|
Skatteutskottets betänkande
|
Inkomstskatt
Sammanfattning
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkanden som anknyter till inkomstbeskattningen av fysiska personer. Motionerna innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen som bl.a. gäller skatteskala och grundavdrag, expertskatt, hushållsskatteavdrag (husavdrag), hälsofrämjande åtgärder, personalvårdsförmåner, reseavdrag, avdrag för bosparande och arbetsredskap, omställningsavdrag, bilförmån, avgifter till fackföreningar, gåvor till ideell verksamhet, styrelsearvoden samt skattereform.
I betänkandet finns 31 reservationer (M, SD, C, V, KD, L).
Behandlade förslag
Cirka 200 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2020/21.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Reseavdrag, avdrag för bosparande och arbetsredskap
Avgift till fackföreningar, arbetslöshetskassor m.m.
1.Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (M)
2.Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (SD)
3.Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (C)
4.Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (KD)
7.Husavdrag m.m., punkt 3 (SD)
9.Husavdrag m.m., punkt 3 (KD)
10.Hälsofrämjande åtgärder, punkt 4 (C)
11.Personalvårdsförmåner m.m., punkt 5 (M)
12.Personalvårdsförmåner m.m., punkt 5 (SD)
13.Personalvårdsförmåner m.m., punkt 5 (C)
14.Personalvårdsförmåner m.m., punkt 5 (V)
15.Reseavdrag, avdrag för bosparande och arbetsredskap m.m., punkt 6 (M)
16.Reseavdrag, avdrag för bosparande och arbetsredskap m.m., punkt 6 (SD)
17.Reseavdrag, avdrag för bosparande och arbetsredskap m.m., punkt 6 (C)
18.Reseavdrag, avdrag för bosparande och arbetsredskap m.m., punkt 6 (KD)
19.Omställningsavdrag m.m., punkt 7 (M)
20.Omställningsavdrag m.m., punkt 7 (L)
21.Bil- och cykelförmån, punkt 8 (C)
22.Bil- och cykelförmån, punkt 8 (KD)
23.Avgift till fackföreningar, arbetslöshetskassor m.m., punkt 9 (C)
24.Avgift till fackföreningar, arbetslöshetskassor m.m., punkt 9 (KD)
25.Personaloptioner, punkt 10 (SD)
26.Gåvor till ideell verksamhet, punkt 11 (C)
27.Gåvor till ideell verksamhet, punkt 11 (KD)
28.Styrelsearvoden, punkt 12 (C)
29.Skattereform, punkt 13 (SD)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Skatteskala, grundavdrag m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:415 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1 och 4,
2020/21:1101 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1202 av Edward Riedl (M),
2020/21:1229 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3,
2020/21:1273 av Jan Ericson och Lars Beckman (båda M),
2020/21:1274 av Jan Ericson (M),
2020/21:1388 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1711 av Louise Meijer (M),
2020/21:1749 av Louise Meijer (M) yrkande 1,
2020/21:1753 av Louise Meijer (M) yrkande 1,
2020/21:1757 av Lars Jilmstad (M),
2020/21:1834 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 4,
2020/21:2289 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2020/21:2361 av Lawen Redar m.fl. (S),
2020/21:2409 av Jamal El-Haj (S),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 2,
2020/21:2561 av Ann-Britt Åsebol och Lotta Finstorp (båda M) yrkande 2,
2020/21:2570 av John Weinerhall (M),
2020/21:2633 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2, 6 och 7,
2020/21:2709 av Maria Gardfjell m.fl. (MP) yrkande 26,
2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 15,
2020/21:2738 av Arin Karapet (M),
2020/21:2769 av Ann-Sofie Alm (M),
2020/21:2774 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 28,
2020/21:2804 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 24,
2020/21:2918 av Magnus Ek m.fl. (C) yrkande 5,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 12,
2020/21:2928 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 16,
2020/21:3158 av Linda Modig (C),
2020/21:3160 av Helena Lindahl (C),
2020/21:3172 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 12,
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 4 och 7,
2020/21:3359 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 11,
2020/21:3371 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 1,
2020/21:3373 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 12,
2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 3–7 och
2020/21:3509 av Magdalena Schröder (M) yrkande 1.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (C)
Reservation 4 (KD)
|
2. |
Expertskatt |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:1066 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1746 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 9,
2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5 och
2020/21:3525 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 4.
Reservation 5 (M)
|
3. |
Husavdrag m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:453 av Annika Qarlsson (C),
2020/21:540 av Ingemar Kihlström (KD),
2020/21:570 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 4,
2020/21:592 av Sofia Nilsson (C),
2020/21:760 av Magnus Jacobsson (KD),
2020/21:776 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),
2020/21:812 av Eva Lindh (S) yrkandena 1 och 2,
2020/21:938 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1128 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2020/21:1199 av Edward Riedl (M),
2020/21:1365 av Lotta Olsson (M),
2020/21:1392 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1615 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 17 och 28,
2020/21:1661 av Pia Nilsson m.fl. (S),
2020/21:1953 av Ulrika Jörgensen (M),
2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 19,
2020/21:2774 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 33,
2020/21:2837 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1, 2, 5 och 7–10, de fem senare i denna del,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 23,
2020/21:2991 av David Josefsson (M),
2020/21:3185 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) yrkande 1,
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 2 och 3,
2020/21:3366 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 3,
2020/21:3371 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 15,
2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 8,
2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 14 och 15,
2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 18 och
2020/21:3672 av Jan R Andersson (M).
Reservation 6 (M)
Reservation 7 (SD)
Reservation 8 (C)
Reservation 9 (KD)
|
4. |
Hälsofrämjande åtgärder |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:1014 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) yrkandena 1 och 2,
2020/21:2566 av John Weinerhall (M),
2020/21:2859 av Lars Beckman (M) och
2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 10 i denna del.
Reservation 10 (C)
|
5. |
Personalvårdsförmåner m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:468 av Mikael Larsson (C),
2020/21:624 av Per Schöldberg och Anders Åkesson (båda C),
2020/21:1082 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1134 av Edward Riedl (M),
2020/21:1135 av Edward Riedl (M),
2020/21:1201 av Edward Riedl (M),
2020/21:1204 av Edward Riedl (M),
2020/21:1275 av Jan Ericson (M),
2020/21:1280 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2020/21:1312 av Jens Holm m.fl. (V) yrkandena 5 och 7,
2020/21:1417 av Arman Teimouri (L),
2020/21:2027 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 66,
2020/21:2606 av Sofia Westergren och Marléne Lund Kopparklint (båda M),
2020/21:2831 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 7–9, alla i denna del,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 15,
2020/21:3446 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkande 5,
2020/21:3506 av David Josefsson (M) yrkande 2 och
2020/21:3584 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 6 och 7.
Reservation 11 (M)
Reservation 12 (SD)
Reservation 13 (C)
Reservation 14 (V)
|
6. |
Reseavdrag, avdrag för bosparande och arbetsredskap m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:271 av Per Söderlund (SD),
2020/21:293 av Magnus Ek (C),
2020/21:554 av Dennis Dioukarev (SD),
2020/21:663 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2,
2020/21:785 av Ola Johansson och Peter Helander (båda C) yrkande 13,
2020/21:832 av Magnus Manhammar (S),
2020/21:898 av Solveig Zander (C) yrkande 3,
2020/21:1102 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1133 av Edward Riedl (M),
2020/21:1390 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1790 av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S),
2020/21:1817 av Isak From och Björn Wiechel (båda S),
2020/21:1950 av Ulrika Jörgensen (M),
2020/21:2261 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,
2020/21:2543 av Per Åsling (C),
2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 18,
2020/21:2809 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 34,
2020/21:2860 av Lars Beckman (M),
2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 5 i denna del,
2020/21:3124 av Tobias Andersson (SD),
2020/21:3219 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 5 och 6,
2020/21:3344 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 7,
2020/21:3349 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 18 och
2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 15.
Reservation 15 (M)
Reservation 16 (SD)
Reservation 17 (C)
Reservation 18 (KD)
|
7. |
Omställningsavdrag m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:1086 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 7,
2020/21:1125 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2020/21:1127 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2020/21:1333 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1356 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2020/21:2736 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 7,
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 5,
2020/21:3225 av Maria Nilsson m.fl. (L) yrkande 9,
2020/21:3324 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 1 och
2020/21:3373 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 4.
Reservation 19 (M)
Reservation 20 (L)
|
8. |
Bil- och cykelförmån |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:328 av Rickard Nordin (C) yrkande 4,
2020/21:2809 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 58,
2020/21:3171 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 24 och
2020/21:3673 av Jan R Andersson och Lotta Finstorp (båda M) yrkandena 1 och 2.
Reservation 21 (C)
Reservation 22 (KD)
|
9. |
Avgift till fackföreningar, arbetslöshetskassor m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:748 av Hans Hoff m.fl. (S),
2020/21:828 av Magnus Manhammar (S),
2020/21:850 av Ann-Christin Ahlberg (S),
2020/21:2048 av Teres Lindberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 11 och
2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 22.
Reservation 23 (C)
Reservation 24 (KD)
|
10. |
Personaloptioner |
Riksdagen avslår motion
2020/21:668 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 4.
Reservation 25 (SD)
|
11. |
Gåvor till ideell verksamhet |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:35 av Mattias Karlsson i Norrhult (SD) yrkandena 1–4,
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 11,
2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 5,
2020/21:3176 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 2 och
2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 12 och 13.
Reservation 26 (C)
Reservation 27 (KD)
|
12. |
Styrelsearvoden |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:580 av Sofia Nilsson (C),
2020/21:1418 av Arman Teimouri (L),
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 10 och
2020/21:3685 av Hans Rothenberg (M).
Reservation 28 (C)
|
13. |
Skattereform |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:663 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 9,
2020/21:751 av Mats Wiking och Kristina Nilsson (båda S),
2020/21:830 av Magnus Manhammar (S),
2020/21:835 av Laila Naraghi (S),
2020/21:915 av Olle Thorell m.fl. (S),
2020/21:1086 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,
2020/21:1473 av Teresa Carvalho (S),
2020/21:1660 av Pia Nilsson (S),
2020/21:1818 av Isak From och Björn Wiechel (båda S),
2020/21:1885 av Joakim Järrebring (S) yrkandena 1–4,
2020/21:2022 av Mattias Vepsä (S),
2020/21:2169 av Katarina Brännström (M),
2020/21:2382 av Lawen Redar (S) yrkandena 1 och 2,
2020/21:2426 av Abraham Halef (S) yrkande 1,
2020/21:2440 av ClasGöran Carlsson och Monica Haider (båda S),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 1,
2020/21:2921 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 17,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 22,
2020/21:2954 av Lars Beckman (M),
2020/21:3186 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 12,
2020/21:3256 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 4 och
2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1.
Reservation 29 (SD)
Reservation 30 (C)
Reservation 31 (L)
Stockholm den 25 mars 2021
På skatteutskottets vägnar
Niklas Wykman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Niklas Wykman (M), Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Hillevi Larsson (S), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Sultan Kayhan (S), Tony Haddou (V), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Gulan Avci (L), Anne Oskarsson (SD), Rebecka Le Moine (MP), Kjell Jansson (M) och Anders Österberg (S).
Riksdagen behandlade förslag om inkomstbeskattning under hösten 2020 vid beredningen av statsbudgeten för 2021 (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU1, yttr. 2020/21:SkU1y, rskr. 2020/21:63). I detta betänkande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2020 om beskattning av fysiska personer. Motionerna innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen som bl.a. rör skatteskala och grundavdrag, expertskatt, hushållsskatteavdrag (husavdrag), hälsofrämjande åtgärder, personalvårdsförmåner, reseavdrag, avdrag för bosparande och arbetsredskap, omställningsavdrag, bilförmån, avgifter till fackföreningar, gåvor till ideell verksamhet, styrelsearvoden samt skattereform. Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilagan.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändringar av skatteskalan och grundavdrag.
Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (C) och 4 (KD).
Motionerna
I motion 2020/21:2409 av Jamal El-Haj (S) anförs att regeringen bör se över frågan om sänkt skatt även för dem som har sjuk- och aktivitetsersättning så att skatteklyftan gentemot löntagare sluts även för denna grupp 2023.
I kommittémotion 2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 4 och 7 anförs att drivkrafterna för att arbeta bör ökas genom att skatten sänks på arbete för alla som jobbar samt att möjligheten att växla vissa bidrag till att bli skatteavdrag, för att öka drivkraften för bl.a. kvinnors arbete, bör utredas. I kommittémotion 2020/21:3359 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 11 anförs att skattenivån vid biodling bör ses över. I kommittémotion 2020/21:3371 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 1 anförs att drivkrafterna att arbeta bör öka genom att skatten sänks på arbete för alla som jobbar. I kommittémotion 2020/21:3373 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 12 anförs att de ekonomiska drivkrafterna för att fler äldre ska jobba längre bör stärkas. I motion 2020/21:1101 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2 anförs att regeringen bör se över effekterna av att sänka den högsta marginalskatten till 50 procent och öka utbildningspremien för högre utbildning. I motion 2020/21:1202 av Edward Riedl (M) anförs att man bör överväga möjligheterna att se över nivåerna på beskattning av barnvaktstjänster. I motion 2020/21:1273 av Jan Ericson och Lars Beckman (båda M) anförs att möjligheterna till en långsiktig plan för skattesänkningar bör utredas. I motion 2020/21:1274 av Jan Ericson (M) föreslås att nya skatter analyseras innan de införs. I motion 2020/21:1388 av Sten Bergheden (M) föreslås att det utreds hur skattesystemet på ett effektivt sätt kan uppmuntra till privat pensions-sparande bland breda grupper av löntagare. I motion 2020/21:1711 av Louise Meijer (M) anförs att regeringen bör överväga att införa ett startjobb-skatteavdrag som gör de första arbetsinkomsterna i livet skattefria. I motion 2020/21:1749 av Louise Meijer (M) yrkande 1 föreslås att CSN-lånen görs avdragsgilla inom ramen för ränteavdraget. I motion 2020/21:1753 yrkande 1 av Louise Meijer anförs att det finns ett behov av att se över en skattebefrielse vid bostadsuthyrning till studerande. I motion 2020/21:1757 av Lars Jilmstad (M) föreslås att det inrättas ett förmånligt och över tid stabilt system för personligt pensionssparande. I motion 2020/21:2561 av Ann-Britt Åsebol och Lotta Finstorp (båda M) yrkande 2 anförs att villkoren för att ta vara på äldre människor i arbetslivet bör förbättras, dels genom attitydförändringar, dels genom incitament att behålla och rekrytera äldre arbetstagare samt genom att gällande nivå för särskild löneskatt bibehålls för personer som är 65 år eller äldre. I motion 2020/21:2570 av John Weinerhall (M) anförs att regeringen bör utreda hur skatten för pensionärer kan sänkas kraftigt genom exempelvis ett höjt och enhetligt grundavdrag. I motion 2020/21:2738 av Arin Karapet (M) anförs att det bör utredas hur respektavståndet, dvs. skillnaden i pensions-kuverten mellan den som arbetat ett helt yrkesliv jämfört med den som arbetat deltid, arbetat mycket litet eller inte alls, kan öka genom ändrad skatt på tjänstepension. I motion 2020/21:2769 av Ann-Sofie Alm (M) anförs att regeringen bör se över möjligheten att höja grundavdraget. I motion 2020/21:3509 av Magdalena Schröder (M) yrkande 1 föreslås sänkt skatt på arbete.
