|
Skatteutskottets betänkande
|
Företag, kapital och fastighet
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden. Utskottet hänvisar bl.a. till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor, att utredningar och beredningar pågår eller att tillkännagivanden inte behövs eftersom frågan redan är aktualiserad inom Regeringskansliet. I betänkandet behandlar utskottet kvarvarande motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2020/21 om beskattning, företagande och kapital.
I betänkandet finns 26 reservationer (M, SD, C, V, KD, L).
Behandlade förslag
Cirka 100 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2020/21.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag
Beskattning vid generationsskifte
Skatteregler för ideell sektor
Fastighetsskatt på elproduktion
Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning
1.Företagande och investeringar, punkt 1 (M)
2.Företagande och investeringar, punkt 1 (SD)
3.Företagande och investeringar, punkt 1 (C)
4.Företagande och investeringar, punkt 1 (V)
5.Företagande och investeringar, punkt 1 (KD)
6.Företagande och investeringar, punkt 1 (L)
7.Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (SD)
8.Beskattning vid generationsskifte, punkt 3 (SD)
9.Beskattning vid generationsskifte, punkt 3 (KD)
10.Skogskonton m.m., punkt 4 (M)
11.Skogskonton m.m., punkt 4 (SD)
12.Skogskonton m.m., punkt 4 (C)
13.Skogskonton m.m., punkt 4 (KD)
14.Skatteregler för ideell sektor, punkt 5 (SD)
16.Fastighetsskatt på elproduktion, punkt 7 (SD)
17.Boendebeskattning m.m., punkt 8 (SD)
18.Boendebeskattning m.m., punkt 8 (C)
19.Boendebeskattning m.m., punkt 8 (V)
20.Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning, punkt 9 (M)
21.Avdrag för sponsring, punkt 10 (C)
22.Avdrag för sponsring, punkt 10 (KD)
23.Tonnageskatt m.m., punkt 11 (M)
24.Tonnageskatt m.m., punkt 11 (SD)
25.Tonnageskatt m.m., punkt 11 (KD)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Företagande och investeringar |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:299 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 9 och 13,
2020/21:431 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 7,
2020/21:520 av Josef Fransson (SD),
2020/21:668 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 5, 6 och 8,
2020/21:718 av Tobias Andersson m.fl. (SD),
2020/21:1229 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1686 av Laila Naraghi m.fl. (S),
2020/21:1717 av Lars Jilmstad (M),
2020/21:1855 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 12, 14, 16, 17 i denna del, 18 och 19,
2020/21:2728 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkande 5,
2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 16,
2020/21:2736 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 5,
2020/21:2921 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11,
2020/21:3102 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 34,
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1,
2020/21:3253 av Mats Persson m.fl. (L),
2020/21:3324 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 12,
2020/21:3373 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 5,
2020/21:3407 av Jakob Forssmed m.fl. (KD),
2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2 och
2020/21:3638 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkande 3.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (C)
Reservation 4 (V)
Reservation 5 (KD)
Reservation 6 (L)
|
2. |
Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag |
Riksdagen avslår motion
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 15.
Reservation 7 (SD)
|
3. |
Beskattning vid generationsskifte |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:724 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 45,
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkandena 15 och 16 samt
2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 12.
Reservation 8 (SD)
Reservation 9 (KD)
|
4. |
Skogskonton m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:729 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 29,
2020/21:901 av Per Åsling (C),
2020/21:904 av Per Åsling (C) yrkande 5,
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 13,
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 10,
2020/21:2808 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 43 och 77–80,
2020/21:2928 av Peter Helander m.fl. (C) yrkandena 6 och 7,
2020/21:2940 av Per Schöldberg m.fl. (C) yrkande 6 och
2020/21:3356 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 1.
Reservation 10 (M)
Reservation 11 (SD)
Reservation 12 (C)
Reservation 13 (KD)
|
5. |
Skatteregler för ideell sektor |
Riksdagen avslår motion
2020/21:2124 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 8.
Reservation 14 (SD)
|
6. |
Ränteavdrag |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:1355 av Sten Bergheden (M) och
2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 2.
Reservation 15 (KD)
|
7. |
Fastighetsskatt på elproduktion |
Riksdagen avslår motion
2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 16.
Reservation 16 (SD)
|
8. |
Boendebeskattning m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:390 av Momodou Malcolm Jallow m.fl. (V) yrkande 13,
2020/21:441 av Magnus Jacobsson (KD),
2020/21:523 av Emma Carlsson Löfdahl (-),
2020/21:1173 av Jan Ericson (M),
2020/21:1615 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 25–27, 29 och 31,
2020/21:1890 av Hanna Westerén (S),
2020/21:2226 av Maria Malmer Stenergard (M),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 17 i denna del, 21 och 22,
2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 3 och 4,
2020/21:2904 av Markus Wiechel och Mikael Strandman (båda SD) yrkandena 3 och 4,
2020/21:2927 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 28,
2020/21:2949 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 12,
2020/21:3055 av Emma Hult m.fl. (MP) yrkande 34 och
2020/21:3186 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 6.
Reservation 17 (SD)
Reservation 18 (C)
Reservation 19 (V)
|
9. |
Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:377 av Jörgen Grubb (SD),
2020/21:498 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD),
2020/21:501 av Jimmy Ståhl (SD),
2020/21:1367 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2020/21:1389 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1598 av Patrik Jönsson (SD),
2020/21:1857 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2020/21:2565 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M) och
2020/21:3102 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 37.
Reservation 20 (M)
|
10. |
Avdrag för sponsring |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:319 av Rickard Nordin (C),
2020/21:2582 av Lotta Finstorp (M),
2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 15 och
2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 11.
Reservation 21 (C)
Reservation 22 (KD)
|
11. |
Tonnageskatt m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:505 av Hampus Hagman (KD),
2020/21:2211 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7,
2020/21:2809 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 36 och 41 samt
2020/21:3469 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 1.
Reservation 23 (M)
Reservation 24 (SD)
Reservation 25 (KD)
|
12. |
Konstinköp |
Riksdagen avslår motion
2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 10.
Reservation 26 (C)
Stockholm den 25 mars 2021
På skatteutskottets vägnar
Niklas Wykman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Niklas Wykman (M), Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Hillevi Larsson (S), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Sultan Kayhan (S), Tony Haddou (V), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Gulan Avci (L), Anne Oskarsson (SD), Rebecka Le Moine (MP), Kjell Jansson (M) och Anders Österberg (S).
Under höstens behandling av statsbudgeten för 2020 ställde sig riksdagen bakom skattepolitikens inriktning och de förslag till ändringar på skatteområdet som lades fram i budgetpropositionen. Propositionen bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. Samtidigt avslog riksdagen de motioner som väckts under den allmänna motionstiden 2020/21 och som innehöll förslag om skatteändringar som borde prövas tillsammans med beslutet om fastställande av regeringens förslag till inkomstberäkning (prop. 2020/21:1, yttr. 2020/21:SkU1y, bet. 2020/21:FiU1, rskr. 2020/21:63).
I detta betänkande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2020/21 om beskattningen av företag, kapital och fastigheter. Motionerna innehåller förslag på tillkännagivanden till regeringen om ändringar eller utredningar av olika regler i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, eller andra skattelagar.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om inriktningen av det fortsatta arbetet med företags- och kapitalbeskattningen.
Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (V), 5 (KD) och 6 (L).
Riktlinjer för skattepolitiken
Riksdagen antog våren 2015 riktlinjer för skattepolitiken (prop. 2014/15:100 avsnitt 5.5, bet. 2014/15:FiU20, rskr. 2014/15:254). Enligt riktlinjerna är skattepolitikens främsta syfte att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skatterna ska tas ut på ett sätt som är förenligt med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatte-intäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Skattepolitiken bör därutöver utformas enligt ett antal vägledande principer som handlar om ett legitimt och rättvist skattesystem, generella och tydliga regler, beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället samt hållbara regler i förhållande till EU. Regeringen anser att skatteutgifter, dvs. stöd till hushåll och företag på budgetens inkomstsida till följd av särregler, t.ex. nedsatt skatt på vissa varor och tjänster, regelbundet bör omprövas.
Motionerna
I motion 2020/21:1686 av Laila Naraghi m.fl. (S) föreslås en översyn av globala digitala reklam- och medieleverantörers beskattning i Sverige för att stärka konkurrensneutraliteten inom mediebranschen.
I kommittémotion 2020/21:3102 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 34 anges att investeringssparkontot ska vara ett enkelt sparande med låga trösklar samt präglat av förutsägbarhet och långsiktighet. Motionärerna föreslår därför att kontots kärnvärden ska värnas.
I kommittémotion 2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1 föreslås en utredning om möjligheten att införa en skattelättnad för företag som köper utbildning till sina anställda för att det ska bli mindre kostnadskrävande att investera i sina medarbetare.
I kommittémotionerna 2020/21:3324 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 12 och 2020/21:3373 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 5 samt i motion 2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2 föreslås att skattelättnader för företag som köper utbildning till sina anställda ska införas.
I motion 2020/21:1717 av Lars Jilmstad (M) föreslås en utredning om möjligheten att ha konkurrenskraftigare ägarskatter eftersom det finns betydande samhällsekonomiska vinster med att sänka kapitalinkomstskatten.
I motion 2020/21:1855 av Camilla Waltersson Grönvall (M) föreslås att en översyn av lagstiftningen ska övervägas så att det är lika lönsamt att investera i kompetensutveckling som i maskiner.
I motion 2020/21:2736 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 5 föreslås en översyn av möjligheten till skattelättnad för utbildningskostnaden för att uppmuntra företag att själva driva yrkesutbildningar.
I kommittémotion 2020/21:668 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 5, 6 och 8 föreslås att möjligheten för juridiska personer att använda investeraravdraget ska utredas, att nivån på investeraravdraget ska höjas samt att beräkningen av avgiftsunderlaget för investeringssparkonton ska återställas till den ursprungliga nivån vid införandet.
I kommittémotion 2020/21:718 av Tobias Andersson m.fl. (SD) föreslås en utredning om möjligheten för företag att kvitta förluster mot vinster, en s.k. carry-back, inom bolagsskattesystemet.
I kommittémotion 2020/21:1229 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 föreslås att skatten på investeringssparkontot och kapitalförsäkringar ska återställas till nivån före den senaste höjningen och att det ska införas en ny punkt 9 i 13 § i lagen om investeringssparkonton eftersom lagen bör moderniseras och göra det möjligt för innehavaren att delta i fler nyemissioner.
I kommittémotion 2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 12, 14 och 16-19 föreslås en utredning om att förenkla och förbättra reglerna om periodiseringsfonder när det gäller maxbelopp, tidsperiod för återföring samt maximalt antal fonder, en utredning om möjlighet att införa en schablonbeskattning eller andra beskattningsmetoder för företag som säljer varor på tillfälliga marknader, att investeraravdraget ska utvidgas till att omfatta även juridiska personer, en utredning om möjligheten att införa särskilda skattelättnader för forskning och utveckling, en utredning om hur kapitalskatterna ska utformas och hur en finansiell beskattning bäst stimulerar till sparande och motverkar överskuldsättning samt att den senaste höjningen av avkastningsskatten ska återställas eftersom den på sikt kan innebära en i genomsnitt högre beskattning än normal kapitalskatt.
I motion 2020/21:520 av Josef Fransson (SD) föreslås en utredning om ett grundavdrag för kapitalinkomster.
I kommittémotion 2020/21:2921 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11 föreslås att avdraget för forskning och utveckling ska förstärkas eftersom det är ett viktigt instrument för att stärka tillväxten och företagens konkurrenskraft.
I kommittémotion 2020/21:299 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 9 och 13 föreslås att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett regelverk som liknar det som finns i Tyskland när det gäller aktieutdelningar och ett förslag på en utflyttningsskatt för fysiska personer.
I motion 2020/21:431 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 7 föreslås en utredning om huruvida inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige.
I kommittémotion 2020/21:3407 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) föreslås att regeringen ska återkomma med ändringar i lagen om investeringssparkonto som möjliggör att befintliga aktier i ett erbjudande om emission eller notering hanteras på samma sätt som nyemitterade aktier.
I kommittémotion 2021/22: 3253 av Mats Persson m.fl. (L) föreslås en snabbutredning och ändring av regelverket för investeringssparkonton när det gäller nyemissioner.
I kommittémotion 2020/21:2728 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkande 5 föreslås att man ska hitta nya vägar för rättvis konkurrens och likvärdig beskattning av teknikjättar och globala plattformar eftersom en stor andel av annonsintäkterna årligen försvinner till utomnordiska aktörer.
I kommittémotion 2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 16 föreslås att verksamheter som ägnar sig åt återanvändning ska kategoriseras och därmed ges en gynnsammare beskattning.
I motion 2020/21:3638 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 3 föreslås en utredning om en ny företagsform som innebär bättre skattevillkor för små kulturföretag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att goda skattemässiga villkor för företagande är en förutsättning för att hela landet ska växa och en viktig del i politiken för stärkt konkurrenskraft. Ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv skapar fler jobb och säkrar välfärdens finansiering i hela landet.
I juni 2018 antog riksdagen regeringens förslag om nya skatteregler för företagssektorn. Reglerna innefattar bl.a. en generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn och ett avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer. En förenklingsregel infördes också som innebär att ett negativt räntenetto får dras av upp till 5 miljoner kronor. Reglerna, som trädde i kraft den 1 januari 2019, förväntas leda till att riskerna som är förknippade med lånefinansiering minskar och att aggressiv skatteplanering med ränteavdrag minskar. Vidare infördes ett primäravdrag genom ändring i reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus och vissa förändringar genomfördes också i reglerna för periodiseringsfonder och säkerhetsreserv.
Bolagsskattens storlek har stor betydelse för tillväxt och investeringar i landet. För att förbättra ramvillkoren och stärka konkurrenskraften för företagen i Sverige sänktes bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent (prop. 2017/18:245, bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398). De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2019. Bolagsskatten var dock under de två första åren (2019 och 2020) av offentligfinansiella skäl 21,4 procent.
Sparformen investeringssparkonto infördes 2012 för att ge möjlighet att på ett enkelt sätt spara i finansiella instrument. Av offentligfinansiella och fördelningspolitiska skäl höjdes schablonavkastningen från statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter till statslåneräntan ökad med 1 procentenhet den 1 januari 2018. I samband med förslaget gjorde regeringen bedömningen att sparande på investeringssparkonto också fortsättningsvis kommer att vara skattemässigt gynnat i förhållande till konventionell kapitalbeskattning och att den skattemässiga neutraliteten mellan olika sparformer kommer att öka. Utskottet hade ingen invändning mot höjningen av beskattningen och till-styrkte förslaget (prop. 2017/18:1, yttr. 2017/18:SkU1y, bet. 2017/18:FiU1).
Utskottet finner inte skäl att nu förorda en utredning av eller ytterligare ändringar av beskattningen av sparande på investeringssparkonto.
Investeraravdraget infördes den 1 december 2013 för att främja tillgången till kapital för mindre företag och tillväxtföretag. Investeraravdraget ger tillväxtföretagen goda villkor att växa, utvecklas och anställa i Sverige. Genom att skapa incitament att tillföra eget kapital till dessa företag ökar soliditeten i företagen, vilket gör företagen mer robusta och livskraftiga. Vidare bidrar investeraravdraget till att jämna ut den skattemässiga behandlingen av investeringar som finansieras med eget respektive lånat kapital och till att sänka småföretagens kapitalkostnader. Riksdagen antog i november 2015 regeringens förslag till anpassning av investeraravdraget till kommissionens riktlinjer om statligt stöd för riskfinansieringsinvesteringar. Investeraravdrag får därmed inte göras om den skattskyldige eller någon närstående under något av de två beskattningsåren närmast före det år när förvärvet sker (förvärvsåret) eller under förvärvsåret fram till tidpunkten för förvärvet direkt eller indirekt innehar eller har innehaft andelar i det företag i vilket andelar har förvärvats eller i ett annat företag inom samma koncern. Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 2016.
För att ge företagen incitament att öka och tidigarelägga sina investeringar och skapa förutsättningar för återhämtningen av ekonomin har regeringen i budgetpropositionen för 2021 gjort bedömningen att det bör införas en tillfällig skattereduktion för investeringar för fysiska och juridiska personer som redovisar inkomst av näringsverksamhet samt för handelsbolag.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu förorda ytterligare förändringar av bestämmelserna om investeraravdraget.
Utskottet konstaterar vidare att Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet i den sakpolitiska överenskommelse som slöts i januari 2019 har aviserat att en omfattande skattereform ska genomföras. Reformen ska bl.a. öka sysselsättningen och antalet arbetade timmar med sänkt skatt på jobb och företagande, stärka Sveriges konkurrenskraft, utjämna dagens växande ekonomiska klyftor, förenkla genom att begränsa undantag samt öka finanssektorns skatteandel. I överenskommelsen anges vidare att bättre villkor för företagande och entreprenörer ska införas, att beskattningen av företag, i synnerhet växande, små och medelstora företag, ska bli mer gynnsam och att fler ska kunna bli företagare genom en kraftig förenkling av beskattning och regelverk för mikroföretagande.
Utformningen av skatteincitament för forskning och utveckling har utretts dels i ett delbetänkande av Företagsskattekommittén (Skatteincitament för forskning och utveckling, SOU 2012:66), dels i utredningen om utveckling av innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sverige (Entreprenörskaps-utredningen, Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet SOU 2016:72). I vid bemärkelse innebar utredningsuppdragen att identifiera hinder och möjligheter och lämna förslag på åtgärder, för att förbättra och utveckla innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sverige. Dessa utredningar utredde bl.a. förslag om patent- och innovationsboxar men valde att inte gå vidare med dessa eftersom de ansåg att nackdelarna – högt skattebortfall, komplicerat regelverk, brist på kunskap om vilka effekter patentboxar och liknande har på forskning och utveckling totalt sett m.m. – övervägde fördelarna.
Den 1 januari 2014 infördes ett skatteincitament för forskning och utveck-ling (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.9). Reglerna innebär att vid beräkningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget för dessa personer. För att förbättra möjligheterna för företag att bedriva forskning och utveckling föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2020 att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska förstärkas (prop. 2019/20:1 s. 223). Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget den 11 mars 2020 (bet. 2019/20:SfU15). För att underlätta för svenska företag att investera mer i ny teknik och högt kunskapsinnehåll har regeringen i budgetpropositionen för 2021 aviserat att nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling ska förstärkas ytterligare.
Regeringen har i promemorian Ny lag om källskatt på utdelning (Ds 2020:10) lämnat ett förslag till regelverk för källskatt på utdelningar till personer som inte är obegränsat skattskyldiga i Sverige. Även frågan om olika former av skatteupplägg i samband med aktieutdelningar, s.k. cum/cum-upplägg hanteras i promemorian.
