålls- och bostadsräkning, även kallad Census, innebär att samla in uppgifter om hushåll, boende och bostäder i ett land vid en given tidpunkt.
Riksdagen fattade 1989 beslut om regeringens förslag om en folk- och bostadsräkning 1990 (prop. 1988/89:91 och 1988/89:121). Av proposition 1988/89:121 framgår att uppgifterna till folk- och bostads-räkningen skulle samlas in dels genom frågeblanketter till allmänheten, dels genom utnyttjande av uppgifter som fanns tillgängliga i vissa register. Vidare framgår att arbetet skulle ledas av Statistiska centralbyrån under medverkan av kommunerna.
Detta var den senaste folk- och bostadsräkning som genomfördes i Sverige.
Mellan 1990 och 2011 genomfördes inga folkräkningar i Sverige.
Riksdagen fattade 2006 beslut om en lag om ett lägenhetsregister (SFS 2006:378) och förändringar i folkbokföringslagen (SFS 1991:481). Syftet var att möjliggöra en registerbaserad hushålls- och bostadsstatistik. Den kompletterades 2007 med en förordning som reglerade Lantmäteriets upprättande av registret.
Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde 2011 en registerbaserad hushålls- och bostadsräkning som redovisas i rapporten SCBDOK 3.2 Hushålls- och bostadsräkning – (Census) 2011.
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3216 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1 anförs att staten brister i kontrollen över folkbokföringen. För att på riktigt återfå kontrollen över folkbokföringen i Sverige och för att stävja de brott som årligen kostar staten miljarder krävs en folkräkning. Problemen har blivit mycket allvarliga och en folkräkning är en kraftfull åtgärd som i nuläget bör vidtas.
I kommittémotion 2020/21:3220 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 2 anförs att bristerna i Sveriges folkbokföring har varit kända under längre tid. Moderaterna gick därför fram med ett utskottsinitiativ i skatteutskottet om att genomföra en folkräkning och tillförde medel i Moderaternas budgetförslag i linje med utskottsinitiativet. Det är nu upp till riksdagen att agera för att regeringen ska gå till handling. En folkräkning måste genomföras.
I kommittémotion 2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 26 anförs att Sverige under decennier har haft en storskalig invandring där många människor som finns i landet inte är registrerade eller folkbokförda. Andra är registrerade i Sverige men befinner sig i ett annat land och uppbär kanske sociala ersättningar trots att de har lämnat Sverige. Både välfärdens resurser och rättsstatens kapacitet försämras. Därför är det mycket viktigt att börja genomföra en folkräkning i Sverige.
I motion 2020/21:11 av Robert Stenkvist (SD) yrkande 3 anförs att för att komma tillrätta med haveriet i fråga om folkbokföringsadresser och olika typer av bidrag bör en folkräkning genomföras där samkörning av register tillåts.
I motion 2020/21:3153 av Ann-Christine From Utterstedt (SD) yrkande 1 anförs att det är viktigt att vi vet vilka individer som lever och verkar i Sverige för att exempelvis kunna ha kontroll på vilka som har rätt att utnyttja olika samhällsfunktioner. Det är också viktigt för att olika statistiska beräkningar ska stämma överens med verkligheten. Man bör därför snarast genomföra en folkräkning i Sverige.
I kommittémotion 2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 5 anförs att Kristdemokraterna i februari 2020 föreslog att en folkräkning skulle genomföras i syfte att rätta till de fel som idag finns i folkbokföringsregistret. Enligt Skatteverkets bedömning finns det ungefär 200 000 fel i folkbokföringen. Att rätta till felen i folkbokföringsregistret är av stor vikt för att hitta människor som uppehåller sig i Sverige utan tillstånd, att identifiera personer som enbart på papperet befinner sig i Sverige, samt för att kartlägga och komma till rätta med trångboddheten i många av våra städer. Man bör genomföra en folkräkning så snart som möjligt.
Utskottets ställningstagande
Att uppgifterna i folkbokföringen speglar befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden är en förutsättning för att samhällsfunktioner ska ha ett korrekt underlag för beslut och åtgärder.
Skatteverket har för första gången kunnat redovisa en uppskattning av folkbokföringsfelets storlek från 2012 till 2017. Personer som vistas i landet utan laglig rätt ingår inte i folkbokföringsfelet och inte heller personer med samordningsnummer. Antalet individer i folkbokföringsfelet har ökat över tid, men som andel av befolkningen är förändringen marginell. Felaktig adress står för mer än hälften av folkbokföringsfelet. Den största felkällan bland dem med felaktig adress är att många personer är folkbokförda på en boarea som inte anses tillräcklig. Fokus för Skatteverkets bosättningskontroller var personer som inte längre finns i landet och ärenden där det fanns risk för felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. De nya kontrollverktyg som Skatteverket har sedan juli 2018 användes under 2019 men i begränsad omfattning. Under 2019 genomförde Skatteverket 50 kontrollbesök och avregistrerade 14 identiteter efter att de hade konstaterats vara falska.
Utskottet är medvetet om att arbetet med folkbokföringen under många år har varit eftersatt och dragits med stora problem, bl.a. ett föråldrat datasystem hos Skatteverket. Sedan några år är dock detta område prioriterat både av regeringen och Skatteverket. Vikten av en korrekt folkbokföring har uppmärksammats från flera håll eftersom detta är grunden för många andra skyldigheter och rättigheter för personer som är bosatta i Sverige.
En tillförlitlig folkbokföring är även viktig för att möjliggöra samhällsplanering och ta fram befolkningsstatistik. Den huvudsakliga informationen om hur befolkningen bor hämtas från uppgifter i bl.a. folkbokföringen.
I budgeten för 2021 har avsatts ytterligare medel med 43 miljoner kronor 2021 för att förstärka och effektivisera folkbokföringsverksamheten. Från och med 2022 beräknas anslaget ökas med 20 miljoner kronor.
Utskottet anser med det ovan anförda att regeringen har insett vikten av en korrekt folkbokföring och arbetar för att säkra att systemet är korrekt och tillförlitligt för att bl.a. ha möjlighet att ta fram korrekt befolkningsstatistik.
Utskottet finner inte skäl att ställa sig bakom yrkanden om en folkräkning och avslår motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om att enskild firma ska ges ett organisationsnummer som inte är identiskt med näringsidkarens personnummer och om könsneutrala personnummer. Vidare avslås förslag om biometriska identifiering vid utfärdande av personnummer.
Bakgrund
Alla personer som folkbokförs i Sverige tilldelas ett personnummer som identitetsbeteckning. Den som en gång fått ett personnummer kommer att behålla samma nummer livet ut. Det innebär att personnumret inte ändras vid t.ex. flyttning från eller till Sverige. Personnumret infördes 1947 och då som ett system med födelsetid plus ett tresiffrigt födelsenummer. År 1967 gjordes en ändring som innebar att man införde en kontrollsiffra som fjärde siffra i personnumret. Personnumret anger dels personens födelsetid, dels ett födelsenummer samt en kontrollsiffra. De enda uppgifter som kan utläsas ur ett personnummer är födelsetid och kön. Könet framgår av näst sista siffran i personnumret som är udda för män och jämn för kvinnor.
Ett grundläggande problem med personnumren är att antalet tillgängliga nummer är för litet. Problemen har lösts genom att det är möjligt att i stället ange en dag som ligger nära födelsedagen vid fastställande av personnummer.
Att en enskild firma har ett organisationsnummer som är identiskt med ägarens personnummer beror på att företaget inte räknas som en egen juridisk person. I stället har ägaren av en enskild firma alltid personligt ansvar för företagets ekonomi. Organisationsnummer för enskild firma består alltid av tio siffror och skrivs på samma sätt som personnumret.
Motionerna
I motion 2020/21:1281 av Mattias Karlsson i Luleå (M) anförs att det finns ett behov av att införa alternativt organisationsnummer för enskild firma då dessa är identiska med personnumret på den privatperson som driver verksamheten.
I motion 2020/21:3095 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) anförs att förutsättningarna för att införa biometrisk identifiering vid utfärdande av personnummer bör utredas. På sätt skulle risken minska att felaktigt tilldela personer fler än ett personnummer.
I motion 2020/21:285 av Linda Lindberg (SD) anförs att bolagsformen enskild firma bör ges ett organisationsnummer som ej är identiskt med näringsidkarens personnummer för att skydda näringsidkaren från id-kapning eller identitetsstöld.
I motion 2020/21:369 av Stina Larsson (C) anförs att för att alla människor oavsett kön ska ha samma rättigheter och skyldigheter är ett steg att se till att personnummer är neutrala, och därför bör det undersökas vilka förutsättningar och konsekvenser ett sådant införande skulle medföra.
Utskottets ställningstagande
Biometriska data är en ny teknik som också är mycket känslig ur integritetssynpunkt. Utskottet noterar att det pågår diskussioner om användandet av biometriska data och att det nyligen har lämnats lagförslag om införande av biometriska data på bl.a. identitetshandlingar (prop. 202/21:120 Ökad säkerhet för vissa identitets- och uppehållshandlingar – anpassning av svensk rätt till en ny EU-förordning).
Även i utredningen Åtgärder för att minska fel i folkbokföringen (dir. 2019:54) som nu pågår finns det anledning att anta att det förs en diskussion om huruvida biometriska data kan vara användbart för att få till en korrekt och säker folkbokföring och identifikation av de som erhåller personnummer och samordningsnummer. Utredningen kommer att lämna sitt slutbetänkande den 1 juli 2021. Utskottet är därmed inte berett att föregripa det utredningsarbete som pågår och avstyrker därmed motion 2020/21:3095 (M).
Utskottet finner inte skäl att förorda ändringar i systemet för personnummer när det gäller könsneutrala personnummer. Inte heller är utskottet berett att föreslå ändringar i systemet för organisationsnummer för enskild firma. Utskottet avslår därmed motionerna 2020/21:1281 (M), 2020/21:285 (SD) och 2020/21:369 (C).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om att ytterligare skärpa reglerna om samordningsnummer, tidsbegränsa samordningsnummer, införa biometriska data vid utfärdande av samordningsnummer och att införa krav på personlig inställelse vid utfärdande av samordningsnummer.
Jämför reservation 38 (M), 39 (SD) och 40 (KD).
Bakgrund
Samordningsnummer
Samordningsnummer är en identitetsbeteckning för en person som inte är eller har varit folkbokförd i Sverige. Syftet med samordningsnummer är att tillgodose myndigheternas behov av en enhetlig identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i landet för att undvika personförväxling och lättare utbyta information om personen med andra myndigheter och organisationer. Det kan t.ex. handla om en utbytesstudent som ska få betyg eller en utländsk gästarbetare som ska beskattas.
Sedan den 1 januari 2000 tilldelas en person som inte är eller har varit folkbokförd i Sverige efter begäran från en myndighet ett särskilt nummer, ett s.k. samordningsnummer. Tidigare kunde även dessa personer tilldelas personnummer om det fanns ett uttryckligt författningsstöd. Eftersom identiteten ofta är osäker när det gäller personer som inte är folkbokförda i landet ansågs det lämpligt att personnummer reserverades för personer som är folkbokförda. Samordningsnummer infördes eftersom risken för personförväxling och behovet av säker kommunikation mellan myndigheter ändå ansågs kräva en enhetlig personbeteckning även för personer som inte är folkbokförda (prop. 1997/98:9 s. 78 f.). Samordningsnumret är konstruerat som ett personnummer men med sifferkombinationer som inte kan förekomma i personnumret på så sätt att siffrorna för dag adderas med 60. Genom en lagändring den 1 juni 2008 får uppgifter om personer med samordningsnummer, om det inte råder osäkerhet om personernas identitet, ingå i Statens personadressregister (SPAR). På så vis har företag och andra privata organisationer fått en möjlighet att genom en enkel registerkontroll verifiera de uppgifter som en person med samordningsnummer lämnar om sin identitet (prop. 2007/08:58, bet. 2007/08:SkU26).
Behörigheten att begära ett samordningsnummer har utvidgats till att kunna omfatta även andra organ än myndigheter enligt vad regeringen bestämmer (prop. 2008/09:111, bet. 2008/09:SkU28). Regeringen har sedan förordnat om att Skatteverket får tilldela samordningsnummer på begäran av en statlig myndighet eller en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda vissa examina och som i sin verksamhet behöver ett samordningsnummer för en person för att undvika personförväxling eller för att utbyta information om personen med andra myndigheter eller organisationer (SFS 2009:275).
Det finns två kategorier av samordningsnummer: styrkta samordningsnummer, som kräver att identiteten är fastställd av den begärande myndigheten, och ostyrkta samordningsnummer, när det råder osäkerhet om den enskildes identitet. Samordningsnummer får tilldelas en person om det inte råder osäkerhet om hans eller hennes identitet. Även om det råder osäkerhet om en persons identitet får samordningsnummer tilldelas för
– registrering i register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister, lagen (1998:621) om misstankeregister, lagen (2010:362) om polisens allmänna spaningsregister och polisdatalagen (2010:361)
– annan behandling av uppgifter enligt polisdatalagen eller i övrigt inom rättsväsendets informationssystem
– registrering i Migrationsverkets verksamhetsregister enligt förordningen (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen när det gäller personer som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
– registrering i beskattningsdatabasen.
Skatteverket har utvecklat en tjänst där myndigheter rekvirerar samordningsnummer elektroniskt. Skatteverket har också på uppdrag av regeringen och i samråd med Migrationsverket, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån och Statens skolverk utrett förutsättningarna för att låta samtliga asylsökande i Sverige få samordningsnummer. Skatteverket lämnade den 25 april 2016 sin utredning till Finansdepartementet och föreslog att samtliga asylsökande ska tilldelas samordningsnummer och att Migrationsverket ska rekvirera numren från Skatteverket.