I kommittémotion 2020/21:1229 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3 anförs att ett system för privat pensionssparande bör återinföras. I kommitté-motion 2020/21:1834 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 4 anförs att straffskatten för pensionärer bör avskaffas och att möjligheten till privat pensionssparande bör stärkas. I kommittémotion 2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 2 föreslås att skatteskillnaden mellan lön och pension avskaffas.
I kommittémotion 2020/21:2918 av Magnus Ek m.fl. (C) yrkande 5 anförs att den gröna skatteväxlingen bör fortsätta att utvecklas, bygga på miljöstyrande effekter och främja nya miljöeffektiva innovationer. I kommittémotion 2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 12 föreslås en miljömässig och samhällsekonomisk utvärdering av den gröna skatte-växlingen. I kommittémotion 2020/21:2928 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 16 anförs att regeringen bör se över hur offentliga stöd med bibehållen konkurrenskraft kan skatteväxlas mot ökade miljöersättningar för biologisk mångfald. I kommittémotion 2020/21:3172 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 12 föreslås att regeringen utreder en fortsatt grön skatteväxling inom transportsektorn med ett skattesystem som gör det möjligt för människor att leva och verka i hela landet och som tar hänsyn till klimatnytta och de geografiska förutsättningarna. I motion 2020/21:415 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1 och 4 anförs att regeringen bör säkra jämbördiga regler för gränspendlare vid uppsägning och förenkla skattesituationen efter covid-19 för arbetspendlare över landsgränser. I motion 2020/21:3158 av Linda Modig (C) föreslås, för att öka incitamenten för svenskar att plocka bär, att den nuvarande gränsen för att deklarera och betala skatt på inkomst från bärförsäljning ses över och att en skattebefrielse övervägs för denna slags inkomst. I motion 2020/21:3160 av Helena Lindahl (C) anförs att en översyn bör göras av möjligheten till förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska delägare i handelsbolag.
I partimotion 2020/21:2774 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 28 föreslås att det införs en skattereduktion för föräldrar till barn mellan 0 och 18 år. I kommittémotion 2020/21:2633 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2, 6 och 7 anförs att skillnaden i beskattning av pension och arbete bör slopas, att drivkrafterna för ett längre yrkesliv behöver öka och att det finns ett behov av att vidta åtgärder för att tidigarelägga etableringsåldern på arbetsmarknaden genom ett fördubblat jobbskatteavdrag för personer yngre än 23 år och en examensbonus. I kommittémotion 2020/21:2804 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 24 föreslås att jägare ska kunna sälja viltkött skattefritt för ett belopp på upp till 45 000 kronor per år. I kommittémotion 2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 3–7 föreslås ett jobbskatteavdrag för unga upp till 23 år inom arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ett jobbskatteavdrag för nyanlända under deras fem första år efter uppehållstillståndet, ett dubbelt jobbskatteavdrag i två år för personer som har tagit en akademisk examen före utgången av det år de fyller 25, ett dubbelt jobbskatteavdrag i högst 24 månader för den som går från långtidsarbetslöshet till arbete och ett extra förhöjt jobbskatteavdrag för personer som är 69 år eller äldre.
I kommittémotion 2020/21:2709 av Maria Gardfjell m.fl. (MP) yrkande 26 anförs att en rättvis grön omställning främjas genom växling av höjda miljöskatter mot skattesänkningar som främst riktas mot låg- och medel-inkomsttagare. I kommittémotion 2020/21: 2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 15 föreslås att det ska blir mer konkurrenskraftigt med återvunnet material relativt nya naturresurser. Skatten på arbete är hög relativt skatten på naturresurser.
Utskottets ställningstagande
Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skatterna ska tas ut på ett sätt som är förenligt med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Skattepolitiken bör därutöver utformas enligt ett antal vägledande principer. Dessa kan sammanfattas på följande sätt:
• Ett legitimt och rättvist skattesystem: Medborgarna och företagen ska ha ett högt förtroende för skattesystemet. Skatter ska tas ut på ett rättssäkert sätt.
• Generella och tydliga regler: Skattereglerna ska vara generella och tydliga, utan komplicerade gränsdragningar, med breda skattebaser och skattesatser som är väl avvägda gentemot målen för den ekonomiska politiken. Detta bidrar till ett legitimt och rättvist skattesystem.
• Beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället: Beskattning ska i möjligaste mån ske i nära anslutning till inkomsttillfället. En minskad förekomst av skattekrediter säkerställer svenska skatteintäkter.
• Hållbara regler i förhållande till EU: Regelverket ska vara förenligt med EU-rätten, i förhållande både till specifika rättsakter och till bestämmelser i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om fri rörlighet samt reglerna om statligt stöd.
Utskottet ställer sig bakom regeringens inriktning av skattepolitiken. Vidare noterar utskottet att det ingår i den sakpolitiska överenskommelse som träffats mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet att miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka. En kraftfull grön skatteväxling ska genomföras med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande. I budgetpropositionen för 2021 gör regeringen motsvarande uttalande. Tanken med en grön skatteväxling är att ingen höjning ska göras av det totala skatteuttaget. Höjda skatter på energi och miljöutsläpp ska balanseras med en sänkning av andra skatter.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2020/21:2918 (C) yrkande 5, 2020/21:2925 (C) yrkande 12, 2020/21:2928 (C) yrkande 16 och 2020/21:3172 (C) yrkande 12, 2020/21:2709 (MP) yrkande 26 och 2020/21:2729 (MP) yrkande 15.
Till följd av bl.a. den gröna skatteväxlingen har inkomstskatten för fysiska personer sänkts genom att en skattereduktion för förvärvsinkomster infördes den 1 januari 2021. Skattereduktionen uppgår som huvudregel till 1 500 kronor per person och år och utgår för samtliga inkomster i inkomstslaget tjänst, dvs. både arbetsinkomster och inkomster från socialförsäkrings-förmåner.
Regeringen har remitterat ett förslag om en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin (Fi2020/05197). Skattereduktionen ska ges till fysiska personer med arbetsinkomster överstigande 60 000 kronor och understigande 500 000 kronor om året. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 december 2021 och tillämpas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. Lagen föreslås upphöra vid utgången av 2022. Av regeringens propositionsförteckning framgår att en proposition om förslaget är avsedd att lämnas under våren 2021.
Utskottet noterar att det i den sakpolitiska överenskommelse som träffats mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet ingår en omfattande skattereform. Reformen ska bl.a. öka sysselsättningen och antalet arbetade timmar genom sänkt skatt på jobb och företagande och sänka marginalskatten så att färre betalar statlig inkomstskatt.
Utskottet konstaterar att den 1 december 2020 trädde en skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden i kraft (prop. 2019/20:175, bet. 2020/21:SkU6, rskr. 2020/21:28). Skattereduktionen tillämpas fr.o.m. det beskattningsår som infaller efter den 31 december 2019.
Den 1 januari 2021 trädde ändringar i reglerna för expertskatt (prop. 2020/21:37, bet. 2020/21:SkU14, rskr. 2020/21:96) i kraft om utvidgad tidsgräns för expertskatt som innebär att skattelättnaden för experter, forskare och andra nyckelpersoner utvidgas från att gälla under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige till att i stället gälla under högst fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades.
Utskottet konstaterar att regeringen den 16 mars lämnade propositionen Ytterligare förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling (prop. 2020/21:110).
Utskottet noterar att den 1 januari 2021 infördes ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp som bl.a. innebär att den s.k. 183-dagarsregeln inte ska tillämpas när det är fråga om uthyrning av arbetskraft. Vissa mycket korta arbetstillfällen ska dock inte anses utgöra sådan uthyrning av arbetskraft. En arbetstagare som är inhyrd från ett utländskt företag som saknar fast driftsställe i Sverige kommer därför under vissa förutsättningar att beskattas i Sverige när han eller hon utför arbete här (prop. 2019/20:190, bet. 2019/20:SkU5, rskr. 2019/20:33).
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2020/21:3215 (M) yrkandena 4 och 7, 2020/21:3359 (M) yrkande 11, 2020/21:3371 (M) yrkande 1, 2020/21:2633 (KD) yrkande 7, 2020/21:3409 (KD) yrkandena 3–7, 2020/21:2409 (S), 2020/21:1101 (M) yrkandena 1 och 2, 2020/21:1202 (M), 2020/21:1273 (M), 2020/21:1274 (M), 2020/21:1388 (M), 2020/21:1711 (M), 2020/21:1749 (M) yrkande 1, 2020/21:1753 (M) yrkande 1, 2020/21:2738 (M), 2020/21:2769 (M), 2020/21:3509 (M) yrkande 1 och 2020/21:415 (C) yrkandena 1 och 4.
Utskottet anser mot samma bakgrund att det inte behöver införas en skattereduktion för föräldrar till barn mellan 0 och 18 år och avstyrker motion 2020/21:2774 (KD) yrkande 28.
Den 1 januari 2021 höjdes det särskilda grundavdragsbeloppet för alla med en fastställd förvärvsinkomst mellan ca 213 000 och 1 418 000 kronor per år. Det innebär att det förhöjda grundavdraget för de som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år har ändrats så att den skillnad i beskattning mellan löneinkomst och pension som tidigare fanns i vissa inkomstintervall i princip har tagits bort. Utskottet anser att den s.k. skatteklyftan nu har slutits och avstyrker motionerna 2020/21:3373 (M) yrkande 12, 2020/21:1834 (SD) yrkande 1, 2020/21:2554 (SD) yrkande 2, 2020/21:2633 (KD) yrkandena 2 och 6 samt 2020/21:2570 (M).
Utskottet konstaterar att den särskilda löneskatten för äldre slopades den 1 juli 2019 (prop. 2018/19:82, bet. 2018/19:SkU18, rskr. 2018/19:230). Utskottet avstyrker motion 2020/21:2561 (M) yrkande 2.
Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst finner utskottet inte skäl att se över förutsättningarna för att jägare ska kunna sälja viltkött skattefritt för ett belopp upp till 45 000 kronor per år och skattebefrielse för bärförsäljning. Utskottet avstyrker motionerna 2020/21:2804 (KD) yrkande 24 och 2020/21:3158 (C).
Utskottet noterar att utredningen om förenklade skatteregler för att underlätta och främja egenföretagande överlämnade sitt delbetänkande (SOU 2020:50) till regeringen den 2 september 2020. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 1 juli 2021. Mot bakgrund av att arbete pågår anser utskottet inte att riksdagen bör lämna ett tillkännagivande till regeringen. Utskottet avstyrker motion 2020/21:3160 (C).
Utskottet tillstyrkte i betänkande 2015/16:SkU1 att avdragsrätten för privat pensionssparande avskaffades den 1 januari 2016. Utskottet avstyrker motionerna 2020/21:1229 (SD) yrkande 3, 2020/21:1834 (SD) yrkande 4 och 2020/21:1757 (M).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändringar av expertskatten.
Jämför reservation 5 (M).
Gällande rätt
Bestämmelserna om skattelättnader för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner innebär att 25 procent av deras lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån av arbete är skattefria. Detta gäller bara om arbetet avser
• specialistuppgifter med en sådan inriktning eller på en sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet
• kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med en sådan inriktning eller på en sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet eller
• företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckelposition i ett företag.
Dessutom krävs att arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med ett fast driftsställe i Sverige, att arbetstagaren inte är svensk medborgare och att arbetstagaren inte har varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbörjas. Den 1 januari 2012 kompletterades reglerna med en förenklingsregel. Den innebär att villkoren för den lägre beskattningen alltid ska anses vara uppfyllda om den lön och annan ersättning som arbetstagaren får överstiger två gånger prisbasbeloppet per månad för det kalenderår då arbetet påbörjas. Det innebär att skattelättnaden ges utan någon prövning av den skattskyldiges kvalifikationer eller av arbetsgivarens associationsform. Vistelsen i Sverige ska vara avsedd att pågå i högst fem år. Sedan den 1 januari 2021 gäller skattelättnaden under högst fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades.
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3525 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 4 anförs att expertskatten bör ses över. I motion 2020/21:1066 av Betty Malmberg (M) yrkande 1och 2 anförs att nivån på expertskatten bör ses över och att man bör överväga att snarast anpassa expertskatten till den danska. I motion 2020/21:1746 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 9 föreslås en översyn av reglerna för skattelättnader för utländska experter, specialister, forskare och andra nyckelpersoner. I motion 2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5 anförs att expertskatten bör förstärkas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är viktigt att Sverige har konkurrenskraftiga regler för experter, forskare och andra nyckelpersoner och att tidsgränsen i större utsträckning motsvarar andra länders tidsgränser.
Den 1 januari 2021 trädde ändringar i reglerna för expertskatt (prop. 2020/21:37, bet. 2020/21:SkU14, rskr. 2020/21:96) i kraft om utvidgad tidsgräns för expertskatt som innebär att skattelättnaden för experter, forskare och andra nyckelpersoner utvidgas från att gälla under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige till att i stället gälla under högst fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades. Av regeringens motivering i propositionen framgår bl.a. att syftet med förslaget är att stärka Sveriges konkurrenskraft och att tidsgränsen för expertskatt i större utsträckning därför bör motsvara de tidsgränser som gäller i andra länder i Europa, exempelvis Finland och Danmark.
Utskottet konstaterar även att regeringen den 16 mars lämnade propositionen Ytterligare förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling (prop. 2020/21:110).
Mot bakgrund av ovanstående anser inte utskottet att det finns skäl att göra något tillkännagivande till regeringen om att ändra reglerna för expertskatten och avstyrker samtliga motioner.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om olika ändringar av hushållsskatteavdraget (husavdraget).
Jämför reservation 6 (M), 7 (SD), 8 (C) och 9 (KD).
Gällande rätt
Rutavdraget trädde i kraft den 1 juli 2007. Det följdes av rotavdraget som gäller fr.o.m. den 8 december 2008. Rotavdrag lämnas för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder. Syftet med rut- och rotavdragen, gemensamt benämnda husavdraget, är bl.a. att öka arbetsutbudet och därigenom stimulera sysselsättningen och tillväxten genom att omvandla sådant arbete som utförs av hushållen själva, där det kan antas att den skattskyldige vid en valmöjlighet sannolikt skulle prioritera att arbeta mer.
Rutavdrag lämnas för följande arbeten:
• enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning som utförs i bostaden
• vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden
• snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden
• häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning samt beskärning och borttagande av träd och buskar som utförs på en tomt eller i en trädgård i nära anslutning till bostaden
• barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning till och hämtning från förskolor, skolor, fritidsaktiviteter eller liknande
• annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid en vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden
• flytt av bohag och annat lösöre mellan bostäder samt till och från magasinering i samband med en flytt mellan bostäder
• arbete som avser installation, reparation och underhåll av data- och informationsteknisk utrustning, dataprogram och dataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med sådant arbete, när arbetet, handledningen och rådgivningen utförs i eller i nära anslutning till bostaden
• reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden.
• tvätt vid tvättinrättning, inklusive transport av tvätten
• möblering av bostad, inklusive montering av nya möbler
• transport av bohag till andrahandsbutiker, loppmarknader och liknande där bohaget kan komma till återanvändning samt till och från magasinering
• enklare tillsyn av bostad, t.ex. ett fritidshus.
Rutavdrag ges genom skattereduktion. Skattereduktionen räknas av mot den kommunala och statliga inkomstskatten, den statliga fastighetsskatten samt den kommunala fastighetsavgiften. Eftersom rutavdragets subvention riktas mot arbete omfattar avdraget bara kostnader för arbete, inklusive mervärdes-skatt, och inte kostnader för material, utrustning och resor.