Utskottet finner inte anledning att föregå regeringens beredning.
När det gäller frågan om beskattningen av den digitala ekonomin pågår ett omfattande arbete inom ramen för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för att hitta en internationellt accepterad lösning. Utskottet anser att det pågående arbetet inom OECD är av avgörande betydelse för att uppnå en global samsyn om företagsbeskattningen av den digitala ekonomin. Även frågan om s.k. nexus och vad som anses utgöra ett fast driftställe ingår som en del i det pågående internationella arbetet.
Utskottet är därmed inte berett att föregripa det internationella arbete som för närvarande bedrivs inom ramen för OECD och G20-länderna.
För att säkerställa beskattning i Sverige av kapitalvinster som har upparbetats i Sverige finns i dag den s.k. tioårsregeln. Det har dock visat sig att tioårsregeln behöver reformeras på ett sätt som säkerställer bl.a. konkurrenskraftiga och likformiga skatteregler. Frågan om reformering av tioårsregeln bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Utskottet är inte berett att föregripa den pågående beredningen.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om inriktningen av det fortsatta arbetet med företags- och kapitalbeskattningen och avstyrker därför samtliga motions-förslag i motsvarande delar.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om en förenkling av skattereglerna för fåmansföretag.
Jämför reservation 7 (SD).
Bakgrund
De särskilda reglerna för beskattning av utdelning från ett fåmansföretag och kapitalvinst vid avyttring av andelar i ett sådant företag tillkom vid 1990 års skattereform. Syftet är primärt att förhindra att arbetsinkomst omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst (prop. 1989/90:110 s. 467). Utgångspunkten var att inkomster som härrör från ägarens egna arbetsinsatser i företaget ska beskattas på ungefär samma nivå som anställdas löneinkomster. De särskilda skattereglerna, som brukar kallas 3:12-reglerna, återfinns i 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL.
Ett typiskt fåmansföretag är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre delägare har mer än hälften av rösterna. Om en av delägarna har den verkliga bestämmanderätten över en oberoende verksamhetsgren räknas bolaget eller föreningen som ett fåmansföretag även om det första villkoret inte är uppfyllt. Vid bedömningen av hur många personer som äger del i företaget ska personer som ingår i samma krets av närstående anses som en person.
3:12-reglerna om utdelning och kapitalvinst gäller enbart personer med s.k. kvalificerade andelar i fåmansföretaget. En andel är kvalificerad om delägaren eller någon närstående har varit verksam (aktiv) i betydande omfattning i företaget under beskattningsåret eller något av de fem föregående åren. En delägare eller en närstående anses vara verksam i betydande omfattning om hans eller hennes arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget. Det är den ekonomiska betydelsen av arbetsinsatsen som är avgörande, inte delägarens formella ställning. Som närstående räknas maka eller make, föräldrar, far- och morföräldrar, barn, barnbarn osv. samt deras respektive maka eller make, syskon och deras makar, barn och barnbarn samt dödsbo som någon i närståendekretsen är delägare i.
Om en aktiv delägare tar ut lön från sitt eget bolag beskattas den på vanligt sätt och beläggs med arbetsgivaravgifter. De särskilda reglerna gäller inte löneuttag utan tar sikte på belopp som ägaren lyfter som utdelning eller tillgodogör sig som kapitalvinst vid försäljning av aktier i fåmansbolaget. I avsaknad av de särskilda reglerna skulle utdelning och avyttringar beskattas som inkomst av kapital. De s.k. 3:12-reglerna medför att den del av bolagets inkomster som ägaren tillgodogör sig som utdelning eller kapitalvinst i stället fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital. När delägaren lyfter utdelningar från företaget eller säljer andelar i bolaget ska utdelningen respektive kapitalvinsten delas upp i en tjänsteinkomstbeskattad del och en kapitalinkomstbeskattad del. 3:12-reglerna används för att bestämma hur mycket av en utdelning från företaget eller en kapitalvinst från sålda andelar som ska tas upp till progressiv beskattning i inkomstslaget tjänst och hur stor del som ska tas upp till proportionell beskattning i inkomstslaget kapital.
Upp till en viss nivå (ett schablonmässigt beräknat gränsbelopp), som bestäms med hänsyn till storleken av det insatta kapitalet och utbetalda löner, beskattas utdelning och aktiva delägares vinst vid försäljning av aktier i bolaget med skattesatsen 20 procent. Utdelning och kapitalvinst över gränsbeloppet tas upp i inkomstslaget tjänst.
Ändringar i reglerna den 1 januari 2006
Vid en reformering av reglerna den 1 januari 2006 utvidgades det utrymme som kan tas ut som kapitalbeskattad inkomst. Det infördes också en schablonregel, den s.k. förenklingsregeln, med tanke främst på företagare som har ett litet kapital och ett fåtal anställda, t.ex. nystartade företag. I stället för att beräkna utrymme för kapitalbeskattning enligt de ordinarie, mer komplicerade, reglerna tilläts en ägare av en kvalificerad andel att använda ett belopp motsvarande 1,5 inkomstbasbelopp som gränsbelopp, dvs. det utrymme som anger hur mycket det är möjligt att ta ut ur bolaget till endast 20 procents kapitalinkomstskatt. Därefter har schablonbeloppet höjts vid tre tillfällen. Syftet med höjningarna av schablonbeloppet har varit att stimulera nyföretagande och förenkla för företagare som har ett litet kapital och ett fåtal anställda.
En annan förändring som infördes den 1 januari 2009 gällde det löneuttagskrav som tillämpas för att nivån på företagets löneutbetalningar ska få tillgodoräknas aktiva delägare vid beräkningen av hur mycket som ska kapitalinkomstbeskattas hos ägaren. Det maximala löneuttagskravet sänktes från 15 till 10 inkomstbasbelopp den 1 januari 2009. Sedan samma tidpunkt gäller även enklare regler för beräkning av gränsbelopp och att rätten till årets gränsbelopp inte går förlorad efter förvärv genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt.
I 57 kap. 22 § IL finns en takregel för hur mycket som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Denna s.k. 100-basbeloppsregel innebär att en kapitalvinst inte ska tas upp som inkomst av tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående under avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp högre belopp än motsvarande 100 inkomstbasbelopp. Kapitalvinst härutöver beskattas utan kvotering till 30 procent i inkomstslaget kapital. Dessa regler infördes den 1 januari 2006.
Sedan den 1 januari 2012 finns även en takregel för beskattning av utdelning i inkomstslaget tjänst som reglerar till vilken del utdelning under ett och samma beskattningsår ska beskattas som inkomst av tjänst.
Ändringar i reglerna den 1 januari 2014
Ytterligare en skärpning av 3:12-reglerna infördes den 1 januari 2014. Skärpningen innebar att det infördes ett kapitalandelskrav om 4 procent, vilket innebär att löneunderlagsregeln bara får tillämpas av delägare som äger en viss minsta andel av kapitalet i företaget. Det lönebaserade utrymmet begränsades också till att per år uppgå till högst 50 gånger den egna eller närståendes kontanta ersättning, samtidigt som det höjdes från 25 till 50 procent av underlaget. En sänkning av löneuttagskravet till 9,6 inkomstbasbelopp infördes. Vidare infördes en definition av dotterföretag. Slutligen höjdes den positiva räntefördelningsräntan.
Sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet
I den sakpolitiska överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet som slöts i januari 2019 anges bl.a. i punkterna 3 och 16 att 3:12-reglerna ska förenklas, att en utredning ska genomföras 2019–2020 samt att lagstiftning ska finnas 2022.
Motionen
I kommittémotion 2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 15 föreslås en utredning om en förenkling av fåmansbolagsskattereglerna.
Utskottets ställningstagande
De särskilda reglerna för beskattning av utdelning från ett fåmansföretag och kapitalvinst vid avyttring av andelar i ett sådant företag tillkom vid 1990 års skattereform. Syftet är primärt att förhindra att arbetsinkomst omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst (prop. 1989/90:110 s. 467). Utgångspunkten var att inkomster som härrör från ägarens egna arbetsinsatser i företaget ska beskattas på ungefär samma nivå som anställdas löneinkomster. De särskilda skattereglerna, som kallas 3:12-reglerna, har reviderats i flera omgångar under senare år. Den senaste utredningen överlämnade sitt slutbetänkande om en översyn av 3:12-reglerna den 3 november 2016 (SOU 2016:75). Utredningens uppdrag var att dels se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag, dels se över 3:12-reglerna för att begränsa möjligheterna till skattemässig inkomstomvandling. Vid översynen av 3:12-reglerna var det enligt direktiven viktigt att hitta en bra balans mellan syftet att förhindra inkomstomvandling och syftet att skapa positiva effekter som ökat entreprenörskap, fler arbetstillfällen och högre tillväxt.
Utskottet konstaterar att i den sakpolitiska överenskommelse som slöts mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet i januari 2019 har bl.a. aviserats att 3:12-reglerna ska förenklas, att en utredning ska genomföras samt att en ny lagstiftning ska finnas 2022.
Med hänsyn härtill finner utskottet nu inte något skäl att rikta ett särskilt tillkännagivande till regeringen om en utredning av fåmansbolagsskattereglerna.
Motionsförslaget avstyrks därför.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att förändra beskattningsreglerna för generationsskiften i familjeägda företag.
Jämför reservation 8 (SD) och 9 (KD).
Bakgrund och gällande rätt
I 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns särskilda regler om utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna. Anledningen till de särskilda reglerna är Sveriges duala skattesystem, dvs. att förvärvsinkomster beskattas enligt en progressiv skatteskala och att kapitalinkomster beskattas med en proportionell skatt. Reglerna infördes i samband med 1990 års skattereform och är avsedda att förhindra att högre beskattade förvärvsinkomster omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster i syfte att sänka den totala skatten på ersättning från företaget.
Fåmansföretag
Med fåmansföretag avses enligt huvudregeln aktiebolag och ekonomiska föreningar där fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget (56 kap. 2 § 1 IL). Vid bedömningen ska en person och hans närstående (närståendekrets) anses som en delägare (56 kap. 5 § IL). Med delägare i fåmansföretag avses en fysisk person som, direkt eller indirekt, äger eller på liknande sätt innehar andelar i företaget (56 kap. 6 § IL). Enligt den kompletterande s.k. utvidgade fåmansföretagsdefinitionen (57 kap. 3 § IL) ska vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag flera delägare anses som en enda delägare under vissa förutsättningar. Det gäller om delägarna själva eller genom någon närstående är, eller under något av de fem föregående beskattningsåren har varit, verksamma i betydande omfattning i företaget eller i ett av företaget helt eller delvis, direkt eller indirekt, ägt fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag (57 kap. 3 § andra stycket 1 IL). Vid bedömningen av om alla verksamma delägare ska anses som en enda delägare – och företaget därmed ska anses vara ett fåmansföretag – ska hänsyn även tas till delägares eller någon närståendes verksamhet, dels i det företag som äger företaget som prövningen avser, dels i ett annat företag som ägs av det förstnämnda företaget (57 kap. 3 § andra stycket 2 och 3 IL).
Kvalificerade andelar
För att en andelsägare ska beröras av de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag ska andelarna anses vara kvalificerade. En andel är kvalificerad om andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem närmast föregående beskattningsåren har varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet (57 kap. 4 § IL).
En andel är också kvalificerad om företaget, direkt eller indirekt, har ägt andelar i ett annat fåmansföretag i vilket andelsägaren eller någon närstående har varit verksam i betydande omfattning under nämnda tid. Anledningen till att även närstående beaktas är för att undvika att reglerna kringgås. Reglerna anger hur utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar ska fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital vid beskattningen.
Utdelning på kvalificerade andelar upp till ett schablonmässigt beräknat gränsbelopp beskattas i inkomstslaget kapital med 20 procent (57 kap. 20 § IL). Utdelning som överstiger gränsbeloppet tas upp i inkomstslaget tjänst upp till och med ett belopp som motsvarar maximalt 90 inkomstbasbelopp (57 kap. 20 a § IL). Utdelning däröver beskattas med 30 procent i inkomstslaget kapital. För kapitalvinster gäller på liknande sätt som för utdelningar att kapitalvinst på kvalificerade andelar som motsvarar gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget kapital med 20 procent (57 kap. 21 § IL). Kapitalvinst som överstiger gränsbeloppet tas upp i inkomstslaget tjänst upp till och med ett belopp som motsvarar maximalt 100 inkomstbasbelopp (57 kap. 22 § IL) fördelat på avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren. Kapitalvinst däröver beskattas med 30 procent i inkomstslaget kapital. Om andelarna inte är kvalificerade beskattas utdelning och kapitalvinst med 25 procent i inkomstslaget kapital (42 kap. 15 a § IL).
Utomstående
Om utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger del i företaget och direkt eller indirekt, har rätt till utdelning, ska en andel anses kvalificerad bara om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen ska förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas. Ett företag ska anses ägt av utomstående utom till den del det ägs av bl.a. fysiska personer som äger kvalificerade andelar i företaget (57 kap. 5 § IL).
Nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag
Riksdagen beslutade den 8 maj 2019 att anta regeringens förslag om att underlätta ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag (prop. 2018/19:54, Nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag). Bestämmelserna innebär att en andel i ett fåmansföretag inte ska anses kvalificerad enbart på grund av att någon annan närstående än andelsägarens make har varit verksam i betydande omfattning i ett annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda.
Bestämmelserna innebär även att andelar i ett fåmansföretag är kvalificerade när andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i ett företag som bedriver samma eller likartad verksamhet som det företag i vilket andelsägaren indirekt äger andelar.
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:724 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 45 föreslås en utredning om hur generationsskiften i högre grad ska kunna underlättas.
I kommittémotion 2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkandena 15 och 16 föreslås att regeringen bör lägga fram ett förslag om hur generationsväxling i företag ytterligare kan underlättas och att möjligheten till ägarskiften till personal bör utredas.
I kommittémotion 2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 12 föreslås en utredning om hur ägarskiften till personal som vill driva företaget vidare kan underlättas.
Utskottets ställningstagande
De s.k. 3:12-reglerna ska motverka att aktiva delägare i fåmansföretag omvandlar högre beskattad arbetsinkomst till lägre beskattad kapitalinkomst genom utdelning eller försäljning av aktierna. Genom flera ändringar under senare år har reglerna emellertid blivit mer förmånliga samtidigt som utrymmet för inkomstomvandling har ökat.
Regeringen har nyligen i betänkandet SOU 2016:75 låtit utreda beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag för att inte missgynna överlåtelser av företag inom familjen. Vid utformningen av förslagen har hänsyn tagits till 3:12-reglernas betydelse för incitamenten att starta, driva och utveckla företag. Vid översynen av ägarskiften var syftet att säkerställa att avyttringar av kvalificerade andelar i så stor utsträckning som möjligt beskattas likformigt oberoende av om andelarna avyttras inom eller utom närståendekretsen. Förslaget innehåller bl.a. en särskild undantagsregel som medför att beskattningen inte påverkas av om ett fåmansföretag säljs till någon inom familjen eller till någon utomstående.
Utskottet konstaterar att nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag gäller sedan den 1 juli 2019. Reglerna gör det möjligt att genomföra generationsskiften av ett fåmansföretag på samma skattemässiga villkor vid en överlåtelse till en närstående som till en extern part.
Utskottet konstaterar vidare att det i den sakpolitiska överenskommelse som slöts mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet i januari 2019 har aviserats att generationsskiften i företag ska underlättas genom ett reformerat regelverk i linje med utredningens förslag respektive att den extra beskattningen vid generationsväxlingar ska tas bort.
Med hänsyn till det anförda är utskottet inte berett att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om förändrade beskattningsregler vid generationsskiften i familjeägda företag. Motionsförslagen avstyrks därför.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om förändring av reglerna för skogskonton och skogsskadekonton, om att utreda möjligheten att avsätta stormskogslikvid till en ersättningsfond och om att inrätta ett s.k. renkonto.
Jämför reservation 10 (M), 11 (SD), 12 (C) och 13 (KD).
Bakgrund och gällande rätt
En skattskyldig som bedriver enskild näringsverksamhet och äger en lantbruksenhet kan under vissa förutsättningar få en uppskjuten beskattning av skogsinkomster och på så sätt jämna ut skatten mellan olika år genom att göra skogsavdrag. En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (skogsintäkt) får enligt 21 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229), för-kortad IL, under vissa förutsättningar göra avdrag för belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut (skogskonto eller skogsskadekonto). Möjligheten till insättning på skogsskadekonto regleras i 21 kap. 23 § IL, av vilken framgår att avdrag för insättning på skogsskadekonto bara får göras om stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse har medfört att mer än en tredjedel av skogen i näringsverksamheten bör avverkas i förtid och den huvudsakliga delen av beskattningsårets skogsintäkter kommer från sådan avverkning.
Den s.k. Skogsutredningen 2019 överlämnade sitt betänkande Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (SOU 2020:73) i november 2020. Syftet med utredningen var bl.a. att värna och stärka den privata äganderätten till skogen genom att stärka rättssäkerheten för markägare och företag, och säkerställa att markägare får ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3356 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 1 föreslås att skogskontot ska bevaras.
I kommittémotion 2020/21:729 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 29 anger motionärerna att skogskontot behöver bevaras.
I kommittémotion 2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 13 föreslås en utredning om att förenkla och förbättra reglerna om skogskonton.
I kommittémotion 2020/21:2928 av Peter Helander m.fl. (C) yrkandena 6 och 7 föreslås att skogskontot ska behållas i sin nuvarande form, en översyn av skogsavdraget samt att möjligheten att sätta in ersättning för naturvårdsavtal på skogskontot ska utredas.
I motion 2020/21:901 av Per Åsling (C) föreslås att regeringen ska överväga att ersättning för naturvårdsavtal ska få sättas av till skogskontot.
I motion 2020/21:904 av Per Åsling (C) yrkande 5 föreslås en översyn av möjligheten att inrätta ett renkonto med samma skattemässiga upplägg som skogskontot.
I motion 2020/21:2940 av Per Schöldberg m.fl. (C) yrkande 6 föreslås att skogskontot och skogsskadekontot ska behållas i sin nuvarande form.
I kommittémotion 2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 10 föreslås att möjligheten för skogsägare att skjuta upp skatten ska kvarstå.
I kommittémotion 2020/21:2808 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 43 och 77–80 föreslås att skattereglerna ska modifieras så att successiva köp och försäljningar av jordbruksfastigheter underlättas, att skogskontot och skogsskadekontot ska finnas kvar, att möjligheten att överlåta skogskontot och skogsskadekontot genom arv eller gåva ska utredas, att möjligheten att avsätta stormskogslikvid till ersättningsfond ska utredas samt att det i likhet med dagens skogskonton ska vara möjligt att avsätta ersättningen som ges för naturvårdsavtal, naturreservat och dylikt till en periodiseringsfond.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att reglerna för skogskonton respektive skogsskadekonton har setts över av Skatteförenklingsutredningen, som i oktober 2014 överlämnade sitt slutbetänkande Förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag (SOU 2014:68) till regeringen. Utredningens förslag innebär att inkomstskattereglerna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag förenklas. Utredningens uppdrag har bl.a. varit att säkerställa att det ursprungliga syftet med reglerna upprätthålls. Vid utformningen av förslagen har hänsyn tagits till 3:12-reglernas betydelse för incitamenten att starta, driva och utveckla företag.