Föreslagna ändringar i systemet med samordningsnummer
Regeringen har i en proposition 2020/21:160 Säkrare samordningsnummer och bättre förutsättningar för korrekta uppgifter i folkbokföringen presenterat bl.a. följande förslag på förändringar:
• det klargörs att ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning
• en enskild ska kunna tilldelas ett samordningsnummer efter egen ansökan om den enskilde har en sådan anknytning till Sverige som gör att han eller hon kan antas behöva en identitetsbeteckning
• det införs ett krav på personlig inställelse för enskild som har anknytning till Sverige och själv vill ansöka om samordningsnummer.
• ett samordningsnummer får förnyas efter anmälan av den som kan begära tilldelning av samordningsnummer. Om förutsättningarna för att tilldelas ett samordningsnummer efter egen ansökan är uppfyllda, får ett samordningsnummer också förnyas på ansökan av den enskilde
• Skatteverket ska förklara ett samordningsnummer vilande om inte någon anmälan eller ansökan om förnyelse har kommit in vid utgången av det femte kalenderåret efter det år då numret tilldelades eller senast förnyades
• En person med ett samordningsnummer som har en kontaktadress registrerad i folkbokföringsdatabasen ska anmäla ändringar av adressen till Skatteverket
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3216 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 5–7 anförs att det ska krävas personlig inställelse hos Skatteverket, eller annan lämplig myndighet, för att få ett samordningsnummer. Vidare ska alla som i dag har samordningsnummer genom personlig inställelse hos Skatteverket, eller annan lämplig myndighet, bekräfta sin identitet. De samordningsnummer som inte bekräftas inom en ettårsperiod ska avslutas om det inte finns särskilda skäl. Biometriska data ska användas för att göra identifieringen av samordningsnumrens innehavare säkrare.
I motion 2020/21:2168 av Katarina Brännström (M) anförs att man bör se över och skärpa systemet med samordningsnummer för utländska medborgare för att upptäcka och förhindra brott.
I kommittémotion 2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 27 anförs att samordningsnummer endast ska kunna utfärdas vid personlig inställelse hos en och samma myndighet, förslagsvis Skatteverket, och endast vid uppvisande av giltig id-handling och registrering av biometriska uppgifter.
I motion 2020/21:13 av Robert Stenkvist (SD) yrkande 1 anförs att man ytterligare bör skärpa reglerna kring samordningsnummer på grund av ett omfattande missbruk med samordningsnummer.
I kommittémotion 2020/21:3307 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 31 anförs att i dag används samordningsnumren som brottsverktyg av bl.a. stöldligor. De samordningsnummer som delas ut till utlänningar måste vara tillfälliga. Den som har ett samordningsnummer ska också vara tvungen att skriva sig på den adress denne bor.
I motion 2020/21:372 av Hans Eklind och Ingemar Kihlström (båda KD) anförs att Skatteverket bör få i uppdrag att makulera samtliga samordningsnummer, såvida inte personerna bakom kan inställa sig hos Skatteverket och styrka sin identitet med id-handling. För det andra ska de samordningsnummer som utfärdas tidsbegränsas. Tidsgränserna bör vara flexibla.
I motion 2020/21:1046 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 5 anförs att över 700 000 samordningsnummer har utfärdats sedan systemet med samordnings-nummer infördes för 20 år sedan. Cirka 150 000 har övergått i personnummer, men hur många verkliga personer som finns bakom de resterande 550 000 samordningsnumren är oklart. Regeringen bör därför tidsbegränsa samordningsnummer för att få kontroll över detta.
Utskottets ställningstagande
Regeringen och Skatteverket har arbetat på bred front för att komma till rätta med problemen med samordningsnummer. Regeringen har nyligen (mars 2021) lämnat förslag på lagändringar som ska hanteras av riksdagen och skatteutskottet under våren i utskottets kommande betänkande SkU11. Vidare kommer Utredningen om folkbokföring och samordningsnummer att lämna sitt slutbetänkande med ytterligare förslag till förbättringar den 1 juli 2021.
Många av de frågor och problem som motionärerna vill komma till rätta med kommer att hanteras i de lagstiftningsärenden som regeringen nu arbetar med. Utskottet ser därför inte någon anledning att förekomma det arbete som nu pågår.
Utskottet avstyrker samtliga motioner.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att se över möjligheterna att dela upp kommunalskatten mellan flera kommuner.
Jämför reservation 41 (C).
Motionerna
I motion 2020/21:1859 av Johan Hultberg (M) anförs att dagens ordning där personer med dubbelt boende i hög grav nyttjar kommunal service i två kommuner men bara betalar skatt till den ena är såväl otidsenlig som orättvis. Man bör utreda om det skulle vara möjligt att vara folkbokförd och skattskyldig i mer än en kommun. Förenklade modeller bör utredas, t.ex. bör en modell där kommunalskatten fördelas mellan flera kommuner, för personer med flera boenden, utifrån en fastställd schablon prövas.
I motion 2020/21:246 av Fredrik Christensson m.fl. (C) anförs att för vissa turist- och landsbygdskommuner skulle ett ökat skatteunderlag leda till bättre service och infrastruktur som är mer anpassade till det faktiska befolkningsunderlaget. Man bör därför utreda möjligheten att dela kommunalskatten mellan flera kommuner.
I motion 2020/21:1429 av Barbro Westerholm och Lina Nordquist (båda L) anförs att med dagens regelverk kan man bara betala skatt i en kommun. Regeringen bör utreda förutsättningarna för människor att på egen begäran kunna anmäla en ”sekundär bostadsort”, där de betalar skatt de månader som de faktiskt bor där.
I motion 2020/21:511 av Emma Carlsson Löfdahl (-) anförs att en översyn bör göras för att modernisera möjligheten att betala skatt i två olika kommuner. Då skulle lagen bli anpassad till dagens verklighet. Detta skulle också underlätta för de kommuner med många ”fritidsboende” som har höga kostnader för den kommunala servicen men låga skatteintäkter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är inte berett att låta debiteringen av kommunal skatt variera med den skattskyldiges delårsboende i olika kommuner. En sådan ordning skulle bidra till ett ökat uppgiftslämnande och framstår som näst intill omöjlig att kontrollera. Ett eventuellt behov av en justering av kommunernas och regionernas skatteunderlag bör kunna tillgodoses på annat sätt, t.ex. genom det kommunala utjämningssystemet.
Utskottet avstyrker motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att förlänga tidsfristen för förverkande enligt indrivningsförordningen.
Bakgrund
Förverkande
Grundläggande regler om förverkande finns i 36 kap. brottsbalken. Där framgår bl.a. att egendom kan förverkas om den utgör utbyte av brott, använts som hjälpmedel vid brott eller har en sådan beskaffenhet och påträffats under sådana omständigheter att den kan befaras komma till brottslig användning.
Förverkande innebär att egendom som skapats genom brott t.ex. kontanter som är resultatet (vinsten) av narkotikaaffärer eller egendom som använts för att genomföra brott avhändes brottslingen enligt 36 kap. 1 § och 2 § brottsbalken.
När tingsrätten meddelar dom i ett brottmål kan det framgå av domslutet att viss egendom ska förverkas. Det betyder att egendom som tillhör den tilltalade eller någon annan tas ifrån den personen för att i stället tillfalla staten. Ett förverkandebeslut är inte ett straff (de enda straff som finns i det svenska rättssystemet är böter och fängelse) utan utgör i stället vad som brukar kallas för en ”särskild rättsverkan av brott”. Ett beslut om förverkande är dock ofrånkomligen ett ingrepp i den enskildes äganderätt.
Konsekvensen av ett förverkandebeslut är att den egendom som förverkas tillfaller staten. Förverkande kan ske genom antingen sakförverkande eller värdeförverkande. Sakförverkande innebär att viss egendom förklaras förverkad, dvs. att ägaren förlorar sin rätt till den aktuella egendomen, som i stället tillfaller staten. Vid värdeförverkande avser förverkandeförklaringen i stället värdet av viss egendom. Ett värdeförverkande har formen av en förpliktelse för den enskilde att betala det förverkade beloppet till staten.
Översyn av lagstiftningen om förverkande
Regeringen tillsatte i juni 2020 en utredning om lagstiftningen om förverkande, Effektivare möjligheter att ta brottsvinster från kriminella – en översyn av lagstiftningen om förverkande (dir. 2020:66).
En särskild utredare ska genomföra en systematisk översyn av de grundläggande reglerna om förverkande i 36 kap. brottsbalken och i andra författningar där det finns regler om förverkande som kompletterar eller helt eller delvis ersätter brottsbalkens bestämmelser. Syftet med översynen är att säkerställa att förverkandelagstiftningen är effektiv, ändamålsenlig och modernt utformad samt anpassad till Sveriges åtaganden inom EU och internationellt. För att minska incitamenten att begå brott krävs att rättsväsendet har ändamålsenliga möjligheter att ta brottsvinster från kriminella. Vidare är det viktigt att de processuella frågor som kan aktualiseras vid förverkande är reglerade på ett enkelt, tydligt och förutsebart sätt.
Översynen är en del av regeringens åtgärdslista mot gängkriminalitet.
Uppdraget ska redovisas senast den 17 december 2021.
Motionen
I motion 2020/21:2327 av Boriana Åberg (M) yrkande 3 anförs att när en dom med ett yrkande om förverkande av egendom vinner laga kraft har Kronofogden två månader på sig att mäta ut de kriminellas egendom. Eftersom fyra olika myndigheter (Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Polisen och Kronofogden) måste hantera ärendet har Kronofogden oftast inte mer än några dagar på sig att verkställa förverkandet. Hanterar Kronofogden inte ärendet snabbt nog kan den dömda brottslingen kräva tillbaka pengarna från staten. Myndigheterna måste ges bättre förutsättningar att verkställa domstolarnas beslut om förverkande. Man måste därför se över tidsfristen på två månader för förverkande av egendom enligt indrivningsförordningen och förlänga densamma (med följd att kvarstad kan gälla samma tid), så att ansökan hinner ges in ”i god tid” innan fristen löper ut.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att föregripa det utredningsarbete som pågår inom Regeringskansliet.
Utskottet avslår motionen.
|
1. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 23 och 24 samt
avslår motionerna
2020/21:63 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–5,
2020/21:373 av Hans Eklind (KD),
2020/21:383 av Bo Broman (SD),
2020/21:758 av Camilla Brodin (KD) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1056 av Helena Antoni m.fl. (M),
2020/21:1074 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1272 av Jan Ericson och Sten Bergheden (båda M),
2020/21:1387 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1–3,
2020/21:1694 av Ida Drougge (M) yrkandena 1–3,
2020/21:1716 av Lars Jilmstad (M),
2020/21:1735 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1736 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1737 av Ida Drougge (M),
2020/21:1738 av Ida Drougge (M),
2020/21:1743 av Louise Meijer (M),
2020/21:1744 av Louise Meijer (M),
2020/21:2185 av Josefin Malmqvist och Ida Drougge (båda M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 3,
2020/21:2856 av Lars Beckman (M),
2020/21:2857 av Lars Beckman (M) och
2020/21:3688 av Jörgen Berglund (M).
Ställningstagande
I den årliga redovisningen av skatteutgifter framställs inte syftet med skatteutgifterna, vilket belopp de innebär i minskade skatteintäkter. Dessutom presenteras bl.a. låga räntor som en del i skatteutgifter när skattesatsen för schablonbeskattat sparande har samma procentuella skattesats som kapitalvinstbeskattat sparande. Det ger en sakligt sett felaktig bild, även om de låga räntorna innebär lägre skatt på de schablonmässiga sparandena. Därför förespråkar vi tydligare syftesbeskrivning, kostnadseffekt samt en fullständigt korrekt redovisning.
De allra flesta medborgare saknar tillräcklig kunskap om vilka skatter de betalar, storlek och på vilket sätt skatter betalas. Det innebär ett demokratiskt underskott där människor inte har kännedom om vilka offentliga resurser som de är delaktiga i att betala in. Vi ser därför ett behov av ökad medvetenhet om skatter genom ökad transparens på lönebeskeden månadsvis inklusive sociala avgifter samt en total sammanställning av de skatter och sociala avgifter i kronor som varje individ bidragit till och betalat in på det årliga slutskattebeskedet. Varje medborgare ska löpande känna till vad som betalas in och exakt hur pengarna årligen har fördelats på olika offentliga verksamheter. Det handlar alltså om ökad information med motivering av skattebeslut som en del i att öka transparensen.
|
2. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 3 och
avslår motionerna
2020/21:63 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–5,
2020/21:373 av Hans Eklind (KD),
2020/21:383 av Bo Broman (SD),
2020/21:758 av Camilla Brodin (KD) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1056 av Helena Antoni m.fl. (M),
2020/21:1074 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1272 av Jan Ericson och Sten Bergheden (båda M),
2020/21:1387 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1–3,
2020/21:1694 av Ida Drougge (M) yrkandena 1–3,
2020/21:1716 av Lars Jilmstad (M),
2020/21:1735 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1736 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1737 av Ida Drougge (M),
2020/21:1738 av Ida Drougge (M),
2020/21:1743 av Louise Meijer (M),
2020/21:1744 av Louise Meijer (M),
2020/21:2185 av Josefin Malmqvist och Ida Drougge (båda M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 23 och 24,
2020/21:2856 av Lars Beckman (M),
2020/21:2857 av Lars Beckman (M) och
2020/21:3688 av Jörgen Berglund (M).
Ställningstagande
Syftet med skatter är att finansiera offentliga utgifter, styra den ekonomiska utvecklingen i en social och ekologisk riktning samt mildra inkomstspridningen. Samtidigt riskerar skatter att försämra ekonomins funktionssätt och leda till ett osunt ekonomiskt beteende. Strävan måste därför vara att skattesystemet är transparent och etiskt legitimt. Det är också viktigt att det utformas så att det stimulerar arbete, hederlighet, sparande och företagande.