De personer som har rätt till skattereduktion är de som vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år och är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret eller, i vissa fall, begränsat skattskyldiga. För rätt till skatte-reduktion krävs att det utförda arbetet är hänförligt till den som begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll. Föräldern måste vara bosatt i Sverige. Den som begär skattereduktionen kan däremot ha sin bostad i ett annat EES-land.
Det finns tre olika spår inom husavdragssystemet. För det första kan den enskilde anlita en näringsidkare som när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut är godkänd för F-skatt (eller, om arbetet utförs utanför Sverige och utföraren inte har bedrivit näringsverksamhet i Sverige, har intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-skatt). För det andra kan den enskilde anlita en privatperson som inte är godkänd för F-skatt (däremot inte en näringsidkare som av någon anledning inte är godkänd för F-skatt). För det tredje kan den enskilde få tjänsterna tillhandahållna som en skattepliktig löneförmån av sin arbetsgivare.
Den 1 juli 2019 höjdes taket för rutavdraget för personer som inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och beskattningsår. Det höjda taket gäller retroaktivt från den 1 januari 2019. Den 1 januari 2021 höjdes taket för rotavdraget och rutavdraget ihop och får sammanlagt uppgå till 75 000 kronor per person och år. Rotavdraget får dock högst vara 50 000 kronor per år. Rotavdrag kan medges med som mest 30 procent av arbetskostnaden och rutavdrag med som mest 50 procent av arbetskostnaden.
Sedan den 1 januari 2020 krävs för rätt till skattereduktion att det utförda hushållsarbetet har betalats elektroniskt när arbetet har utförts av en näringsidkare som är godkänd för F-skatt eller, om arbetet har utförts utomlands, genomgår motsvarande kontroll i utlandet. Sedan den 1 januari 2021 gäller att beslut om återbetalning av felaktigt utbetalda belopp avseende skattereduktion för hushållsarbete ska gälla omedelbart. Anstånd med återbetalning av felaktigt utbetalda belopp ska dock kunna medges i vissa fall.
Den 1 januari 2021 infördes skattereduktion för installation av grön teknik. Skattereduktionen ersätter stödet till fysiska personer enligt förordningen om statligt stöd till solceller, förordningen om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi och förordningen om bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon. Skattereduktionen för installation av grön teknik har utformats som ett system med en s.k. fakturamodell med preliminär och slutlig skattereduktion. För rätt till skattereduktion för installation av grön teknik krävs att den som utför installationen är godkänd för F-skatt. Skattereduktionen ges med 15 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna för installation av solceller och med 50 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna för installation av ett system för lagring av egenproducerad elenergi och installation av en laddningspunkt till elfordon. Installationen måste ha utförts i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Skattereduktionen får för ett beskattningsår uppgå till högst 50 000 kronor.
Motionerna
I motion 2020/21:812 av Eva Lindh (S) yrkandena 1 och 2 anförs att regeringen bör verka för en ändrad lagstiftning för att förhindra att skatteavdrag för rot och rut kan tillämpas för arbeten utomlands. Vidare anförs att regeringen inom EU bör verka för att nationella avdrag och skatteavdrag ska kunna tillämpas enbart inom det egna landet. I motion 2020/21:1661 av Pia Nilsson m.fl. (S) föreslås en översyn av regelverket för rot- och ruttjänster med syftet att endast tillåta dessa avdrag i Sverige.
I partimotion 2020/21:3366 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 3 föreslås ett förstärkt och utvecklat rutavdrag. I kommittémotion 2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 2 och 3 föreslås ett förstärkt och utvecklat rutavdrag samt att taket i rutavdraget höjs. I kommittémotion 2020/21:3371 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 15 föreslås ett förstärkt rutavdrag. I motion 2020/21:938 av Sten Bergheden (M) anförs att möjligheterna att införa rutavdrag även för hemleverans av matvaror bör ses över. I motion 2020/21:1128 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås att möjligheten att utvidga rotavdraget till att gälla även reparationer och säkerhetshöjande åtgärder på fordon utreds. I motion 2020/21:1199 av Edward Riedl (M) föreslås att regeringen ser över möjligheten att införa ett rutavdrag för taxiresor. I motion 2020/21:1365 av Lotta Olsson (M) anförs att möjligheten att införa rep- och rostavdrag bör ses över. I motion 2020/21:1392 av Sten Bergheden (M) föreslås att ett avskaffande av skatten på ruttjänster som köps av personer som är 65 år eller äldre utreds. I motion 2020/21:1953 av Ulrika Jörgensen (M) föreslås en skattelättnad för själva abonnemanget för bredband för att skapa incitament att förhindra digitalt utanförskap. I motion 2020/21:2837 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M) föreslås att ett rotavdrag för den ideella sektorn införs. I motion 2020/21:2991 av David Josefsson (M) anförs att regeringen bör se över och tydliggöra hur rutavdraget kan appliceras i olika boendeformer med gemensamt serviceutbud. I motion 2020/21:3672 av Jan R Andersson (M) anförs att möjligheten att även låta fönsterrenovering omfattas av rotavdraget bör ses över.
I kommittémotion 2020/21:1615 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 17 och 28 anförs att ett införande av rotavdrag för byggnader av kulturhistoriskt värde bör utredas. Vidare anförs att underhållet i stora delar av hyresbeståndet i dag är kraftigt eftersatt samtidigt som det finns ett stort behov av att kunna erbjuda lägenheter med rimliga hyror. Förutsättningarna för att verka mot ett mer kontinuerligt underhåll av fastigheterna behöver därför ses över och ett rotavdrag bör ingå i den översynen. I motion 2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1 och 2 anförs att det bör göras en översyn av lagstiftningen kring rot- och rutavdrag i syfte att säkerställa att de används inom Sveriges gränser och att det bör införas ett rut-och rotbaserat trygghetsavdrag för vissa tjänster eller varor inom säkerhetsbranschen.
I kommittémotion 2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 23 anförs att möjligheterna att värna och vidareutveckla lagen om valfrihetssystem och rutavdraget bör ses över. I motion 2020/21:453 av Annika Qarlsson (C) anförs att en utveckling av rutavdraget bör utredas till att gälla för hushållens alla köpta tjänster i anslutning till hemmet av certifierade leverantörer. I motion 2020/21:570 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 4 anförs att regeringen bör utreda ett inrättande av ett grönt skatteavdrag för klimatsmarta investeringar i fastigheter. I motion 2020/21:592 av Sofia Nilsson (C) anförs att en breddning av rotavdraget bör övervägas till att omfatta den ideella sektorn. I motion 2020/21:776 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C) föreslås att förutsättningarna för rotavdrag för renovering av fönsterbågar som avlägsnas från byggarbetsplatsen och renoveras i ett snickeri eller måleri ses över. I motion 2020/21:3185 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) yrkande 1 anförs att möjligheten att utvidga rotavdraget till att även omfatta avloppsanläggningar bör ses över.
I partimotion 2020/21:2774 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 33 föreslås en utökning av rutavdraget. I kommittémotion 2020/21:3408 Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 8 föreslås att en breddning av rotavdraget utreds. I kommitté-motion 2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 14 och 15 föreslås att fler tjänster inkluderas i rutavdraget och att ruttjänsten som avser enklare tillsyn av bostad så snart som möjligt utvärderas för att se om utformningen behöver justeras. I kommittémotion 2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 18 anförs vikten av att tidigt och återkommande utvärdera det gröna skatteavdragets relevans givet den snabba marknads-utvecklingen för solceller. I motion 2020/21:540 av Ingemar Kihlström (KD) föreslås att möjligheten att utöka rotavdraget utreds. I motion 2020/21:760 av Magnus Jacobsson (KD) anförs att det bör utredas vilka fler tjänster som kan inkluderas i rutsystemet.
I kommittémotion 2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 19 föreslås en skattereduktion när personer reparerar eller hyr konsumentprodukter eller köper tjänster för att sälja vidare begagnade produkter, ett hyberavdrag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att husavdraget är utformat för att uppfylla EU:s regler om fri rörlighet och därför inte kan begränsas till arbete som utförs i Sverige. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2020/21:812 (S) yrkandena 1 och 2, 2020/21:1661 (S) och 2020/21:2879 (SD) yrkande 1.
Sedan den 1 januari 2021 omfattar husavdraget flera nya ruttjänster som innebär att avdraget har breddats till att omfatta tvätt-, flytt-, hämt- och trygghetstjänster. Vidare har taket för rutavdraget höjts. Mot denna bakgrund får flertalet motionsförslag i denna del anses tillgodosedda. Utskottet avstyrker samtliga motioner i denna del.
Utskottet konstaterar att det i den sakpolitiska överenskommelse som träffats mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet ingår att utreda ett avdrag för att upp till ett visst belopp hyra ut lösöre som t.ex. bilar, kläder, verktyg eller möbler. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion 2020/21:2729 (MP) yrkande 19.
Mot bakgrund av den utvidgning av rutavdraget och höjning av det gemensamma taket för rut- och rotavdrag som nyligen gjorts anser utskottet att det saknas skäl att bredda rotavdraget. Utskottet avstyrker motionerna 2020/21:3408 (KD) yrkande 8, 2020/21:1128 (M), 2020/21:1365 (M), 2020/21:2837 (M), 2020/21:3672 (M), 2020/21:592 (C), 2020/21:776 (C), 2020/21:3185 (C) yrkande 1 och 2020/21:540 (KD).
Den 1 januari 2021 infördes skattereduktion för installation av grön teknik. Skattereduktionen ersätter det tidigare statliga stödet till solceller, bidraget till lagring av egenproducerad elenergi och bidraget till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon. Utskottet anser att det är viktigt att bejaka klimatomställningen och ser positivt på införandet av skattereduktion för installation av grön teknik men anser mot bakgrund av att stödet nyligen införts inte någon anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen om breddning och utvärdering av stödet. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2020/21:3501 (KD) yrkande 18, 2020/21:570 (C) yrkande 4 och 2020/21:1953 (M).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för förmån av hälso- och sjukvård och sjukvårdsförsäkringar.
Jämför reservation 10 (C).
Gällande rätt
Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om inte förmånen är undantagen från beskattning i inkomstskattelagen. Värderingen ska i normalfallet göras till marknadsvärde. Det innebär att om en arbetsgivare erbjuder en anställd förmån av hälso- och sjukvård är detta en skattepliktig förmån som ska beskattas hos den anställda. Förmån av fri sjukvårdsförsäkring är skattepliktig. Förmånen värderas till arbetsgivarens kostnad för försäkringen, dvs. normalt premien för försäkringen. Med sjukvårdsförsäkring avses en försäkring tecknad hos ett försäkringsbolag som täcker kostnaden för olika hälso- och sjukvårdsinsatser.
Om en arbetsgivare tecknar en sjukvårdsförsäkring som endast täcker insatser som är undantagna från beskattning är detta en skattefri förmån för den anställda. Det kan t.ex. vara förebyggande behandling och rehabilitering. Om försäkringen också täcker skattepliktig hälso- och sjukvård måste arbetsgivaren proportionera premien på en skattefri och en skattepliktig del. Förmånsvärderingen av en sjukvårdsförsäkring ska göras utifrån en proportionering av försäkringens beståndsdelar, inte utifrån bedömningar av varje enskild insats som eventuellt kommit i fråga under beskattningsåret. Om en försäkring t.ex. till hälften omfattar skattepliktig hälso- och sjukvård och till hälften omfattar insatser som är undantagna från beskattning är halva värdet av den totala premien en skattepliktig förmån för den anställda, även om samtliga insatser när försäkringen väl behöver tas i anspråk avser sådant som ligger inom ramen för skattepliktig hälso- och sjukvård. Den skattepliktiga förmånen av en sjukvårdsförsäkring som omfattar både skattepliktiga och skattefria insatser kan schablonmässigt beräknas till 60 procent av försäkringspremien.
Förmån av icke offentligt finansierad hälso- och sjukvård som arbetsgivaren har betalat för den anställdes räkning var t.o.m. den 30 juni 2018 en skattefri förmån för den anställde. Den 1 juli 2018 slopades skattefriheten och den som får fri hälso- och sjukvård ska sedan dess beskattas för förmånen enligt vanliga regler (prop. 2017/18:131, rskr. 2017/18:275). Sedan detta datum är såväl offentligt som icke offentligt finansierad hälso- och sjukvård en skattepliktig förmån.
Följande förmåner är dock undantagna från skatteplikt även efter den 1 juli 2018:
• vård utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands
• läkemedel vid vård utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands
• företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering
• vaccinationer som beror på tjänsten
• tandbehandlingar som har bedömts som nödvändiga med hänsyn till tjänstens krav för Försvarsmaktens submarina och flygande personal och för andra med i huvudsak likartade arbetsförhållanden.
Hälso- och sjukvård som arbetsgivaren tillhandahåller men som inte avser rehabilitering, företagshälsovård eller förebyggande behandling är en skattepliktig förmån. Skatteverket anser att till skattepliktig hälso- och sjukvård hör vanliga läkarundersökningar, provtagningar, röntgen, operationer m.m.
Motionerna
I motion 2020/21:2566 av John Weinerhall (M) föreslås att skattefrihet för arbetsgivarbetalda sjukvårdsförsäkringar utreds. I motion 2020/21:2859 av Lars Beckman (M) anförs att det borde utredas hur man kan uppmuntra fler arbetsgivare att teckna privata sjukförsäkringar för sina medarbetare. I motion 2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 10 anförs att förmånsbeskattningen för sjukvårdsförsäkringar genom arbetsgivare bör slopas.
I motion 2020/21:1014 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) yrkandena 1 och 2 anförs att regeringen bör se över möjligheten att göra privata sjukvårdsförsäkringar avdragsgilla för egenföretagare och se över möjligheten att egenföretagare inte ska förmånsbeskattas för privata sjukvårdsförsäkringar.
Utskottets ställningstagande
Det är viktigt att beskattningen av löner och förmåner hålls likformig och neutral och att avdrag för kostnader som inte har att göra med inkomsternas förvärvande undviks så långt som möjligt.
Regeringen gav den 11 februari 2020 Myndigheten för vård- och omsorgs-analys bl.a. i uppdrag att beskriva riskerna med att patienter med privata sjukvårdsförsäkringar ges företräde till hälso- och sjukvården framför patienter som får offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Uppdraget redovisades den 31 mars 2020 i rapporten Privata sjukvårdsförsäkringar (2020:3).
Utskottet konstaterar att regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att beskriva privata sjukvårdsförsäkringars påverkan på offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Utredaren ska föreslå åtgärder som ska bidra till att patienter med privat sjukvårdsförsäkring inte får snabbare tillgång till vård eller bättre vård i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården framför patienter utan försäkring. Detta ska säkerställa att alla patienter i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården får vård på lika villkor. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2021.
Mot bakgrund av ovanstående anser inte utskottet att det finns skäl att göra något tillkännagivande till regeringen om att ändra reglerna för förmån av sjukvårdsförsäkringar. Motionerna avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för personalvårdsförmåner.
Jämför reservation 11 (M), 12 (SD), 13 (C) och 14 (V).
Gällande rätt
Förmåner som en anställd får på grund av tjänst tas upp som intäkt såvida inte förmånen är undantagen från beskattning, enligt 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL.
Personalvårdsförmåner är skattefria, och då avses förmåner av mindre värde som består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet och liknande, och som riktar sig till hela personalen. Hit räknas bl.a. möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård, kaffe, frukt och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan ses som en måltid och trivselutflykter.