Utredningen föreslår bl.a. att en ny avsättningsmöjlighet ska införas, s.k. företagsfond, som ersätter reglerna om skogskonton, skogsskadekonton, upphovsmannakonton och expansionsfonder. Reglerna om periodiseringsfonder ska slopas för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag. Två modeller för att beräkna positiv räntefördelning ska införas: fullständig och förenklad räntefördelning. Negativ räntefördelning ska slopas. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet finner inte skäl att föregripa beredningen av utredningens förslag.
Utskottet konstaterar vidare att Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet i den sakpolitiska överenskommelse som slöts i januari 2019 har aviserat att den privata äganderätten till skogen ska värnas och stärkas. I överenskommelsen anges bl.a. att rättssäkerheten för markägare och företag ska stärkas och att det ska säkerställas att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till. Vidare anges att det nationella skogsprogrammet ska utvecklas för att ytterligare främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk och att särskilt fokus ska läggas på goda villkor för företagande i skogssektorn.
Utskottet finner inte heller här skäl att föregripa det påbörjade arbetet.
Utskottet finner det inte heller motiverat att förorda en modell med skogskonton på de utökade sätt som föreslås i ett antal motioner. Utskottet avstyrker med det anförda samtliga motionsförslag i motsvarande delar.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om ändrade skatteregler för idrottsrörelsen.
Jämför reservation 14 (SD).
Gällande rätt
I 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för bl.a. ideella föreningar och registrerade trossamfund. Som ett generellt krav för att bli undantagna från skattskyldighet enligt dessa bestämmelser gäller för de ideella föreningarna och de registrerade trossamfunden att de måste uppfylla ändamålskravet i 4 §, verk-samhetskravet i 5 §, fullföljdskravet i 6 § och öppenhetskravet i 10 §.
Ändamålskravet är det första villkoret, och det innebär att föreningen eller trossamfundet, utan begränsning till medlemmarnas eller andra bestämda personers ekonomiska intressen, ska främja ett eller flera allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, politiska, idrottsliga eller kulturella ändamål. Vidare ska föreningen eller trossamfundet, enligt verksamhetskravet, bedriva en verksamhet som uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser sådana ändamål. Fullföljdskravet innebär att föreningen eller trossamfundet ska bedriva en verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen på föreningens eller samfundets tillgångar och ställer alltså krav på inkomstanvändningen.
Slutligen innebär öppenhetskravet att en förening eller ett trossamfund inte utan särskilda skäl får neka en person inträde som medlem.
Genom att uppfylla de nämnda villkoren blir ideella föreningar eller registrerade trossamfund inskränkt skattskyldiga och är, med undantag för kapitalvinster och kapitalförluster, skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § IL. Detta framgår av 7 kap. 3 § första stycket IL.
Av 7 kap. 3 § andra stycket IL framgår att för ideella föreningar och registrerade trossamfund gäller, utöver vad som framgår ovan, vissa ytterligare inskränkningar i skattskyldigheten. Det finns enligt bestämmelsen utrymme för att utan skattskyldighet bedriva viss näringsverksamhet. Huvudregeln är dock fortfarande att de är skattskyldiga för inkomst från näringsverksamhet.
För att undantaget från skattskyldighet enligt 7 kap. 3 § andra stycket IL ska gälla måste den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet, utöver de generella villkoren, även uppfylla vissa ytterligare krav. Dessa krav gäller framför allt vad för sorts verksamhet som bedrivs. Enligt denna bestämmelse är föreningarna och trossamfunden undantagna från skatt-skyldighet för bl.a. inkomst från självständig näringsverksamhet, om inkomsten till huvudsaklig del kommer från verksamhet som är ett direkt led i främjandet av eller som har annan naturlig anknytning till allmännyttiga ändamål, verksamhet som avser försäljning av skänkta varor och som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete samt verksamhet som avser annat än försäljning av skänkta varor och som av hävd har utnyttjats som finansierings-källa för ideellt arbete.
Att försäljning av skänkta varor, dvs. secondhandförsäljning, är undantagen från skattskyldighet framgår sedan den 1 januari 2016 uttryckligen av lag-texten, och det har i och med detta även förtydligats vilka krav som ställs för att sådan försäljning ska omfattas av undantaget.
Innan reglerna om undantag från skattskyldighet flyttades över till inkomst-skattelagen fanns det i den dåvarande lagtexten exempel på vad som skulle anses ha naturlig anknytning till en förenings ändamål respektive att inkomsterna av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete (se 7 § 5 mom. lagen [1947:576] om statlig inkomstskatt). Att exemplen utelämnades i inkomstskattelagen berodde på att det ansågs mindre lämpligt med sådana exempel i lagtext. Det fanns således ingen avsikt att ändra något i sak och vägledning kan därför fortfarande hämtas från dessa exempel för att avgöra vad som är näringsverksamhet som kvalificerar sig för att omfattas av undantagen från skattskyldighet.
Inkomst av verksamhet som inte har annat samband med det ideella arbetet än att den ska finansiera detta angavs i tidigare lagtext sakna naturlig anknytning till en förenings allmännyttiga ändamål. Sådan verksamhet kan dock vara undantagen från skattskyldighet om den av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. I den tidigare lagtexten angavs att till verksamhet som av hävd utnyttjats för att finansiera ideellt arbete räknas anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försäljnings- och insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som bedrivs av en nykter-hetsförening eller en förening med huvudsakligt ändamål att tillhandahålla allmänna samlingslokaler. Detsamma gäller verksamhet som består i att en ideell förening eller ett registrerat trossamfund upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler eller dylikt.
Det finns en mycket omfattande rättspraxis i fråga om hävdbegreppet. I ett av de senare målen från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2013 ref. 56, Secondhanddomen) uttalade domstolen att olika faktorer beaktats vid denna prövning. Det har rört sig om inslaget av frivilligt och oavlönat arbete, verksamhetens omfattning och konkurrenssituationen.
Motionen
I kommittémotion 2020/21:2124 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 8 föreslås att regeringen ska lägga fram förslag om förbättrade skatteregler för idrottsrörelsen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har nyligen prövat frågan om ändrade skatteregler för idrotts-rörelsen och avslog då motsvarande motionsyrkande (bet. 2019/20:SkU21). Utskottet anförde bl.a. att riksdagen i september 2017 antog regeringens förslag till ett förtydligande av inkomstskattelagen som bl.a. innebär att ideella föreningar ska vara undantagna från skattskyldighet som uppkommit genom främjandet av allmännyttiga ändamål (prop. 2016/17:192, bet. 2017/18:SkU2, rskr. 2017/18:8). Undantaget från skattskyldighet gäller om en förening eller ett trossamfund i övrigt uppfyller de krav som ställs för inskränkt skatt-skyldighet.
Utskottet vidhåller sitt ställningstagande. Motionsförslaget avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om en nedtrappning av ränteavdragen.
Jämför reservation 15 (KD).
Gällande rätt
Till inkomst av kapital hänförs sådana intäkter och kostnader som inte ska hänföras till näringsverksamhet eller till tjänst (41 kap. 1 § inkomstskatte-lagen, IL). I huvudsak beskattas alla intäkter, och avdrag beviljas för alla utgifter som har samband med tillgångar. Det saknar betydelse om intäkterna eller utgifterna är löpande eller tillfälliga. Avdrag beviljas dock inte för personliga levnadskostnader (9 kap. 2 § IL).
I inkomstslaget kapital finns bara en beräkningsenhet och ingen uppdelning på förvärvskällor, vilket bl.a. innebär att kapitalförluster får dras av från alla slag av intäkter i inkomstslaget kapital.
Kapitalvinster beräknas nominellt och är med några undantag skattepliktiga till 100 procent. Bland undantagen kan nämnas de särskilda reduceringsregler som finns för beräkning av kapitalvinst vid avyttring av fastigheter och bostadsrätter. Avdrag för kapitalförluster beviljas mot samtliga övriga intäkter i kapital men är som huvudregel bara avdragsgilla till 70 procent.
I 67 kap. IL finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer. Enligt 10 § ska skatten vid ett underskott av kapital minskas med 30 procent av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor och med 21 procent av det återstående underskottet. För investeraravdrag gäller särskilda regler enligt samma paragraf.
En privatperson som har inkomst av tjänst och enbart utgiftsräntor får således skatten på tjänsteinkomsten nedsatt på grund av utgiftsräntorna, eftersom dessa medför ett underskott i inkomstslaget kapital. På samma sätt ger en kapitalförlust en sänkning av skatten på tjänsteinkomsten.
Motionerna
I motion 2020/21:1355 av Sten Bergheden (M) föreslås att möjligheten att successivt ta bort ränteavdragen för bolån och i stället höja andra skatter ska utredas.
I kommittémotion 2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 2 föreslås att ränteavdragen ska trappas ned.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att utvecklingen på bostadsmarknaden och hushållens höga skuldsättning är osäkerhetsfaktorer. Bostadspriserna och hushållens skuldsättning har ökat under en lång tid, vilket har inneburit en ökad risk för en kraftig priskorrigering, med stora effekter på hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar.
Under flera år har regeringen dock arbetat med att stävja riskerna med skuldsättningen. En rad åtgärder har vidtagits under senare år för att stärka både hushållens och det finansiella systemets motståndskraft mot störningar i ekonomin, bl.a. skärpta kapitalkrav för bankerna, belåningsbegränsningar i form av bolånetak och ett förstärkt amorteringskrav. För att minska de risker som är förknippade med hushållens skuldsättning har det införts två amorteringskrav, 2016 och 2018. Finansinspektionen har också sedan den 1 februari 2018 ett utökat mandat att lägga fram förslag till ytterligare makrotillsynsåtgärder för att t.ex. minska hushållens skuldsättning. Med anledning av effekterna av spridningen av covid-19 har dock Finansinspektionen beslutat att banker ska ges möjlighet att bevilja både nya och befintliga bolånetagare undantag från kravet på amortering under en begränsad tid.
Utskottet konstaterar vidare att i den sakpolitiska överenskommelse som slöts mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet i januari 2019 har bl.a. aviserats att en omfattande skattereform ska genomföras under mandatperioden som bl.a. syftar till att minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet inte att det finns skäl att nu rikta ett tillkännagivande till regeringen om en ändring av reglerna om ränteavdrag.
Motionsförslagen avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om ändrad fastighetsskatt för vindkraftsanläggningar.
Jämför reservation 16 (SD).
Gällande rätt
Regeringen föreslog i enlighet med ramöverenskommelsen på energiområdet att fastighetsskatten för vattenkraftverk stegvis ska sänkas under en fyraårs-period med start 2017. Den 1 januari 2018 sänktes skattesatsen till 1,6 procent av taxeringsvärdet, den 1 januari 2019 till 1,0 procent av taxeringsvärdet och den 1 januari 2020 till 0,5 procent av taxeringsvärdet. Ändringarna träder i kraft successivt vid fyra olika tidpunkter: den 1 juli 2017, den 1 januari 2018, den 1 januari 2019 och den 1 januari 2020. Ändringarna ska tillämpas första gången på fastighetsskatt för kalenderåret 2017, 2018, 2019 respektive 2020.
I energiöverenskommelsen konstateras att svensk kärnkraft står inför stora investeringar för att möta kommande säkerhetskrav. Strålsäkerhetsmyndigheten har beslutat att dessa krav behövde vara uppfyllda 2020 eftersom reaktorerna i annat fall inte fick drivas vidare. Kärnkraften ska bära sina egna kostnader, och principen om att kärnkraft inte ska subventioneras består. Principerna från proposition 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik kvarstår och innebär bl.a. följande:
• Avvecklingslagen har avskaffats och kommer inte att återinföras.
• Kärnkraftsparentesen är förlängd genom att inom ramen för maximalt tio reaktorer tillåta nybyggnation på befintliga platser.
• Tillstånd kan ges för att successivt ersätta nuvarande reaktorer i takt med att de når sin ekonomiska livslängd.
• Tillstånd för nya reaktorer kommer att prövas enligt lagstiftningens krav på bästa tillgängliga teknik.
• Något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, kan inte påräknas.
I enlighet med energiöverenskommelsen föreslog därför regeringen att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer skulle avvecklas under en tvåårsperiod med start 2017. Skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer skulle avvecklas i två steg. I ett första steg sänktes skattesatsen den 1 juli 2017, från 14 770 kronor till 1 500 kronor per megawatt och kalendermånad av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn.
Det avdrag som medges när reaktorer är ur drift under en sammanhängande period som överstiger 90 kalenderdygn sänktes från 485 kronor till 49 kronor per megawatt och överskjutande kalenderdygn för att avspegla den förändrade skattesatsen. I ett andra avslutande steg upphävdes lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer den 1 januari 2018.
Enligt energiöverenskommelsen skulle den slopade skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer och sänkningen av fastighetsskattesatsen för vattenkraftverk finansieras genom en höjning av energiskatten på elektrisk kraft samtidigt som elintensiv industri skulle undantas. Regeringens bedömning var att skattesänkningarna för vatten- och kärnkraft borde finansieras genom en höjning av normalnivån för energiskatten på elektrisk kraft för hushåll och tjänstesektorn.
För att finansiera skattesänkningarna för vatten- och kärnkraft gjorde regeringen bedömningen att normalnivån för energiskatten på elektrisk kraft sammantaget behövde höjas med 4,2 öre per kilowattimme. Samtidigt innebar utfasningen av skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 2017–2018 att en större del av finansieringsbehovet uppstod under dessa två år, varför en större del av höjningen av energiskattesatsen också behövde ske dessa år. För att finansiera de stegvisa skattesänkningarna för vatten- och kärnkraft i enlighet med energiöverenskommelsen föreslog regeringen att normalnivån för energiskatten på elektrisk kraft skulle höjas i två steg. Förslaget att höja energiskattesatsen i två steg, när skattesänkningarna sker under fyra år, motiverades främst av att det var önskvärt att begränsa antalet regeländringar.
Genom ett första steg höjdes den 1 juli 2017 skattesatsen för andra halvåret av 2017 med 3,0 öre per kilowattimme. Denna höjning till 32,5 öre per kilowattimme kommer till uttryck genom en ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Eftersom helårseffekten av denna skatte-höjning uppstod 2018 finansierades energiskattehöjningen 2017 såväl de två stegen i avvecklingen av skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer under 2017–2018 som de två första sänkningarna av skattesatsen för vattenkraftverk under 2017–2018.
Genom ett andra steg genomfördes den 1 januari 2019 en lagreglerad höjning av skattesatsen motsvarande summan av en indexomräknad skattesats enligt en prognos för prisutvecklingen fram t.o.m. juni 2018 och 1,2 öre per kilowattimme, vilket innebär en skattesats om 34,7 öre per kilowattimme för kalenderåret 2019. Höjningen av energiskattesatsen med 1,2 öre per kilowatt-timme 2019 bedömdes finansiera de två sänkningarna av fastighetsskattesatsen för vattenkraftverk under 2019–2020.
Motionen
I kommittémotion 2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 16 föreslås att fastighetsskatten för vindkraft ska justeras till den normala industrifastighetsskatten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har nyligen prövat frågan om en ändrad fastighetsskatt för vindkraft och avslog då motsvarande motionsyrkande (bet. 2019/20:SkU21). Utskottet anförde i huvudsak att regeringens förslag i proposition 2016/17:142 Skatte-förslag med anledning av energiöverenskommelsen tillstyrktes och att regeringen i propositionen lämnade förslag på beskattningsändringar som motiverades av ramöverenskommelsen på energiområdet. Utskottet anförde vidare att förslagen innebär att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer fasas ut i två steg, att fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks i fyra steg samt att energiskatten på elektrisk kraft höjs i två steg.
Utskottet vidhåller sitt ställningstagande och är inte berett att tillstyrka ytterligare ändringar av fastighetsskatten för elproducerande enheter.
Motionsförslaget avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om förändrad boendebeskattning.
Jämför reservation 17 (SD), 18 (C) och 19 (V).
Bakgrund och gällande rätt
Fastighetsavgift
Den statliga fastighetsskatten på småhus och bostadsdelen i hyreshus ersattes den 1 januari 2008 av en kommunal fastighetsavgift (prop. 2007/08:27, bet. 2007/08:SkU10, rskr. 2007/08:90). För småhus bestämdes fastighetsavgiften till 6 000 kronor per värderingsenhet, dock högst 0,75 procent av taxerings-värdet. Fastighetsavgiften för bostadsdelen i hyreshus bestämdes till 1 200 kronor per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften ska årligen räknas upp med utvecklingen av inkomst-basbeloppet. Uttaget av kommunal fastighetsavgift har begränsats för pensionärer och personer som får sjuk- eller aktivitetsersättning (prop. 2007/08:156, bet. 2008/09:SkU3). Genom riksdagens beslut hösten 2009 (prop. 2009/10:33, bet. 2009/10:SkU15) utvidgades systemet med kommunal fastighetsavgift den 1 januari 2010 så att det även omfattar fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde, dvs. hus för vilka värdet understiger 50 000 kronor, och tomtmark för småhus som är bebyggd med småhus på ofri grund, t.ex. bostadshus på en tomt som arrenderas. Utvidgningen finansierades genom att taket för uppskovsbelopp sänktes från 1,6 till 1,45 miljoner kronor den 1 januari 2010.
Lagfart och inteckningar
Kostnaden för lagfart varierar beroende på om man har köpt, ärvt eller fått en fastighet i gåva. Vid gåva och arv betalas normalt ingen stämpelskatt. Däremot betalas en expeditionsavgift på 825 kronor. Är det exempelvis flera olika förvärvare eller servitut på flera olika fastigheter innebär det flera expeditions-avgifter. Expeditionsavgiften är tänkt att täcka kostnaden för handläggningen. Vid köp av fast egendom och tomträtter samt vid beviljande av inteckningar betalas, utöver expeditionsavgiften, en stämpelskatt. Skatten beräknas på det högsta egendomsvärdet (köpesumman alternativt taxeringsvärdet). För privatpersoner och bostadsrättsföreningar är stämpelskatten för lagfart och inskrivning av tomträtt 1,5 procent (lägsta kostnad är 50 kronor) och för juridiska personer (aktiebolag, föreningar m.fl.) 4,25 procent. Stämpelskatten på inteckningar i fast egendom eller tomträtt är 2 procent av det intecknade beloppet.