Skattesystemet ska vara utformat så att den enskilde i största möjliga utsträckning får behålla sin egen lön eller pension innan kompletterande bidrag betalas ut. Målet är att alla heltidsarbetande ska kunna leva på sin inkomst. Studier och kompetensutveckling måste löna sig. Skatte-, bidrags- och socialförsäkringssystemen ska sammantaget ta hänsyn till familjesituationen och försörjningsansvaret samt upplevas som rimliga av medborgaren.
|
3. |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:3216 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 9 och
2020/21:3477 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkandena 5, 6 och 9 samt
avslår motionerna
2020/21:299 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1–5, 8, 10–12 och 14,
2020/21:409 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 6,
2020/21:589 av Per Åsling (C),
2020/21:663 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 12,
2020/21:732 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 7,
2020/21:1053 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2020/21:1431 av Ola Möller (S),
2020/21:1516 av Robert Hannah (L),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 33,
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 2,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 3–5, 13 och 20,
2020/21:3251 av Joar Forssell m.fl. (L) och
2020/21:3307 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 30.
Ställningstagande
Vi vill att Sverige blir världens bästa land för delningsekonomin. Det är i det tidiga skedet möjligheten är som störst att forma framtiden, och politiken behöver därför vara framåtblickande och underlätta för delningsekonomin att utvecklas. Begreppet delnings- och plattformsekonomi kan definieras som de transaktioner där underutnyttjade tillgångar och tjänster säljs, hyrs ut, byts, samägs och samnyttjas av två eller fler privatpersoner. Inom delningsekonomin förmedlas uppdrag via plattformar som matchar utbud och efterfrågan mot varandra, samt i vissa fall sätter avgifter och villkor. Detta skiljer sig väsentligen från vår traditionella syn på arbetsmarknaden, där det finns tydliga arbetsgivare. Delningsekonomin går hand i hand med digitaliseringen. Genom att allt fler ständigt är uppkopplade kan varor och tjänster komma fler till del. Några av de stora fördelarna med en växande delningsekonomi är att våra resurser kan användas effektivare, varor och tjänster kan komma fler till del och det finns stora potentiella miljövinster av att dela och utnyttja våra resurser bättre.
Delningsplattformarna bör kunna certifiera sig hos Skatteverket i de fall där plattformarna tar ansvar för rapportering av information som kan läggas till grund för beskattning och/eller skatteinbetalningar till Skatteverket och åtar sig ett grundläggande ansvar för användarnas säkerhet och integritet. Genom en sådan certifiering kan konsumenterna enkelt försäkra sig om att plattformen ser till att lagstiftningen efterlevs även inom delningsekonomin. Skatteverket bör även få i uppdrag att ta fram digitala lösningar som möjliggör för delningsplattformarna att enkelt och effektivt rapportera till Skatteverket.
Att verka inom delningsekonomin får inte bli en förevändning för att fly undan skatt eller att inte följa lagar. Enkla tjänster som tillhandahålls av privatpersoner till andra privatpersoner mot ersättning i form av betalning eller annan motprestation står i dag med stor sannolikhet i stora delar utanför skattesystemet, då skattereglerna anses vara för krångliga och skattenivån för hög. Skatteundandragande ska förhindras, men de allra flesta vill också göra rätt för sig och politiken måste underlätta för laglydiga aktörer. Det är viktigt att våra skatteregler utformas på ett sätt så att det är lätt och rimligt att göra rätt för sig. En utredning bör tillsättas som ser över de utmaningar som vårt skattesystem står inför med anledning av delningsekonomins snabba tillväxt. Skatteundandragandet i delningsekonomin ska minska.
Utöver att myndigheterna saknar tillräckliga verktyg och metoder för att stävja bidragsfusket som följer med felaktig bokföring, återfinns även begränsningar hos myndigheterna när det gäller att effektivt utreda misstänkta kriminellas inkomster. Det är centralt att regeringen säkerställer att Skatteverket kan fortsätta att arbeta mot terrorism och extrema organisationer genom att stävja kriminellas försök att samla in ekonomiska medel som kan användas för att finansiera olagliga verksamheter. En ändring måste ske för att stärka Skatteverkets möjlighet att granska finansiering av de personer som utgör hot mot allas säkerhet och, stärka Skatteverkets möjligheter att effektivt utreda misstänkta kriminellas inkomster, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
|
4. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:663 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 12,
2020/21:732 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 7 och
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 33 och
avslår motionerna
2020/21:299 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1–5, 8, 10–12 och 14,
2020/21:409 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 6,
2020/21:589 av Per Åsling (C),
2020/21:1053 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2020/21:1431 av Ola Möller (S),
2020/21:1516 av Robert Hannah (L),
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 2,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 3–5, 13 och 20,
2020/21:3216 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 9,
2020/21:3251 av Joar Forssell m.fl. (L),
2020/21:3307 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 30 och
2020/21:3477 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkandena 5, 6 och 9.
Ställningstagande
Internationell handel är nödvändig för Sveriges ekonomi, och handel generellt gynnar alla parter. Sverigedemokraterna är ett handelsvänligt parti. Exportindustrin är även den motor som skapar förutsättningarna för Sveriges välfärdsutveckling och genererar resurser som krävs för att finansiera välfärdens vidmakthållande. Det är därför viktigt att staten tar ansvar för att skapa de förutsättningar som krävs för att den svenska exportindustrin ska kunna utvecklas på ett effektivt sätt, vilket kräver en mängd åtgärder som sammantaget bygger en aktiv och offensiv näringspolitik. En viktig sådan åtgärd är att Sverige stärker sina bi- och multilaterala kontakter med andra länder på skatteområdet. Löpande har Sverige tecknat skatteavtal med många länder, och OECD har tagit fram multilaterala skatteavtal för skatteundandragande som Sverige är delaktigt i. De internationella skatteavtalen behöver kontinuerligt uppdateras. Sverige har under lång tid agerat passivt och oengagerat med sina bi- och multilaterala skatteavtal. Det har medverkat till att vi under de senaste femton åren har tappat i konkurrenskraft gentemot våra viktigaste konkurrentländer och, till råga på allt, våra viktigaste marknader. Vi ser det därför som viktigt att återigen genomföra en översyn av skatteavtalen som Sverige tecknat för att se vilka behov som finns till förnyelse. Detta är en viktig och nödvändig förutsättning för att på sikt kunna behålla och utveckla konkurrenskraften för svensk exportindustri.
Utvecklingen på det digitala området har skapat nya vägar för privatpersoner och företag att dela, hyra ut och byta tillgångar med varandra. Delningsekonomin växer och i och med det skapas nya förutsättningar för ett mer resurseffektivt samhälle. Detta sker trots att politiken försvårar och komplicerar snarare än att skapa förutsättningar. Det bör utredas hur reglerna om beskattning kan förändras för att förenkla för den växande delningsekonomin. Ett sätt vore att definiera delningsekonomi som en ekonomisk aktivitet som understiger ett visst belopp och att verksamheten i annat fall klassas som professionell. Detta skulle öppna upp för förenklade skatteregler för de privatpersoner som vill dela, hyra ut och byta tillgångar med varandra. Det bör även utredas huruvida det kan ställas krav på plattformarna att redovisa intäkter och betala in skatter för sina användare. Detta för att förenkla och minska riskerna för privatpersoner.
|
5. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:409 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 6,
2020/21:589 av Per Åsling (C) och
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 3–5, 13 och 20 samt
avslår motionerna
2020/21:299 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1–5, 8, 10–12 och 14,
2020/21:663 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 12,
2020/21:732 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 7,
2020/21:1053 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2020/21:1431 av Ola Möller (S),
2020/21:1516 av Robert Hannah (L),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 33,
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 2,
2020/21:3216 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 9,
2020/21:3251 av Joar Forssell m.fl. (L),
2020/21:3307 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 30 och
2020/21:3477 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkandena 5, 6 och 9.
Ställningstagande
För att upprätthålla förtroendet för skattesystemet är det avgörande att kontinuerligt arbeta med att förenkla för skattebetalarna. För mindre organisationer och företag riskerar komplicerad och tidskrävande skatteadministration och regler att bli en tyngre börda eftersom dessa oftast måste göra lika mycket som större företag men med mindre resurser. Bland annat därför är det viktigt att säkerställa att ideella organisationer och mindre företag inte drabbas oproportionerligt.
För många företag innebär dagens skatteadministration en påtaglig börda. Mycket tid och pengar går åt till att hantera skatteadministration i stället för att investeras i kärnverksamheten. Skatteverket bör därför ges i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska skatteadministrationen. Det är angeläget att en översyn av skattelagstiftningens konsekvenser särskilt beaktar förutsättningarna för mindre företag och ideella föreningar. Vidare bör lagstiftningen om hantering av preliminärskatt utredas i syfte att ändra på regelverket kring förtida inbetalning.
Plattformsföretag bör åläggas att rapportera in till Skatteverket vilka ersättningar de har betalat ut till uppdragstagare. Staten bör öka kraven på, och skyldigheterna för, digitala plattformsföretag – oavsett om de är svenska eller utländska. Det bör utredas hur system för en ökad rapportering från tillhandahållare eller betalningsförmedlare skulle kunna utformas och införas. Det förefaller vara den enklaste lösningen att ålägga de företag som redan har uppgifterna att också tillhandahålla dessa uppgifter till Skatteverket. Med rätt incitament i lagstiftningens utformning kan de appbaserade plattformsföretagen utveckla enkla lösningar även för detta. Skatteverkets förslag kring detta lämnades redan 2016 och representanter för myndigheten har vid olika tillfällen upprepat förslag som går i denna riktning. Regeringen har ännu inte tagit initiativ till att utreda förslagen vidare och genomföra dem. Det är hög tid att det arbetet sätts igång.
Sommaren 2020 enades EU om sin nya långtidsbudget och den återhämtningsfond som är ett direkt resultat av coronapandemin. Resultatet blev inte som Centerpartiet önskade och inte heller som Sverige önskade, men det är positivt att en överenskommelse och kompromiss kunde nås mellan 27 medlemsländer med väldigt olika ingångar och förutsättningar. Samtidigt finns det aspekter av återhämtningsfonden och budgeten som Centerpartiet motsätter sig, däribland en utökning av EU:s förmåga att ta in egna intäkter, exempelvis genom en digital skatt på techbolag. Jag ser det inte som önskvärt eller aktuellt att lämna över vårt självbestämmande kring skattepolitiken till EU och kommer att arbeta för att bevara denna på nationell nivå när konkreta lagförslag presenteras.
Skatteverkets enhet för skattebrott samt Ekobrottsmyndigheten bör stärkas och en sammanläggning bör utredas för att säkra ett effektivt arbete. Även internt inom Skatteverket bör det bli enklare att flagga för misstanke och få möjlighet att agera på dessa t.ex. ska Skatteverket inte invänta deklarationen innan det ageras mot svartjobb och fusk gentemot Försäkringskassan.
|
6. |
av Tony Haddou (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:299 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1–5, 8, 10–12 och 14 samt
avslår motionerna
2020/21:409 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 6,
2020/21:589 av Per Åsling (C),
2020/21:663 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 12,
2020/21:732 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 7,
2020/21:1053 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2020/21:1431 av Ola Möller (S),
2020/21:1516 av Robert Hannah (L),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 33,
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 2,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 3–5, 13 och 20,
2020/21:3216 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 9,
2020/21:3251 av Joar Forssell m.fl. (L),
2020/21:3307 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 30 och
2020/21:3477 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkandena 5, 6 och 9.
Ställningstagande
Skatteflykt är ett stort samhällsproblem. Det undandrar samhället stora resurser och skadar en fri och rättvis konkurrens. Det ökar också ojämlikheten när skatteuttaget övervältras på andra grupper med lägre inkomster. Det är också allvarligt eftersom det minskar tilliten, sammanhållningen och förtroendet för vårt samhälle och våra myndigheter. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag om en kriminalisering av skatteflykt och medhjälp till skatteflykt som innebär att dessa handlingar får kännbara påföljder.
Inom ramen för arbetet i EU bör regeringen driva på för att reformera hela processen med att ta fram den svarta listan. I detta arbete bör definitionen av vad som är skadlig skattepolitik ändras så att den inkluderar mycket låga bolagsskattesatser. Regeringen bör också, i likhet med vad som är fallet i en rad andra länder, tillsätta en skatteparadisutredning i syfte att ta fram förslag för att stoppa utförseln av pengar till skatteparadisen.
Inom ramen för OECD:s arbete mot skattebaserosion och vinstflyttning (BEPS) föreslogs regler om obligatorisk informationsskyldighet för rådgivare och i vissa fall användare (berörd skattebetalare) om vissa typer av skatteupplägg. Syftet med reglerna är att ge skattemyndigheter tidig information om potentiellt aggressiva skatteupplägg och vilka som marknadsför, förmedlar och använder dem. Sådan tidig information innebär att skattemyndigheterna kan arbeta mer effektivt. OECD föreslog att såväl gränsöverskridande skatteupplägg som rent inhemska arrangemang ska omfattas av informationsskyldigheten. De konstaterade också att gränsöverskridande upplägg är svårare att komma åt genom rapporteringsskyldighet. I februari 2020 kom regeringen med propositionen Genomförande av EU:s direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang (prop. 2019/20:74) i enlighet med rådets om direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang (DAC 6). I propositionen lade sig regeringen på EU:s miniminivå och föreslog att rapporteringsplikten endast ska omfatta gränsöverskridande skatteupplägg, vilket också vann riksdagens bifall. Detta är oerhört olyckligt eftersom det just är på inhemska skattearrangemang som en rapporteringsskyldighet skulle kunna ge ett väsentligt bidrag i kampen mot skatteflykt och skatteundandragande. Detta eftersom det främst är på inhemska arrangemang som Skatteverket kan bedriva en effektiv tillsyn. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag om att rapporteringsplikten ska gälla även för inhemska skattearrangemang.
Regeringen bör inom ramen för arbetet i EU driva på för skärpta regler i syfte att motverka momsbedrägerier då momssystemet utnyttjas genom att samma vara handlas i flera led, där de inblandade använder både riktiga företag och skalföretag. Fifflarna gynnas av digitaliseringen och av bristande samarbete mellan EU:s medlemsstater.