Arbetsgivare som vill erbjuda sina anställda enklare slag av motion och annan friskvård kan välja att tillhandahålla sådana aktiviteter i egna lokaler eller på annan plats som arbetsgivaren väljer och betalar för direkt till arrangören (naturaförmån). I stället för att arbetsgivaren själv anordnar motions- och friskvårdsaktiviteter kan de anställda erbjudas en möjlighet att själva välja aktivitet och i efterhand mot kvitto få hela eller del av kostnaden ersatt (friskvårdsbidrag).
När motionsaktiviteter ersätts via friskvårdsbidrag kan kravet på ”enklare slag” inte tillmätas samma betydelse som när förmånen utges som en naturaförmån. Det innebär att om aktiviteten innehåller någon form av praktisk aktivitet som innebär motion kan arbetsgivaren, via friskvårdsbidraget, skattefritt ersätta den anställda för utlägg för sådan aktivitet. Till exempel kan friskvårdsbidraget användas för aktiviteter som agility, sportfiske, enduro, golf och ridning. Friskvårdsbidraget kan även användas för att bekosta personliga startavgifter i tävlingar som innehåller inslag av motion. Friskvårdsbidraget kan inte användas för att köpa utrustning eller bekosta personliga medlems-avgifter i föreningar eller andra sammanslutningar.
Friskvårdsbidraget måste erbjudas till hela personalen. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har inte uttalat sig om någon absolut beloppsgräns för friskvårdsförmåner. Skatteverket anser att ett friskvårdsbidrag om högst 5 000 kronor per anställd och år uppfyller lagens krav om mindre värde. En aktivitet som kostar mer än 1 000 kronor inklusive mervärdesskatt för ett tillfälle uppfyller inte kraven för enklare slag och mindre värde. Om arbetsgivaren via friskvårdsbidraget betalar en sådan aktivitet är det en skattepliktig förmån.
För motion och annan friskvård som arbetsgivaren tillhandahåller som naturaförmån tillämpar Skatteverket inte någon fastställd beloppsgräns. En sådan förmån ska dock för skattefrihet vara av enklare slag och mindre värde. Exempel på sådana förmåner kan vara möjlighet för personalen att på arbetsplatsen få tillgång till ett gym eller delta i olika friskvårdskurser. Även en förmån som innebär att arbetsgivaren erbjuder samtliga anställda t.ex. ett årskort på ett visst gym eller en viss simhall är att jämställa med en skattefri naturaförmån, förutsatt att de anställda inte kan byta förmånen mot någon annan form av friskvård. För att avgöra om en sådan naturaförmån uppfyller kraven på enklare slag och mindre värde får en bedömning göras utifrån HFD:s praxis. I rättsfallet HFD 2001 ref. 44 har frågan om vad som avses med förmån av mindre värde behandlats. Av domskälen framgår att domstolen har ansett att ett årskort på en gymanläggning värt 2 970 kronor utgjorde en förmån av mindre värde.
Enklare slag av motions- och friskvårdstjänster, exempelvis råd om träning eller kost, träningsprogram och liknande, som tillhandahålls via mobilappar eller webbtjänster (internettjänster) är skattefria. Detta gäller även om de kan användas utanför arbetsplatsen, exempelvis i bostaden.
Fri kost
Fri kost som anställda får på grund av tjänst är som utgångpunkt skattepliktig enligt huvudregeln i 11 kap. 1 § IL. Förmån av fri kost är i vissa fall undantagen från förmånsbeskattning. Detta gäller exempelvis förmån av kost på allmänna transportmedel vid tjänsteresa, fri frukost på hotell och liknande inrättning i samband med övernattning samt förmån av kost vid representation i vissa fall.
Kostförmån värderas enligt schablon med utgångspunkt i genomsnittspriset för en normal lunch av ”dagens-rätt-karaktär”. Kostförmån ska beräknas till ett belopp som motsvarar 250 procent av genomsnittspriset i Sverige för en normal lunch. Förmånsvärdet för lunch eller middag är 40 procent av värdet för kostförmån för en hel dag. Förmånsvärdet för frukost är 20 procent av värdet för kostförmån för en hel dag.
Från den 1 januari 2021 gäller skattefrihet för förmån av fri kost, under förutsättning att måltiden kommer från någon som saknar samband med arbetsgivaren och måltiden lämnas utan krav på motprestation. Förslaget syftar till att från förmånsbeskattning undanta måltider som lämnas av allmänheten i syfte att visa anställda uppskattning och stöd. Reglerna innebär att förmån av kost som lämnas efter den 29 februari 2020 under sådana förhållanden inte ska tas upp till beskattning.
Fri parkering
Huvudregeln, som innebär att alla förmåner är skattepliktiga om de inte är särskilt undantagna, gäller även för fri parkering. Förmån av fri parkering för en anställd med en egen bil är därför i princip en skattepliktig förmån. Förmånen värderas till marknadsvärdet, dvs. priset som den anställda själv ska betala för en motsvarande parkeringsplats i närheten av arbetsplatsen.
Skattefrihet gäller för förmån av fri parkering på förmån som har lämnats under perioden 1 april–31 december 2020.
Gåvor
Förvärv genom gåva är skattefria. Detta gäller för alla inkomstslag. För att det ska röra sig om en gåva brukar krävas att fyra villkor samtidigt är uppfyllda, nämligen att det görs en överföring av förmögenhet varigenom mottagaren berikas, att den andra partens förmögenhet minskas, att transaktionen sker frivilligt och att det finns en benefik avsikt, en s.k. gåvoavsikt. Om en gåva utgör ersättning för arbete eller tjänst är den dock skattepliktig. Detta följer av huvudregeln i 11 kap. 1 § IL. Från denna huvudregel görs undantag för särskilda förmåner som räknas upp i kapitlet. Gåvor från arbetsgivare är i allmänhet skattepliktiga som lön, om de inte är särskilt undantagna från skatteplikt, eftersom sådana gåvor förutsätts ha ett inslag av ersättning för arbete. Frågan om ett förvärv ska ses som en skattepliktig löneförmån eller en skattefri gåva måste avgöras utifrån en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet.
Gåvor från arbetsgivare i form av jul-, minnes- och jubileumsgåvor är särskilt undantagna från beskattning.
Skattefrihet gäller för förmån av gåva till anställda upp till ett värde på 1 000 kronor per anställd som en arbetsgivare kan ge till sina anställda och som har lämnats under perioden den 1 juni–31 december 2020.
Utdrag ur reglerna för traktamente
Traktamente är en kostnadsersättning som arbetsgivaren kan betala ut till en anställd som ersättning för den anställdas ökade levnadskostnader under en tjänsteresa. Till ökade levnadskostnader räknas fördyring för måltider och diverse småutgifter (dagtraktamente) samt utgifter för logi (nattraktamente). Den anställda kompenseras för den ökning av levnadskostnader som hen får under en tjänsteresa.
Traktamente kan under vissa förutsättningar betalas ut skattefritt. Det krävs då att den anställda gör en tjänsteresa med övernattning till en plats som ligger utanför den vanliga verksamhetsorten. För skattefrihet krävs dessutom att det utbetalda beloppet inte överstiger schablonbeloppen för traktamente. Schablonbelopp vid inrikes resa (maximibelopp) är 240 kronor per hel dag för inkomståret 2021. För schablonbelopp (normalbelopp) vid utrikes resa gäller olika normalbelopp för olika länder. Om den anställda har fått vissa utgifter för ökade levnadskostnader, t.ex. måltider, direkt betalda av arbetsgivaren ska traktamentet minskas med värdet av den kostförmån som personen har fått.
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3446 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkande 5 anförs att regeringen bör se över reglerna för förmånsbeskattning som berör frivilligas insatser vid kriser i syfte att underlätta engagemang och rekrytering. I motion 2020/21:1082 av Sten Bergheden (M) anförs att möjligheten att även jakt och sportskytte får del av friskvårdsförmånen bör ses över. I motion 2020/21:1135 av Edward Riedl (M) anförs att möjligheten att införa ett skatteavdrag för köp av tjänster av naprapat, kiropraktor, sjukgymnast eller motsvarande bör övervägas. I motion 2020/21:1201 av Edward Riedl (M) anförs att regeringen bör överväga möjligheten att införa ett skatteavdrag för privatpersoner som gäller gymkort och vissa kostnader i samband med träning, tävling och motion. I motion 2020/21:1204 av Edward Riedl (M) anförs att reglerna om traktamente med hänsyn till soldatyrkets speciella förutsättningar bör ses över. I motion 2020/21:1275 av Jan Ericson (M) föreslås att förmånsbeskattning av parkeringsplatser i anslutning till arbetsplatser tas bort. I motion 2020/21:1280 av Mattias Karlsson i Luleå (M) föreslås att avdragsrätt för friskvård i enskild firma utreds. I motion 2020/21:2606 av Sofia Westergren och Marléne Lund Kopparklint (båda M) anförs att ett förtydligande om att dricks är en gåva ur ett skatterättsligt perspektiv bör övervägas. I motion 2020/21:2831 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M) anförs att flera kommuner vill sälja överbliven mat från skolbespisningar eller storkök i äldreomsorgen till personalen till subventionerat pris och därför har ansökt hos Skatteverket om justering av förmånsvärdet för måltiderna. Riksdagen bör enligt motionärerna därför ställa sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av förmånsbeskattning av färdigproducerad mat. I motion 2020/21:3506 av David Josefsson (M) yrkande 2 framhålls vikten av att skatterättsliga regelverk vid ett ökat hemarbete förenklas och förtydligas och hur förmånsbeskattning ska se ut för arbetsutrustning eller tjänster som arbetsgivaren tillhandahåller i hemmet. I motion 2020/21:3584 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 6 och 7 anförs att ridning och golf bör omfattas av reglerna för friskvårdsförmån.
I kommittémotion 2020/21:2027 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 66 anförs att undantaget för skattepliktig kostförmån även ska omfatta den vårdpersonal som arbetar på somatisk avdelning inom äldreomsorgen. I motion 2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 7–9 anförs att regeringen bör återkomma med förslag på en utökad skattefrihet för förmåner, slopad skatt på dricks och slopad förmånsbeskattning inom den nationella insatsverksamheten.
I kommittémotion 2020/21:1312 av Jens Holm m.fl. (V) yrkandena 5 och 7 anförs att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på avskaffad förmånsbeskattning för kollektivtrafikkort och ge berörda myndigheter i uppdrag att se till att efterlevnaden av förmånsbeskattning av arbetsplats-parkering stärks.
I kommittémotion 2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 15 anförs att en översyn av beskattningen av förmåner och uttagsbeskattning bör genomföras. I motion 2020/21:468 av Mikael Larsson (C) anförs att frågan om friskvårdsbidrag för personer i egen firma och handelsbolag bör övervägas. I motion 2020/21:624 av Per Schöldberg och Anders Åkesson (båda C) anförs att regelverket för friskvårdsbidrag skyndsamt bör anpassas till att också omfatta ägaren till en näringsverksamhet som bedrivs som enskild firma och omfatta skatteavdrag för köp av tjänster av naprapat, kiropraktor, sjukgymnast och motsvarande.
I motion 2020/21:1417 av Arman Teimouri (L) anförs att regelverket för friskvårdsbidrag bör anpassas till att också omfatta ägaren till företag som bedrivs som enskild firma.
Utskottets ställningstagande
Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om det inte är särskilt reglerat att de är skattefria. Värderingen ska göras till marknadsvärde och i vissa fall görs värderingen schablonmässigt. Till skattefria personalvårdsförmåner räknas bl.a. möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård och enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan ses som en måltid.
Utskottet konstaterar att värdet för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får omfatta successivt har höjts och vilka aktiviteter som omfattas av det skattefria friskvårdsbidraget har utvidgats; bl.a. omfattas numera både golf och ridning. Utskottet avstyrker motionerna 2020/21:1082 (M), 2020/21: 1135 (M) 2020/21:1201 (M), 2020/21:2606 (M), 2020/21:3584 (M) yrkandena 6 och 7 samt 2020/21:2879 (SD) yrkandena 7 och 8.
Det grundläggande syftet med reglerna om beskattning av förmåner är att upprätthålla neutraliteten gentemot andra ersättningsformer så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner undviks. Skatteutskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna 2020/21:1312 (V) yrkande 5, 2020/21:2925 (C) yrkande 15 och 2020/21:3506 (M) yrkande 2.
Utskottet anser att när det gäller beskattningen gäller reglerna om personalvård endast för anställd personal i ett företag. En företagare som driver verksamhet i enskild firma räknas i skattehänseende inte som anställd personal och beskattas inte heller för inkomst av tjänst. Företagaren beskattas i stället för verksamhetens överskott som inkomst av näringsverksamhet och får dra av de utgifter som behövs för att driva sin verksamhet. Utskottet anser därför att kostnader som den enskilda näringsidkaren har för sin egen friskvård ska betraktas som utgifter för privata levnadskostnader som inte får dras av. Utskottet avstyrker motionerna 2020/21:1280 (M), 2020/21:624 (C) och 2020/21:1417 (L).
Utskottet konstaterar att regeringen i februari 2021 remitterade två promemorior från Skatteverket där den ena handlar om skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort i högst en månad (dnr 8-727545) och den andra om tjänsteställe för tillfälligt anställd personal i offentlig verksamhet under samhällskriser (dnr 8-727555). I promemorian föreslås att avdrag för ökade utgifter för logi, resor, måltider och småutgifter vid tillfällig anställning eller uppdrag på annan ort medges såsom för tjänsteresa om anställningen eller uppdraget är avsett att pågå i högst en månad och avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är längre än 50 kilometer. I den andra promemorian lämnas ett kompletterande förslag som innebär att den som är tillfälligt anställd hos en statlig myndighet, en region eller en kommun för att hantera eller bidra till att minska konsekvenser av olyckor, kriser, krig, krigsfara och andra extraordinära händelser i Sverige ska anses ha tjänstestället i bostaden.
Mot bakgrund av det arbete som pågår anser inte utskottet att riksdagen behöver rikta något tillkännagivande till regeringen om slopad förmåns-beskattning inom den nationella insatsverksamheten och en översyn av reglerna om traktamente med hänsyn till soldatyrkets speciella förutsättningar. Utskottet avstyrker motionerna 2020/21:3446 (M), 2020/21:1204 (M) och 2020/21:2879 (SD) yrkande 9.
Under perioden den 1 april–31 december 2020 gällde skattefrihet för förmån av fri parkering på förmån som lämnades under den aktuella perioden. Skattefrihet gällde även för förmån av gåva till anställda upp till ett värde på 1 000 kronor per anställd som en arbetsgivare gav till sina anställda och som lämnades under perioden den 1 juni– 31 december 2020. Lagen upphörde att gälla vid utgången av 2020.
Skatteutskottet fattade den 7 februari 2021 beslut om att rikta ett tillkänna-givande till regeringen (bet. 2020/21:SkU32) om att den skyndsamt bör se över hur bestämmelserna om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda som gällde t.o.m. den 31 december 2020 kan återinföras och återkomma till riksdagen med förslag. Riksdagen fattade beslut om utskottsinitiativet (rskr. 2020/21:197).
Regeringen remitterade den 19 februari 2021 en promemoria med ett förslag om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda (Fi2021/00799). I promemorian föreslås en ny lag om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda som ska träda i kraft den 1 maj 2021. Enligt förslaget ska lagen tillämpas på förmåner som lämnas efter den 31 december 2020. Lagen föreslås upphöra att gälla vid utgången av december 2021.