Underhålls- och periodiseringsfonder
Innehav av hyresbostäder utgör näringsverksamhet, vilket utöver fastighets-avgiften medför en löpande konventionell beskattning i form av skatt på näringsverksamheten. Medel som sparas eller sätts av för framtida underhåll beskattas med 22 procent. I det system för beskattning av näringsverksamhet som gällde före skattereformen 1990 fanns ett flertal möjligheter att bilda obeskattade reserver, och vissa näringsidkare hade möjlighet att på ett mer omfattande sätt skattemässigt jämna ut sina inkomster. Det system för beskattning av näringsverksamhet som infördes genom skattereformen byggde på sänkta skattesatser och marginalskatter med en generöst utformad allmän reserveringsmöjlighet, numera i form av periodiseringsfond, och kraftigt inskränkta reserveringsmöjligheter i övrigt.
Vid beräkning av näringsverksamhet kan avdrag göras för avsättning till periodiseringsfond. Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får göra avdrag med högst 30 procent av inkomsten. Juridiska personer får göra avdrag med högst 25 procent.
Vissa bostadsbeskattningsfrågor
Bostadsbeskattningskommittén överlämnade den 13 januari 2014 betänkandet Vissa bostadsbeskattningsfrågor till regeringen (SOU 2014:1). Kommitténs uppdrag har bestått av fem delar, varav den första avser beskattningen av hyresbostäder, den andra beskattningen av delägare i oäkta bostadsföretag och den tredje beskattningen av kooperativa hyresrättsföreningar. Den fjärde delen avser reglerna om skattereduktion för rot-arbete och den femte delen skattereglerna för privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden.
För att förbättra den skattemässiga ställningen för hyresrätter föreslår kommittén att den kommunala fastighetsavgiften för hyresrätter avskaffas, om hyresrätten upplåts för bostadsändamål inom ramen för en näringsverksamhet. Privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden omfattas inte av förslaget.
Kommittén föreslår att kooperativa hyresrättsföreningar som hyr de lägen-heter som hyrs ut till medlemmarna ska beskattas på samma sätt som föreningar som äger de lägenheter som hyrs ut till medlemmarna. Detta innebär att de förstnämnda föreningarna inte ska beskattas för hyresrelaterade inkomster.
Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet
I mars 2017 presenterade Utredningen om vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet slutbetänkandet Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet (SOU 2017:27). Uppdraget var att utreda de samhälls-ekonomiska effekterna av möjligheten att skattefritt sälja fastigheter i paketerad form. I uppdraget ingick att göra ett antal kartläggningar och analyser, bl.a. av den skattemässiga situationen för företag i fastighets-branschen, förekomsten av paketering av fastigheter, skattereglernas påverkan på ägar- respektive organisationsstrukturen samt rörligheten i fastighetsbranschen. På grundval av analyserna ska utredaren bedöma om fastighets-branschen eller investeringar i fastigheter kan anses vara skattemässigt gynnade. Vidare omfattade uppdraget vissa frågor om stämpelskatt. Utredningen föreslår bl.a. sänkt stämpelskatt från 4,25 procent till 2 procent. Utredningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Motionerna
I motion 2020/21:1890 av Hanna Westerén (S) föreslås en översyn av hur rättvisa villkor mellan upplåtelseformerna kan uppnås.
I motion 2020/21:1173 av Jan Ericson (M) föreslås en översyn av möjligheten att sänka skatterna på lagfarter och pantbrev.
I motion 2020/21:2226 av Maria Malmer Stenergard (M) föreslås att regeringen ska överväga att avskaffa stämpelskatten.
I kommittémotion 2020/21:1615 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 25–27, 29 och 31 föreslås att fastighetsavgiften för utsatta grupper, t.ex. för pensionärer eller de som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning, ska sänkas ytterligare, att studentbostäder ska klassificeras som elevhem, att skattefria underhållsfonder ska införas för att skapa förutsättningar att hålla hyrorna på en lägre nivå, att det görs en utredning om att höja det skattebefriade beloppet vid andrahandsuthyrning för att stimulera till uthyrning och därmed kunna möta den ökade efterfrågan på bostäder och att kapitalvinstskatten vid försäljning av obebyggd tomtmark under vissa förutsättningar ska vara högre än vid ordinarie bostadsförsäljningar för att minska omfattningen av spekulation.
I kommittémotion 2020/21:2554 Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 21 och 22 föreslås en utredning av bostadsbeskattningen för att forma ett system som gynnar arbetsmarknadens och bostadsmarknadens funktionssätt och en utredning om möjligheten att införa ett avdrag för reparationer på bostadshus och ekonomibyggnader belägna på jordbruksfastighet i anslutning till näringsverksamhet inom jordbruk för att vackra kulturmiljöer ska kunna bevaras och för att bostäder som inte nyttjas ska kunna bli tillgängliga.
I motion 2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 3 och 4 föreslås att skattefrihet vid delvis uthyrning ska införas för att skapa incitament att hyra ut delar av sin bostad och därigenom minska trycket på bostadsmarknaden och att skattefria underhållsfonder ska införas.
I motion 2020/21:2904 av Markus Wiechel och Mikael Strandman (båda SD) yrkandena 3 och 4 föreslås att studentbostäder ska klassificeras som elevhem och att beskattningen av studentkorridorer ska ske som en enhet och inte som enskilda studentrum så att fastighetsavgiften inte kan påföras.
I kommittémotion 2020/21:2927 Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 28 föreslås en utredning om att slopa fastighetsavgiften de första fem åren för den som för permanentboende tar över en byggnad som inte används.
I kommittémotion 2020/21:2949 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 12 föreslås en utredning om mer förmånliga skatteregler för andrahandsuthyrning och uthyrning av delar av den egna bostaden.
I kommittémotion 2020/21:3186 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 6 föreslås likaså en utredning om mer förmånliga skatteregler för andrahandsuthyrning och uthyrning av delar av den egna bostaden.
I motion 2020/21:523 av Emma Carlsson Löfdahl (-) föreslås en utredning om att fastighetsavgiften ska tillfalla den kommun där fastigheten är belägen.
I kommittémotion 2020/21:390 av Momodou Malcolm Jallow m.fl. (V) yrkande 13 föreslås en utredning om hur skattefria underhållsfonder kan användas.
I motion 2020/21:441 av Magnus Jacobsson (KD) föreslås en utredning om hur fastighetsaffärer på ofri grund kan hanteras på samma sätt som vanliga fastighetsaffärer.
I kommittémotion 2020/21:3055 av Emma Hult m.fl. (MP) yrkande 34 föreslås att det ska införas ett system där fastighetsägare ges möjlighet att avsätta medel för framtida renoveringar i en skattefri underhållsfond.
Utskottets ställningstagande
Bostadsbeskattningskommittén har överlämnat sitt betänkande Vissa bostadsbeskattningsfrågor (SOU 2014:1) till regeringen. Kommitténs uppdrag har varit att se över beskattningen av hyresbostäder, av delägare i oäkta bostadsföretag och av kooperativa hyresrättsföreningar. Vidare har uppdraget bestått av att utreda skattereglerna för privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden. Bostadsbeskattningskommitténs betänkande bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Utskottet finner inte anledning att föregå denna beredning.
Frågan om en översyn av stämpelskatten och dess utformning är aktualiserad inom Regeringskansliet genom Utredningen om vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet. Regeringen har vidare i december 2020 givit Lantmäteriet i uppdrag att utreda om det finns förutsättningar för att införa generell stämpelskatteplikt för förvärv av fast egendom genom fastighetsbildning på samma sätt som vid förvärv genom exempelvis köp eller byte, och i så fall lämna förslag med den innebörden.
Utskottet finner inte heller här skäl att föregripa regeringens beredning och pågående utredning.
Utskottet har vid flera tillfällen avslagit motsvarande yrkanden om att fastighetsavgiften för studentbostäder ska avskaffas (bet. 2017/18:SkU9). Som framgår av tidigare behandling har utskottet därvid anfört att den kommunala fastighetsavgiften för hyresenheter ändrades den 1 januari 2013 genom att både taket och procentsatsen sänktes samt att den generellt sänkta beskattningen av bostäder i hyreshus på detta sätt har fått ett genomslag även för hyreshus med studentbostäder.
Utskottet vidhåller sitt ställningstagande och är inte heller nu berett att tillstyrka motionsförslag om ändrad eller slopad fastighetsavgift.
Utskottet har vid tidigare behandlingar av olika motionsförslag om utbyggda skattefria reserveringsmöjligheter avstyrkt förslag om att reservera obeskattade medel till underhållsfonder i hyreshus med hänvisning till principerna bakom 1990 års skattereform.
Utskottet finner inte skäl att frångå sitt ställningstagande.
Enligt tidigare lydelse av 3 § fjärde stycket lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, förkortad FSL, fanns möjlighet att sätta ned fastighetsskatten om en byggnad som var avsedd för användning under hela året inte kunnat användas eller hyras ut under viss tid på grund av en eldsvåda eller liknande händelse. Vidare utgjorde samtliga grunder för nedsättning av fastighetsskatten, t.ex. brand, även grund för justering av taxeringsvärdet. Med hänsyn till det angelägna i att förenkla regelverket och mot bakgrund av de principiella betänkligheterna i möjligheten till dubbel skattelättnad ansåg regeringen att nedsättningen skulle utmönstras helt när regeringen föreslog att den statliga fastighetsskatten skulle ersättas med en kommunal fastighetsavgift. Utskottet tillstyrkte förslaget, och riksdagen införde de nya reglerna den 1 januari 2008 (prop. 2007/08:27, bet. 2007/08:SkU10, rskr. 2007/08:90).
Utskottet vidhåller sin inställning om grunden för att avskaffa nedsättningsmöjligheten.
Utredningen om bättre konkurrens i bostadsbyggandet överlämnade i december 2020 sitt betänkande Bygg och bo till lägre kostnad – förslag för bättre konkurrens i bostadsbyggandet (SOU 2020:75). Utredningen har tagit fram förslag som ska gynna en utveckling där lägre produktionskostnader återspeglas i boendekostnaderna och där företag med sådana affärsmodeller ges bättre förutsättningar att verka.
Regeringen har vidare tillsatt utredningar som ska lämna förslag på hur de kollektiva hyresförhandlingarna kan effektiviseras (Ju2020/00130) och om fri hyressättning i nyproduktion (dir. 2020:42). Den nya modellen ska bidra till en långsiktigt välfungerande hyresmarknad och ett effektivt utnyttjande av det aktuella delbeståndet. Ytterligare utredningar och bostadspolitiska reformer kommer enligt regeringen att genomföras de kommande åren i syfte att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt med avseende på både hyresmarknaden och det ägda boendet.
Investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande har reformerats och gjorts effektivare, och en andel av stödet har vikts till sociala kontrakt eller unga. För att minska risken för fallande bostadsinvesteringar och minskad sysselsättning inom byggbranschen avser regeringen att förstärka investeringsstödet så att det i ökad utsträckning bidrar till att planerade projekt kan fullföljas.
Utskottet konstaterar att Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet i den sakpolitiska överenskommelse som slöts i januari 2019 har aviserat att en omfattande skattereform ska genomföras, som bl.a. ska bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Utskottet är inte berett att föregripa den pågående beredningen.
Utskottet avstyrker samtliga motionsförslag i motsvarande delar.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om ändrad kapitalvinstbeskattning vid fastighetsförsäljning och om ändrade regler för beräkning av kapitalvinst.
Jämför reservation 20 (M).
Bakgrund och gällande rätt
En kapitalvinst som uppkommer vid försäljning, byte och liknande överlåtelser av en tillgång beskattas utan hänsyn till hur länge tillgången har innehafts. Den allmänna skattesatsen för kapitalvinster är 30 procent. Till följd av kvoteringsregler som anger hur stor del av vinsten som ska tas upp till beskattning blir den faktiska beskattningen lägre för vissa slag av tillgångar. När det gäller fysiska personers avyttringar av privatbostadsfastigheter medför kvoteringen att 22 procent av kapitalvinsten beskattas. Av kapitalförlusten vid avyttring av en privatbostadsfastighet ska 50 procent dras av (45 kap. 33 § IL).
Vid avyttring av en fastighet beräknas kapitalvinsten som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången (försäljningspriset) minskad med utgifterna för avyttringen (försäljningsutgifterna) och omkostnadsbeloppet. Om den sålda fastigheten är en ersättningsbostad ska vinsten vid kapitalvinst- beräkningen ökas med det uppskovsbelopp säljaren har fått. Som ersättning eller försäljningspris räknas det pris som avtalats mellan säljare och köpare. Utgifter för avyttringen ska avräknas från ersättningen och inte inräknas i omkostnadsbeloppet (44 kap. 13 § IL). Som försäljningsutgifter räknas mäklarutgifter och annan försäljningsprovision, advokatutgifter, utgifter för värdering av fastigheten och andra utgifter som säljaren har haft för försäljningen. De principer för kapitalvinstbeskattning av fastigheter som beskrivits ovan gäller också för bostadsrätter. Icke yrkesmässig avyttring av bostadsrätter beskattas alltså i kapital, medan yrkesmässig avyttring beskattas i näringsverksamhet.
För vinster från fysiska personers avyttringar av permanentbostäder i småhus och äkta bostadsrätter, dvs. i princip bostäder där avyttringen beskattas med 22 procents kapitalvinstskatt, kan uppskov med vinstbeskattningen beviljas om den avyttrade bostaden (ursprungsbostaden) ersätts med en annan bostad (ersättningsbostaden) inom en viss tid från avyttringen. Som villkor gällde tidigare att både ursprungsbostaden och ersättningsbostaden skulle ligga i Sverige. Genom en lagändring hösten 2006 utvidgades uppskovsmöjligheten till att också avse bostäder som ligger i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). De nya bestämmelserna gäller för avyttringar fr.o.m. den 1 februari 2007, men får på begäran av den skattskyldige tillämpas även på avyttringar som skedde under tiden den 1 januari 2006–31 januari 2007. Samtidigt anpassades systemet för att göra det möjligt för Skatteverket att följa upp att obeskattade vinster på ersättningsfastigheter i utlandet återförs till beskattning i Sverige.
I samband med att den statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades 2008 och ersattes med en kommunal fastighetsavgift höjdes kapitalvinstskatten för privatbostäder från 20 till 22 procent av vinsten. Möjligheten att skjuta upp beskattningen av kapitalvinsten genom uppskov kvarstod, men nya uppskovsbelopp begränsades till högst 1,6 miljoner kronor. Vidare ändrades beräkningen av uppskovsbeloppets storlek när ersättningsbostaden var billigare. Möjligheten till fortsatt uppskov när en bostad övergår genom arv, testamente, gåva eller bodelning slopades med undantag för vissa övergångar inom familjen.
Som en del i finansieringen av den nyssnämnda omläggningen av bostadsbeskattningen var uppskovsbeloppen räntebelagda fr.o.m. 2009 års taxering genom att den som hade fått uppskov skulle ta upp en schablonintäkt i inkomstslaget kapital. Schablonintäkten beräknades till 1,67 procent av det uppskovsbelopp som fanns vid ingången av inkomståret. Skatten var sedan 30 procent av schablonintäkten. Skatten motsvarade därmed ca 0,5 procent av uppskovsbeloppet. Vidare sänktes taket för uppskovsbeloppet från 1,6 miljoner kronor till 1,45 miljoner kronor för avyttringar som skedde fr.o.m. den 1 januari 2010.
Den 1 januari 2017 beslutade riksdagen att enligt regeringens förslag införa tidsbegränsade förändringar av reglerna för uppskov med beskattningen av kapitalvinsten. För försäljningar som genomförs under perioden den 21 juni 2016 till 30 juni 2020 slopades taket för uppskovsbeloppet vid försäljning av privatbostäder. Dessutom infördes samtidigt en ändring av metoden för att beräkna uppskovsbeloppet vid köp av en billigare bostad, som bl.a. innebär att uppskov alltid kan ges på någon del av vinsten. Denna beräkningsmetod är en återgång till det system som gällde fram till 2008. Syftet med ändringarna är att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
För att på längre sikt underlätta rörligheten på bostadsmarknaden beslutade riksdagen den 13 maj 2020 att enligt regeringens förslag göra en ändring i systemet med uppskov med beskattning av kapitalvinster vid avyttring av privatbostad genom att höja taket för uppskovsbeloppet från 1,45 miljoner kronor till 3 miljoner kronor för avyttringar som görs efter den 30 juni 2020.
För att öka utbudet av bostäder till försäljning och skapa flyttkedjor som underlättar rörligheten på bostadsmarknaden beslutade riksdagen den 25 november 2020 att enligt regeringens förslag avskaffa schablonintäkten på uppskovsbeloppet. Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2021.
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3102 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 37 föreslås att taket på uppskovsbeloppet ska tas bort och att räntan på uppskovet ska slopas för att få en bättre fungerande bostadsmarknad.
I motionerna 2020/21:1367 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 och motion 2020/21:1389 av Sten Bergheden (M) föreslås att regeringen ska överväga att tillsätta en utredning som ser över möjligheterna att ta bort eller minska kapitalvinstbeskattningen vid bostadsflytt för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
I motion 2020/21:1857 av Camilla Waltersson Grönvall (M) föreslås en justering av den gällande lagstiftningen för att åstadkomma en likvärdig behandling vid kapitalvinstbeskattning av bostäder.
I motion 2020/21:2565 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M) föreslås en utredning om möjligheten till en anpassad kapitalvinstbeskattning av en ägd bostad i förhållande till den tid den varit i säljarens ägo.
I motion 2020/21:377 av Jörgen Grubb (SD) föreslås att kapitalvinstskatten vid försäljning av privatbostäder ska sänkas för att få igång flyttkedjor.
I motion 2020/21:498 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD) föreslås att det ska utredas om inköpspriset för en permanentbostad vid försäljning bör justeras för inflation vid beräkning av realisationsvinst.
I motion 2020/21:501 av Jimmy Ståhl (SD) föreslås en utredning om att avskaffa kapitalvinstskatten vid försäljning av fastigheter för att få igång flyttkedjor.
I motion 2020/21:1598 av Patrik Jönsson (SD) föreslås en utredning om en ny modell för kapitalvinstbeskattning vid försäljning av bostäder.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tillfällen avslagit motsvarande yrkanden om en översyn av beskattningsreglerna för kapitalvinster på bostäder (senast i bet. 2018/19:SkU11). Utskottet framhöll då att Skatteverket på regeringens uppdrag har redovisat flera förslag på ändringar av kapitalvinstbeskattningen av privatbostäder i promemorian Förenklad beskattning och förbättrad service vid försäljning av privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Regeringen har också nyligen infört mer generösa regler för uppskov av kapitalvinstbeskattning för att öka rörligheten på bostadsmarknaden samt aviserat ytterligare åtgärder som bl.a. ska öka utbudet av nya hyresbostäder, effektivisera plan- och överklagandeprocesser och främja ett ökat utbud av byggbar mark.