Det finns i dag en skattekommitté i FN, där Sverige har en representant, men kommitténs ställning är mycket svag och dess sekretariat väldigt litet. Sverige har ett ansvar för att utvecklingsländerna får sitta med vid bordet när arbetet mot skatteflykt och aggressiv skatteplanering diskuteras och beslutas i OECD. Sverige bör verka för att det inom ramen för FN upprättas ett organ för att bekämpa skatteflykt och aggressiv skatteplanering där utvecklingsländerna finns med. Sverige bör driva på för att etablera ett ramverk inom FN för arbetet mot skatteflykt och penningtvätt.
Regeringen bör också undersöka möjligheterna att införa ett globalt värdepappersregister.
När den svenska förmögenhetsskatten slopades 2007 försvann också förmögenhetsdeklarationen. Därmed är det svårt för svenska myndigheter att ha någon närmare kunskap om svenska tillgångar utomlands. Skatteverket uppskattar att svenska privatpersoners tillgångar utomlands 2017 uppgick till 526 miljarder kronor. De antar att 80 procent av tillgångarna inte hade deklarerats. Vidare antas en genomsnittlig avkastning på 5,4 procent och en genomsnittlig kapitalskatt på 20 procent, vilket sammantaget leder till ett skattebortfall på 4,6 miljarder kronor för 2017. För att motverka denna skatteflykt bör Sverige införa en deklarationsplikt för förmögenheter som innehas utomlands.
|
7. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 2 och
2020/21:3307 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 30 och
avslår motionerna
2020/21:299 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1–5, 8, 10–12 och 14,
2020/21:409 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 6,
2020/21:589 av Per Åsling (C),
2020/21:663 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 12,
2020/21:732 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 7,
2020/21:1053 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2020/21:1431 av Ola Möller (S),
2020/21:1516 av Robert Hannah (L),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 33,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 3–5, 13 och 20,
2020/21:3216 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 9,
2020/21:3251 av Joar Forssell m.fl. (L) och
2020/21:3477 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkandena 5, 6 och 9.
Ställningstagande
I en globaliserad ekonomi utsätts främst kapitalskattesystemet för konkurrens. Kapitalskatterna måste därför vara konkurrenskraftiga. Beskattning av inkomster, varor, tjänster, fastigheter och förmögenhet eller andra former av beskattning får inte urholka äganderätten och ska utformas enligt vedertagna skatterättsliga principer som skatt efter bärkraft och likabehandling. Allt detta för att skydda den svenska skattebasen.
Det har under senare år kommit oroväckande signaler på att förutsättningarna för Skatteverkets arbete med att jaga svarta inkomster från kriminella och terrormisstänkta väsentligt har försämrat bl.a. på grund av en dom från kammarrätten. Genom domen i kammarrätten ansågs att Skatteverket tydligare måste visa att en inkomst är skattepliktig. Tidigare har det varit den som fått odeklarerade summor in på sitt konto som varit tvungen att bevisa att summan inte var skattepliktig. Denna ändring i bevisbördan gör Skatteverkets arbete betydligt svårare. Ska Sverige lyckas knäcka kriminaliteten behöver vi använda hela statens resurser. Den här typen av bakslag hämmar allvarligt statens möjlighet att bekämpa den grövsta kriminaliteten. Kristdemokraterna vill därför ändra lagstiftningen för att säkerställa att det inte råder några tveksamheter kring Skatteverkets befogenheter och bevisbördans placering.
|
8. |
av Gulan Avci (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3251 av Joar Forssell m.fl. (L) och
avslår motionerna
2020/21:299 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1–5, 8, 10–12 och 14,
2020/21:409 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 6,
2020/21:589 av Per Åsling (C),
2020/21:663 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 12,
2020/21:732 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 7,
2020/21:1053 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2020/21:1431 av Ola Möller (S),
2020/21:1516 av Robert Hannah (L),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 33,
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 2,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 3–5, 13 och 20,
2020/21:3216 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 9,
2020/21:3307 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 30 och
2020/21:3477 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkandena 5, 6 och 9.
Ställningstagande
Engagemanget för klimatet och insikten om att de val jag som individ faktiskt gör betyder mycket för miljön håller på att växa till en global folkrörelse. I takt med att kunskapen ökar och insikten om att alla kan göra skillnad ser vi att allt fler försöker att ändra sin livsstil och leva mer klimatvänligt. Också flertalet svenska företag har antagit utmaningen och vill bidra till att Sverige når utsläppsmålen genom innovation, forskning och utveckling.
Samtidigt som engagemanget ökar och viljan till förändring finns är hindren för att kunna göra rätt stora. Skatteregler, lagar, internationella avtal och inte minst motstånd från intresseorganisationer och branschföreningar hindrar utvecklingen av en cirkulär ekonomi för produkter, en växande delningsekonomi och framväxten av innovativa plattformsföretag. Detta hotar en positiv utveckling: Digitaliseringen och delningsekonomin banar väg för nya konsumtionsmönster. Det är viktigt att en långsiktigt hållbar utveckling främjas och inte hindras.
Jag anser att vi måste utforma skattesystem och regler som främjar återvinning och en effektiv användning av våra resurser, inte sätta käppar i hjulet för utveckling, entreprenörskap och tillväxt. Dessvärre tenderar innovationer som utmanar existerande affärsmodeller att motarbetas. Ett proaktivt förhållningssätt till detta problem är att tillsätta en utredning i syfte att identifiera och förändra lagstiftning som innebär konkurrensnackdelar eller otillbörlig regelbörda för en framväxande hållbar plattformsekonomi. Initiativ för att öka kunskapen om plattformsekonomins behov har tagits på myndighetsnivå, men ett samlat arbete krävs också. Inte minst eftersom regeringen efter en egen mer begränsad utredning av delningsekonomin 2017 inte beaktat dessa perspektiv i tillräckligt hög utsträckning.
Detta behöver skyndsamt hanteras om Sverige ska fortsätta att vara ett land som kännetecknas av innovation, konkurrenskraft, näringsfrihet och hållbarhet.
|
9. |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3477 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 2 och
avslår motionerna
2020/21:837 av Laila Naraghi och Hanna Westerén (båda S) och
2020/21:3576 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1–3.
Ställningstagande
Den snabbt växande delningsekonomin förändrar och utmanar våra traditionella föreställningar om ekonomins funktionssätt, förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och hur framtidens skattesystem ska utformas. Delningsekonomin har samtidigt potential att bli nästa stora frihetsreform när människors möjligheter till egenförsörjning och konsumentval ökar. Sverige bör välkomna delningsekonomin, och svensk lagstiftning behöver anpassas efter dess framväxt.
Delningsplattformarna bör kunna certifiera sig hos Skatteverket i de fall där plattformarna tar ansvar för rapportering av information som kan läggas till grund för beskattning och/eller skatteinbetalningar till Skatteverket och åtar sig ett grundläggande ansvar för användarnas säkerhet och integritet. Genom en sådan certifiering kan konsumenterna enkelt försäkra sig om att plattformen ser till att lagstiftningen efterlevs även inom delningsekonomin. Skatteverket bör även få i uppdrag att ta fram digitala lösningar som möjliggör för delningsplattformarna att enkelt och effektivt rapportera till Skatteverket.
|
10. |
av Tony Haddou (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:597 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 4 och
avslår motion
2020/21:434 av Kjell-Arne Ottosson (KD).
Ställningstagande
Ett nära samarbete med våra nordiska respektive baltiska grannländer är önskvärt inom en rad områden. I en undersökning gjord av Nordiska ministerrådet 2017 uppger mer än 90 procent av befolkningen att det är viktigt eller väldigt viktigt med nordiskt samarbete. Det är emellertid viktigt att det blir mer än bara floskler. Nordens statsministrar har sagt att Norden ska vara världens mest integrerade region 2030. Samtidigt har vi de senaste åren sett hur gränskontroller och gränsstängningar har införts. Jag delar synen på att Norden ska vara en integrerad region men det måste också betyda något i praktiken.
Man måste därför underlätta och öka tryggheten för arbetstagare som bor i ett nordiskt land men arbetar i ett annat. Vänsterpartiet föreslår att detta utreds, bl.a. genom att se över gemensamma avtal mellan de nordiska länderna som berör detta område. Regeringen bör därför tillsammans med de övriga nordiska regeringarna se över det nordiska dubbelbeskattningsavtalet.
|
11. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:784 av Ola Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 4 och
avslår motionerna
2020/21:431 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 2 och 3,
2020/21:1842 av Johanna Haraldsson m.fl. (S),
2020/21:1927 av Lotta Finstorp (M) och
2020/21:2070 av Leif Nysmed m.fl. (S).
Ställningstagande
Hästnäringen har potential att ytterligare främja en utveckling som gör landsbygden än mer attraktiv för boende. Den skapar arbetstillfällen och företagande, utöver de kvaliteter den redan erbjuder med öppna landskap, lugn och ro samt god sammanhållning i ett rikt föreningsliv. En sådan utveckling ger en grund för förbättrad samhällsservice, skolor och utökad kollektivtrafik. Hästnäringen öppnar dörrar till arbetsmarknaden och erbjuder både det första jobbet och utbildnings- och karriärmöjligheter för den som väljer att gå vidare. Många av dessa jobb skapas på landsbygden och de flesta företag är etablerade där och kan efterfråga tjänster, alltifrån byggnadsarbete till ekonomi och redovisning.
Hästföretagare behandlas dock ofta hårdare än andra verksamheter när det gäller kontakten med myndigheter. Skatteverket har i flera fall nekat hästföretagare näringsverksamhet med motiveringen att det inte går att skilja på vad som är hobby och näringsverksamhet. I flera ärenden faller det på om det finns en tydlig affärsplan eller ej. Jag menar att det är viktigt att hästnäringen likställs med andra näringar. Skatteverket behöver därför se över handläggningen så att det blir en rättssäker bedömning för alla typer av näringsverksamhet.
|
12. |
av Tony Haddou (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:431 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt
avslår motionerna
2020/21:784 av Ola Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 4,
2020/21:1842 av Johanna Haraldsson m.fl. (S),
2020/21:1927 av Lotta Finstorp (M) och
2020/21:2070 av Leif Nysmed m.fl. (S).
Ställningstagande
Vänsterpartiet har under flera år lagt fram förslag till riksdagen om att skapa tydligare villkor för F-skatt i syfte att värna arbetstagarbegreppet och motverka missbruk och fusk.
I juni 2019 lämnade utredningen F-skattesystemet – en översyn sitt slutbetänkande (SOU 2019:31). Utredningen konstaterar att F-skattesystemet i huvudsak är ett välfungerande regelverk men att det förekommer att systemet missbrukas av personer som avsiktligen vill undanhålla skatter och avgifter eller kringgå arbetsrättsliga regelverk. För att komma till rätta med problemen föreslås att ett godkännande för F-skatt ”i vissa fall” ska kunna tidsbegränsas. Tidsbegränsningen ska ske om den sökande begär det eller ännu inte bedriver, men har för avsikt att bedriva, näringsverksamhet. Vidare föreslås högre krav på skötsamhet för den som ansöker om att bli godkänd för F-skatt samt utökade möjligheter att återkalla ett godkännande vid brister och missbruk. Ärendet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Jag välkomnar utredningens förslag men jag menar att förslagen inte är tillräckliga för att värna arbetstagarbegreppet och motverka missbruk och fusk. Det ska krävas mer än en uppdragsgivare för att godkännas för F-skatt. På så sätt värnas arbetstagarbegreppet och arbetsrätten. Ett rimligt formulerat, uttryckligt krav på fler än en uppdragsgivare skulle minska risken för att arbetsgivare tvingar anställda att starta företag enbart i syfte att sänka arbetsgivarens arbetskraftskostnader. Det kan dock uppkomma speciella fall där endast en uppdragsgivare ska kunna godkännas. I sådana fall ska det finnas en s.k. lokal överenskommelse (LÖK) mellan arbetsgivare och avtalsbärande fackförbund.
Det är också viktigt att framhålla F-skattens roll som skydd för den enskilde konsumenten. Den som anlitar en uppdragstagare med F-skatt behöver inte göra något skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. Om en oseriös uppdragstagare blir godkänd för F-skatt kan detta utnyttjas i syfte att försvåra upptäckten av svartarbete. I dag gäller ett godkännande av F-skatt tills vidare. För att begränsa fusk bör ett tidsbegränsat godkännande av F-skatt införas. Tidsbegränsningen ska avse såväl obegränsat som begränsat skattskyldiga. Detta bör gälla de uppdragstagare som debiterar under en viss summa i skatt.
|
13. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 7 och
avslår motion
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 6.
Ställningstagande
Det finns alltför många exempel på där företagare kommer i kläm som en konsekvens av Skatteverkets administrativa rutiner, tolkningar och omtolkningar av lagar och regler. En lagstiftning som länge varit föremål för diskussion och som delvis även omfattats av tillfälliga undantag under krisen 2020 är det s.k. företrädaransvaret och regelverket om personligt betalningsansvar i skatteförfarandelagen och aktiebolagslagen. Det handlar till stor del om en kombination om sträng tillämpning av regelverket tillsammans med svårigheter att som företagare förstå lagstiftningen. Detta kan få stora oväntade konsekvenser i den privata ekonomin för ägare och styrelseledamöter i små företag. Något som dels riskerar att inverka negativt på möjligheterna att rekrytera styrelseledamöter, dels riskerar att företag själva väljer rekonstruktion eller konkurs för tidigt. De tillfälliga förändringar som gjorts är ett bra första steg för att gå vidare med lagstiftning.
Regeringen bör därför låta utreda företrädaransvaret i sin helhet.
|
14. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 6 och
avslår motion
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 7.