Mot denna bakgrund anser inte utskottet att riksdagen behöver lämna något tillkännagivande till regeringen om skattefrihet för arbetsplatsparkering. Utskottet avstyrker motionerna 2020/21:1275 (M) och 2020/21:1312 (V) yrkande 7.
Från den 1 januari 2021 gäller skattefrihet för förmån av fri kost, under förutsättning att måltiden kommer från någon som saknar samband med arbetsgivaren och måltiden lämnas utan krav på motprestation. Förslaget syftar till att från förmånsbeskattning undanta måltider som lämnas av allmänheten i syfte att visa anställda uppskattning och stöd. Reglerna innebär att förmån av kost som lämnas efter den 29 februari 2020 under sådana förhållanden inte ska tas upp till beskattning. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2020/21:2027 (SD) yrkande 66 och 2020/21:2831 (M).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om förändring och kontroll av reseavdraget, om avdrag för bosparande och arbetsredskap och om att öka möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera i mindre bolag.
Jämför reservation 15 (M), 16 (SD), 17 (C) och 18 (KD).
Bakgrund och gällande rätt
Reseavdrag
Regeringen tillsatte i december 2017 en kommitté för att undersöka hur systemet för avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats bör omarbetas för att på ett bättre sätt gynna resor med låga utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar och samtidigt vara enklare än nuvarande system att tillämpa, administrera och kontrollera. Den 26 juni 2019 lämnade reseavdrags-kommittén sitt betänkande Skattelättnad för arbetsresor (SOU 2019:36). Regeringen har remitterat betänkandet och uppgett att den parallellt med det noga kommer att studera förslagen och konsekvensanalysen. Regeringen gav Trafikanalys i uppdrag att göra en fördjupad analys av konsekvenserna för dem som bor eller arbetar i glesbygd. I juni 2020 redovisade Trafikanalys sin rapport av vilken det bl.a. framgår att reseavdraget inte löser glesbygdens demo-grafiska problem och att avdraget ger en liten påverkan på resmönster och färdmedelsval. Vidare framgår att förslagets utformning har negativa effekter för personer som bor 15–30 km från arbetsplatsen, i områden där bilen är det enda alternativet.
Skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen får dras av, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han eller hon behöver använda något transportmedel. Avdrag för resor med allmänna transportmedel bör enligt de allmänna råden bara medges om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst två kilometer. Oavsett vilket färdmedel som använts eller typ av kostnad som den skattskyldige haft ska kostnader för arbetsresor dras av bara till den del som de sammanlagt överstiger 11 000 kronor under beskattningsåret.
Vid arbetsresor med egen bil gäller vissa krav för avdragsrätt. Det krävs att avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och att det klart framgår att den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna transportmedel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar. Av förenklingsskäl har en schablon införts för arbetsresor med egen bil. Avdragsbeloppet är 18 kronor och 50 öre per mil för egen bil, även el- och hybridbil. För förmånsbil, diesel är beloppet 6 kronor och 50 öre och för förmånsbil, ej diesel är beloppet 9 kronor och 50 öre per mil. För en laddhybridbil som kan drivas både med el och med diesel medges avdrag med det högre beloppet, dvs. med 9,50 kronor per mil. För cykel medges avdrag med 350 kronor för inkomståret 2020.
Privata levnadskostnader
I 12 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns bestämmelser om vilka utgifter en person får dra av i inkomstslaget tjänst. Huvudregeln säger att hen får dra av de utgifter som hen har för att få inkomster eller behålla dem. Avdrag kan alltså medges endast när det finns en motsvarande skattepliktig inkomst som motiverar avdraget. Flera betydelsefulla undantag från huvudregeln finns dock. En väsentlig inskränkning i avdragsrätten är t.ex. att en person inte får göra avdrag för sina levnadskostnader. Från denna regel finns dock ett antal undantag bl.a. avdrag för arbetsresor, hemresor och ökade levnadskostnader vid tjänsteresor om vissa förutsättningar är uppfyllda. Till levnadskostnader räknar man också medlemsavgifter, gåvor och premier för egna försäkringar. Dessa kostnader är inte avdragsgilla.
I lagtexten sägs det inte direkt att utgifterna ska vara nödvändiga för att avdrag ska medges. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har dock använt ordet nödvändig vid bedömningen av om en utgift var avdragsgill (HFD 2011 ref. 54). Även Skatteverket använder ofta motiveringen att utgiften inte har varit nödvändig när avdrag inte medges. Skatteverket uppger att de i dessa fall har tolkat lagen på följande sätt. Om utgiften inte är nödvändig för att utföra arbetet, är den inte en utgift för att få eller behålla inkomster. Utgiften är då en privat levnadskostnad som inte är avdragsgill.
Vissa utgifter i inkomstslaget tjänst är avdragsgilla fullt ut, och för vissa utgifter finns en avdragsbegränsning. Utgifter för inställelseresor och för resor mellan bostaden och arbets- och utbildningsplatsen ska dras av bara till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 11 000 kronor. Övriga utgifter ska dras av bara till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 5 000 kronor. Andra utgifter ska dras av utan någon beloppsmässig begränsning, t.ex. kostnader vid tjänsteresor och vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel bosättning.
Arbetsredskap
Avdrag för arbetsredskap medges om utgiften varit nödvändig för att förvärva intäkterna. För att få avdrag för dator och surfplatta krävs att datorn är nödvändig för att kunna fullgöra tjänsten och att arbetsgivaren inte tillhandahåller möjlighet att använda dator. Vidare krävs en utredning om vad datorn används till och inköpskostnaden måste styrkas.
Avdrag medges för följande:
• Årlig värdeminskning för den andel av datorutrustningen som kan hänföras till tjänsten. Eventuellt direktavdrag om beräknad användningstid är högst tre år.
• Direktavdrag för speciella program som köpts enbart för tjänsten och annan eventuell merkostnad på grund av tjänsten.
Inget avdrag medges för följande:
• Viss användning av dator i hemmet, om arbetsgivaren tillhandahåller dator på arbetsplatsen etc.
Då dator numera finns i allt fler hem och har fått allt större privata användningsområden bedöms avdrag restriktivt. Ofta kan det anses att datorn är inköpt för privat nyttjande.
För att få avdrag för instrument, maskiner m.m. måste följande krav vara uppfyllda:
• Det ska vara särskild utrustning i form av maskiner, instrument, verktyg m.m. som varit nödvändiga för tjänsten.
• Kostnaden ska kunna styrkas med specificerat kvitto.
Avdrag kan medges för kostnaden för en arbetslokal om den finns på någon annan plats än i bostaden och om lokalen har varit nödvändig för arbetet. Lokalen får bara ha använts för tjänsten. Det är bara i undantagsfall som man kan få avdrag för arbetslokal som är inrymd i bostaden. För att avdrag för arbetsrum i bostaden ska medges måste följande krav vara uppfyllda:
• Arbetsgivaren får inte tillhandahålla någon arbetsplats.
• Det ska finnas ett klart behov av ett arbetsrum i bostaden.
• Arbetsrummet ska enbart ha använts för arbetet.
• Bostaden måste vara större än vad som hade krävts om du inte hade varit tvungen att ha ett arbetsrum.
• Arbetsrummet får med hänsyn till läge eller utrustning inte ingå i bostadsutrymmet. För att ett arbetsrum inte ska anses ingå i bostadsutrymmet måste det antingen vara så avskilt från själva bostaden att det inte ingår i övriga bostadsutrymmen eller vara inrett på ett sådant sätt att det inte kan användas för bostadsändamål.
För arbetsrum i en särskild lokal medges avdrag med den faktiska kostnaden. För arbetsrum i den egna bostaden medges avdrag med den faktiska merkostnaden, t.ex. ytterligare utgifter för el, uppvärmning och städning. För arbetsrum i en hyreslägenhet är även en viss del av hyran avdragsgill.
Utdrag ur reglerna för investeraravdrag
För att främja tillgången till kapital för mindre företag har möjligheten till investeraravdrag införts för investeringar i mindre företag. Investeraravdraget innebär att fysiska personer som förvärvar andelar i ett företag av mindre storlek i samband med företagets bildande eller vid en nyemission kan få göra avdrag för hälften av betalningen för andelar i inkomstslaget kapital. Avdrag ges med högst 650 000 kronor per person och år. Reglerna gäller förvärv av andelar som har skett efter den 1 december 2013.
För att man ska få investeraravdrag krävs bl.a. att man är skattskyldig i Sverige för kapitalvinsten på andelarna. Andelarna ska ha betalats kontant. Förvärvet ska ha skett vid bildandet av företaget, vid en nyemission eller från en juridisk person om det avser ett företag som inte tidigare har bedrivit någon verksamhet (s.k. lagerbolag). Andelarna ska innehas vid betalningsårets utgång. Vid förvärv av andelar efter den 31 december 2015 får inte investerar-avdrag göras om investeraren eller någon närstående innehar eller har innehaft andelar i företaget. Företaget man investerar i ska vara ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och som har ett fast driftsställe i Sverige.
Investeraravdrag får bara göras vid en investering i ett företag som inte har varit verksamt på någon marknad eller har varit verksamt på en marknad mindre än sju år. Företaget måste vara av mindre storlek, vilket innebär att medelantalet anställda och delägare som under betalningsåret har arbetat i företaget är lägre än 50. Företagets nettoomsättning under betalningsåret eller balansomslutning får uppgå till högst 80 miljoner kronor, företagets andelar eller röster får inte ägas direkt eller indirekt med 25 procent eller mer av ett offentligt organ och andelarna får inte vara upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför EES eller handlas på en multilateral handelsplattform (MTF plattform) eller en motsvarande marknadsplats utanför EES. Vidare ska företaget uteslutande eller så gott som uteslutande bedriva rörelse. Företaget måste ha ett löneunderlag under betalningsåret eller följande beskattningsår som uppgår till minst 300 000 kronor.
Motionerna
I motion 2020/21:832 av Magnus Manhammar (S) föreslås att möjligheten till ett högre skatteavdrag för cykelpendling ses över vid en skatteöversyn. I motion 2020/21:1790 av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S) anförs att det i dag saknas möjlighet för fjällräddare som redan gjort alla nödvändiga inköp att göra avdrag för dessa i deklarationen. I praktiken innebär det att enskilda fjällräddare tillhandahåller utrustning åt staten för relativt stora summor. Man bör därför överväga att göra en översyn av avdragsrätten för nödvändiga investeringar. I motion 2020/21:1817 av Isak From och Björn Wiechel (båda S) anförs att det är viktigt att fjällräddarnas betydelse uppmärksammas och att fjällräddarnas ekonomiska situation beaktas vid en översyn.
I kommittémotion 2020/21:3219 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 5 och 6 föreslås att Skatteverket ges i uppdrag att effektivisera kontrollen av reseavdraget och att avdraget ska värnas och förenklas. I kommittémotion 2020/21:3349 Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 18 anförs att en revidering av reseavdraget inte ska försämra eller inskränka möjligheterna att bo och arbeta i hela landet. I motion 2020/21:1102 av Sten Bergheden (M) föreslås en översyn av regelverket för avdrag för hemmakontoret i syfte att underlätta för såväl anställda som egna företagare. I motion 2020/21:1133 av Edward Riedl (M) föreslås att möjligheten att underlätta för ideellt arbetande ledare inom ungdomsidrotten ses över. I motion 2020/21:1390 av Sten Bergheden (M) föreslås en översyn av reseavdraget i syfte att införa en högre och mer rimlig nivå på reseavdraget. I motion 2020/21:1950 av Ulrika Jörgensen (M) anförs att förutsättningarna för att öka incitamentet för cykelpendling till arbetet bör utredas. I motion 2020/21:2261 av Sten Bergheden (M) yrkande 3 anförs att möjligheten att införa ett skatteavdrag för unga som sparar till en egen bostad bör ses över. I motion 2020/21:2860 av Lars Beckman (M) föreslås att reseavdraget ska utvecklas.
I kommittémotion 2020/21:663 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2 föreslås att möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera i mindre bolag ökas. I motion 2020/21:271 av Per Söderlund (SD) anförs att reglerna för förmånsbeskattning bör förtydligas för att undvika förmånsbeskattning av utrustning som endast används i företaget. I motion 2020/21:554 av Dennis Dioukarev (SD) föreslås att möjligheten att lagstifta om statligt gynnat bosparande ses över. I motion 2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 5 föreslås ett skatteavdrag för inköp av nya fordon med en särskilt trafiksäker utrustning. I motion 2020/21:3124 av Tobias Andersson (SD) föreslås att ett flerbarns-avdrag utreds som ska ersätta dagens flerbarnstillägg.
I motion 2020/21:293 av Magnus Ek (C) anförs att möjligheterna att tillåta en mer jämlik fördelning av kostnaderna för kollektivt boende genom ändringar i skattelagstiftningen bör utredas. I motion 2020/21:785 av Ola Johansson och Peter Helander (båda C) yrkande 13 föreslås en översyn av reseavdragen kopplade till cykelpendling. I motion 2020/21:898 av Solveig Zander (C) yrkande 3 anförs att regeringen bör överväga möjligheterna till skattesubventioner för inköp av digitala verktyg och internetuppkoppling. I motion 2020/21:2543 av Per Åsling (C) föreslås att förutsättningarna för fjällräddarna förstärks genom bl.a. skatteavdrag för den del där fordonen används i det allmännas tjänst, införande av investeringsstöd och stöd för rekognosceringsturer.
I kommittémotion 2020/21:2809 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 34 föreslås att reseavdraget moderniseras. I kommittémotion 2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 15 anförs att en modell för automatiskt bosparande vid inkomst av tjänst över en viss nivå bör utredas. I motion 2020/21:3344 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 7 anförs att regeringen bör återkomma med en översyn av skatteregler som gör att det samiska jordbruket hanteras likvärdigt som övrigt fiske och jordbruk.
I kommittémotion 2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 18 föreslås en skattefrihet för privatpersoner som hyr ut lösöre som bil, kläder, verktyg eller möbler för upp till 40 000 kronor per år.
Utskottets ställningstagande
I svar på interpellation 2020/21:151 Effekter på arbetslinjen av försämrat reseavdrag anförde finansminister Magdalena Andersson bl.a. att ”För att kunna ta ställning till hur regelverket ska se ut i framtiden finns det många aspekter som måste beaktas. Jag vill dock redan nu understryka att regeringens uppfattning är att det ska vara möjligt att bo och verka i hela landet, även där kollektivtrafikalternativ saknas eller är begränsade”. I sitt svar på interpellation 2020/21:160 anförde finansminister Magdalena Andersson bl.a. att Trafikanalys rapport tillsammans med Reseavdragskommitténs förslag analyseras inom Regeringskansliet och att det finns många aspekter som måste beaktas innan förslaget presenteras för att man ska kunna ta ställning till hur regelverket ska se ut i framtiden. Vidare uppgav finansministern att självklart kommer möjligheten till arbetspendling i de delar av Sverige där det saknas eller finns sämre kollektivtrafik att vara en viktig faktor som beaktas i det fortsatta beredningsarbetet.
Utskottet anser att det är viktigt att vid utformningen av reseavdraget ta hänsyn till hur avdraget påverkar människor i glesbygd. Med hänsyn till det arbete som pågår med utformningen av reseavdraget anser inte utskottet att det är nödvändigt att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om förändringar i reseavdraget. Utskottet avstyrker därför motionerna 2020/21:3219 (M) yrkandena 5 och 6, 2020/21:3349 (M) yrkande 18, 2020/21:2809 (KD), 2020/21:1390 (M) och 2020/21:2860 (M).