Vidare är schablonintäkten på uppskovsbeloppet sedan den 1 januari 2021 slopad eftersom den antogs kunna leda till inlåsningseffekter i oönskade boendesituationer och minskad ekonomisk möjlighet att köpa en ny bostad.
I den sakpolitiska överenskommelse som slöts mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet i januari 2019 anges bl.a. att en omfattande skattereform ska genomföras som bl.a. ska bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om ändrad kapitalvinstbeskattning vid fastighetsförsäljning eller om ändrade regler vid beräkning av kapitalvinst.
Utskottet avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om en översyn av reglerna om sponsring.
Jämför reservation 21 (C) och 22 (KD).
Gällande rätt
Med sponsring avses vanligtvis ekonomiska bidrag från företag till idrott, kultur eller någon annan allmännyttig verksamhet. Avdragsrätten för sponsor-bidrag bedöms utifrån de bestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet.
Huvudregeln, som finns i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, anger att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Samma kapitel innehåller ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen av avdragsrätten för vissa typer av utgifter. Som exempel kan nämnas att särskilda inskränkningar i avdragsrätten gäller för utgifter för representation, som ofta har karaktär av levnadskostnader, medan utgifter för forskning och utveckling bedöms enligt en mer generös regel än huvudregeln. För sponsorbidrag finns inga regler utöver huvudregeln.
En principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är förbudet i 9 kap. 2 § IL mot att dra av sina levnadskostnader och liknande. Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet. Av lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter som inte får dras av vid inkomsttaxeringen. Avdragsrättens omfattning, bl.a. mot bakgrund av gåvo-förbudet, har prövats av Regeringsrätten. I ett uppmärksammat mål (Procordias sponsring av Operan, mål nummer 2677-1998) klargjorde Regeringsrätten att sponsring omfattas av förbudet mot avdrag för gåvor om mottagaren inte tillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader i denna. Den omständigheten att sponsringen var ägnad att för-bättra sponsorns goodwill och därigenom kunde vara kommersiellt motiverad innebar inte i sig att sponsringen förlorade sin karaktär av gåva.
Företag ska enligt 16 kap. 2 § IL dra av utgifter för representation och liknande ändamål som har ett omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom när det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärs-förbindelser eller liknande eller när utgifterna avser jubileum eller personal-vård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. För måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé finns en särskild avdragsram fastlagd i lagtexten.
Med forskning avses systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommer-siellt syfte ta fram ny kunskap. Med utveckling avses systematiskt och kvalifi-cerat arbete med att i kommersiellt syfte använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana.
Motionerna
I motion 2020/21:2582 av Lotta Finstorp (M) föreslås en översyn av skatte-lagstiftningen om sponsring för att kunna skapa ett könsneutralt system för sponsring av idrotten.
I kommittémotion 2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 11 föreslås en översyn av reglerna om sponsring för att göra sponsring enklare för mindre kulturyttringar och föreningar.
I motion 2020/21:319 av Rickard Nordin (C) föreslås en översyn av skatte-lagstiftningen för att det ska bli mer skattemässigt gynnsamt för företag att sponsra damidrotten och därmed göra sponsringen mer jämställd.
I kommittémotion 2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 15 föreslås en översyn av regelverken för sponsring inom kultursektorn för att underlätta och uppmuntra enskilda och företag att bidra finansiellt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar inledningsvis att med sponsring brukar förstås att företag lämnar ekonomiskt stöd till verksamheter av idrottslig, kulturell eller annars allmännyttig natur. Sponsring är ett vanligt inslag i företags marknadsföring, men även andra arter av motprestationer än reklam kan förekomma.
Som grundregel vid beskattningen gäller att utgifter för att förvärva inkomster ska dras av som kostnad, medan avdrag för gåvor inte medges. Sponsring kan betraktas som en avdragsgill kostnad, om värdet av mot-prestationen står i rimlig proportion till stödet.
Utskottet konstaterar vidare att det är en viktig del i ett fungerande skatte-system att reglerna om avdrag för sponsring är generella och tydliga. Det är också en av de bärande principerna bakom skattepolitiken. Frågorna om en mer jämställd idrott eller om sponsring av kulturen bör därför enligt utskottets mening inte lösas genom undantag i skattereglerna. Utskottet är därför inte berett att nu rikta ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av reglerna om sponsring.
Motionsförslagen avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om en utvärdering och en ändring av tonnagebeskattningen samt om en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar.
Jämför reservation 23 (M), 24 (SD) och 25 (KD).
Bakgrund
Tonnagebeskattning innebär att inkomsten från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån storleken på fartygens lastutrymme, med en teknisk term kallad nettodräktighet. Den schablonmässigt beräknade inkomsten beskattas med den gällande skattesatsen.
Riksdagen tillstyrkte den 28 september 2016 regeringens förslag om att införa tonnagebeskattning i Sverige (prop. 2016/17:127, bet. 2016/17:SkU6, rskr. 2016/17:6). Bestämmelserna trädde i kraft den 20 oktober 2016.
För att rederiverksamheten ska anses som kvalificerad ska den bl.a. avse transport av gods och passagerare till sjöss med fartyg som har en viss minsta total innesluten volym (med en teknisk term kallat bruttodräktighet), har sin strategiska och ekonomiska ledning i Sverige och huvudsakligen används i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land. För att rederiverksamheten ska anses vara kvalificerad krävs vidare bl.a. att en viss andel av fartygen i företagets flotta är svenskregistrerade respektive registrerade i ett register i en stat inom Europeiska unionen. Företag som vill att rederiverksamheten ska tonnagebeskattas i stället för att beskattas konventionellt ska ansöka om godkännande för tonnagebeskattning i förväg. Ett godkännande för tonnage-beskattning gäller tills vidare. Företaget kan som huvudregel lämna systemet tidigast efter tio beskattningsår.
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3469 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 1 föreslås en utvärdering av tonnageskatten för att få fler svenskflaggade fartyg.
I kommittémotion 2020/21:2211 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7 föreslås att fler fartyg ska få möjligheten att välja att omfattas av tonnageskattesystemet eftersom sjöfarten fortfarande är hårt konkurrensutsatt och behöver mer likvärdiga villkor i förhållande till andra nationer och en översyn av regelverket med stämpelskatt för fartyg för att få fler svenskflaggade fartyg och en renare flotta.
I kommittémotion 2020/21:2809 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 36 och 41 föreslås att tonnageskatten ska utvecklas för att stärka förutsättningarna för den svenska sjöfarten och att möjligheten att ta bort stämpelskatten på fartygsinteckningar ska utredas.
I kommittémotion 2020/21:505 av Hampus Hagman (KD) föreslås att tonnageskattesystemet ska förenklas så att fler kan omfattas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ett svenskt tonnage-beskattningssystem i betänkande 2016/17:SkU6, för vilket det fanns ett samstämmigt stöd i riksdagen.
När det gäller yrkandet om en ändring av tonnagebeskattningen har utskottet nyligen prövat motsvarande yrkande (bet. 2019/20:SkU21). Utskottet framhöll då att syftet med att införa ett system med tonnagebeskattning är att ge svenska rederier i internationell trafik konkurrensvillkor som är likvärdiga med villkoren för rederier i jämförbara länder i Europa. Även om svenska fartyg i inrikes trafik kan utsättas för konkurrens från utländska fartyg som omfattas av tonnagebeskattning är det framför allt fartyg i internationell trafik som är utsatta för internationell konkurrens. Utgångspunkten är därför att systemet med tonnagebeskattning är begränsat till fartyg som används i internationell trafik. För att undvika svåra bedömningsfrågor och gräns-dragningsproblem räcker det att ett fartyg huvudsakligen ska användas i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land för att vara kvalificerat. Att fartyget huvudsakligen ska användas i internationell fart eller inrikes fart i ett annat land innebär att fartyget till 75 procent eller mer ska användas i sådan trafik (jfr prop. 1999/2000:2 del 1 s. 502f.).
Finansminister Magdalena Andersson anförde i flera svar på skriftliga frågor i januari, februari och november 2020 att regeringen har för avsikt att följa upp och utvärdera effekterna av lagstiftningen om tonnagebeskattning. Hon har vidare anfört att eventuella överväganden om ändringar av stämpelskatten för fartygsinteckningar bör göras med beaktande av vad utvärderingen av reformen utvisat och att en sådan inte bör göras förrän systemet har varit i kraft i några år.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkänna-givanden till regeringen om en ändring av tonnagebeskattningen eller om en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar.
Motionsförslagen avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om att utreda en avdragsrätt för företags konstinköp.
Jämför reservation 26 (C).
Motionen
I kommittémotion 2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 10 föreslås en utredning av möjligheten att införa avdragsrätt för konst för företag eftersom det kan vara ett sätt att skapa en större marknad för ny konst utan statlig styrning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt motionsförslag om ändrad avdragsrätt för konstinköp och framhållit att företagens skatteregler inte i första hand bör utformas för att fungera som ett indirekt stöd till konstnärlig verksamhet.
Utskottet anser inte att det finns något skäl att nu göra en annan bedömning. Motionsförslaget avstyrks därmed.
|
1. |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:3102 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 34,
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1,
2020/21:3324 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 12 och
2020/21:3373 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 5 och
avslår motionerna
2020/21:299 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 9 och 13,
2020/21:431 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 7,
2020/21:520 av Josef Fransson (SD),
2020/21:668 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 5, 6 och 8,
2020/21:718 av Tobias Andersson m.fl. (SD),
2020/21:1229 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1686 av Laila Naraghi m.fl. (S),
2020/21:1717 av Lars Jilmstad (M),
2020/21:1855 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 12, 14, 16, 17 i denna del, 18 och 19,
2020/21:2728 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkande 5,
2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 16,
2020/21:2736 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 5,
2020/21:2921 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11,
2020/21:3253 av Mats Persson m.fl. (L),
2020/21:3407 av Jakob Forssmed m.fl. (KD),
2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2 och
2020/21:3638 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkande 3.
Ställningstagande
I vårbudgeten 2020 presenterade regeringen en ny satsning på miljösparkonto, ett subventionerat sparkonto där pengarna ska gå till miljövänliga projekt. Satsningen bekostas genom höjd skatt på bl.a. investeringssparkontot (ISK). Det innebär att regeringen premierar sparare som flyttar sina pengar till miljösparkonto och samtidigt straffar fondspararna. Vi menar att det är en mycket olycklig utveckling. Sparkonton ger generellt sett lägre avkastning än fondsparande och därtill påverkar det ISK-kontots attraktivitet negativt.
Vi värnar ISK-kontots kärnvärden eftersom det ska vara ett enkelt sparande, med låga trösklar, präglat av förutsägbarhet och långsiktighet. Det bidrar till en sund sparandekultur, bättre förutsättningar för fler att köpa en bostad och en bättre samhällsekonomi i stort.
För att bidra till omställning och kompetensutveckling under arbetslivet bör arbetsgivarna få bättre möjligheter att investera i sina anställdas utbildning. För att understödja kompetensutveckling ska därför en skattelättnad införas för företag som köper utbildning till sina anställda. En sådan skattelättnad innebär att arbetsgivaren kan få en reducerad kostnad vid inköp av externa kurser som bidrar till kompetensutveckling så att det blir mindre kostnadskrävande att investera i sina medarbetare. Vi föreslår därför att möjligheten att införa ett sådant avdrag ska utredas.
|
2. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:668 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 5, 6 och 8,
2020/21:718 av Tobias Andersson m.fl. (SD),
2020/21:1229 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 12, 14, 16, 17 i denna del, 18 och 19 samt
avslår motionerna
2020/21:299 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 9 och 13,
2020/21:431 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 7,
2020/21:520 av Josef Fransson (SD),
2020/21:1686 av Laila Naraghi m.fl. (S),
2020/21:1717 av Lars Jilmstad (M),
2020/21:1855 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2020/21:2728 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkande 5,
2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 16,
2020/21:2736 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 5,
2020/21:2921 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11,
2020/21:3102 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 34,
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1,
2020/21:3253 av Mats Persson m.fl. (L),
2020/21:3324 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 12,
2020/21:3373 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 5,
2020/21:3407 av Jakob Forssmed m.fl. (KD),
2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2 och
2020/21:3638 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkande 3.
Ställningstagande
Investeringar leder till sysselsättning och utveckling. Vår vision är att vårt land ska generera välstånd till godo för hela samhället. En viktig komponent i detta är att det ska vara lönsamt att investera i nya idéer och industriella koncept. Investeraravdraget är ett bra verktyg för att styra riskkapital mot mindre företag, som troligen hade varit mindre intressanta att investera i utan avdraget. Vi har för avsikt att vidareutveckla investeraravdraget med beaktande av nivån på avdraget, möjligheten för juridiska personer att nyttja avdraget och att låta allmänheten använda sig av det för investeringar i riskkapitalfonder som satsar på småföretag. Vi föreslår därför att möjligheten för juridiska personer att använda investeraravdraget ska utredas och att nivån på investeraravdraget ska ökas.
I budgetpropositionen för 2016 valde den rödgröna regeringen att endast fyra år efter införandet av investeringssparkontot ändra förutsättningarna för sparformen och tillförde ett strafftillägg om 0,75 procent av avgiftsunderlaget. De småsparare som t.ex. skulle vilja återgå med sitt sparande till en vanlig aktiedepå tvingas att avyttra samtliga värdepapper då värdepapper inte kan flyttas ut från investeringssparkontot. Vi föreslår därför att beräkningen av avgiftsunderlaget för investeringssparkonton ska återställas till den ursprungliga nivån vid införandet.
I takt med att värdepappershandeln utvecklats har brister i lagen om investeringssparkonto utkristalliserat sig. Vid börsnoteringar är det vanligt förekommande att emissioner innehåller både nyemitterade och befintliga aktier, t.ex. när storägare avyttrar ett eget innehav. Kombinationen av nyemitterade och befintliga aktier har gjort att vissa banker och finansinstitut exkluderat innehavare av investeringssparkonton från deltagande i dessa börsnoteringar. Anledningen är en otydligt formulerad lagtext som räknar upp vilka tillgångar som är tillåtna att överföra till investeringssparkontot, vilket av några marknadsaktörer tolkats som att det som inte räknas upp inte är tillåtet. Vidare anger lagtexten att investeringssparkontot upphör om kontoinnehavaren eller investeringsföretaget inte följer bestämmelserna i lagen. Flera aktörer har därför vidtagit försiktighetsåtgärder och utestängt innehavare av investeringssparkonton från mixade emissioner, medan andra tvärtom har erbjudit sina kunder att delta trots att de inte har bestått av 100 procent nyemitterade aktier. Vi föreslår därför att lagen ska förtydligas och moderniseras och därigenom möjliggöra för innehavare att delta i fler nyemissioner.
När kapitalförsäkringar infördes gjordes detta med en modell för långsiktig schablonmässig avkastningsskatt utifrån schablonintäkt och kapitalskatt som beräknades på basis av kontots totala värde. Senare har även investeringssparkonton tillkommit. Regeringen har dock förändrat beskattningen genom att göra ett avsteg från marknadsräntorna som grund för skatten. Vi vill att den senaste höjningen av avkastningsskatten ska återställas eftersom den på sikt kan innebära en i genomsnitt högre beskattning än normal kapitalskatt.
Coronapandemin har kraftigt påverkat det svenska näringslivet och än har vi inte sett de totala effekterna. I efterdyningarna av pandemin kommer vi att behöva se över dels hur vi skapar förutsättningar för svenska företag att ta sig igenom den ansträngda situationen, dels hur näringslivet ska rustas inför framtiden och hur dess konkurrenskraft kan stärkas. Ett förslag som är av intresse är en förändring av dagens system för ett bolags resultatutjämning över åren. I dag kan ett bolag kvitta förluster endast mot eventuella vinster kommande år. Vi föreslår därför en utredning om möjlighet för ett företag att kvitta förluster mot tidigare års vinster, en s.k. carry back som bl.a. används i USA, Storbritannien och Kanada.
Vi anser att Sveriges företagare är viktiga för vårt välstånd, vår välfärd och trygghet. Det är viktigt att förstå att varje företag är unikt, varje uppstart har sin särskilda resa och varje konjunktur har sitt tidstypiska utfall. Vi föreslår därför en utredning om att förenkla och förbättra reglerna om periodiseringsfonder när det gäller maxbelopp, tidsperiod för återföring samt maximalt antal fonder.
Runt om i Sverige arrangeras marknadsplatser där enskilda företagare kan ställa ut sina varor till försäljning. Detta är mycket positivt inte minst för kulturlivet och för svenskproducerade varor. Beskattningen av dessa verksamheter tycks dock variera ganska kraftigt. Kassaregisterlagen är del av det regelverk som innefattar sådana tillfälliga marknader, men den har tekniska begränsningar. Vi föreslår därför att möjligheten att införa en schablonbeskattning eller andra beskattningsmetoder för företag som säljer varor på tillfälliga marknader ska utredas.
Forskning och utveckling är en fundamental del av företagens produktutveckling som genererar tillväxt, arbetstillfällen och på lång sikt framtida ekonomiskt underlag för finansiering av trygghet och välfärd. Vi vill ge ett extra ekonomiskt utrymme för de tidiga innovationsprocesserna i företag och deras avdelningar eller specifika dotterbolag för forskning och utveckling. Vi föreslår därför en utredning om möjligheten att införa särskilda skattelättnader för forskning och utveckling.
Under en längre tid har skuldsättningen successivt ökat i samhället, vilket långsiktigt kan komma att utgöra en samhällsrisk. Vi tror att det i allmänhet är positivt att uppmuntra till ett buffertsparande och bromsa riskerna för privat överskuldsättning. En skattemässigt enkel och fördelaktig beskattning är att föredra för att uppmuntra till privat sparande. Vi föreslår därför att det ska utredas hur kapitalskatterna ska utformas och hur en finansiell beskattning bäst stimulerar till sparande och motverkar överskuldsättning.
|
3. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2921 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11 och
avslår motionerna
2020/21:299 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 9 och 13,
2020/21:431 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 7,
2020/21:520 av Josef Fransson (SD),
2020/21:668 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 5, 6 och 8,
2020/21:718 av Tobias Andersson m.fl. (SD),
2020/21:1229 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1686 av Laila Naraghi m.fl. (S),
2020/21:1717 av Lars Jilmstad (M),
2020/21:1855 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 12, 14, 16, 17 i denna del, 18 och 19,
2020/21:2728 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkande 5,
2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 16,
2020/21:2736 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 5,
2020/21:3102 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 34,
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1,
2020/21:3253 av Mats Persson m.fl. (L),
2020/21:3324 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 12,
2020/21:3373 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 5,
2020/21:3407 av Jakob Forssmed m.fl. (KD),
2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2 och
2020/21:3638 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkande 3.