Ställningstagande
Kristdemokraterna värnar de små och medelstora företagen. För att fler ska få möjlighet att driva företag, anställa och utvecklas måste krångliga och oproportionerliga regler motverkas. Jag anser därför att reglerna för företrädaransvar i aktiebolag måste vara rimliga. Enligt aktiebolagslagens regler för personligt ansvar vid kapitalbrist är ett aktiebolags styrelse och ledning inte ansvariga gentemot borgenärerna. Motsvarande bestämmelse gäller dock inte skatteskulder, där en styrelse kan hållas ansvarig om det saknas skatteinbetalningar vid likvidation, även om styrelsen följt alla steg i när det gäller kontrollstämma etc. Jag vill därför att regeringen ser över och begränsar styrelsens och ledningens personliga ansvar för skatteskulder i fall där lagen har följts och därmed minskar det personliga ansvaret för ett aktiebolags skatteskulder.
|
15. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 29 och
avslår motionerna
2020/21:1396 av John Widegren (M) yrkande 1,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 9 och 18 samt
2020/21:3254 av Joar Forssell m.fl. (L).
Ställningstagande
Rättssäkerheten för företagare i skattebrottsmål och i mål om skattetillägg har ibland en tendens att inte vara tillförlitlig. Det kan drabba enskilda näringsidkare på ett orimligt sätt. Ur ett perspektiv om rättsstatens förtroende är det viktigt att hitta vägar för att sådana situationer inte ska behöva uppstå, vilket handlar om gränsdragning i lagstiftningen. De villkor som gäller ska också uppfattas som legitima av medborgare och företagare.
Vi vill tillsätta en utredning för att se över hur rättssäkerheten i skatterättsliga processer kan förbättras. I detta ska inkluderas en utvärdering av om det skatterättsliga företrädaransvaret fungerar på ett tillfredsställande sätt. Utvärderingen behöver också belysa om gränsdragningen i lagstiftningen är rätt avvägd mellan seriösa och oseriösa företagare.
|
16. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 9 och 18 samt
avslår motionerna
2020/21:1396 av John Widegren (M) yrkande 1,
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 29 och
2020/21:3254 av Joar Forssell m.fl. (L).
Ställningstagande
Tyvärr finns det historiskt likväl som i närtid alltför många exempel på där företagare kommer i kläm som en konsekvens av Skatteverkets administrativa rutiner, tolkningar och omtolkningar av lagar och regler. En företagare kan inte anses vara jämbördig med Skatteverket. Man bör därför göra en översyn av proportionaliteten i skattetvister mellan näringsidkare och Skatteverket.
Domstolarna är en garant för rättssäkerheten. De senaste åren har det skett en rad förändringar bland förvaltningsdomstolarna, såsom den nya organisationen som infördes efter ett riksdagsbeslut 2009. Ett dynamiskt näringsliv förutsätter att lagstiftningen och tillämpande myndigheter hela tiden ligger i framkant. För att förbättra bevisprövningarna och få till stånd tydligare utfall från domstolar har en arbetsgrupp med representanter från förvaltningsdomstolarna, Skatteverket och Advokatsamfundet tillsatts på frivilligt initiativ. Det är ett initiativ som måste följas av att regeringen ser över hur kvaliteten kan stärkas i skattemål. Domstolsverket har själva understrukit vikten av tillräckliga resurser för ett effektivt rättsväsende.
|
17. |
av Gulan Avci (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3254 av Joar Forssell m.fl. (L) och
avslår motionerna
2020/21:1396 av John Widegren (M) yrkande 1,
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 29 och
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 9 och 18.
Ställningstagande
En utredning om ökad rättssäkerhet för den enskilde i skatteförfarandet bör tillsättas. Eftersom en sådan utredning måste kunna verka brett och metodiskt under flera år är ett snart tillsättande av vikt. Endast så kan riksdagen under den andra halvan av nästa mandatperiod ha att ta ställning till ett underlag av tillräcklig kvalitet för de genomgripande reformer som krävs. Följande fem reformområden bör ges särskilt övervägande i en sådan utredning:
1. En förändrad princip för ersättning för rättegångskostnader. Enligt 43 kap. skatteförfarandelagen kan den skattskyldige i skatteprocesser få ersättning för sina ombudskostnader. I realiteten är det dock väldigt sällan den skattskyldige ges tillräcklig ersättning för ombudskostnaderna. Svårigheter att få biträdeskostnader ersatta kan innebära att Skatteverket får en fördel mot den skattskyldige i processen. Mot bakgrund av ovanstående bör den föreslagna utredningen uttala sig om ifall huvudregeln bör ändras till att ersättning för ombudskostnader ska ges fullt ut vid vinst eller delvis vinst, förutsatt att kostnaderna inte är uppenbart oskäliga. En ny konstruktion för detta kan öka möjligheten för den skattskyldige att få ersättning för dennes fulla ombudskostnader, samtidigt som det inte öppnar upp för oseriösa yrkanden och orimliga kostnader för staten.
2. Justeringar av anståndsreglerna. Anstånd med skatteinbetalning kan medges av olika skäl. Vid tillämpningen i verkligheten har stora problem uppenbarats. En utredning bör därför uttala sig om ifall regeln om tveksamhet bör ändras till att huvudregeln ska vara att anstånd ges vid betalning av skatt, förutsatt att det inte finns fara för att det ska uppstå dröjsmål med betalningen. En sådan justering skulle sannolikt innebära att betydligt fler skulle få anstånd vid betalning av skatt, utan att Skatteverkets möjlighet att få in de utestående medlen äventyras. En sådan lagändring skulle öka förutsebarheten och ge ett starkare skydd för enskilda mot att felaktig skatt behöver betalas in.
3. Arbetssättet hos Skatteverkets informationstjänst. I nuläget finns det två möjligheter till förhandsbesked i skattefrågor, varav båda har begränsningar. En utredning bör beakta att det utifrån hur många olika skattefrågor som finns, och hur få frågor man kan få förhandsbesked inom, kan finnas skäl att utöka förhandsbeskedsinstitutet samt möjligheten att få bindande skriftliga besked av Skatteverket i skattefrågor.
4. En restriktiv tillämpning av skattetillägget. Dagens skattetilläggsystem är svårt att förstå och får långtgående konsekvenser för i synnerhet småföretagare. En utredning bör därför överväga skärpta krav på högre grad av slarv eller oaktsamhet för att skattetillägg ska kunna utdömas.
5. Nya regler för motivering av överklagan. En utredning bör överväga att jämna ut spelplanen mellan Skatteverket och den skattskyldige genom lagstiftning eller annan åtgärd.
|
18. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 9 och
avslår motion
2020/21:1396 av John Widegren (M) yrkande 2.
Ställningstagande
Vid överklagande av ett skattebeslut av Skatteverket är ordningen sådan att företagare måste betala utdömd skuld i väntan på avgörande från förvaltningsdomstolarna. En entreprenör kan därmed rent teoretiskt få huset utmätt även om vederbörande senare frikänns i högre instans. De anståndsregler som finns är begränsade och tillämpas mycket restriktivt. Jag vill därför att regeringen ser över anståndsreglerna och gör dem mer generösa under den tid en juridisk skatteprocess pågår. Det måste finnas synnerliga skäl om anstånd inte ska beviljas.
|
19. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 21 och
avslår motion
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 8.
Ställningstagande
Utöver frågan om kvalitet i domstolsprövningar är själva processkostnaden i skattemål en faktor som inte minst små företag behöver väga in. Undersökningar indikerar att full ersättning är oerhört ovanligt liksom att det yrkade beloppet ersätts när den enskilde vunnit gehör för en överklagan. En företagare kan inte anses vara jämbördig med Skatteverket. Den enskilda företagaren ska inte behöva avstå en överklagan för att en kostnadskalkyl visar att det i slutändan inte är värt processen. Man behöver därför se över ersättningen för processkostnader i skattemål.
|
20. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 8 och
avslår motion
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 21.
Ställningstagande
Kristdemokraterna värnar de små och medelstora företagen. För att fler ska få möjlighet att driva företag, anställa och utvecklas måste krångliga och oproportionerliga regler motverkas.
Ett exempel är att företag i dag inte kan få ersättning för juridiska kostnader i väntan på dom i skattemål vid förvaltningsdomstol. Jag vill att man ser över regelverket och gör det möjligt för företag att söka interimsersättning för rättegångskostnader i väntan på prövning i högre instans, när Skatteverket överklagar. Ersättningsreglerna i skattemål måste förbättras.
|
21. |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 6 och
avslår motionerna
2020/21:572 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 2,
2020/21:716 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 5,
2020/21:1282 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2020/21:1386 av Sten Bergheden (M),
2020/21:2071 av Leif Nysmed m.fl. (S),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 25,
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 7,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 8,
2020/21:2949 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 4,
2020/21:3017 av Lars Püss (M),
2020/21:3034 av Annicka Engblom (M),
2020/21:3186 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 21,
2020/21:3262 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 7,
2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 26 och
2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 11.
Ställningstagande
En onödigt betungande börda som drabbar branscher som exempelvis restaurangbranschen, där många unga och utrikesfödda får sitt första jobb, är det oproportionerligt krångliga personalliggarsystemet.
Syftet med personalliggarsystemet har varit att få bättre kontroll över fusk och stävja osund konkurrens inom ett antal olika branscher. Det personalliggarsystem som gäller för många branscher i det svenska näringslivet har både för- och nackdelar. I vissa branscher är det tydligt att personalliggarsystemet har medfört en obefogat stor administrativ börda. Framför allt för många mindre företag är det här en börda som inte bara tar för mycket tid i anspråk, det blir även en kostnadsfråga som tynger verksamheten. Det ska understrykas att det fusk och de oseriösa aktörer som personalliggarna syftade till att få bättre granskning av, nu visat sig inte direkt nås med dagens system. Det finns därför många delar i dagens personalliggarsystem som bör ifrågasättas.
Fusk och skattefiffel måste alltid stävjas med kraft genom tydliga regelverk. Men lagstiftning och system som utformas av politiker, om än med goda och tydliga intentioner, får aldrig innebära en oproportionerligt betungande börda för företag. Det är därför nu tid att öppna upp för förändring av personalliggarsystemets nuvarande form. Regeringen bör ges i uppdrag att se över systemet för personalliggare i syfte att lätta på den administrativa bördan för företag.
|
22. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:716 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 5 och
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 25 och
avslår motionerna
2020/21:572 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 2,
2020/21:1282 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2020/21:1386 av Sten Bergheden (M),
2020/21:2071 av Leif Nysmed m.fl. (S),
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 7,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 8,
2020/21:2949 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 4,
2020/21:3017 av Lars Püss (M),
2020/21:3034 av Annicka Engblom (M),
2020/21:3186 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 21,
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 6,
2020/21:3262 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 7,
2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 26 och
2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 11.
Ställningstagande
Personalliggaren infördes för att göra svart arbetskraft vit men också som ett verktyg mot lönedumpning. Den har införts i många branscher såsom bygg, fordonservice, frisör, kropps- och skönhetsvård, livsmedel och tobaksgrossister, restaurang och tvätteri. Alla som arbetar i lokaler där sådan verksamhet bedrivs ska registreras när de kommer till och när de lämnar arbetet. Skatteverket gör oannonserade kontroller. Många i de olika branscherna upplever systemet som betungande och tycker att det tar mycket tid i anspråk. Särskilt gäller det att regelverken för personalliggare och kassaregister i hotell- och restaurangbranschen har uppfattats som fyrkantiga och att höga sanktionsavgifter tas ut för oavsiktliga småfel trots att det är uppenbart att fusk i egentlig mening inte förekommit.
Vi behöver därför utreda systemet och hur effektivt det är för att förhindra skatteundandragande och hur den administrativa bördan för företagare ska kunna hållas till ett minimum.
|
23. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:572 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 2,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 8,
2020/21:2949 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 4 och
2020/21:3186 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 21 och
avslår motionerna
2020/21:716 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 5,
2020/21:1282 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2020/21:1386 av Sten Bergheden (M),
2020/21:2071 av Leif Nysmed m.fl. (S),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 25,
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 7,
2020/21:3017 av Lars Püss (M),
2020/21:3034 av Annicka Engblom (M),
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 6,
2020/21:3262 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 7,
2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 26 och
2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 11.
Ställningstagande
För att upprätthålla förtroendet för skattesystemet är det avgörande att kontinuerligt arbeta med att förenkla för skattebetalarna. För mindre organisationer och företag riskerar komplicerad och tidskrävande skatteadministration och regler att bli en tyngre börda eftersom dessa oftast måste göra lika mycket som större företag men med mindre resurser. Bland annat därför är det viktigt att säkerställa att ideella organisationer och mindre företag inte drabbas oproportionerligt.
Ett regelverk som är särskilt problematiskt för många företag, exempelvis restaurangbranschen, besöksnäringen och lantbruksföretag är systemet med personalliggare som innebär att man ska anteckna verksamma personer i en personalliggare. Lagstiftningen har sedan den infördes utvidgats vid ett flertal tillfällen. Från och med 2018 måste alla personer som bor under samma tak där det bedrivs näringsverksamhet registrera sig om de på något sätt bidrar till verksamheten. Om ett företag har missat att skriva in någon i personalliggaren blir det skyldigt att betala en kontrollavgift till Skatteverket. Att en ägare av en verksamhet och dennes familj omfattas av kravet på att skriva in sig i personalliggare visar på att lagen inte har förståelse för hur ett litet familjeföretag fungerar där man lever och verkar i företaget dygnet runt.
För vissa nya områden som omfattas av kravet på personalliggare ser man dock positiva konsekvenser av detta regelverk, såsom för byggbranschen som behöver stöd i form av regler och kontroller som gör att fusk och organiserad brottslighet kan stängas ute från byggarbetsplatserna. I byggbranschen pågår det en människohandel som måste kartläggas. I det fallet är personalliggaren ett verkningsfullt redskap för arbetsgivare och fackföreningar att hålla reda på vilka det är som befinner sig på byggarbetsplatsen, om de är utbildade, har rätt skyddsutrustning och får den lön de har rätt till.