Av utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet framgår att utvecklingen av en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi ska stärkas bl.a. genom möjlighet att skattefritt upp till ett visst belopp hyra ut lösöre som t.ex. bil, kläder, verktyg eller möbler. Utskottet avstyrker motionerna 2020/21:2729 (MP) yrkande 18, 2020/21:293 (C) och 2020/21:898 (C) yrkande 3.
Utskottet anser att det är viktigt att främja tillgången till kapital för mindre företag och anser att investeraravdraget är ett bra incitament för privatpersoner att investera i mindre företag. Med anledning av de justeringar som nyligen gjorts i bestämmelserna för att uppfylla de villkor som kommissionen ställt upp i den allmänna gruppundantagsförordningen avstyrker utskottet motion 2020/21:663 (SD).
Av utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet framgår av punkt 36 att skattereglerna ska underlätta för cykelpendling. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna 2020/21:832 (S), 2020/21:1950 (M) och 2020/21:785 (C) yrkande 13.
Utskottet anser givetvis att det är angeläget att t.ex. frivilligarbetare inom t.ex. ungdomsidrotten och fjällräddningen tillförsäkras goda villkor. Utskottet är dock fortfarande inte berett att föreslå några särregler när det gäller möjlighet till avdrag för övriga utgifter. Att skapa speciella undantagsregler för vissa grupper på skatteområdet leder till krav på att andra grupper också ska särbehandlas. Det leder i längden till ett alltför komplicerat skattesystem. Utskottet avstyrker motionerna 2020/21:1790 (S), 2020/21:1817 (S), 2020/21:1102 (M), 2020/21:1133 (M), 2020/21:2879 (SD) yrkande 5, 2020/21:3124 (SD), 2020/21:2543 (C) och 2020/21:3344 (KD) yrkande 7.
Det är viktigt att inkomstbeskattningen av löner och förmåner hålls lik-formig och neutral och att avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra undviks så långt som möjligt. Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst finner utskottet inte skäl att se över förutsättningarna för ett särskilt skatteavdrag för unga som sparar till egen bostad och inte heller reglerna för förmånsbeskattning av utrustning som endast används i företaget. Utskottet avstyrker motionerna 2020/21:3408 (KD) yrkande 15, 2020/21:271 (SD), 2020/21:554 (SD) och 2020/21:2261 (M) yrkande 3.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om omställningsavdrag och avdrag för utbildningskostnader.
Jämför reservation 19 (M) och 20 (L).
Gällande rätt
Kostnader vid utbildning
Det finns inte några särskilda bestämmelser om en persons rätt till avdrag för kostnader för utbildning som hen själv har bekostat. Frågan om avdrag för utbildningskostnader bedöms enligt allmänna regler om avdrag. Avdrag medges för utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster. Avdrag medges inte för kostnader för genomgång av skolor eller universitet eller för annan utbildning som syftar till att kvalificera sig till anställning eller tjänst. Detta innebär att avdrag heller inte medges för kostnader för att skaffa behörighet för att få en viss tjänst, t.ex. körkort för lastbil. Kostnaden är däremot normalt avdragsgill om en person genomgår en kurs för att kunna bibehålla en tjänst som hen redan har.
Utbildning under pågående anställning
Avdrag medges för egna utbildningskostnader under pågående anställning om utbildningen är nödvändig för tjänsten. Sådan utbildning jämställs med att deltagaren utför sitt arbete. Det innebär att
• utbildningen ska vara fortbildning
• den anställda ska få lön eller jämförlig ersättning under utbildningen.
Den anställda får avdrag för samtliga kostnader som hen har haft för utbildningen, t.ex. kurskostnad, resekostnader, ökade levnadskostnader och kostnader för kurslitteratur.
Utbildning vid omstrukturering, personalavveckling eller liknande
En person som är eller riskerar att bli arbetslös på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet kan under vissa förhållanden skattefritt få en förmån av utbildning eller annan åtgärd. Personen kan då samtidigt i vissa fall medges avdrag för arbetsresor, ökade levnads-kostnader och hemresor i samband med utbildningen.
Avdrag för resor till och från platsen för utbildningen medges enligt samma regler som för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Avdrag medges endast för den del av kostnaden som tillsammans med kostnader för resor mellan bostaden och arbetet överstiger 11 000 kronor. Under förutsättning att personen har fått ersättning för ökade levnadskostnader och hemresor medges avdrag för ökade levnadskostnader för tillfälligt arbete och hemresor. Avdraget för ökade levnadskostnader får varken överstiga den erhållna ersättningen eller schablonbeloppen. Avdrag för arbetsresor, hemresor och ökade levnadskostnader får medges i högst ett år efter uppsägningstidens utgång.
All ersättning för arbetsresor, hemresor och ökade levnadskostnader ska tas upp som inkomst av tjänst.
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 5 anförs att regeringen bör utreda möjligheten att införa ett omställningsavdrag för att underlätta kompetensutveckling och omställning. I kommittémotion 2020/21:3324 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 1 anförs att regeringen bör överväga att införa ett omställningsavdrag. I kommittémotion 2020/21:3373 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 4 föreslås att ett omställningsavdrag införs för att underlätta kompetensutveckling och omställning. I motion 2020/21:1086 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 7 anförs att regeringen bör överväga att införa ett omställningsrut. I motion 2020/21:1125 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) anförs att möjligheten att anställda ska kunna kompetensutveckla via bruttolöneväxling bör utredas. I motion 2020/21:1127 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) anförs att en ändring i skattelagstiftningen bör utredas för att göra generella utbildningar för anställda till en skattefri förmån. I motion 2020/21:1333 av Sten Bergheden (M) anförs att möjligheten att införa ett skatteavdrag för dem som tar körkort och som tack vare det får ett chaufförsjobb bör ses över. I motion 2020/21:1356 Sten Bergheden (M) yrkande 2 anförs att möjligheten till ett avdrag för körkortskostnaderna, ett rattavdrag, bör ses över. I motion 2020/21:2736 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 7 anförs att möjligheterna att införa motsvarande ett rutavdrag för den som själv köper en utbildning i syfte att få ett nytt jobb bör ses över. I kommittémotion 2020/21:3225 av Maria Nilsson m.fl. (L) yrkande 9 föreslås att det införs skattelättnader för att uppmuntra arbetsmarknadens parter att bygga upp individuella kompetenskonton att använda vid vidareutbildning och omskolning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att en person som är eller riskerar att bli arbetslös på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet under vissa förhållanden skattefritt kan få en förmån av utbildning eller annan åtgärd. Vidare kan avdrag medges för egna utbildningskostnader under pågående anställning om utbildningen är nödvändig för tjänsten.
Det är viktigt att inkomstbeskattningen av löner och förmåner hålls likformig och neutral och att avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra undviks så långt som möjligt. Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst finner utskottet inte skäl att se över förutsättningarna för omställningsavdrag och avdrag för utbildningskostnader. Samtliga motioner avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändringar i reglerna för bil- och cykelförmån.
Jämför reservation C (21) och KD (22).
Gällande rätt
Utdrag ur reglerna för bilförmån
Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som en person får på grund av tjänst ska som huvudregel tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst. Som skattepliktig förmån räknas därför bl.a. bilförmån. Skatteplikt för bilförmån uppkommer inte för den som använt förmånsbil i endast ringa omfattning. Med ringa omfattning bör enligt Skatteverket avses privat användning vid högst tio tillfällen (SKV A 2020:30).
Förmån av fri eller delvis fri bil beräknas på ett visst schabloniserat sätt. Värdet av bilförmån beräknas med utgångspunkt från följande fyra delar:
• prisbasbeloppet för beskattningsåret
• ränterelaterat belopp – statslåneräntan
• prisrelaterat belopp – bilens nybilspris
• bilens fordonsskatt enligt vägtrafikskattelagen.
Värdet av bilförmån exklusive drivmedel ska för kalenderår bestämmas till 0,29 prisbasbelopp med tillägg av ett ränterelaterat belopp och ett prisrelaterat belopp. För bilar som är skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen före den 1juli 2018 ska värdet beräknas till 0,317 prisbasbelopp. Det ränte-relaterade beloppet beräknas till 75 procent av statslåneräntan vid utgången av november månad året före beskattningsåret multiplicerat med nybilspriset för bilmodellen. Statslåneräntan får dock vid denna beräkning inte understiga en golvnivå på 0,50 procent. Det prisrelaterade beloppet ska för en bilmodell med ett nybilspris som uppgår till högst 7,5 prisbasbelopp beräknas till 9 procent av nybilspriset. Överstiger nybilspriset 7,5 prisbasbelopp ska det pris-relaterade beloppet bestämmas till 9 procent av 7,5 prisbasbelopp med tillägg av ett belopp motsvarande 20 procent av den del av nybilspriset som överstiger 7,5 prisbasbelopp.
Den 1 juli 2018 trädde bonus–malus-systemet i kraft som innebar att det den 1 juli 2018 infördes nya regler för lätta fordon där köp av miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras med en bonus. Denna bonus medför dock ingen ändring av förmånsberäkningen eftersom nedsättningen av förmånsvärdet i allt väsentligt bedöms motsvara de effekter som bonusen medför. Fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastades med ett förhöjt belopp i fordonsskatten, malus. För bensin- och dieseldrivna lätta fordon tas ett förhöjt koldioxidbelopp ut under de tre första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången. Detta innebär bl.a. att en ny modell för beräkning av förmånsvärdet har börjat tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2018 för nyregistrerade bilar. Vid beräkningen av förmånsvärdet för bilar med tillverkningsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga enligt vägtrafik-skattelagen den 1 juli 2018 eller senare ska fordonsskatt inte ingå i pris-basbeloppsdelen vid den schablonmässiga beräkningen av förmånsvärdet. I stället ska bilens fordonsskatt enligt vägtrafikskattelagen läggas till som en ytterligare post vid beräkningen av förmånsvärdet.
Cykelförmån
Skatteverket anser att beräkningen av förmånsvärdet för en elcykel bör göras på samma sätt som för en vanlig cykel förutom att den beräknade värdeminskningen även bör inkludera batteriet. Batteriet har normalt kortare livslängd än cykeln och behöver bytas ut. Därför bör en högre värdeminskning användas för elcyklar. Normalt kan en årlig värdeminskning som motsvarar 20 procent av cykelns marknadsvärde, inklusive batteri, användas för elcyklar.
Om arbetsgivaren ger en cykel i gåva till en anställd ska förmånsvärdet motsvara marknadsvärdet på cykeln vid gåvotidpunkten.
Motionerna
I motion 2020/21:3673 av Jan R Andersson och Lotta Finstorp (båda M) yrkandena 1 och 2 anförs att möjligheten att förenkla reglerna för beskattning av firmafordon hos egenföretagare bör ses över samt att regeringen bör överväga en översyn i syfte att förenkla systemet för förmånsbeskattning av tjänstefordon.
I kommittémotion 2020/21:3171 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 24 anförs att miljöstyrningen för förmånsbilar bör öka genom att man ser över möjligheten att endast miljöbilar kvalificeras som förmånsbilar. I motion 2020/21:328 av Rickard Nordin (C) yrkande 4 anförs att möjligheten att slopa förmånsbeskattning för elbilsladdning bör ses över.
I kommittémotion 2020/21:2809 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 58 föreslås att möjligheten för arbetsgivare att subventionera cykel- och kollektivtrafikresor till och från arbetet utan att det räknas som skattepliktig löneförmån utreds.
Utskottets ställningstagande
Det grundläggande syftet med reglerna om beskattning av bilförmån och andra förmåner är att upprätthålla neutraliteten gentemot andra ersättningsformer så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner undviks. Den värderingsmodell som gäller för beskattning av bilförmån innebär att förmånsvärdet bestäms efter en schablon. Avsikten är att förmånsvärdet ska motsvara kostnaderna för en privatägd bil, dvs. i princip motsvara marknadsvärdet. Det är väsentligt att beakta både miljö- och fördelningspolitiska aspekter av sådana regelverk.
I sitt svar på skriftlig fråga 2020/21:403 Beskattningen av tjänstebilar anförde finansminister Magdalena Andersson bl.a. att med nuvarande utformning av schablonberäkningen bedöms förmånsvärdet underskattas med ca 25 procent för en typisk förmånsbil med nypris på omkring 350 000 kronor. Den faktiska kostnaden bedöms vara omkring en tredjedel högre än vad schablonberäkningen av förmånsvärdet ger. Undervärderingen betyder att bilförmån gynnas skattemässigt i förhållande till kontant lön.
Regeringen lämnade den 23 mars 2021 propositionen Justerad beräkning av bilförmån (prop. 2020/21:156). Förslaget är en del av den gröna skatteväxlingen och aviserades i budgetpropositionen för 2021. Justeringen görs för att förmånsvärdet bättre ska spegla kostnaden av att ha en privatägd bil i enlighet med lagstiftningens intentioner. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021 och avser nya förmånsbilar, d.v.s. bilar som registreras efter lagens ikraftträdande. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att föreslå några ändringar i reglerna för bilförmån och avstyrker motionerna, 2020/21:3171 (C) yrkande 24, 2020/21:3673 (M) yrkandena 1 och 2 samt 2020/21:328 (C) yrkande 4.
Förutsättningarna för att pendla och transportera sig klimatvänligt med cykel har blivit påtagligt mycket bättre genom den cykelpremie som införts och som ger stora grupper av tänkbara cykelpendlare möjlighet att skaffa eldrivna fordon. Utskottet noterar att det framgår av den sakpolitiska överenskommelse som träffats mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet att cykelpendling ska underlättas, och detta arbete avser utskottet inte att föregripa. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion 2020/21:2809 (SD) yrkande 58.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om avdrag för avgift till
fackföreningar, arbetslöshetskassor och avgifter till samfällighetsföreningar.
Jämför reservation C (23) och KD (24).
Gällande rätt
Huvudregeln för fysiska personer är att avdrag inte medges för medlems-avgifter i föreningar och andra sammanslutningar. Avdragsförbudet gäller inte bara avgifter till ideella organisationer utan också till fackliga organisationer, a-kassor, intresseorganisationer och vetenskapliga sammanslutningar av olika slag. Avdragsrätten för medlemsavgifter är enligt praxis ytterst restriktiv.
Motionerna
I motion 2020/21:748 av Hans Hoff m.fl. (S) anförs att det finns ett behov av en översyn av avdragsmöjligheterna för fackföreningsavgiften. I motion 2020/21:828 av Magnus Manhammar (S) anförs att ett återinförande av avdragsrätt för medlemskap i en fackförening och arbetslöshetskassa bör övervägas. I motion 2020/21:850 av Ann-Christin Ahlberg (S) anförs att det finns ett behov av en översyn av avdragsmöjligheten i fråga om fackförenings-avgiften. I motion 2020/21:2048 av Teres Lindberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 föreslås en avdragsrätt för medlemsavgift i fackföreningar och för medlems-avgift i arbetslöshetskassor.
I kommittémotion 2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 11 anförs att möjligheten att införa ett avdrag för avgiften till en samfällighetsförening (landsbygdsavdrag) bör utredas.
I kommittémotion 2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 22 föreslås att en skattereduktion för avgiften till arbetslöshetsförsäkringen införs.