Ställningstagande
Avdraget för forskning och utveckling är ett viktigt instrument för att stärka tillväxten och företagens konkurrenskraft. Det är också viktigt att digital utveckling kan utgöra grund för avdrag. Jag föreslår därför att avdraget för forskning och utveckling ska förstärkas.
|
4. |
av Tony Haddou (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:299 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 9 och
2020/21:431 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 7 och
avslår motionerna
2020/21:299 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 13,
2020/21:520 av Josef Fransson (SD),
2020/21:668 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 5, 6 och 8,
2020/21:718 av Tobias Andersson m.fl. (SD),
2020/21:1229 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1686 av Laila Naraghi m.fl. (S),
2020/21:1717 av Lars Jilmstad (M),
2020/21:1855 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 12, 14, 16, 17 i denna del, 18 och 19,
2020/21:2728 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkande 5,
2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 16,
2020/21:2736 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 5,
2020/21:2921 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11,
2020/21:3102 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 34,
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1,
2020/21:3253 av Mats Persson m.fl. (L),
2020/21:3324 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 12,
2020/21:3373 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 5,
2020/21:3407 av Jakob Forssmed m.fl. (KD),
2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2 och
2020/21:3638 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkande 3.
Ställningstagande
I en internationell granskning 2017, samordnad av tyska ideella medieorganisationen Correctiv, avslöjades de s.k. cum/cum- och cum/ex-bedrägerierna, som drabbat flera länder i Europa. Det visade sig att flera stora europeiska banker har medverkat i dessa skatteupplägg och enligt en tidigare bankchef vid SEB har omfattande skatteupplägg med aktieägartransaktioner gjorts i Sverige.
Den första varianten innebär att aktier, precis före utdelningstillfället, lånas ut eller tillfälligt avyttras till en svensk bulvan. Eftersom bulvanen är registrerad ägare till aktierna tillfaller utdelningen bulvanen. I nästa steg återlämnar eller säljer bulvanen tillbaka aktierna, normalt till samma pris, men betalar den andra parten erhållen utdelning, eventuellt med avdrag för en premie. Därmed behöver den ursprungliga utländska aktieägaren inte betala någon källskatt på utdelningen.
Den andra varianten innebär att korttidshandel med aktier sker kring utdelningstillfället i syfte att göra ägandet diffust så att flera parter kan kräva tillbaka skatt på en och samma aktieutdelning.
En utredning 2019 från Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) visar att skatteundandragandet i samband med aktieutdelningarna tycks fortsätta. I Tyskland har en ny lag antagits som en reaktion på cum/cum-transaktioner. De nya reglerna innebär att den skattskyldige måste ha varit både civilrättslig ägare och ekonomisk förmånstagare under 45 dagar före och efter aktieutdelningen. I Sverige har inget gjorts, trots upprepade påstötningar från bl.a. Vänsterpartiet. Jag föreslår därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett regelverk som liknar det som finns i Tyskland när det gäller aktieutdelningar.
En grundläggande skatterättslig princip – inte bara i Sverige – är att de vinster som har uppstått när en person är skattskyldig i ett land också beskattas i det landet. En rad länder har regler om särskilda beskattningskonsekvenser för fysiska personer som flyttar ut. I Sverige kommer den principen till uttryck genom den s.k. tioårsregeln i inkomstskattelagen. Det är dock känt att tioårsregeln har betydande brister.
Under förra mandatperioden gav regeringen Skatteverket i uppdrag att ta fram ett förslag om utflyttningsskatt. Uppdraget redovisades i Skatteverkets promemoria Exitbeskattning för fysiska personer (2017). Promemorian var detaljrik och innehöll konkreta lagförslag. Förslaget mötte dock stark kritik från näringslivets olika lobbyorganisationer, varpå regeringen drog tillbaka förslaget. Det har nu gått över två år sedan regeringen drog tillbaka förslaget, dock utan att återkomma till riksdagen med förslag till alternativ lösning. Jag föreslår därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag på en utflyttningsskatt för fysiska personer.
Jag har vid upprepade tillfällen lagt fram förslag till riksdagen om att utreda huruvida inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe är ändamålsenligt utformade för att täcka in utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige. Utskottet har avslagit dessa förslag, senast med hänvisning till att frågan om vad som anses utgöra ett fast driftställe ingår som en del i det pågående internationella arbetet inom ramen för bl.a. OECD. Utskottet är inte berett att föregripa detta arbete (bet. 2019/20:SkU21). Jag delar inte utskottets bedömning. Problemet med nuvarande regler kvarstår, vilket bl.a. framhålls av Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads). Enligt Byggnads bör det införas en striktare tolkning av begreppet fast driftställe: Ett företag som kontinuerligt, regelbundet eller periodiskt är aktivt i Sverige under en tolvmånadersperiod ska alltid anses etablerat i Sverige (Byggnads 2016, Konkurrens på lika villkor). Jag föreslår därför att det ska utredas om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige.
|
5. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3407 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) och
avslår motionerna
2020/21:299 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 9 och 13,
2020/21:431 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 7,
2020/21:520 av Josef Fransson (SD),
2020/21:668 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 5, 6 och 8,
2020/21:718 av Tobias Andersson m.fl. (SD),
2020/21:1229 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1686 av Laila Naraghi m.fl. (S),
2020/21:1717 av Lars Jilmstad (M),
2020/21:1855 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 12, 14, 16, 17 i denna del, 18 och 19,
2020/21:2728 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkande 5,
2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 16,
2020/21:2736 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 5,
2020/21:2921 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11,
2020/21:3102 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 34,
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1,
2020/21:3253 av Mats Persson m.fl. (L),
2020/21:3324 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 12,
2020/21:3373 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 5,
2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2 och
2020/21:3638 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkande 3.
Ställningstagande
Investeringssparkonto (ISK) infördes i januari 2012 och har sedan dess vuxit snabbt till att bli den vanligaste kontotypen för aktivt aktie- och fondsparande.
Sparformen kom till för att underlätta för vanliga privata sparare att placera sina pengar: kontot kommer helt utan avgifter och utan vinstskatt (utan schablonskatt på hela insättningen), vilket ökar rörligheten och spararna kan flytta sina innehav smidigt mellan banker inom olika investeringssparkonton.
De senaste åren har det dock uppmärksammats att lagstiftningen är tvetydig när det gäller vissa aktietransaktioner, vilket har gjort att banker tolkat lagstiftningen olika – och därmed inte behandlat alla sparare lika. Problemet uppstår när noterade bolag ska göra emission med både nyemitterade och befintliga aktier, eller när bolag ska noteras och där både nyemitterade och befintliga aktier är en del av prospektet. Sådana befintliga aktier nämns dock inte i lagstiftningen som giltiga tillgångar att överföra till ett investeringssparkonto. Eftersom bankerna gör olika tolkningar av lagstiftningen har vissa sparare fått möjligheten att teckna sig för emissionen eller noteringen, medan andra har nekats.
Skatteverket gjorde i somras ett förtydligande, nämligen att befintliga aktier inte får föras in på ett investeringssparkonto. För att ta del av ett sådant erbjudande måste banken se till att tillgången förs över till ett annat värdepapperskonto. Därefter kan tillgången avyttras och beskattas, för att sedan överföras till ett investeringssparkonto. Detta innebär dels ett mycket påtagligt administrativt krångel, dels en potentiell dubbelbeskattning av aktierna och givet bankernas hantering - en olikhet inför lagen.
Jag föreslår därför att regeringen ska återkomma med ändringar i lagen om investeringssparkonto som gör det möjligt att hantera befintliga aktier i ett erbjudande om emission eller notering på samma sätt som nyemitterade aktier.
|
6. |
av Gulan Avci (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3253 av Mats Persson m.fl. (L),
avslår motionerna
2020/21:299 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 9 och 13,
2020/21:431 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 7,
2020/21:520 av Josef Fransson (SD),
2020/21:668 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 5, 6 och 8,
2020/21:718 av Tobias Andersson m.fl. (SD),
2020/21:1229 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1686 av Laila Naraghi m.fl. (S),
2020/21:1717 av Lars Jilmstad (M),
2020/21:1855 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 12, 14, 16, 17 i denna del, 18 och 19,
2020/21:2728 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkande 5,
2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 16,
2020/21:2736 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 5,
2020/21:2921 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11,
2020/21:3102 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 34,
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1,
2020/21:3324 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 12,
2020/21:3373 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 5,
2020/21:3407 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) och
2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2 och
[OKÄND INSTÄLLNING] motion
2020/21:3638 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkande 3.
Ställningstagande
Privatsparande har på senare år väckt ett ökat intresse i Sverige. Detta är en utveckling som vi välkomnar. En ekonomisk buffert kan vara både en försäkring mot det oförutsedda och biljetten till individens livsmål. Alliansregeringens reform med införandet av investeringssparkonto (ISK) har skapat en attraktiv sparform där både användning och beskattning är enkel att förstå. Detta bidrar till en demokratisering av sparandet och därmed ökad egenmakt för fler.
På senare tid har dock flera banker varnat för att ISK missgynnas vid börsintroduktion. Eftersom lagen kräver olika hantering av nyemitterade och befintliga aktier har t.ex. Avanza och Nordnet gjort bedömningen att ISK-sparare inte kunnat delta vid uppmärksammade börsintroduktioner såsom Readly eller Spotlight. Detta hotar den demokratisering av sparandet som har varit lagstiftarens ursprungliga avsikt med reformen. Vi föreslår därför en snabbutredning och en förändring av regelverket för investeringssparkonto när det gäller nyemissioner.
|
7. |
Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (SD) |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 15.
Ställningstagande
Fåmansbolagsskattereglerna, eller de s.k. 3:12-reglerna, är ett komplext system vars syfte är att förhindra att näringsidkare inkomstväxlar, dvs. tar ut en lågbeskattad utdelning från företaget vilken vanligtvis beskattas som inkomst av kapital, i stället för en betydligt högre beskattad inkomst av tjänst. De innehåller även ett system för att räkna ut gränsbelopp, under vilket företagaren kan göra en utdelning till en lägre skattesats. Systemet är komplicerat och vi föreslår därför en utredning om hur en förenkling av fåmansbolagsskattereglerna kan genomföras
|
8. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:724 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 45 och
avslår motionerna
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkandena 15 och 16 samt
2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 12.
Ställningstagande
För oss handlar landsbygdspolitik om att ge goda förutsättningar för människor som lever, bor och verkar på landsbygden. Generationsskiften och företagsöverlåtelser inom lantbruksföretag kommer i allt högre grad att innebära stora kapitalinsatser. I det sammanhanget är utformningen av jordförvärvs- och arrendelagstiftningen viktig. Vi föreslår därför att det ska utredas hur generationsskiften inom lantbruket i högre grad ska kunna underlättas.
|
9. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkandena 15 och 16 samt
2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 12 och
avslår motion
2020/21:724 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 45.
Ställningstagande
Jag anser att skatteregler måste underlätta företagande, eftersom företagande är grunden för vårt välstånd. Regelverken måste underlätta för fler företag att starta, men minst lika viktigt är att underlätta för befintliga företag att vara livskraftiga över tid. Ett sätt att bidra till det är att underlätta ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag, ofta kallat generationsväxlingar. Dessa innebär ofta att ett företag tas över av nästa generation i familjen.
Tack vare M/KD-budgeten för 2019 togs ett steg i rätt riktning genom att det i den säkerställdes att generationsskiften kan ske utan att någon missgynnas skattemässigt. Fortfarande kvarstår dock onödiga hinder som försvårar dessa generationsväxlingar. En förutsättning för att generationsväxlingar ska behandlas på samma sätt som försäljning till en extern part är att den tidigare delägaren har upphört att vara verksam i familjeföretaget. Något liknande krav finns inte när försäljning sker till extern part. Ofta är det ett krav från kreditgivare att överlåtaren stannar kvar en tid i företaget, vilket också påpekades av flera remissinstanser i samband med att beslutet togs. Konsekvensen blir att det ställs höga krav på familjeföretag att i god tid planera för en generationsväxling och att hinder som försvårar detta fortfarande är kvar. Jag föreslår därför att regeringen ska lägga fram ett förslag om hur generationsväxling i företag kan underlättas ännu mer.
Många svenska företag riskerar att behöva läggas ned när företagarnas barn inte vill ta över verksamheten. Den företagare som vill gå i pension riskerar därmed att behöva likvidera sitt livsverk, trots att det är livskraftigt. För bara några decennier sedan var det vanligt att familjeföretag togs över av barnen, men idag görs detta bara i omkring 30 procent av fallen, och trenden verkar fortsätta nedåt. Inom kort kommer också många företagare att gå i pension. 60 procent av företagarna är över 50 år och 29 procent är över 65. Jag vill därför att möjligheten till ägarskiften till personal ska utredas.
|
10. |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3356 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 1 och
avslår motionerna
2020/21:729 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 29,
2020/21:901 av Per Åsling (C),
2020/21:904 av Per Åsling (C) yrkande 5,
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 13,
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 10,
2020/21:2808 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 43 och 77–80,
2020/21:2928 av Peter Helander m.fl. (C) yrkandena 6 och 7 samt
2020/21:2940 av Per Schöldberg m.fl. (C) yrkande 6.
Ställningstagande
Skogen är en av Sveriges viktigaste naturtillgångar och skogsnäringen är en viktig del av svensk ekonomi. Utöver att vara en viktig naturresurs är skogen av stort värde för den biologiska mångfalden, friluftsliv, jakt och turism. Den är med andra ord en tillgång som bidrar till de mervärden som gör vårt land rikt. Att äga skog ska inte försvåras. Genom insättning på ett särskilt bankkonto, ett s.k. skogskonto, kan oregelbundna skogsinkomster jämnas ut mellan åren. Pengar som satts in på ett skogskonto inkomstbeskattas inte heller förrän det år de tas ut. Vi föreslår därför att skogskontot ska bevaras.
|
11. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:729 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 29 och
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 13 och
avslår motionerna
2020/21:901 av Per Åsling (C),
2020/21:904 av Per Åsling (C) yrkande 5,
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 10,
2020/21:2808 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 43 och 77–80,
2020/21:2928 av Peter Helander m.fl. (C) yrkandena 6 och 7,
2020/21:2940 av Per Schöldberg m.fl. (C) yrkande 6 och
2020/21:3356 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 1.
Ställningstagande
Skogskontot innebär att den privata skogsägaren, oftast en familjeskogsbrukare, vid en avverkning skattetekniskt kan fördela inkomsten på en tioårsperiod. Detta gynnar den skogsägare som aktivt sköter sin skog med t.ex. plantering och röjning. Rätten till maximalt skatteavdrag varierar beroende på hur försäljningen av skog sker. Regelverket antyder att personer ofta boende i glesbygd som själva arbetar med att avverka och sälja skogsprodukter har sämre avdragsmöjligheter än de som kanske inte själva är verksamma utan som säljer avverkningsrätter. Framförallt mindre skogsägare med ojämna avverkningsnivåer riskerar att drabbas om skogskontot avvecklas.
Vi föreslår därför att skogskontot, som bidrar till en mer långsiktig och ändamålsenlig skogsskötsel, ska bevaras och att en förenkling och en förbättring av reglerna om skogskonton ska utredas.
|
12. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:901 av Per Åsling (C),
2020/21:904 av Per Åsling (C) yrkande 5,
2020/21:2928 av Peter Helander m.fl. (C) yrkandena 6 och 7 samt
2020/21:2940 av Per Schöldberg m.fl. (C) yrkande 6 och
avslår motionerna
2020/21:729 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 29,
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 13,
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 10,
2020/21:2808 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 43 och 77–80 samt
2020/21:3356 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 1.
Ställningstagande
Naturvårdsavtalet är ett frivilligt civilrättsligt avtal som tecknas mellan skogsstyrelsen och de markägare som är intresserade av naturvård. Syftet med avtalet är att bevara, utveckla eller skapa områden med höga naturvärden. Markägaren får ekonomisk ersättning för de begränsningar i brukandet som avtalet medför. Ersättningen utgår med ett engångsbelopp vid avtalsperiodens början. Naturvårdsavtalet utgör en nyttjanderätt enligt jordabalken och innebär att markägaren löpande under avtalstiden tillhandahåller nyttjanderättshavaren, dvs. staten, en fastighet av en viss beskaffenhet. Det ligger därmed nära till hands att jämställa naturvårdsavtalet med ett hyresavtal eller arrendeavtal.
Skatteverket anger i en skrivelse från den 14 februari 2014 (dnr 130 84518-05/111) att den ersättning som markägaren erhåller ska tas upp till beskattning omedelbart utan periodisering för avtal som enbart innebär en begränsning av fastighetsägarens möjlighet att nyttja marken. Detta medför många gånger en hög beskattning. Den ersättning som betalas ut till markägaren är en ersättning för att markägaren under en lång tidsperiod inte kan nyttja skogen fullt ut genom att det t.ex. finns restriktioner om avverkning.
För att stimulera fastighetsägare att ingå naturvårdsavtal med staten och eftersom ersättningen de facto avser en ersättning för en flerårig inskränkning i äganderätten bör regelsystemet ändras på så sätt att 100 procent av ersättningen för naturvårdsavtal får sättas av till ett skogskonto.
Regeringsrätten har i en dom (RÅ 2002 ref. 84) fastställt ett förhandsbesked från skatterättsnämnden, i vilket nämnden funnit att en engångsersättning med anledning av ett nyttjanderättsavtal som löper över flera (25) år ska periodiseras och intäktsredovisas linjärt under avtalets löptid. Enligt regeringens bedömning bör samma synsätt kunna anläggas på ersättning som erhålls vid tecknande av naturvårdsavtal. Eftersom ersättningen kan periodiseras och redovisas linjärt under avtalets löptid kan det enligt regeringens mening inte anses motiverat att införa en möjlighet att använda skogskontot för ersättningen. Ersättningen bör därför inte heller fortsättningsvis kunna sättas in på ett skogskonto. Skatteverket har dock, som nämnts ovan, gjort en annan tolkning av rättsläget och anser inte att periodisering är möjligt. Det är mot denna bakgrund motiverat att se över reglerna så att även ersättning för naturvårdsavtal kan ligga till grund för skogskontoinsättning.
Generationsväxlingar inom renskötseln är komplicerade eftersom renarna är kapital och i dag fungerar som en ”pensionsfond”. Äldre renägare har vid pensionsåldern begränsade möjligheter att sälja livdjur eller att göra större uttag av renhjorden eftersom intäkterna beskattas hårt. Vi föreslår därför en översyn av möjligheten att inrätta ett renkonto med samma skattemässiga upplägg som skogskontot. En sådan konstruktion underlättar generationsskiften eftersom de yngre renskötarna i regel behöver öka sitt kapital av renar.