Systemet har redan utvärderats vid flera tillfällen och nu är det dags för förändring. Regeringen behöver se över vilka branscher och vilken personkrets som ska omfattas och återkomma med konkreta förslag på hur systemet med personalliggare kan förändras både för att förenkla för företagen men också i syfte att minska antalet som träffas av systemet. Regelkrånglet måste minska och här kan ny teknik bana väg för enklare system. Detta är viktigt för de småföretagare som vill utveckla och investera i sin verksamhet.
|
24. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 7 och
2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 11 och
avslår motionerna
2020/21:572 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 2,
2020/21:716 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 5,
2020/21:1282 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2020/21:1386 av Sten Bergheden (M),
2020/21:2071 av Leif Nysmed m.fl. (S),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 25,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 8,
2020/21:2949 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 4,
2020/21:3017 av Lars Püss (M),
2020/21:3034 av Annicka Engblom (M),
2020/21:3186 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 21,
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 6,
2020/21:3262 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 7 och
2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 26.
Ställningstagande
Systemet med personalliggare innebär för många företagare regelkrångel och en ständig oro för att små misstag ska leda till stora bötesbelopp. Det är därför hög tid att avveckla personalliggaren i dess nuvarande form. Systemet infördes 2007 för att motverka osund konkurrens och svartarbete. Det är fortsatt mycket viktigt att göra det, men i takt med att samhället förändras måste också verktygen förändras. Sedan 2007 har nya lagar och regler tillkommit som försvårar fusk, som t.ex. kassaregisterlagen och de individuella arbetsgivardeklarationerna. När nya regler tillkommer, måste också gamla ses över och tas bort. Befintliga regelverk måste också ständigt prövas kritiskt för att se om syftet med dem uppnås. Personalliggarna ger idag inte önskad effekt, då det är alldeles för enkelt att lura systemet samtidigt som de fel som upptäcks lika gärna kan handla om misstag som om fusk.
Jag anser därför att systemet med personalliggare kan tas bort för de flesta branscher, men jag vet att åsikterna om systemet varierar kraftigt beroende på bransch. Det kan därför finnas skäl att någon eller några branscher, t.ex. byggbranschen, behåller systemet.
Att motverka osund konkurrens och svartarbete är fortsatt viktigt, och nya arbetssätt bör ständigt utvecklas för att stoppa dessa problem.
|
25. |
av Gulan Avci (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3262 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 7 och
avslår motionerna
2020/21:572 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 2,
2020/21:716 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 5,
2020/21:1282 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2020/21:1386 av Sten Bergheden (M),
2020/21:2071 av Leif Nysmed m.fl. (S),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 25,
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 7,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 8,
2020/21:2949 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 4,
2020/21:3017 av Lars Püss (M),
2020/21:3034 av Annicka Engblom (M),
2020/21:3186 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 21,
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 6,
2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 26 och
2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 11.
Ställningstagande
En personalliggare är en förteckning över vilka som är verksamma på byggarbetsplatser eller i verksamhetslokaler i ett antal branscher i Sverige. Arbetsgivaren är ansvarig för att den upprättas, uppdateras dagligen och är lättillgänglig om Skatteverket vill göra ett arbetsplatsbesök och granska liggaren.
Kravet på personalliggare inrättades för att motverka fusk med anställningar, men har i och med sin nuvarande utformning också medfört onödigt krångel och bör förenklas, t.ex. genom ökad digitalisering och enklare rapporteringsrutiner. Personalliggarna leder till att många företagare ständigt oroar sig för att göra små misstag, vilket tar onödig tid i anspråk och försvårar företagens möjlighet att utveckla sin verksamhet.
Utformningen av systemet med personalliggare bör därför ses över för att förenkla administrationen med bevarande av systemets syfte.
|
26. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:705 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 14 och
avslår motionerna
2020/21:1051 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1926 av Lotta Finstorp (M),
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 14,
2020/21:3021 av Lars Püss m.fl. (M) och
2020/21:3576 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 4 och 5.
Ställningstagande
De är inte många men de reser runt mellan landets olika marknader. Vissa marknader får hela städer att blomma upp en gång om året. Jokkmokks marknad, Pajala marknad, Kiviks marknad m. fl. Marknaderna har ett historiskt arv och utgör en mötesplats och på vissa håll är det en tidpunkt på året då utflyttade kommer hem och träffar nära och kära.
Det som däremot har blivit ett problem sedan 2014 är att knallarna är skyldiga att ha kvittoskrivande kassasystem som måste fungera oavsett om de har tillgång till el eller inte och oavsett om mobilnätet blir överbelastat eller inte. Dessutom ska kassasystemen tåla fukt och kyla vilket de inte är konstruerade för. Ingen tillverkare kan i dag tillhandahålla system som lever upp till de svenska kraven. Marknaden för kassasystem som tillgodoser det svenska regelverket är alltför begränsad för att det ska vara motiverat att utveckla sådana då mer schablonmässiga och förenklade beskattningar av marknadsknallar är vanligt förekommande i vår omvärld.
Regeringen bör därför ta initiativ till en utvärdering av kravet om kassaregister och kvittoskrivande kassasystem för torg- och marknadshandeln i syfte att göra det möjligt för marknadsknallar att kunna bedriva verksamhet även utan tillgång till el och datatrafik samt under svåra väderförhållanden.
|
27. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 14 och
avslår motionerna
2020/21:705 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 14,
2020/21:1051 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1926 av Lotta Finstorp (M),
2020/21:3021 av Lars Püss m.fl. (M) och
2020/21:3576 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 4 och 5.
Ställningstagande
För att upprätthålla förtroendet för skattesystemet är det avgörande att kontinuerligt arbeta med att förenkla för skattebetalarna. För mindre organisationer och företag riskerar komplicerad och tidskrävande skatteadministration och regler att bli en tyngre börda eftersom dessa oftast måste göra lika mycket som större företag men med mindre resurser.
För många företag innebär dagens skatteadministration en påtaglig börda. Mycket tid och pengar går åt till att hantera skatteadministration i stället för att investeras i kärnverksamheten. Detta är både ett konkurrenskraftsproblem och en tröskel för att starta, driva och expandera företag.
Ett system som behöver utvärderas och ses över är kassaregisterlagen.
|
28. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 17 och
2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 34 och
avslår motionerna
2020/21:1223 av Jan Ericson (M) och
2020/21:3710 av Margareta Cederfelt (M).
Ställningstagande
Den 1 januari 2008 avskaffade regeringen på kristdemokratiskt initiativ den statliga fastighetsskatten. Fastighetsskatten var oförutsägbar och beskattade värden som inte motsvarades av några löpande inkomster. Detta bidrog till att många människor upplevde en växande oro för att inte ha möjlighet att kunna bo kvar i sitt hus. Med ett bostadsområdes växande popularitet bidrog fastighetsskatten till socioekonomisk segregation då de som inte längre hade råd med skatten tvingades flytta. Skatten slog blint och var ett exempel på en illegitim skatt som saknade förankring i folkdjupet.
Trots att fastighetsskatten bytts mot en kommunal fastighetsavgift finns taxeringsvärdessystemet fortfarande kvar. Därmed finns också den struktur kvar som skulle kunna användas för att återinföra det gamla fastighetsskattesystemet. Det är med denna struktur som nu allt fler ekonomer hörs vilja återinföra fastighetsskatten. Under 2020 har debatten blossat upp och kristdemokraterna är bekymrade över risken att fastighetsskatten – i någon form – kommer att införas i den skattereform som regeringen och dess samarbetspartier ska genomföra. Kristdemokraterna vill därför nu gå vidare genom att helt slopa taxeringsvärdessystemet. Att systemet finns kvar gör det också enklare att återinföra fastighetsskatten enligt den tidigare modellen.
Bostadstaxeringsutredningen lämnade sitt betänkande till regeringen i augusti 2012. Denna lade fram två förslag: ett om hur taxeringssystemet kan avvecklas och ett om hur systemet kan förenklas. Avvecklingsförslaget innebär att fastighetstaxeringen avskaffas för bostäder och lantbruksenheter och följaktligen att den löpande beskattningen inte längre kan beräknas utifrån taxeringsvärden. Utredningen föreslår därför en ny modell för att beräkna den kommunala fastighetsavgiften och den statliga fastighetsskatten, utifrån storleken på byggnad respektive mark, alltså antalet kvadratmeter, med vissa maxbelopp.
Jag anser inte att denna modell är optimal utan vill att man kompletterar den genomförda utredningen i syfte att hitta ett system som blir mer rättvist.
|
29. |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3216 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 2–4 och
avslår motionerna
2020/21:240 av Eric Westroth (SD),
2020/21:375 av Hans Eklind (KD),
2020/21:871 av Adnan Dibrani (S),
2020/21:933 av Anders Hansson (M),
2020/21:1003 av Magnus Jacobsson (KD) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1046 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 6,
2020/21:1708 av Louise Meijer (M),
2020/21:2546 av Lars Andersson och Markus Wiechel (båda SD),
2020/21:3125 av Tobias Andersson (SD),
2020/21:3307 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 33 och
2020/21:3511 av Magdalena Schröder (M).
Ställningstagande
Staten brister i kontrollen över folkbokföringen. Genom att ange falska folkbokföringsuppgifter utnyttjar kriminella välfärds- och trygghetssystemen. Att göra anspråk på någon annans folkbokföringsadress är allvarligt i sig självt. Folkbokföringsbrotten är samtidigt ett oroväckande problem av den anledningen att det underlättar för kriminella att begå andra former av brott så som välfärdsbrott och bidragsfusk. Brott som urholkar våra välfärdssystem och lägger grund för framväxt av parallellsamhällen. Regeringen måste arbeta för att göra folkbokföringen mer tillförlitlig.
I dag finns det en skyldighet för Totalförsvarets rekryteringsmyndighet, Transportstyrelsen, CSN, Migrationsverket, Kronofogdemyndigheten, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och kommuner, med undantag för socialtjänsten, att underrätta Skatteverket då det finns anledning att anta att en persons adress inte är registrerad i folkbokföringen. Underrättelse ska även lämnas så snart det finns anledning att anta att den adress som är registrerad i folkbokföringen är felaktig eller ofullständig.
Tillämpningsområdet för 2 § folkbokföringsförordningen bör utvidgas så att samtliga myndigheter och kommuner i Sverige omfattas av en utvidgad skyldighet att underrätta Skatteverket så snart det finns anledning att anta att den adress en person har inte är registrerad i folkbokföringen eller om det finns anledning att anta att uppgifter som är registrerade i folkbokföringen är felaktiga eller ofullständiga. Kontakter med andra myndigheter har enligt Skatteverket gett bra resultat i form av rättad folkbokföring. Det finns därför anledning att tro att en utökad skyldighet för myndigheter att lämna underrättelser till Skatteverket om felaktigheter i folkbokföringen kan leda till ett folkbokföringsregister av högre kvalitet.
Det bör utredas om Skatteverkets direktåtkomst till andra myndigheters databaser ska utökas. För att folkbokföringsverksamheten ska ha möjlighet att fatta korrekta beslut i ärenden om folkbokföring är ett flertal uppgifter från beskattningsdatabasen nödvändiga. Skatteverkets folkbokföringsverksamhet bör därför ges direktåtkomst till vissa särskilt angivna uppgifter i beskattningsdatabasen i den utsträckning det är tillåtet att behandla uppgifterna enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets folkbokföringsverksamhet så som anges i SOU 2017:37.
|
30. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3307 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 33 och
avslår motionerna
2020/21:240 av Eric Westroth (SD),
2020/21:375 av Hans Eklind (KD),
2020/21:871 av Adnan Dibrani (S),
2020/21:933 av Anders Hansson (M),
2020/21:1003 av Magnus Jacobsson (KD) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1046 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 6,
2020/21:1708 av Louise Meijer (M),
2020/21:2546 av Lars Andersson och Markus Wiechel (båda SD),
2020/21:3125 av Tobias Andersson (SD),
2020/21:3216 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 2–4 och
2020/21:3511 av Magdalena Schröder (M).
Ställningstagande
Regeringen har nyligen skärpt straffet för folkbokföringsbrott, men alltjämt kan hur många personer som helst registrera sig på en och samma adress. Detta kan användas för att snabbare komma åt etableringsersättning för nyanlända, men också för att fejkade identiteter ska ha en adress och kända kriminella en bas. Dessutom har det på senare år uppkommit problem med att personer skriver sig hos andra utan deras vetskap och nyttjar adressen för brottslig verksamhet. Detta måste upphöra. En begränsning av antalet personer som kan skriva sig på samma adress bör införas.
|
31. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 12 och
avslår motion
2020/21:512 av Emma Carlsson Löfdahl (-).
Ställningstagande
För att säkerställa insyn bör myndighetspost och meddelanden från exempelvis förskola och skola alltid skickas till båda vårdnadshavarna om de inte delar bostadsadress. I dag skickas sådan post bara till barnets boendeförälder dvs. den adress där barnet är folkbokförd även om båda föräldrarna är vårdnadshavare. Det är inte rimligt att en vårdnadshavare ska vara beroende av att den andra vårdnadshavaren lämnar information. Att myndighetspost, post från hälso- och sjukvård, förskola/skola m.m. kommer båda vårdnadshavarna till del kan också främja en bättre dialog och ett bättre samarbete mellan föräldrarna kring barnet.
|
32. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:656 av Ebba Hermansson m.fl. (SD) yrkande 24 och
avslår motionerna
2020/21:435 av Kjell-Arne Ottosson (KD),
2020/21:465 av Mikael Larsson (C),
2020/21:960 av Marléne Lund Kopparklint och Betty Malmberg (båda M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:2238 av Lotta Olsson (M),
2020/21:3307 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 34 och
2020/21:3439 av Markus Wiechel m.fl. (SD).
Ställningstagande
Man bör stärka skyddsmöjligheter för personer som lever under en ständig hotbild. För personer som har flytt från hedersförtryck är hotbilden ofta livslång. Det är dessutom en stor prövning för de utsatta att vartannat år tvingas riva upp gamla sår för att bevisa för polisen att hotbilden kvarstår. Samtidigt är det givetvis enkelt att själv säga upp sin skyddade identitet för den som upplever att hotbilden har avtagit. Det ska av denna anledning vara möjligt att i särskilt svåra fall bevilja en person livslång skyddad identitet.
|
33. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:465 av Mikael Larsson (C) och
avslår motionerna
2020/21:435 av Kjell-Arne Ottosson (KD),
2020/21:656 av Ebba Hermansson m.fl. (SD) yrkande 24,
2020/21:960 av Marléne Lund Kopparklint och Betty Malmberg (båda M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:2238 av Lotta Olsson (M),
2020/21:3307 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 34 och
2020/21:3439 av Markus Wiechel m.fl. (SD).