Utskottets ställningstagande
Den 1 januari 2002 infördes en skattereduktion för fackföreningsavgifter. Den uppgick till 25 procent av den avgift som betalats in under kalenderåret. En nedre beloppsgräns på 400 kronor infördes. Skattereduktionen för fackföreningsavgifter avskaffades den 1 januari 2007 av finansieringsskäl. Regeringen lämnade förslag på en återinförd skattereduktion för fackföreningsavgifter 2018. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag (prop. 2017/18:127, bet. 2017/18:SkU21, rskr. 2017/18:287) som innebar en skattereduktion med 25 procent av den sammanlagda avgift som en medlem under året hade betalat till en svensk eller motsvarande utländsk arbetstagar-organisation, förutsatt att den sammanlagda avgiften under året uppgick till minst 400 kronor. De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2018. I betänkandet Statens budget 2019 Rambeslutet (bet. 2018/19:FiU1 s. 131) ansåg Moderaterna och Kristdemokraterna i en reservation att lägre skatt på arbete generellt är att föredra framför en skattereduktion som baseras på medlemskap i en förening. Moderaterna och Kristdemokraterna föreslog därför som en del i finansieringen av bl.a. det förstärkta jobbskatteavdraget att avdragsrätten för fackföreningsmedlemskap skulle avskaffas.
Utskottet tillstyrkte i betänkande 2018/19:SkU15 att avdragsrätten för fackföreningsmedlemskap avskaffades den 1 april 2019. Utskottet avstyrkte i betänkande 2019/20:SkU20 motionsförslag om avdrag för medlemsavgift till fackföreningar, arbetslöshetskassor och samfällighetsföreningar.
Utskottet är inte heller nu berett att tillstyrka förslag om avdrag för medlemsavgift till fackföreningar, arbetslöshetskassor och samfällighets-föreningar. Motionerna avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för personaloptioner.
Jämför reservation 25 (SD).
Gällande rätt
Värdepappersregeln
Om en person på grund av sin tjänst förvärvar ett värdepapper på förmånliga villkor, ska förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker. Detta framgår av den s.k. värdepappersregeln i inkomstskattelagen.
Personaloption
Om en person får en förmån i form av en personaloption är huvudregeln att den är skattepliktig och ska tas upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts. Förmånsbeskattning ska göras av skillnaden mellan det marknadsvärde som den underliggande aktien har vid förvärvstidpunkten och det lösenpris som optionsinnehavaren betalar för den underliggande aktien inklusive eventuell ersättning för optionsrätten.
Undantag från huvudregeln om förmån av personaloption
I undantagsfall ska en förmån i form av personaloption inte tas upp till beskattning. För att förmånen ska vara skattefri måste dock ett stort antal villkor vara uppfyllda när personaloptionen utnyttjas för att förvärva en andel. Villkor som gäller företaget som har ingått optionsavtalet, personaloptionen och optionsinnehavaren. Om något villkor inte är uppfyllt, ska förmånen tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst.
För att förmånen ska vara skattefri måste optionsinnehavaren utnyttja optionen för förvärv av andel i företaget tidigast efter tre år och senast tio år efter förvärvet av personaloptionen. Optionsinnehavaren ska vara anställd i företaget under intjänandetiden. Arbetstiden ska under denna tid uppgå till i genomsnitt minst 30 timmar per vecka. Optionsinnehavaren måste under intjänandetiden få ersättning från företaget som ska tas upp i inkomstslaget tjänst med ett belopp som uppgår till minst 13 inkomstbasbelopp. Optionsinnehavaren får inte tillsammans med närstående direkt eller indirekt kontrollera andelar i företaget, som motsvarar mer än 5 procent av kapitalandelarna eller röstandelarna i företaget.
För att skattefriheten för mottagaren ska gälla ska det företag som ingår optionsavtalet vara av begränsad storlek. Det ska ha färre än 50 anställda och delägare som arbetar i företaget (medelantal). Det ska ha en nettoomsättning eller balansomslutning som uppgår till högst 80 miljoner kronor. Företaget får inte kontrolleras av offentliga organ. Företagets andelar får inte vara upptagna till handel på en reglerad marknad. Företaget ska huvudsakligen bedriva rörelse. Företaget ska under intjänandetiden huvudsakligen bedriva annan rörelse än bank- eller finansieringsrörelse, försäkringsrörelse, produktion av kol eller stål, handel med mark, fastigheter, råvaror eller finansiella instrument, uthyrning för längre tid av lokaler eller bostäder, tillhandahållande av tjänster som avser juridisk rådgivning, redovisning eller revision. Företagets verksamhet får inte vara äldre än tio år. Företaget får inte vara i ekonomiska svårigheter.
För att förmånen ska vara skattefri finns det även krav på personaloptionen. Kraven rör framför allt värdet på personaloptionen och hur detta värde ska beräknas. Värdet av personaloptionen får inte överstiga 3 miljoner kronor per anställd och får inte överstiga 75 miljoner kronor per företag.
Motionen
I kommittémotion 2020/21:668 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 4 anförs att förutsättningarna för personaloptioner i nystartade företag bör förbättras.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att det i den sakpolitiska överenskommelse som träffats mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet ingår att förbättra reglerna för personaloptioner. Beskattningen av personaloptioner ska reformeras genom bl.a. en utvidgning av storleken och personkretsen så att svenska regler är konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv. Utskottet noterar att regeringen i november 2020 lämnade förslag om utvidgade regler om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall (Fi2020/04527). Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Av promemorian framgår att skattereglerna för personaloptioner ska utvidgas och att syftet är att fler företag ska kunna ta del av förmånen, som riktar sig till unga företag med tillväxtambitioner som vill attrahera och behålla nyckelpersoner i bolaget. Utvidgningen innebär att gränserna höjs för antalet anställda samt hur stor omsättning företaget får ha för att omfattas av reglerna. Förslaget innebär också att styrelseledamöter och styrelsesuppleanter ska omfattas av reglerna även om de inte är anställda i företaget. En annan förändring som föreslås är att en personaloption ska kunna nyttjas för förvärv av en teckningsoption som ger rätt att förvärva en andel. Dessutom ska en personaloption kunna ge rätt till ett framtida förvärv av en andel eller en teckningsoption i ett annat företag inom samma koncern.
Mot denna bakgrund anser utskottet inte att riksdagen behöver rikta något tillkännagivande till regeringen om att dessa regler behöver ändras. Motionen avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om annan utformning av reglerna för gåvoskatteavdraget.
Jämför reservation 26 (C) och 27 (KD).
Bakgrund och gällande rätt
Den 1 januari 2012 infördes en skattereduktion för penninggåvor till ideell verksamhet. Skattereduktionen var 25 procent och uppgick till högst 1 500 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet slopades den 1 januari 2016. I betänkandet Statens budget 2019 Rambeslutet (bet. 2018/19:FiU1 s. 131) ansåg Moderaterna och Kristdemokraterna i en reservation att gåvoskatteavdraget skulle återinföras i enlighet med det förslag som presenterades i budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1). Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma reservation om förslag till statens budget för 2019. Riksdagen sa ja till reservanternas förslag till utgiftstak för 2019–2021, utgiftsramar för 2019 samt beräkning av inkomster i statens budget för 2019. Skattereduktion för gåvor återinfördes den 1 juli 2019.
För att kunna få skattereduktionen ska vissa förutsättningar vara uppfyllda. Gåvomottagaren måste vara godkänd av Skatteverket innan gåvan lämnas. Det är organisationen som själv ansöker om att bli godkänd gåvomottagare. Organisationsformen ska vara stiftelse, ideell förening eller registrerat trossamfund som är inskränkt skattskyldigt. Organisationen ska främja ett godkänt ändamål eller bedriva en sådan verksamhet, och gåvor som kommer in till gåvomottagaren och som är grund för skattereduktion för givaren ska användas för något av ändamålen social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. För givaren gäller att varje gåva måste vara minst 200 kronor till samma gåvomottagare vid ett och samma tillfälle, gåvorna måste uppgå till minst 2 000 kronor under året och gåvan måste vara en penninggåva. Skattereduktionen är 25 procent av gåvobeloppet och får högst vara 1 500 kronor per år.
Motionerna
I motion 2020/21:35 av Mattias Karlsson i Norrhult (SD) yrkandena 1–4 anförs att regeringen bör utreda möjligheten för juridiska personer att få skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet och att fler allmännyttiga ändamål ska kunna omfattas av regelverket. Vidare anförs att möjligheten att höja taket för beloppsgränserna bör utredas liksom möjligheten till förenkling av gåvomottagarnas rapportering till Skatteverket.
I kommittémotion 2020/21:3176 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 2 föreslås att det som en del i att säkra ett fritt och brett civilsamhälle även efter coronapandemin utreds hur en breddning av avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer kan göras.
I kommittémotion 2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 11 föreslås att möjligheten till skattereduktion för gåva utökas. I kommitté-motion 2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 5 anförs att möjligheten att göra det skattemässigt förmånligt för företag och privat-personer att finansiellt bidra till kultursektorn bör ses över. I kommittémotion 2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 12 och 13 anförs att kommunerna bör jobba mer organiserat tillsammans med både enskilda och det civila samhället, att det är viktigt med stöd till civilsamhället och att gåvoskatteavdraget har genererat många miljoner till de organisationer som i dag är godkända mottagare.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det arbete som utförs av civilsamhällets organisationer är viktigt, inte minst i kristider, och ser därför positivt på de stöd som lämnats under 2020 och ska lämnas under 2021. Regeringens femte extra ändringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:146) som lämnades den 1 april 2020 innehöll förslag om bl.a. 500 miljoner kronor vardera till kultur- och idrottsrörelsen. Ändringarna trädde i kraft den 13 april 2020. Regeringen har uppgivit att det under våren 2020 avsattes 50 miljoner kronor till humanitär verksamhet med bl.a. insatser för hemlösa personer, papperslösa och andra människor i socialt utsatta situationer. Den 21 december 2020 föreslog regeringen att idrotten tillförs 335 miljoner kronor extra i statligt stöd för perioden t.o.m. februari 2021. Samtidigt uppgav regeringen att den under 2020 tillfört 1,5 miljarder kronor i krisstöd till idrotten. Den 22 december 2020 lämnade regeringen ett förslag om att civilsamhällets organisationer under våren 2021 skulle tillföras 60 miljoner kronor för att stärka föreningar och organisationer som arbetar med sociala och humanitära insatser för samhällets mest utsatta.
Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att stödja förslag om annan utformning av reglerna för gåvoskatteavdrag varför samtliga motioner avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för beskattning av styrelsearvoden.
Jämför reservation 28 (C).
Gällande rätt
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade en dom den 16 december 2019 (HFD 2019 not.31) om beskattning av styrelsearvoden. I målet var det fråga om en advokat som bedrev verksamhet i ett aktiebolag. Han hade flera uppdrag som styrelseledamot, varav ett som styrelseordförande i ett större bolag. Arvodet för detta uppdrag betalades till hans bolag. Genom en ansökan om förhandsbesked ville han få svar på hur arvodet skulle beskattas.
Målet avgjordes av Högsta förvaltningsdomstolen i dess helhet, s.k. plenum. Enligt domstolens mening saknades skäl för att avvika från domstolens praxis, då en förändring av rättsläget inte framstod som angelägen.
Beskattning av styrelsearvoden ska enligt Högsta förvaltningsdomstolens praxis i regel ske hos styrelseledamoten personligen och som inkomst av tjänst, se bl.a. domstolens dom 2017 (HFD 2017 ref. 41). Det gäller även om styrelseledamoten bedriver verksamhet i ett bolag och arvodet har betalats ut till detta bolag. Denna presumtion kan enligt praxis endast frångås när det är fråga om ett tidsmässigt avgränsat uppdrag som gäller en specifik insats i ett bolag.
Högsta förvaltningsdomstolen fann mot den bakgrunden att styrelsearvodet skulle beskattas hos ledamoten personligen som inkomst av tjänst.
Motionerna
I motion 2020/21:3685 av Hans Rothenberg (M) anförs att det behövs ett förtydligande av skattelagstiftningen för styrelseledamöter i aktiebolag med F-skattsedel som fakturerar sitt styrelsearvode.
I kommittémotion 2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 10 anförs att lagstiftningen bör ses över för att göra det möjligt för styrelseledamöter att fakturera uppdrag. I motion 2020/21:580 av Sofia Nilsson (C) föreslås att skattelagstiftningen ändras så att styrelseuppdrag som faktureras genom aktiebolag betraktas som näringsverksamhet och inte som inkomst av tjänst.
I motion 2020/21:1418 av Arman Teimouri (L) anförs att ett förtydligande av skattelagstiftningen bör göras för styrelseledamöter i aktiebolag med F-skatt-sedel som fakturerar sitt styrelsearvode.
Utskottets ställningstagande
Beskattning av styrelsearvoden ska enligt HFD:s praxis i regel ske hos styrelseledamoten personligen som inkomst av tjänst (se bl.a. HFD 2017 ref. 41). Det gäller även om styrelseledamoten bedriver verksamhet i ett bolag och arvodet har betalats ut till detta bolag. Denna presumtion kan enligt praxis endast frångås när det rör sig om ett tidsmässigt avgränsat uppdrag som gäller en specifik insats i ett bolag. HFD meddelade en dom den 16 december 2019 om beskattning av styrelsearvoden. Domstolen fann att det saknades skäl att avvika från domstolens praxis i fråga om beskattning av styrelsearvoden, som innebär att ett styrelsearvode som har betalats till en styrelseledamots bolag ska beskattas hos ledamoten personligen som inkomst av tjänst.
Riksdagen avslog våren 2020 motionsförslag om ändrade regler för beskattning av styrelsearvoden (bet. 2019/20:SkU20). Utskottet är fortfarande inte berett att tillstyrka förslag om en förändring av beskattningen av styrelsearvoden. Motionerna avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om en översyn av skattesystemet och om en skattereform.
Jämför reservation 29 (SD), 30 (C) och 31 (L).
Motionerna
I motion 2020/21:751 av Mats Wiking och Kristina Nilsson (båda S) anförs att frågan om att införa skatt på sockersötade drycker bör ses över i en skattereform. I motion 2020/21:830 av Magnus Manhammar (S) anförs att möjligheten att vid en skattereform införa en sockerskatt i Sverige bör undersökas. I motion 2020/21:835 av Laila Naraghi (S) föreslås att det i samband med en skatte-reform görs en översyn av momssatsen på begagnade kläder och andra begagnade produkter för att bidra till omställningen till en cirkulär ekonomi. I motion 2020/21:915 av Olle Thorell m.fl. (S) anförs att regeringen bör se över möjligheterna att genomföra en skattereform vars syfte är att utjämna de växande ekonomiska klyftorna. I motion 2020/21:1473 av Teresa Carvalho (S) anförs att regeringen bör se över hur vi kan åstadkomma en enhetlig beskattning av förvärvsinkomster. I motion 2020/21:1660 av Pia Nilsson (S) föreslås att det vid en skattereform görs en fördjupad analys av rimligheten i att införa en sockerskatt. I motion 2020/21:1818 av Isak From och Björn Wiechel (båda S) framförs behovet av en skattereform för att främja rättvisan i socialförsäkringssystemet och för att få enhetlighet och likvärdighet i beskattningen. I motion 2020/21:1885 av Joakim Järrebring (S) yrkandena 1–4 anförs att det i samband med en skattereform bör göras en översyn av beskattningen av kapitalinkomster med syfte att öka enhetligheten, en översyn av beskattningen av egendom och förmögenheter, en översyn av utformningen av de s.k. 3:12-reglerna och en översyn av beskattningen av bostäder. I motion 2020/21:2022 Mattias Vepsä (S) anförs att regeringen bör se över möjligheten att göra en skatteöversyn som bryter utvecklingen med växande ojämlikhet i syfte att förstärka välfärden och öka jämlikheten mellan människor i vårt land. I motion 2020/21:2361 av Lawen Redar m.fl. (S) anförs att möjligheten till en produktionsrabatt i form av skattereduktion för film- och tv-inspelningar bör ses över. I motion 2020/21:2382 av Lawen Redar (S) yrkandena 1 och 2 föreslås att avdragsrätt för konst och momsen på konst ses över i samband med en skattereform. I motion 2020/21:2426 Abraham Halef (S) yrkande 1 anförs att möjligheten till en miljöskatt på fritidsbåtar med motor bör ses över vid en skattereform. I motion 2020/21:2440 Clas Göran Carlsson och Monica Haider (båda S) föreslås att möjligheten att omvandla den kommunala fastighets-avgiften till en fastighetsskatt baserad på bostadens värde ses över i samband med en skattereform.