Skogsbruket har en omloppscykel som skiljer sig från övriga branscher med en period om 80–100 år från plantering till avverkning. Inkomsten från verksamheten kommer således inte årligen utan kanske en gång per generation. Skogskontot har inte bara ett inkomstutjämnande syfte. Det underlättar också för större avverkningsuttag under år när efterfrågan är hög, vilket är viktigt för en väl fungerande virkesmarknad. Dessutom har det en viktig funktion när större olyckor inträffar. Under stormen Gudrun fälldes träd som motsvarade hela Sveriges avverkning under ett år. Skogskontot fyllde då en viktig funktion för att balansera medel i syfte att hantera ett antal kommande år med stora utgifter för skogsvård och låga virkesintäkter.
Om regeringen skulle ta bort skogskontot riskerar avverkningar att bli skattemässigt drivna i stället för att ske på det långsiktigt lämpligaste och effektivaste sättet. En förändrad möjlighet till ekonomisk utjämning mellan åren skulle vara förödande för det engagemang och det naturvårdande arbete som alla dessa engagerade skogsägare bedriver varje dag. Dagens regelverk som möjliggör utjämning av inkomster mellan åren i form av insättning på skogskonto och skogsskadekonton ger en stabil grund och möjlighet att bedriva ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Eftersom skogskontot fyller en viktig funktion för skogsnäringen genom att både förenkla och förbättra förutsättningarna för skogsnäringen vill vi behålla skogskontot i dess nuvarande form. Vi föreslår vidare en översyn av skogsavdraget.
|
13. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 10 och
2020/21:2808 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 43 och 77–80 samt
avslår motionerna
2020/21:729 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 29,
2020/21:901 av Per Åsling (C),
2020/21:904 av Per Åsling (C) yrkande 5,
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 13,
2020/21:2928 av Peter Helander m.fl. (C) yrkandena 6 och 7,
2020/21:2940 av Per Schöldberg m.fl. (C) yrkande 6 och
2020/21:3356 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 1.
Ställningstagande
Jag konstaterar att det finns utmaningar när det gäller kapitalförsörjningen inom jordbruket. Dessa utmaningar bör lösas genom förenklingar och förbättringar i olika regelverk. För att underlätta generationsövergångar föreslår jag att skattereglerna modifieras så att successiva köp och försäljningar av jordbruksfastigheter underlättas.
En statlig utredning (SOU 2014:68) har föreslagit att skogskontot och skogsskadekontot avskaffas. I stället ska de enligt förslaget ersättas med en typ av avsättningsfond, en s.k. företagsfond. Jag tillbakavisar detta förslag. Utredningens förslag innebär en klar försämring för skogsbruket. Skogskontot och skogsskadekontot behövs eftersom skogsbruket har specifika förutsättningar i och med skogens långsamma tillväxttakt. Många skogsägare är beroende av skogskontot då det ger möjlighet till en jämnare affärscykel, genom att 60 procent av skogsinkomsterna kan sparas för att betala för framtida kostnader som skogsvård eller andra investeringar. Jag vill därför att skogskontot och skogsskadekontot samt möjligheten för skogsägare att skjuta upp skatten ska finnas kvar i skattelagstiftningen.
I dag är skogskontot/skogsskadekontot knutet till den fysiska personen. Det kan inte överlåtas mellan generationer genom arv eller gåva och kontot måste upplösas när innehavaren avlider. Detta utgör ett problem vid generationsskiften. Regeringen bör därför utreda möjligheten att utan beskattning överföra skogskonto och skogsskadekonto mellan generationer genom arv och gåva.
Avdrag för avsättning till ersättningsfond enligt 31 kap. inkomstskattelagen får bl.a. göras om en näringsidkare får ersättning för skada genom brand eller annan olyckshändelse på mark. En sådan skada utgör stormfällning av skog. Bakgrunden till reglerna om ersättningsfond är en önskan att extraordinära intäkter t.ex. vid olika former av skadefall inte ska beskattas direkt utan istället kunna återinvesteras i näringsverksamheten utan skattebortfall. Det är emellertid bara ersättningen för skada, men inte likviden från försäljning av den skog som kunnat räddas, som får avsättas till ersättningsfonden. Detta skapar problem i samband med en så omfattande stormfällning som det varit fråga om i samband med orkanen Gudruns härjningar 2005. Regeringen bör därför utreda möjligheten att stormskogslikvid ska kunna avsättas till ersättningsfond.
Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal som kan tecknas mellan markägare och staten eller en kommun. Syftet med ett naturvårdsavtal är att utveckla och bevara de naturvärden som redan finns. Naturvårdsavtal kan tecknas såväl för områden som behöver utvecklas fritt som för sådana där det behövs en naturvårdande skötsel för att naturvärdena ska bestå och utvecklas. Naturvårdsavtal kan tecknas för en tid av ett år och som längst 50 år. Utbetalningen av den ekonomiska ersättningen för avtalet kan delas upp i fem år. Jag föreslår därför att det i likhet med dagens skogskonton ska vara möjligt att avsätta den ersättning som ges för naturvårdsavtal, naturreservat och dylikt till en periodiseringsfond.
|
14. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2124 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 8.
Ställningstagande
År 2004 tillsattes en statlig utredning för att se över föreningars skatte- och avgiftssituation. Utredningen Nya skatteregler för idrotten (SOU 2006:23) innehöll ett antal förslag på hur beskattningen kan anpassas för den moderna idrottsrörelsen. Trots konkreta förslag på hur idrottsföreningars skattesituation kan förenklas och förtydligas verkar den politiska viljan att ta tag i frågan saknas. I stället för att följa upp utredningen med en proposition tillsatte dåvarande regering en ny utredning (SOU 2009:65) för att utreda beskattningen av ideella föreningar. Inte heller denna utredning resulterade i någon proposition från regeringen. Riksidrottsförbundet uttrycker nu en oro över att Skatteverket börjat tillämpa regelverket så att bl.a. professionell idrott inte räknas som allmännyttig verksamhet och att föreningars intäkter från professionell verksamhet är obegränsat skattepliktiga. Därutöver har Skatteverket ändrat sin praxis när det gäller beskattningen av föreningars secondhandförsäljning. Riksidrottsförbundet menar att Skatteverkets tolkning drabbar föreningars barn- och ungdomsverksamhet negativt. Vi föreslår därför att regeringen snarast ska lämna ett förslag om förbättrade skatteregler för idrotten.
|
15. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 2 och
avslår motion
2020/21:1355 av Sten Bergheden (M).
Ställningstagande
I dag har vi en stor – och för ekonomin riskfylld – skulduppbyggnad hos hushållen. Samtidigt kan många hushåll med stabila inkomster inte komma in på den ägda bostadsmarknaden utan hänvisas till dyra hyresrätter. Hushållens skulder har vuxit i betydligt snabbare takt än inkomsterna de senaste decennierna, trots en kraftig ökning av den disponibla inkomsten. I kombination med en stor, och ökande, andel rörliga lån har detta gjort hushållen känsliga för ränteförändringar, vilket kan få påtagliga följdeffekter i samhällsekonomin.
Det krävs reformer för att dämpa drivkrafter att låna och därmed minska hushållens och ekonomins sårbarhet framöver. Vi har krävt ändrade regler så att det inte ska vara lönsamt för banker att erbjuda mängdrabatt vid bolån. Vi har också föreslagit amorteringskrav riktade mot bankernas samlade bolånestock för att gynna amortering samt ändrade regler så att bundna bolån blir mer attraktiva. Jag föreslår därför en nedtrappning av ränteavdraget med 1,2 procentenheter per år.
|
16. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 16.
Ställningstagande
Vindkraften har i dag en reducerad fastighetsskatt och betalar enbart 0,2 procent, istället för den normala industrifastighetsskatten om 0,5 procent. Skatteverket har dock tidigare meddelat i ett ställningstagande att fastighetsskatten för elproduktionsenheter med vindkraftverk är lägre än för övriga elproduktionsenheter, vilket kan vara ett statligt stöd (otillåtet statsstöd) enligt artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Fastighetsskatten för elproduktionsenheter med vindkraftverk får därför endast beräknas med den lägre skattesatsen om 0,2 procent om takbeloppet (200 000 euro för en period om tre beskattningsår) inte överskrids enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse. För att inte snedvrida konkurrensen mellan de olika kraftslagen och för att undanröja administration för efterlevnaden av statsstödsreglerna menar vi att fastighetsskatten på vindkraftverk ska justeras till den nivå som råder för övriga industrifastigheter, vilket även är den nivå som råder för exempelvis kärnkraft- och kraftvärmeverk.
|
17. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:1615 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 25–27, 29 och 31 samt
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 21 och 22 samt
avslår motionerna
2020/21:390 av Momodou Malcolm Jallow m.fl. (V) yrkande 13,
2020/21:441 av Magnus Jacobsson (KD),
2020/21:523 av Emma Carlsson Löfdahl (-),
2020/21:1173 av Jan Ericson (M),
2020/21:1890 av Hanna Westerén (S),
2020/21:2226 av Maria Malmer Stenergard (M),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 17 i denna del,
2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 3 och 4,
2020/21:2904 av Markus Wiechel och Mikael Strandman (båda SD) yrkandena 3 och 4,
2020/21:2927 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 28,
2020/21:2949 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 12,
2020/21:3055 av Emma Hult m.fl. (MP) yrkande 34 och
2020/21:3186 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 6.
Ställningstagande
Fastighetsavgiften på småhus som används som permanentbostad är begränsad till grupper som är ekonomiskt utsatta. Pensionärer eller de som får sjuk- eller aktivitetsersättning har en takbegränsning för hur mycket av inkomsten de ska behöva betala i fastighetsavgift som uppgår till maximalt 4 procent av inkomsten. Vi föreslår att fastighetsavgiften för utsatta grupper, t.ex. för pensionärer eller de som får sjuk- eller aktivitetsersättning, ska sänkas ytterligare.
Satsningar på studentbostäder är nödvändiga från en studiesocial kontext. Rent praktiskt och ekonomiskt fyller de en viktig funktion för kunskaps-bildningen i samhället. Det är även av särskild vikt att åtgärder tas fram för att komma ofta ekonomiskt pressade studenter till del. Att betala samma fastighetsavgift för en studentbostad, ofta bestående av ett enkelt s.k. korridorrum, som för en attraktiv bostadsrätt i samma storlek är inte rimligt. Vi föreslår därför att studentbostäder i stället ska klassificeras som elevhem och därmed undantas från fastighetsavgift.
Med dagens system saknas möjligheten att avsätta obeskattade medel till framtida underhåll. För att skapa förutsättningar att hålla hyrorna på en lägre nivå och för att finansiera framtida renoveringar föreslår vi att skattefria underhållsfonder ska införas. Detta bör gälla enskilt ägda och kommunägda bostadsföretag.
I Sverige råder det mycket stor bostadsbrist framför allt när det gäller hyresbostäder i tätorterna. I Norge har man lyckats lösa en del av bostadsbristen genom att skattebefria andrahandsuthyrning. Detta har medverkat till ett stort tillskott av bostäder för framför allt unga. För att stimulera till uthyrning och därmed kunna möta den ökade efterfrågan på bostäder ska möjligheten att höja det skattebefriade beloppet vid andrahandsuthyrning undersökas.
I bostadsbristens Sverige är ett av många problem att det saknas ledig byggbar mark i önskade geografiska lägen. Samtidigt finns det många obebyggda tomter, vilket är en av orsakerna till att det byggs mindre än möjligheterna medger. Ibland bör en såld fastighet betraktas som spekulationsaffär i stället för en ren bostadsaffär. Detta gäller när en fastighet, där marken endast utgörs av obebyggd tomtmark, sålts med en kapitalvinst men ingen ansökan om bygglov och byggstart har registrerats hos den aktuella kommunen. Avstyckningar från fastigheter som redan har en byggnad ska dock inte inräknas i förslaget, utan endast de affärer som inleds med ett förvärv av obebyggd tomtmark. För att minska omfattningen av spekulation föreslår vi därför att kapitalvinstskatten vid försäljning av obebyggd tomtmark under vissa förutsättningar ska vara högre än vid ordinarie bostadsförsäljningar.
Bostadsmarknaden i Sverige präglas av tröghet, utbudsunderskott och efterfrågeöverskott. Nästan alla kommuner i Sverige har bostadskö till hyresrättsbostäder. Efterfrågeöverskottet har fördjupats på grund av migration och urbanisering samtidigt som utbudet av hyresbostäder inte hängt med i utvecklingen.
Även den ägda delen av bostadsmarknaden har strukturella problem.
Kapitalvinstbeskattningen av bostäder har också visat sig medföra problem för människor som bott länge i sin bostad. Ju längre tid som passerat och ju större prisökningar som skett desto större anledning har man att överväga att inte sälja på grund kapitalvinstskattens storlek. Detta skapar en bristande rörlighet för både pensionärer och barnfamiljer, som därmed får svårt att hitta en bättre lämpad bostad när så är önskvärt. Även stämpelskatter skapar en viss tröghet i bostadsmarknaden för de som behöver köpa familjebostad i de större städerna.
Det finns också situationer där uppskovsberäkningen vid försäljning av bostad inte fullt ut är anpassad efter alla varianter som kan uppkomma. För att forma ett system som gynnar arbetsmarknadens och bostadsmarknadens funktionssätt ska bostadsbeskattningen utredas.
Många jordbrukare är fullt upptagna både tidsmässigt och ekonomiskt med att arbeta i sina verksamheter. De som har lantbruksfastigheter har ofta ett bostadshus på fastigheten som ibland inte får det underhåll det behöver. I andra situationer arrenderar ägaren till lantbruksfastigheten ut marken och därmed står bostadsbyggnaden tom. Dessa byggnader kan i vissa fall stå och förfalla. För att vackra kulturmiljöer ska kunna bevaras och för att bostäder som inte nyttjas ska kunna bli tillgängliga ska möjligheten att införa ett avdrag för reparationer på bostadshus och ekonomibyggnader belägna på jordbruksfastighet i anslutning till näringsverksamhet inom jordbruk utredas.
|
18. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:2927 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 28,
2020/21:2949 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 12 och
2020/21:3186 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 6 och
avslår motionerna
2020/21:390 av Momodou Malcolm Jallow m.fl. (V) yrkande 13,
2020/21:441 av Magnus Jacobsson (KD),
2020/21:523 av Emma Carlsson Löfdahl (-),
2020/21:1173 av Jan Ericson (M),
2020/21:1615 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 25–27, 29 och 31,
2020/21:1890 av Hanna Westerén (S),
2020/21:2226 av Maria Malmer Stenergard (M),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 17 i denna del, 21 och 22,
2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 3 och 4,
2020/21:2904 av Markus Wiechel och Mikael Strandman (båda SD) yrkandena 3 och 4 samt
2020/21:3055 av Emma Hult m.fl. (MP) yrkande 34.
Ställningstagande
Runtom i landet finns många hus som står öde. Detta är ett av många exempel på ett dåligt utnyttjande av befintligt bostadsbestånd. I många av dessa hus finns ett betydande renoveringsbehov. För att sänka trösklarna för människor att ta sig an denna typ av hus och på så sätt bidra till att fler bostäder tas i bruk i Sveriges landsbygder föreslår jag en utredning om att slopa fastighetsavgiften de första fem åren för den som för permanentboende tar över en byggnad som inte används.
243 av Sveriges 290 kommuner redovisar ett underskott på bostäder. Andrahandsuthyrning är viktig för en väl fungerande bostadsmarknad. Om det blev enklare att hyra ut delar av eller hela bostaden skulle besöksnäringen gynnas. Andrahandsuthyrningen är också viktig för tillgången till bostäder i stort. Med det stora behov av bostäder som finns på den svenska marknaden behöver andrahandsuthyrningen och möjligheten för privatpersoner att bidra till bostadsförsörjningen tas till vara. På så sätt utnyttjas beståndet effektivare, vilket minskar behovet av nybyggnation något. Jag föreslår därför en utredning om mer förmånliga skatteregler för andrahandsuthyrning och uthyrning av delar av den egna bostaden.
|
19. |
av Tony Haddou (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:390 av Momodou Malcolm Jallow m.fl. (V) yrkande 13 och
avslår motionerna
2020/21:441 av Magnus Jacobsson (KD),
2020/21:523 av Emma Carlsson Löfdahl (-),
2020/21:1173 av Jan Ericson (M),
2020/21:1615 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 25–27, 29 och 31,
2020/21:1890 av Hanna Westerén (S),
2020/21:2226 av Maria Malmer Stenergard (M),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 17 i denna del, 21 och 22,
2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 3 och 4,
2020/21:2904 av Markus Wiechel och Mikael Strandman (båda SD) yrkandena 3 och 4,
2020/21:2927 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 28,
2020/21:2949 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 12,
2020/21:3055 av Emma Hult m.fl. (MP) yrkande 34 och
2020/21:3186 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 6.
Ställningstagande
Enligt nuvarande regler kan småhusägare och bostadsrättsföreningar göra avsättningar till framtida underhåll utan skattekonsekvenser, medan avsättningar för framtida underhåll i hyresfastigheter beskattas med 22 procent. Det försämrar möjligheterna till underhåll i hyresfastigheter och är ett av flera exempel på att hyresbostäder är skattemässigt missgynnade jämfört med ägda bostäder. Hyresgästföreningen har länge krävt rättvisa villkor mellan ägt och hyrt boende. De har därför föreslagit s.k. skattefria underhållsfonder för att säkerställa resurser för periodiskt underhåll och upprustning av hyresbostäder. Jag delar Hyresgästföreningens uppfattning. Jag föreslår därför en utredning om hur skattefria underhållsfonder kan användas.
|
20. |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3102 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 37 och
avslår motionerna
2020/21:377 av Jörgen Grubb (SD),
2020/21:498 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD),
2020/21:501 av Jimmy Ståhl (SD),
2020/21:1367 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2020/21:1389 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1598 av Patrik Jönsson (SD),
2020/21:1857 av Camilla Waltersson Grönvall (M) och
2020/21:2565 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M).
Ställningstagande
Ett hushåll som säljer en privatbostad måste betala 22 procent av vinsten i skatt. Det innebär att om bostaden stigit i värde sedan köpet kan hushållet, allt annat lika, inte köpa en lika dyr bostad eftersom skatt på vinsten måste betalas. Vinstskatten gör att många hushåll tvekar att flytta, trots att de egentligen kanske skulle vilja flytta till en ny bostad som passar deras nuvarande behov bättre. Det innebär samtidigt att rörligheten på bostadsmarknaden är mindre än vad den skulle kunna vara, vilket påverkar de som vill ta sig in på bostadsmarknaden. Det befintliga beståndet av bostäder används därmed mindre effektivt än vad det hade kunnat göra.