Ställningstagande
Olika typer av bedrägerier blir alltmer vanligt. Kriminella grupper kommer på nya sätt att genomföra stölder och bedrägerier där oskyldiga medborgare blir lidande. Under den senaste tiden har det blivit vanligt att kriminella använder sig av andras personnummer för att beställa nya kontokort och då samtidigt får med sig en kod så att man kan tömma en persons konton eller handla på kredit. Detta är en utveckling som kan drabba många olika grupper i samhället och inte minst äldre.
Vi lever i ett öppet samhälle, vilket är bra. Men att man på ett enkelt sätt kan komma åt personnummer inklusive de fyra sista siffrorna för att genomföra bedrägerier och stölder är inget som den enskilda människan gynnas av. Att skydda sina medborgare mot denna typ av brott är oerhört viktigt att komma till rätta med.
Regeringen bör därför snarast utreda möjligheten att skydda Sveriges invånares personnummer så att kriminella inte kan komma åt människors personnummer och använda dem i syfte att genomföra ett brott.
|
34. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3307 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 34 och
avslår motionerna
2020/21:435 av Kjell-Arne Ottosson (KD),
2020/21:465 av Mikael Larsson (C),
2020/21:656 av Ebba Hermansson m.fl. (SD) yrkande 24,
2020/21:960 av Marléne Lund Kopparklint och Betty Malmberg (båda M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:2238 av Lotta Olsson (M) och
2020/21:3439 av Markus Wiechel m.fl. (SD).
Ställningstagande
Det bör utredas hur fler personer som arbetar på myndigheter kan få skyddade uppgifter av olika slag. Exempelvis kan i dag endast poliser få kvalificerad skyddsidentitet, men inte andra tjänstemän vid polisen. Polisens tjänstekort måste i dag innehålla både namn och personnummer. Det borde undersökas om dessa endast ska krävas ha tjänstenummer. Dessutom bör det utredas om anonyma handläggare även ska finnas på andra myndigheter som Migrationsverket eller socialtjänsten. Dessutom behöver polisens fordon kunna registreras på någon annan än myndigheten. Detta för att öka säkerheten för viss myndighetspersonal.
|
35. |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:3216 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1 och
2020/21:3220 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 2 och
avslår motionerna
2020/21:11 av Robert Stenkvist (SD) yrkande 3,
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 26,
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 5 och
2020/21:3153 av Ann-Christine From Utterstedt (SD) yrkande 1.
Ställningstagande
Vi vill ha ordning och reda i folkbokföringen. Brister i kontrollen av folkbokföringen är en av flera faktorer som bidrar till att Sverige har allvarliga problem med grov organiserad brottslighet, omfattande utanförskap och bidragsbrott. En nationell folkräkning är en viktig början på att upprätta ett tryggare Sverige och värna samhällskontraktet.
För att på riktigt återfå kontrollen över folkbokföringen i Sverige och för att stävja de brott som årligen kostar staten miljarder krävs en folkräkning. Problemen har blivit mycket allvarliga och en folkräkning är en kraftfull åtgärd som i nuläget bör vidtas. Sverige har tidigare haft en tradition av att genomföra folkräkningar, likt många andra länder. Senast Sverige genomförde en riktig folkräkning var dock 1990. En folkräkning ger staten möjlighet att bättre bekämpa brott, verktyg för att stävja framväxten av utanförskap och parallellsamhällen och ger viktiga data och kunskap i arbetet att motverka trångboddhet. Åtgärderna som regeringen hittills vidtagit för att göra folkräkningen mer tillförlitlig och nu utreder kommer inte att räcka för att framgångsrikt pressa tillbaka de problem som i dag präglar Sverige.
|
36. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 26 och
avslår motionerna
2020/21:11 av Robert Stenkvist (SD) yrkande 3,
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 5,
2020/21:3153 av Ann-Christine From Utterstedt (SD) yrkande 1,
2020/21:3216 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1 och
2020/21:3220 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 2.
Ställningstagande
Under decennier har Sverige haft en storskalig invandring där tyvärr många människor som finns i landet inte är registrerade eller folkbokförda. Andra är registrerade i Sverige men befinner sig i ett annat land och uppbär där kanske sociala ersättningar trots att de har lämnat Sverige. Detta är en både orimlig och farlig utveckling. Sverige har tappat kontrollen över situationen. Vi har på detta sätt åderlåtit både välfärdens resurser och rättsstatens kapacitet och bidragit till eskalerande brottslighet. Därför är det mycket viktigt att börja genomföra en folkräkning i Sverige.
|
37. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 5 och
avslår motionerna
2020/21:11 av Robert Stenkvist (SD) yrkande 3,
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 26,
2020/21:3153 av Ann-Christine From Utterstedt (SD) yrkande 1,
2020/21:3216 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1 och
2020/21:3220 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 2.
Ställningstagande
Kristdemokraterna föreslog i februari 2020 att en folkräkning skulle genomföras i syfte att rätta till de fel som i dag finns i folkbokföringsregistret. Enligt Skatteverkets bedömning finns det ungefär 200 000 fel i folkbokföringen. En folkbokföringsadress är ofta en förutsättning för att ta del av bidrag och ersättningar och av denna anledning är just folkbokföringsbrott grunden för andra typer av brott, som bidragsbrott. Detta gör det mycket angeläget att komma till rätta med dessa fel. Jag anser att fusk med bidrag och ersättningar är att begå brott mot hela vårt samhälle. Det drabbar såväl skattebetalarna som de som verkligen behöver ekonomiskt bistånd. Att rätta till felen i folkbokföringsregistret är också av stor vikt för att hitta människor som uppehåller sig i Sverige utan tillstånd, för att identifiera personer som enbart på papperet befinner sig i Sverige och för att kartlägga och komma tillrätta med trångboddheten i många av våra städer.
Det initiativ som togs våren 2020 fick inte riksdagens stöd, då regeringen, Liberalerna, Centerpartiet och Vänsterpartiet motsatte sig detta. Jag anser dock fortfarande att det finns ett brådskande behov av att genomföra en folkräkning och att riksdagen bör tillkännage detta för regeringen.
|
38. |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3216 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 5–7 och
avslår motionerna
2020/21:13 av Robert Stenkvist (SD) yrkande 1,
2020/21:372 av Hans Eklind och Ingemar Kihlström (båda KD),
2020/21:1046 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 5,
2020/21:2168 av Katarina Brännström (M),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 27 och
2020/21:3307 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 31.
Ställningstagande
Sverige saknar kontroll över hur många personer som illegalt vistas i landet. Detta antal väntas öka kraftigt de kommande åren. Problemen kring folkbokföringen och samordningsnumren har öppnat upp för brottslighet, fusk och bidrar till framväxten av parallellsamhällen.
Sverige har utfärdat nästan 900 000 samordningsnummer och det saknas kontroll över hur många personer som illegalt vistas i landet. Regeringen har föreslagit vissa åtgärder i rätt riktning, men agerat senfärdigt och otillräckligt trots att problemet varit mer eller mindre uppenbart och uppmärksammats i rapporter och från experter.
För de personer som lever i ett parallellsamhälle kommer inkomsterna oftast från illegalt arbete och kriminalitet. Dessutom finns det stor risk för att samordningsnummer ger tillgång till de svenska välfärdssystemen, utan att tillräckliga kontroller görs. Fusk med samordningsnummer är därför också kopplat till bidragsfusk, vilket i sin tur urholkar välfärdsstatens legitimitet. För att komma till rätta med missbruket av samordningsnummer bör ett krav införas om att alla som i dag innehar samordningsnummer genom personlig inställelse hos Skatteverket, eller annan lämplig myndighet, ska bekräfta sin identitet. De samordningsnummer som inte bekräftas inom en viss period bör avslutas om det inte finns särskilda skäl.
Ett beständigt krav om personlig inställelse hos Skatteverket, eller annan lämplig myndighet, bör gälla för att få ett samordningsnummer. Detta gäller redan för personnummer och har visat sig nödvändigt också för samordningsnummer. Biometriska data bör användas för att göra identifieringen av handlingens innehavare tydligare. Det vill säga liknande krav som gäller för pass bör även gälla samordningsnummer.
|
39. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 27 och
avslår motionerna
2020/21:13 av Robert Stenkvist (SD) yrkande 1,
2020/21:372 av Hans Eklind och Ingemar Kihlström (båda KD),
2020/21:1046 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 5,
2020/21:2168 av Katarina Brännström (M),
2020/21:3216 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 5–7 och
2020/21:3307 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 31.
Ställningstagande
Den senaste tidens migrationspolitik har inneburit en stor oreda i fråga om vilka som uppehåller sig i Sverige, därtill har man haft en administrativ oordning vad gäller utgivande av samordningsnummer för personer som kommit till Sverige. Flera myndigheter har haft möjligheten att ge ut samordningsnummer.
Vi är kritiska till den oreda som skapats genom detta förfarande och menar att samordningsnummer endast ska kunna erhållas vid personlig inställelse hos en och samma myndighet, förslagsvis Skatteverket, och mot uppvisande av godkänd legitimation och registrering av vederbörandes biometriska uppgifter. Detta för att förhindra att en person kan ha flera samordningsnummer eller att annan oordning i systemet uppstår, t.ex. att personer som fått ett samordningsnummer försvinner ur databasen. Samordningsnumren bör ha en tidsbegränsning så att de som inte längre används för det ändamål som de ställdes ut för, ska kunna gallras bort.
|
40. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3307 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 31 och
avslår motionerna
2020/21:13 av Robert Stenkvist (SD) yrkande 1,
2020/21:372 av Hans Eklind och Ingemar Kihlström (båda KD),
2020/21:1046 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 5,
2020/21:2168 av Katarina Brännström (M),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 27 och
2020/21:3216 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 5–7.
Ställningstagande
De samordningsnummer som Skatteverket delar ut till utlänningar måste vara tillfälliga. I dag används samordningsnumren som brottsverktyg av bl.a. stöldligor. Ett sätt som det används på är via påhittade fordonsköp. En köpare måste ha ett svenskt samordningsnummer för att fordonet ska kunna skrivas på denne. Det åstadkoms genom att en kopia på en identitetshandling skickas till Transportstyrelsen, som sedan begär att Skatteverket skapar ett samordningsnummer. Eftersom det endast krävs kopior per post är detta mycket enkelt att förfalska. Därmed är det enkelt att skapa falska identiteter som sedan kan skapa bolag m.m. inom Sverige och som kan användas i fortsatt brottslig verksamhet. Regeringen har aviserat skärpningar av reglerna, men dessa är långt ifrån tillräckliga. Deras förslag innebär att avregistrering ska ske efter fem år, vilket är onödigt lång tid. Som jämförelse är ett tillfälligt uppehållstillstånd endast tre år. Flertalet samordningsnummer utfärdas av mycket specifika skäl, t.ex. att en bil ska byta ägare. Ett sådant nummer skulle kunna upphöra att gälla omedelbart efter att registreringen är klar. Dessutom behöver de nummer som finns i dag makuleras om inte innehavaren kan bevisa att denne behöver samordningsnumret. Att regeringens förslag ger upphov till fortsatt missbruk av nummer i upp till fem år är otillräckligt om vi ska kunna bekämpa skuggsamhället. Den som har ett samordningsnummer ska också vara tvungen att skriva sig på den adress denne är bosatt.
|
41. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:246 av Fredrik Christensson m.fl. (C) och
avslår motionerna
2020/21:511 av Emma Carlsson Löfdahl (-),
2020/21:1429 av Barbro Westerholm och Lina Nordquist (båda L) och
2020/21:1859 av Johan Hultberg (M).
Ställningstagande
Urbaniseringen leder till att många människor flyttar från turist- och landsbygdskommuner till storstadsregioner för högre studier och arbete. I många turist- och landsbygdskommuner finns därför en negativ befolkningsutveckling som leder till ett lägre skatteunderlag.
I dessa kommuner finns också många delårsboende som spenderar helger och semestrar där, samtidigt som de under veckorna bor, arbetar och betalar skatt i en annan kommun. Denna struktur skapar utmaningar för turist- och landsbygdskommuner vars skatteintäkter inte matchar det faktiska befolkningsunderlaget.
Den ökade rörligheten är bra. Det blir allt vanligare att människor växer upp i en kommun, bor och arbetar i en annan kommun samt spenderar helger och semestrar i en tredje kommun. Detta tar dock inte skatteutjämningssystemet hänsyn till, och det skapar en orättvis fördelning som missgynnar turist- och landsbygdskommuner. Det påverkar även respektive region.
Ett förslag för en rättvisare skattefördelning är att ge människor själva möjlighet att fördela hur stor andel av skatten som ska gå till de kommuner man har en koppling till. Det kan t.ex. vara kommunen man är uppväxt i, har bott i, bor i eller äger en fastighet i. Människor har ofta ett starkt band till både kommunen man är uppväxt i och den där man har sitt fritidshus eller sin näringsfastighet och vill se en positiv utveckling även där.
För dessa turist- och landsbygdskommuner skulle ett ökat skatteunderlag leda till bättre service och infrastruktur som är mer anpassade till det faktiska befolkningsunderlaget.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en folkräkning kopplat till bidrag och folkbokföringsadresser ska genomföras och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare skärpa reglerna kring samordningsnummer och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydligare redovisa mervärdesskatt för konsumenter och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att redovisa socialavgifter i arbetstagares inkomstdeklaration och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att redovisa socialavgifter på lönebesked och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheter att i samband med slutskattebeskedet redovisa hur inbetalad skatt fördelats på olika utgiftsområden och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att presentera lättlästa budgetar i all offentlig verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka påminnelseavgiften för obetald trängselskatt och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tilläggsavgift endast bör tas ut i de fall påminnelseavgift inte har betalats av fordonsägaren och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett regelverk där det regleras hur många personer som tillåts folkbokföra sig i en specifik bostad i förhållande till bostadens storlek och antal rum, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att dela kommunalskatten mellan flera kommuner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även bolagsformen enskild firma bör ges ett organisationsnummer som ej är identiskt med näringsidkarens personnummer och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en kriminalisering av skatteflykt och medhjälp till skatteflykt som innebär att dessa handlingar får kännbara påföljder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för arbetet i EU bör driva på för att reformera hela processen med framtagandet av den svarta listan och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för arbetet i EU bör verka för att definitionen av vad som är skadlig skattepolitik ändras så att den inkluderar mycket låga bolagsskattesatser och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en skatteparadisutredning i syfte att ta fram förslag för att stoppa utförseln av pengar till skatteparadisen och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att rapporteringsplikten ska gälla även för inhemska skattearrangemang och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om registrering av stiftelser och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för arbetet i EU bör driva på för skärpta regler i syfte att motverka momsbedrägerier och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva på för att etablera ett ramverk inom FN för arbetet mot skatteflykt och penningtvätt och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör undersöka möjligheterna att införa ett globalt värdepappersregister och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa en deklarationsplikt för förmögenheter som innehas utomlands och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att införa ett nytt könsneutralt personnummer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att makulera samtliga samordningsnummer, såvida inte personerna bakom dessa inställer sig hos Skatteverket och styrker sin identitet med id-handling, samt att samordningsnumren tidsbegränsas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skatter och avgifter bör redovisas på lönebesked och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en adress i folkbokföringsregistret bör bli giltig först efter att hyresgästen fått ett intyg om godkännande från den som hyr ut bostaden i andra hand och fastighetsägaren, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka skattetransparensen och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skatteverket inte ska invänta deklarationen innan det ageras mot svartjobb och fusk gentemot Försäkringskassan och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska krävas flera uppdragsgivare för att godkännas för F-skatt och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tidsbegränsad F-skatt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av det nordiska skatteavtalet i syfte att ta bort de gränshinder som finns i dag för en för Sverige viktig arbetsmarknad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att personnummer inte ska vara en offentlig handling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bedrägerier med personnummer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn bör göras om att kunna beskattas på två adresser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att separerade föräldrar med gemensam vårdnad om barn ska ha rätt till samma information och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen om personalliggare i besöksnäringen och att undanta ägarens och dennes familj från kravet att skriva in sig i personalliggaren och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att plattformsföretag bör åläggas att rapportera in till Skatteverket vilka ersättningar de har betalat ut till uppdragstagare och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen tillsammans med de övriga nordiska regeringarna bör se över det nordiska dubbelbeskattningsavtalet och tillkännager detta för regeringen.
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta skyddsmöjligheter för personer som lever under en ständig hotbild till följd av hedersförtryck, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Sveriges bi- och multilaterala kontakter på skatteområdet och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om marknadsknallar och att regeringen bör ta initiativ till en utvärdering av kravet om kassaregister och kvittoskrivande kassasystem för torg- och marknadshandeln och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera systemet med personalliggare i hotell- och restaurangbranschen och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur delningsekonomin kan främjas och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ålägga Statens servicecenter att redovisa arbetsgivaravgifter på lönespecifikationer och att uppmuntra övriga offentliga arbetsgivare att göra detsamma och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att öka den allmänna kunskapsnivån i fråga om skattesystemet och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en rättssäker bedömning hos Skatteverket av hästar som näringsverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skatteverket och Försäkringskassan i samverkan ska se över möjligheten att i samband med deklarationen inkludera dels information om bostadstillägg för pensionärer, dels att den enskilde samtidigt kan göra en ansökan om bostadstillägg och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kosovos medborgare bör registreras som sådana i folkbokföringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inleda en översyn av utlandssvenskars situation i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga förändringar av de gällande kraven på personuppgifter på tjänstelegitimation inom utsatta yrken och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över införande av skyddade bostadsuppgifter för extra utsatta yrkesgrupper och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skattemyndigheten i uppdrag att informera fastighetsägare om nyfolkbokförda i deras fastigheter och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att ge fastighetsägare rätt att reglera antalet skrivna i de bostäder fastighetsägaren förfogar över och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tidsbegränsa samordningsnummer och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör begränsa antalet personer som kan vara folkbokförda på samma adress och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att göra en översyn och utvärdering av kassaregisterlagen och ta hänsyn till de problem som beskrivs i motionen och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheten att utfärda tillfälliga undantag för de företag som har de problem som beskrivs i motionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Skatteverkets möjligheter att motverka skattefusk i form av olaglig arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga behovet av ändringar i skatteförfarandelagen om att arbetsgivardeklarationen för varje betalningsmottagare även ska innehålla uppgift om arbetsgivaravgiftens belopp och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skatteverket ett särskilt uppdrag att årligen följa upp allmänhetens kunskap om nivån på olika skatter och arbetsgivaravgifter och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge statliga myndigheter och verk i uppdrag att ange s.k. löneskatter på anställdas lönebesked och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett avskaffande av fastighetstaxeringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i ett första steg tydligare visa för löntagarna hur stor skattebelastningen är på utbetald lön, och att i ett andra steg göra om arbetsgivaravgifterna till en löneskatt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att införa alternativt organisationsnummer för enskild firma och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över kravet på personalliggare i byggverksamhet till att vara ett renodlat arbetsgivaransvar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av och om möjligt slopa kravet på personalliggare i mindre företag och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att arbeta för ett mer transparent och effektivt skattesystem och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för minskat slöseri med skattepengar och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmana till mer synliga skatter och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nivån på trängselskattens förseningsavgift bör ses över och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trängselskattens förseningsavgift bör vara mer proportionerlig i enlighet med förslag från Transportstyrelsen och Skatteverket samt tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur rättssäkerheten kan stärkas i skattemål och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över frågan om anstånd vid skattemål och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av möjligheterna till delårsskatt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en lagstiftning som tar avstamp i att skapa transparens kring hur penningflödena har gått via skatteparadis med hjälp av advokatbyråer och revisionsfirmor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa preliminärskatten för företag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förseningsavgifter vid mindre skattebetalningar och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att synliggöra skatterna på kvittot när vi konsumerar någonting som är beskattat i flera led, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att synliggöra punktskatter på kvitton och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att redovisa subventioner från det offentliga på kvitton och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka avgiften för försenad inbetalning av trängselavgift och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en elektronisk varning i Skatteverkets system när fler än två vuxna individer folkbokför sig på samma adress, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Statens servicecenter i regel ska redovisa arbetsgivaravgifter på lönespecifikationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten till rättvisa skattekonton där tillgångar respektive skulder som understiger 100 kronor varken betalas ut eller betalas in under året och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda definitionen av vad som är en avgift och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över att byta namn på de avgifter som egentligen är skatter och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att regeringen ålägger stat, kommun och landsting/region att redovisa tillbaka hur mycket, vad och när beskattning sker, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att redovisningen sker genom medborgarens bank och att skatteutgifterna ska gå att sammanställa i likhet med andra utgifter som dras från bankkontot, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att konvertera arbetsgivaravgiften till inkomstskatt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda samt lämna förslag på hur skatterna kan bli mer synliga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det obligatoriskt att redovisa arbetsgivaravgiften på lönebeskedet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det på deklarationen bör framgå vad skattepengarna har använts till och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för F-skatt i syfte att motverka löne- och villkorsdumpning på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ifall det skulle vara möjligt att vara folkbokförd och skattskyldig i mer än en kommun och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en uppföljning och utvärdering av tillämpningen av reglerna om kassaregister i skatteförfarandelagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att minska regelkrånglet för hästnäringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att höja gränsen för föreningars skyldighet att lämna kontrolluppgift och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa krav på att även underentreprenörer ska ha F-skatt vid ROT-avdrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för ordning och reda på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och skärpa systemet med samordningsnummer för utländska medborgare för att förhindra och upptäcka brott och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om det ska framgå tydligt av deklarationen vad skattepengarna gått till och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om det ska framgå tydligt av deklarationen vilka totala skatter som du betalat, inklusive arbetsgivaravgift och schablon för konsumtionsskatter, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om poliser ska kunna få dolda adresser och personuppgifter på ett lätt sätt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över tidsfristen på två månader för förverkande av egendom och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevara utlandssvenskars folkbokföring i det statliga personadressregistret SPAR och tillkännager detta för regeringen.
23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fullständig och korrekt redovisning av alla skatteutgifter med syfte, kostnadseffekt och resultat och tillkännager detta för regeringen.
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka transparensen i skattesystemet och tillkännager detta för regeringen.
25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda systemet med personalliggare när det gäller effektivitet att beivra skatteundandragande och att hålla näringsidkarens administrativa börda till ett minimum och tillkännager detta för regeringen.
26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiera en ny folkräkning i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samordningsnummer endast ska kunna utfärdas vid personlig inställelse hos en och samma myndighet och endast vid uppvisande av giltig id-handling och registrering av biometriska uppgifter och tillkännager detta för regeringen.
29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av rättssäkerheten i enskildas och företags skatterättsliga processer och tillkännager detta för regeringen.
33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja prioriteringen av uppdatering av Sveriges bilaterala skatteavtal med andra länder och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda den svenska skattebasen och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att synliggöra skattetrycket och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en folkräkning så snart som möjligt och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska det personliga ansvaret för ett aktiebolags skatteskulder och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett avskaffande av systemet med personalliggare och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra ersättningsreglerna och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer generösa anståndsregler för skatteskulder under den tid en juridisk skatteprocess pågår och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att komplettera utredningen om att avveckla fastighetstaxeringssystemet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skatteverket bör ges i uppdrag att redovisa arbetsgivaravgiften på det årliga slutskattebeskedet i samband med en bred skatteöversyn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att riksdagen, regeringen och statliga myndigheter inför lönebesked som visar hela skatten, inklusive arbetsgivaravgifter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att företagare som har lämnat in felaktiga eller försenade uppgifter enbart ska beläggas med en administrativ avgift om felet inte har begåtts uppsåtligt eller för egen vinnings skull, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftningen om hantering av preliminärskatt bör utredas i syfte att ändra på regelverk kring förtida inbetalning och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av skattelagstiftningens konsekvenser för mindre företag och ideella föreningar och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att belysa Skatteverkets och övriga statliga myndigheters hantering av företagarärenden och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör låta utreda företrädaransvaret i sin helhet och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på undantag och förenklingar i systemet med personalliggare i sin helhet och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn gällande proportionaliteten i skattetvister mellan näringsidkare och Skatteverket och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att skattepolitiken förblir en nationell kompetens och att EU inte ges möjlighet att öka uttaget av egna medel genom nya skatteobjekt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn och utvärdering av kassaregisterlagen och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka rättssäkerheten för företagare och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skatteverket i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska skatteadministrationen och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ersättningen för processkostnader i skattemål och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen om personalliggare i besöksnäringen och att undanta ägaren och dennes familj från kravet att skriva in sig i personalliggaren och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndighetspost och information ska skickas till båda vårdnadshavarna för ett barn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om den danska modellen för personalliggare kan ersätta eller komplettera det nuvarande systemet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera kassaregistrens effekter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att göra en utvärdering av införandet av personalliggare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att införa biometrisk identifiering vid utfärdande av personnummer och samordningsnummer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett system för att informera övriga folkbokförda när någon ytterligare folkbokför sig på adressen och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast genomföra en folkräkning i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka arbetsplatskriminalitet inom byggsektorn och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en förenkling av dagens personalliggarsystem för vissa branscher och på så sätt reducera administrationsbördan och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en ny nationell folkräkning i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra folkbokföringen mer tillförlitlig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att utöka underrättelseskyldigheten vid misstänkt felaktig folkbokföring, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas om Skatteverkets direktåtkomst till andra myndigheters databaser ska utökas och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska krävas personlig inställelse hos Skatteverket, eller annan lämplig myndighet, för att få ett samordningsnummer och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla som i dag innehar samordningsnummer ska genom personlig inställelse hos Skatteverket, eller annan lämplig myndighet, bekräfta sin identitet och att de samordningsnummer som inte bekräftas inom en ettårsperiod avslutas om inte särskilda skäl föreligger och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att biometriska data ska användas för att göra identifieringen av samordningsnumrens innehavare säkrare och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Skatteverkets möjligheter att effektivt utreda misstänkta kriminellas inkomster och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkräkning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör tillsättas i syfte att identifiera och förändra skattelagstiftning som innebär konkurrensnackdelar eller en otillbörlig regelbörda för en framväxande hållbar plattformsekonomi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om ökad rättssäkerhet för den enskilde i skatteförfarandet och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla systemet med personalliggare och tillkännager detta för regeringen.
30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Skatteverkets metodstöd och tillkännager detta för regeringen.
31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillfälliga samordningsnummer och tillkännager detta för regeringen.
33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkbokföring och tillkännager detta för regeringen.
34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sekretess för myndighetspersonal och tillkännager detta för regeringen.
34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa taxeringsvärdessystemet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare skydda privatpersoners känsliga uppgifter från offentligheten och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skatteverket i uppdrag att förenkla företagens redovisning till Skatteverket genom digitala lösningar och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för delningsplattformarna att certifiera sig hos Skatteverket och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett mer välanpassat system, utan fusk, för företagande och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska skatteundandragandet i delningsekonomin och tillkännager detta för regeringen.
26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över systemet med personalliggare och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett avskaffande av systemet med personalliggare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändrade regler för att ändra folkbokföringsadress och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bokföringshjälp till småföretagare och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att småföretagare ska få en förenklad deklarationsprocess och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till en bokföringstjänst kopplad direkt till Skatteverket och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en rättvisare hantering av kassaregister vid torghandel och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en rättvisare hantering av kassaregister vid fäbodverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att synliggöra arbetsgivaravgifterna på lönebesked för offentliga arbetsgivare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheterna att se över ett avskaffande av taxeringsvärdet för fastigheter och tillkännager detta för regeringen.