Det finns idag möjlighet att begära uppskov på hela eller delar av vinsten, och i stället betala vinstskatten senare. Uppskovet är dock räntebelagt och den som skjuter upp vinsten måste betala 0,5 procent årligen på det totala beloppet. Därtill finns ett tak för hur stort uppskov som är tillåtet att göra. Taket låg på 1,6 miljoner kronor fram till 2016 då det tillfälligt togs bort för att sedan återinföras den 1 juli 2020 på en högre nivå om 3 miljoner kronor. Sammantaget innebär det att uppskovet är oattraktivt och att vinstskattens negativa effekt på bostadsmarknaden kvarstår. För att få en bättre fungerande bostadsmarknad ska därför taket på uppskovsbeloppet tas bort och räntan på uppskovet ska slopas.
|
21. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:319 av Rickard Nordin (C) och
2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 11 och
avslår motionerna
2020/21:2582 av Lotta Finstorp (M) och
2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 15.
Ställningstagande
Kulturen har sitt egenvärde men bidrar också till mycket mer som bl.a. kreativitet. Ökat samspel i kulturfrågor mellan politik, näringsliv och engagerade eldsjälar kan skapa ökade förutsättningar för jobb liksom för lokal och regional utveckling, attraktivitet och turism, kunskapsutveckling och nya exportframgångar. Detta bör tas tillvara när samhället behöver komma tillbaka brett efter pandemin. Kultur med både spets och bredd är betydelsefull för attraktiva miljöer. Detta är gynnsamt för att attrahera företagsetableringar, rekrytering av arbetskraft och främjande av besöksnäringen.
Jag menar att en bredare finansiering av kulturen gör den friare. Sponsring av kultur kan vara svårare att få godkänd av Skatteverket än sponsring av idrott eftersom det t.ex. kan vara enklare att se vad en reklamskylt ger i motprestation i form av marknadsföring än t.ex. sponsring av en mindre teateruppsättning. Jag föreslår därför en översyn av reglerna om sponsring för att bl.a. göra det enklare med sponsring av mindre kulturyttringar och föreningar.
Det behöver bli skattemässigt mer gynnsamt för företag att sponsra damidrott. I dag bedömer Skatteverket hur mycket som får dras av i en sponsringsinsats. Skatteverkets bedömning grundar sig på värdet av motprestationen, ofta i form av exponering i matchprogram och tröjor, biljetter, annonsering, reklam m.m. – vilket inom herridrotten ligger markant högre. Skattelagstiftningens utformning drabbar damidrotten negativt och därmed hämmas jämställdheten inom idrotten och i samhället. Jag föreslår därför en översyn av skattelagstiftningen för att göra sponsringen mer jämställd.
|
22. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 15 och
avslår motionerna
2020/21:319 av Rickard Nordin (C),
2020/21:2582 av Lotta Finstorp (M) och
2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 11.
Ställningstagande
Svenskt kulturliv har under lång tid i alldeles för hög utsträckning präglats av det offentliga i både drift och finansiering. Det offentliga ska hålla sig på armlängds avstånd och ha en understödjande roll och inte spela huvudrollen.
Den privata sektorn bidrar till kulturlivet genom utbud och efterfrågan. Det är inte heller ovanligt att företag sponsrar kulturverksamhet. Civilsamhället är grundförutsättningen för det kulturella livet. Men det civila samhällets kulturaktörer är i dag i alltför hög utsträckning helt beroende av offentlig finansiering.
En betydelsefull målsättning med svensk kulturpolitik bör därför vara att uppmuntra, stödja och underlätta alternativa finansieringsvägar för kultursektorn och för kulturarbetare. Sponsring inom kulturen är en viktig framtidsfråga för hela kultursektorn. Regelverken för sponsring inom kultursektorn bör därför ses över för att underlätta och uppmuntra enskilda och företag att bidra finansiellt.
|
23. |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3469 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 1 och
avslår motionerna
2020/21:505 av Hampus Hagman (KD),
2020/21:2211 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7 samt
2020/21:2809 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 36 och 41.
Ställningstagande
Hösten 2016 beslutade riksdagen om ett svenskt tonnagebeskattningssystem, där syftet var att öka den svenska handelsflottans konkurrenskraft och öka andelen svenskregistrerade fartyg. Bestämmelserna innebär att kvalificerade rederier ska kunna välja mellan vanlig bolagsbeskattning och tonnagebeskattning. Tonnagebeskattning innebär att rederiernas inkomst bestäms schablonmässigt utifrån fartygens last- och passagerarkapacitet, dvs. 30 fartygens tonnage, oberoende av inkomster och utgifter.
Vi vill se en ökning av antalet svenskflaggade fartyg. Översyn av regelverket görs kontinuerligt i många andra länder, men Sverige har sedan skatten infördes inte gjort någon översyn. Vi föreslår därför att tonnageskatten ska utvärderas för att få fler svenskflaggade fartyg.
|
24. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2211 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7 samt
avslår motionerna
2020/21:505 av Hampus Hagman (KD),
2020/21:2809 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 36 och 41 samt
2020/21:3469 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 1.
Ställningstagande
Svensk sjöfart har fått större tillväxtmöjligheter genom förenklade skatteregler i samband med tonnageskatten som nu är införd. Sjöfarten är dock fortsatt hårt konkurrensutsatt och behöver mer likvärdiga villkor i förhållande till andra nationer. Sverigedemokraterna anser att det är olyckligt att finansieringen av tonnageskatten delvis tas från sjöfartsstödet eftersom detta motverkar syftet med tonnageskattesystemet. Syftet är att behålla fartyg under svensk flagg och försöka öka antalet fartyg i det svenska registret. Fler svenska fartyg ger utbildningsplatser och genererar fler landbaserade arbeten. Vi föreslår därför att fler fartyg ska få möjligheten att välja att omfattas av tonnagebeskattningen.
Sjöfart är ett i grunden klimatsmart transportslag och svenska rederier ligger långt framme när det gäller utvecklingen av miljövänliga fartyg. Det är viktigt att sjöfarten ges sunda konkurrensförhållanden och kan bidra till att möta klimatutmaningar. Att utrusta fartyg med miljöteknik som går utöver minimikraven innebär stora investeringar. För lån i kreditinstitut krävs en säkerhet, vilken garanteras genom pantbrev. Vid utfärdande av pantbrev utgår i Sverige en särskild stämpelskatt på 0,4 procent av inteckningsbeloppet. I och med att fartyginvesteringar kan uppgå till flera hundra miljoner kronor och i vissa fall miljardbelopp, utgör stämpelskatten en betydande kostnad. Rederier som vill ligga i framkant och investera i miljöteknik måste räkna med en högre kostnad för stämpelskatt. Flertalet länder har avvecklat stämpelskatten i syfte att öka inflaggningen eftersom man har noterat att stämpelskatten motverkar att fartyg kommer in under deras tonnageskattesystem och därmed minskar de samlade skatteintäkterna. Vi föreslår därför en översyn av regelverket för stämpelskatt för fartyg för att öka antalet svenskflaggade fartyg och för att få en renare flotta än vad lagstiftningen kräver.
|
25. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2809 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 36 och 41 samt
avslår motionerna
2020/21:505 av Hampus Hagman (KD),
2020/21:2211 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7 samt
2020/21:3469 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 1.
Ställningstagande
Svensk sjöfart är en mycket viktig näring för Sveriges utveckling och konkurrenskraft och har stor betydelse för det svenska transportsystemet. En stark handelsflotta behövs av flera skäl, inte minst för att möjliggöra goda förutsättningar för import och export, men också utifrån miljösynpunkt och sjösäkerhet. Genom en stor svenskflaggad handelsflotta kan Sverige påverka utformningen av de internationella reglerna för sjöfarten. Detta är även viktigt för den nationella säkerheten. I händelse av ofred är det av yttersta vikt att den svenska handelsflottan är stor men också diversifierad, så att den kan bidra till totalförsvaret.
Enligt Transportstyrelsen transporteras ungefär 90 procent av Sveriges utrikeshandel, mätt i volym, via sjövägen, vilket innebär ca 180 miljoner ton transporterat gods. Utöver det transporteras ungefär 30 miljoner passagerare per år med färja till och från Sveriges grannländer. Den svenska sjöfartssektorn och alla dess omgivningsföretag sysselsätter ungefär 100 000 personer. Jag vill öka den svenska sjöfartens konkurrenskraft eftersom de svenska vattenvägarna är underutnyttjade, samtidigt som framför allt järnvägen pressas av ett allt hårdare kapacitetstryck och inte räcker till. Transporter på inre vattenvägar utgör dessutom en miljövinst.
Den svenska sjöfarten agerar på en global marknad där internationella regler sätter spelreglerna för de svenska rederierna. Den snabba tekniska utvecklingen och en ökad globalisering av ekonomi och handel har en betydande påverkan på sjöfarten som näring.
Jag menar att det är dags att börja utveckla tonnageskattesystemet och utreda de begränsningar som finns i systemet. Fartyg som ska ingå i systemet måste i dag göra det i tio års tid, och fartygen får under denna period endast trafikera svenska vatten maximalt 25 procent av tiden. För framför allt mindre redare är detta en osäkerhetsfaktor då det är svårt att förutse hur marknaden kommer att utvecklas på så lång sikt. Genom att lätta på dessa begränsningar kan fler omfattas och därmed förbättras förutsättningarna för svensk sjöfart. För att stärka förutsättningarna för den svenska sjöfarten föreslår jag därför att tonnageskatten ska utvecklas.
Investeringar i fartyg kräver stora kapitalinvesteringar. Detta innebär att det ofta krävs lån, vilket kräver en säkerhet för långivaren. Säkerheten garanteras genom ett pantbrev och vid utfärdandet av detta tas en särskild stämpelskatt ut med 0,4 procent av beloppet på pantbrevet. Eftersom stämpelskatten kan uppgå till betydande summor vid investeringar på många hundra miljoner kronor utgör den ett hinder för att den svenska sjöfartsnäringen ska växa. Den hämmar dessutom investeringarna i klimatsmart teknik, som ofta är dyrare, men inte betalar sig i samma utsträckning. Jag föreslår därför en utredning om möjligheten att ta bort stämpelskatten på fartygsinteckningar.
|
26. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 10.
Ställningstagande
I kulturen och det fria samhällslivet får vi möjlighet att förstå oss själva och andra bättre. Vi kan också utvecklas genom möten med det oväntade och kan få andra perspektiv på vårt liv och vårt samhälle. Vikten av detta syns också tydligt under coronapandemin. Kulturen har sitt egenvärde, men bidrar också till mycket mer som bl.a. kreativitet. Ökat samspel i kulturfrågor mellan politik, näringsliv och engagerade eldsjälar kan skapa ökade förutsättningar för jobb liksom för lokal och regional utveckling, attraktivitet och turism, kunskapsutveckling och nya exportframgångar. Kultur med både spets och bredd är betydelsefull för attraktiva miljöer. Detta är gynnsamt för att attrahera företagsetableringar, rekrytering av arbetskraft och främjande av besöksnäringen. Jag föreslår en utredning om möjligheten att införa avdragsrätt för förstahandsinköp av konst för företag eftersom det kan vara ett sätt att skapa en större marknad för ny konst utan statlig styrning.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett regelverk liknande det som finns i Tyskland avseende aktieutdelningar och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en utflyttningsskatt för fysiska personer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skattelagstiftningen för att göra sponsringen mer jämställd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjlighet till lägre reavinstskatt vid försäljning av privatbostad och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur skattefria underhållsfonder kan användas och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftsställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fastighetsaffärer som sker på ofri grund bör hanteras på ett liknande sätt som vanliga fastighetsaffärer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om inköpspriset för permanentbostad vid försäljning bör justeras för inflation vid beräkning av realisationsvinst och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda borttagande av fastighetsskatt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla tonnageskattesystemet så att fler kan omfattas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett grundavdrag för kapitalinkomster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör tillsättas om att fastighetsavgiften ska tillfalla den kommun där fastigheten är belägen och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att justera fastighetsskatten för vindkraft till den normala industrifastighetsskatten och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten för juridiska personer att använda investeraravdraget och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka nivån på investeraravdraget och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beräkningen av avgiftsunderlaget för investeringssparkonton ska återställas till den ursprungliga nivån vid införandet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en möjlighet för företag att kvitta förluster mot tidigare vinster och tillkännager detta för regeringen.
45.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur generationsskiften inom lantbruket i högre grad ska kunna underlättas och tillkännager detta för regeringen.
29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogskontot behöver bevaras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ersättning för naturvårdsavtal ska få sättas av till skogskonto och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inrättande av ett ”renkonto” innehållande samma skattemässiga upplägg som ”skogskonto” och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en sänkning av skatten för lagfart och pantbrev och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återställa skatten på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en ny punkt 9 under 13 § i lagen (2011:1268) om investeringssparkonto och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att successivt ta bort ränteavdraget för bolån och i stället minska andra skatter och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda möjligheten att minska eller ta bort kapitalvinstbeskattningen vid bostadsflytt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tillsätta en utredning som ser över möjligheterna att ta bort eller minska kapitalvinstbeskattningen vid bostadsflytt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ny modell för vinstskatt vid försäljning av bostäder och tillkännager detta för regeringen.
25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ytterligare sänkt fastighetsavgift för utsatta grupper och tillkännager detta för regeringen.
26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att klassificera studentbostäder som elevhem och tillkännager detta för regeringen.
27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för skattefria underhållsfonder och tillkännager detta för regeringen.
29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för sänkt skatt vid andrahandsuthyrning och tillkännager detta för regeringen.
31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om obebyggd tomtmark och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över globala digitala reklam- och medieleverantörers beskattning i Sverige för att stärka konkurrensneutraliteten i mediebranschen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ägarskatterna i syfte att göra dem mer konkurrenskraftiga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att se över lagstiftningen så att det är lika lönsamt att investera i kompetensutveckling som i maskiner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att justera gällande lagstiftning för att åstadkomma en likvärdig behandling vid kapitalvinstbeskattning av bostäder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att se över hur rättvisa villkor mellan upplåtelseformerna kan uppnås och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram förslag angående idrottsrörelsens förbättrade skatteregler och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler fartyg bör ges möjlighet att omfattas av tonnageskatt och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stämpelskatt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett avskaffande av stämpelskatten och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en förenkling och förbättring av reglerna för periodiseringsfonder avseende maxbelopp, tidsperiod för återföring samt maximalt antal fonder och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en förenkling och förbättring av reglerna för skogskonton och skogsavdrag och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett införande av en schablonbeskattning eller andra beskattningsmetoder för företag som säljer varor på tillfälliga marknader och försäljningsställen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur en förenkling av fåmansbolagsskattereglerna kan genomföras och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga investeraravdraget till att även gälla juridiska personer och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett införande av särskilda skattelättnader för forskning och utveckling och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur finansiell beskattning bäst stimulerar till sparande och motverkar överskuldsättning och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återställa den senaste höjningen av avkastningsskatten och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda bostadsbeskattningen med avsikt att forma ett system som gynnar arbetsmarknadens och bostadsmarknadens funktionssätt och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten för att göra avdrag för reparationer på bostadshus och ekonomibyggnader belägna på jordbruksfastighet i anslutning till näringsverksamhet inom jordbruk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till anpassad kapitalvinstbeskattning av en ägd bostad efter den tid som den varit i säljarens ägo och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av den del i skattelagstiftningen som avser sponsring med syftet att ta fram ett könsneutralt system för sponsring av idrotten och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten för skogsägare att skjuta upp skatten bör kvarstå och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare underlätta generationsväxling i företag och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna för ägarskiften till personal och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att finna vägar för rättvis konkurrens och likvärdig beskattning av teknikjättar och globala plattformar och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kategorisera verksamheter som ägnar sig åt återanvändning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmuntra företag att själva driva yrkesutbildningar genom att se över möjligheterna till skattelättnader för utbildningskostnaden och tillkännager detta för regeringen.
43.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modifiera skattereglerna så att successiva köp och försäljningar av jordbruksfastigheter underlättas och tillkännager detta för regeringen.
77.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogskonto och skogsskadekonto ska finnas kvar och tillkännager detta för regeringen.
78.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att överlåta skogskonto och skogsskadekonto genom arv eller gåva och tillkännager detta för regeringen.
79.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att stormskogslikvid ska kunna avsättas till ersättningsfond och tillkännager detta för regeringen.
80.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska vara möjligt att avsätta ersättningen som ges för naturvårdsavtal, naturreservat och dylikt till en periodiseringsfond, i likhet med dagens skogskonton och tillkännager detta för regeringen.
36.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla tonnageskatten och tillkännager detta för regeringen.
41.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett borttagande av stämpelskatten på fartygsinteckningar och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefrihet vid delvis uthyrning och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefria underhållsfonder och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klassa studentbostäder som elevhem och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om beskattning av studentkorridorer och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om FoU-avdraget och digital utveckling och tillkännager detta för regeringen.
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett slopande av fastighetsavgiften de första fem åren riktat till den som för permanentboende tar över en byggnad som inte används, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att skogskontot behålls i sin nuvarande form och om att genomföra en översyn av skogsavdraget och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att ersättning för naturvårdsavtal ska kunna sättas in på skogskontot och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att behålla skogs- och skogsskadekontona i sin nuvarande form och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för mer förmånliga skatteregler för andrahandsuthyrning och uthyrning av delar av den egna bostaden och tillkännager detta för regeringen.
34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett system där fastighetsägare ges möjlighet att avsätta medel för framtida renoveringar i en skattefri underhållsfond och tillkännager detta för regeringen.
34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att värna ISK-kontots kärnvärden, att det ska vara ett enkelt och långsiktigt sparande med låga trösklar och stor förutsägbarhet, och tillkännager detta för regeringen.
37.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att taket för uppskov ska tas bort och att räntan på uppskov ska slopas och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverken för sponsring inom kultursektorn och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa avdragsrätt för förstahandsinköp av konst för företag och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av reglerna kring sponsring med bl.a. syftet att göra det enklare för mindre kulturyttringar och kulturföreningar och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda mer förmånliga skatteregler för andrahandsuthyrning och uthyrning av delar av den egna bostaden och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av en skattelättnad för företag som köper utbildning till sina anställda så att det blir mindre kostnadskrävande att investera i sina medarbetare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snabbutreda och förändra regelverket för investeringssparkonto (ISK) vad gäller nyemissioner och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en skattelättnad bör införas för företag som köper utbildning till sina anställda och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogskontot bör bevaras och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa skattelättnader för företag som köper utbildning till sina anställda, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med ändringar i lagen (2011:1268) om investeringssparkonto som möjliggör att befintliga aktier i ett erbjudande om emission eller notering hanteras på samma sätt som nyemitterade aktier och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nedtrappning av ränteavdragen och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera tonnageskatten för att få fler svenskflaggade fartyg och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattelättnad för företag som köper utbildning till sina anställda, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ägarskiften där personal vill driva vidare företaget kan underlättas och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ny företagsform som innebär bättre skattevillkor för små kulturföretag ska utredas och tillkännager detta för regeringen.