I motion 2020/21:1086 Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2 anförs att det bör övervägas att reformera skattesystemet med fokus på drivkrafter för arbete och ökad konkurrenskraft. I motion 2020/21:2169 av Katarina Brännström (M) anförs att det bör utredas hur konkurrenskraftiga skatteregler kan säkras för de branscher som i sin struktur och tradition är beroende av tillfälliga arbetare i Sverige i stor utsträckning. I motion 2020/21:2289 av Sten Bergheden (M) yrkande 2 anförs att regler och skattelagar bör ses över i syfte att göra svensk biodling helt skattebefriad. I motion 2020/21:2954 av Lars Beckman (M) anförs att det bör övervägas att ändra skattesystemet så att den näst högsta marginalskatten i världen sänks och antalet som betalar den minskar. I motion 2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 föreslås en övergripande skattereform som förbättrar förutsättningarna för företagande och entreprenörskap.
I kommittémotion 2020/21:663 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 9 föreslås att en reformering av skattesystemet utreds för en förbättrad internationell konkurrenskraft. I kommittémotion 2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 1 föreslås att det utreds hur befintliga inkomst-skatteavdrag kan ersättas med ett platt grundavdrag.
I kommittémotion 2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 22 anförs att skatter och avgifter i transportsektorn behöver ses över i en bred översyn för att möjliggöra omställningen till hållbara transporter och möjligheten att leva och verka i hela landet. I en översyn är det viktigt att hänsyn tas till villkoren på landsbygden. I kommittémotion 2020/21:3186 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 12 anförs behovet av en skatteöversyn. I motion 2020/21:2921 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 17 anförs att en översyn av skatter, avgifter och avdrag bör göras för att säkra en konkurrens-neutral och tidsenlig lagstiftning i den digitala sektorn.
I kommittémotion 2020/21:3256 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 4 föreslås att det genomförs en samlad översyn av hur skattesystemet påverkar den civila sektorns möjligheter, villkor och regelverk.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att det i den sakpolitiska överenskommelse som träffats mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet ingår en omfattande skattereform. Reformen ska öka sysselsättningen och antalet arbetade timmar med sänkt skatt på jobb och företagande, bidra till att klimat och miljömål nås, stärka Sveriges konkurrenskraft, utjämna dagens växande ekonomiska klyftor, sänka marginalskatten och bidra till att färre betalar statlig inkomstskatt, förenkla genom att begränsa undantag, minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt, öka finanssektorns skatteandel och långsiktigt trygga välfärden.
Finansminister Magdalena Andersson anförde i en interpellationsdebatt den 13 november 2020 bl.a. att det är viktigt att vi har ett väl fungerande skattesystem. Det vi har i dag har många brister, det är inte tillräckligt om-fördelande, det karakteriseras ofta som något av ett lapptäcke, det är många avdrag och det kan vara svårgenomträngligt för människor. Finansministern uppgav att det är mot denna bakgrund som januaripartierna har sagt att en omfattande skattereform ska genomföras. Vidare uppgav finansministern att man hade kommit långt i hur detta arbete skulle läggas upp när corona pandemin slog till och man var tvungen att lägga detta arbete åt sidan.
Utskottet noterar att ett flertal rapporter publicerats om en skattereform bl.a. presenterade Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) den 6 november 2020 rapporten, Vårt framtida skattesystem – en ESO-rapport med förslag på en genomgripande skattereform (2020:7), Finanspolitiska rådet lämnade under 2020 rapporten Ett enklare och effektivare skattesystem, LO-ekonomerna och Tankesmedjan Tiden publicerade den 21 oktober 2020 slutrapporten Skatta oss lyckliga – Idéer för mer rättvisa skatter, SNS publicerade i oktober 2020 forskningsrapporten En ny bostadsbeskattning och Skatteverket publicerade den 11 mars 2021 rapporten Skatteverkets bidrag till en framtida skattereform.
Utskottet konstaterar att arbetet med en skattereform har påbörjats och utskottet vill inte föregripa regeringens arbete genom att rikta något tillkännagivande om specifika förslag och önskemål som bör ingå i utformningen av en skattereform. Utskottet avstyrker samtliga motioner.
|
1. |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 4 och 7,
2020/21:3359 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 11,
2020/21:3371 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 1 och
2020/21:3373 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 12 och
avslår motionerna
2020/21:415 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1 och 4,
2020/21:1101 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1202 av Edward Riedl (M),
2020/21:1229 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3,
2020/21:1273 av Jan Ericson och Lars Beckman (båda M),
2020/21:1274 av Jan Ericson (M),
2020/21:1388 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1711 av Louise Meijer (M),
2020/21:1749 av Louise Meijer (M) yrkande 1,
2020/21:1753 av Louise Meijer (M) yrkande 1,
2020/21:1757 av Lars Jilmstad (M),
2020/21:1834 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 4,
2020/21:2289 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2020/21:2361 av Lawen Redar m.fl. (S),
2020/21:2409 av Jamal El-Haj (S),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 2,
2020/21:2561 av Ann-Britt Åsebol och Lotta Finstorp (båda M) yrkande 2,
2020/21:2570 av John Weinerhall (M),
2020/21:2633 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2, 6 och 7,
2020/21:2709 av Maria Gardfjell m.fl. (MP) yrkande 26,
2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 15,
2020/21:2738 av Arin Karapet (M),
2020/21:2769 av Ann-Sofie Alm (M),
2020/21:2774 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 28,
2020/21:2804 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 24,
2020/21:2918 av Magnus Ek m.fl. (C) yrkande 5,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 12,
2020/21:2928 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 16,
2020/21:3158 av Linda Modig (C),
2020/21:3160 av Helena Lindahl (C),
2020/21:3172 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 12,
2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 3–7 och
2020/21:3509 av Magdalena Schröder (M) yrkande 1.
Ställningstagande
De ekonomiska drivkrafterna för arbete är av avgörande betydelse för att fler ska arbeta. För låginkomsttagare lönar det sig inte tillräckligt väl att gå från bidrag till arbete. Det får stora effekter för integrationen och för jämställdheten. Arbetslösheten är t.ex. fyra gånger så stor för utrikes födda som för inrikes födda och en majoritet av kvinnor från Asien och Afrika i arbetsför ålder arbetar inte. Det gör att skatten på låga inkomster behöver komma ned ytterligare om vi ska klara integrationen och samtidigt öka jämställdheten genom att skapa drivkrafter för alla dom utrikesfödda kvinnor som idag är fast i utanförskap att välja att arbeta. För att det ska löna sig bättre att arbeta vill vi därför införa ännu ett jobbskatteavdrag som innebär sänkt skatt för alla som arbetar och införa en bidragsreform. En skärpt arbetslinje skapar fler jobb, samtidigt som vi säkerställer att svenska folkets samlade skattepengar oftare går till välfärd än till bidrag. Det vinner hela Sverige på. Genom att sänka skatten för dem som arbetar stärks drivkrafterna att arbeta. De jobbskatteavdrag som redan har införts har gett över 100 000 fler jobb. Vi vill fortsätta sänka skatten för dem som arbetar. Vi gör det för att det är rätt, det ökar sysselsättningen. Och vi gör det för att det är rättvist, ansträngning ska löna sig. Möjligheten att i dag stapla bidrag på varandra, såsom barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadstillägg och försörjningsstöd minskar kraftigt drivkrafterna att ta ett arbete. Särskilt hindrar detta kvinnor från att komma i arbete eftersom drivkrafterna minskar i takt med antalet barn. Arbete är ett av de viktigaste verktygen för ökad jämställdhet eftersom arbete skapar oberoende och självständighet. Vi vill därför också ge regeringen i uppdrag att utreda möjligheterna att växla vissa bidrag, t.ex. flerbarnstillägg och bostadsbidrag mot skatteavdrag, för att öka drivkraften för kvinnors arbete och på så sätt öka jämställdheten.
Befolkningen blir allt äldre och allt färre i arbetsför ålder måste försörja allt fler äldre. Det kräver att fler arbetar längre, men också att de som arbetar, arbetar fler timmar. Till exempel behöver andelen heltidsarbetande kvinnor öka ytterligare. De kommande åren förutses betydande pensionsavgångar både i välfärden och i den privata sektorn. Samtidigt finns det en stor efterfrågan på kompetenta och erfarna medarbetare. Om fler av dem som nu närmar sig pensionen kan förmås att arbeta längre kommer bristen på arbetskraft på kort sikt att minska samtidigt som välfärdens finansiering stärks också på längre sikt. För att åstadkomma detta vill vi stärka de ekonomiska drivkrafterna för att fler äldre ska arbeta längre. Utvärderingar av det nuvarande jobb-skatteavdraget för äldre visar på betydande jobbeffekter av reformen varför en förstärkning också kan förväntas ge goda effekter.
Antalet biodlare i Sverige behöver öka. I ett program för att stärka biodlingen har regeringen satt som mål att öka antalet biodlare med 5 procent mellan år 2020 till 2022. Detta är alldeles för lågt, i synnerhet som antalet bisamhällen ligger på i genomsnitt cirka åtta per biodlare. Ska vi få fler att vilja ägna sig åt denna för den biologiska mångfalden så viktiga syssla måste vi stärka lönsamheten och göra det enklare. Vi anser därför att regelbördan och skattelagar för bi- och humleodling bör ses över.
|
2. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:1229 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3,
2020/21:1834 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 4 samt
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 2 och
avslår motionerna
2020/21:415 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1 och 4,
2020/21:1101 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1202 av Edward Riedl (M),
2020/21:1273 av Jan Ericson och Lars Beckman (båda M),
2020/21:1274 av Jan Ericson (M),
2020/21:1388 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1711 av Louise Meijer (M),
2020/21:1749 av Louise Meijer (M) yrkande 1,
2020/21:1753 av Louise Meijer (M) yrkande 1,
2020/21:1757 av Lars Jilmstad (M),
2020/21:2289 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2020/21:2361 av Lawen Redar m.fl. (S),
2020/21:2409 av Jamal El-Haj (S),
2020/21:2561 av Ann-Britt Åsebol och Lotta Finstorp (båda M) yrkande 2,
2020/21:2570 av John Weinerhall (M),
2020/21:2633 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2, 6 och 7,
2020/21:2709 av Maria Gardfjell m.fl. (MP) yrkande 26,
2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 15,
2020/21:2738 av Arin Karapet (M),
2020/21:2769 av Ann-Sofie Alm (M),
2020/21:2774 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 28,
2020/21:2804 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 24,
2020/21:2918 av Magnus Ek m.fl. (C) yrkande 5,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 12,
2020/21:2928 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 16,
2020/21:3158 av Linda Modig (C),
2020/21:3160 av Helena Lindahl (C),
2020/21:3172 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 12,
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 4 och 7,
2020/21:3359 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 11,
2020/21:3371 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 1,
2020/21:3373 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 12,
2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 3–7 och
2020/21:3509 av Magdalena Schröder (M) yrkande 1.
Ställningstagande
Den s.k. pensionärsskatten består egentligen av de fem stegen i jobbskatte-avdraget och ledde till att vanliga löntagare fick lägre skatt, vilket i sig var en bra sak men pensionärerna fick inte detsamma. Vår principiella utgångspunkt har länge varit att pension är att betrakta som uppskjuten lön. Det finns därför ingen rimlig eller vettig anledning att ha två olika inkomstskattesystem för inkomst av tjänst respektive lön. Vårt förslag är därmed att avskaffa begreppet inkomst av pension och istället låta detta omfattas av inkomst av tjänst. Det är av principiella skäl inte rimligt att den som arbetat ett helt yrkesliv ska betala högre skatt än den person som bara arbetat sin första timme i yrkeslivet.
Regeringen begick ett misstag när man avskaffade möjligheten att spara privat till sin pension. Effekten blir att invånarna blir mer beroende av ett offentligt ålderspensionssystem, som inte klarar av att leverera tillräckligt höga pensioner. Det gamla systemet var dock bristfälligt såtillvida att det i praktiken bara var lönsamt att pensionsspara för individer som låg över någon av skiktgränserna i skattesystemet. Vårt förslag är ett system för privat pensionssparande där man betalar en låg schablonskatt som uppgår till 15 procent av föregående års statslåneränta motsvarande den som betalas på tjänstepensioner. Något skatteavdrag görs inte vid själva insättningen och någon kapitalvinstbeskattning uppkommer inte vid försäljning av fonder eller aktier.
|
3. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:415 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1 och 4,
2020/21:2918 av Magnus Ek m.fl. (C) yrkande 5,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 12,
2020/21:2928 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 16,
2020/21:3158 av Linda Modig (C),
2020/21:3160 av Helena Lindahl (C) och
2020/21:3172 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 12 och
avslår motionerna
2020/21:1101 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1202 av Edward Riedl (M),
2020/21:1229 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3,
2020/21:1273 av Jan Ericson och Lars Beckman (båda M),
2020/21:1274 av Jan Ericson (M),
2020/21:1388 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1711 av Louise Meijer (M),
2020/21:1749 av Louise Meijer (M) yrkande 1,
2020/21:1753 av Louise Meijer (M) yrkande 1,
2020/21:1757 av Lars Jilmstad (M),
2020/21:1834 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 4,
2020/21:2289 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2020/21:2361 av Lawen Redar m.fl. (S),
2020/21:2409 av Jamal El-Haj (S),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 2,
2020/21:2561 av Ann-Britt Åsebol och Lotta Finstorp (båda M) yrkande 2,
2020/21:2570 av John Weinerhall (M),
2020/21:2633 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2, 6 och 7,
2020/21:2709 av Maria Gardfjell m.fl. (MP) yrkande 26,
2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 15,
2020/21:2738 av Arin Karapet (M),
2020/21:2769 av Ann-Sofie Alm (M),
2020/21:2774 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 28,
2020/21:2804 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 24,
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 4 och 7,
2020/21:3359 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 11,
2020/21:3371 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 1,
2020/21:3373 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 12,
2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 3–7 och
2020/21:3509 av Magdalena Schröder (M) yrkande 1.
Ställningstagande
Grön skatteväxling en central del av både miljöpolitiken och den ekonomiska politiken. Högre skatter på miljöpåverkan matchas med skattesänkningar på jobb, anställningar och investeringar. På så vis sätts ett pris på miljöförstöring samtidigt som dessa intäkter återförs för att sänka skattebördan på sådant som har stor samhällsekonomisk nytta, som jobbskapande i växande företag. Detta bör vara en ledstjärna för skattepolitiken i tider med små marginaler i statsfinanserna. Det ger bättre förutsättningar för svenska företag att bidra till svensk ekonomi och sysselsättning, samtidigt som utsläpp och miljöpåverkan minskar när förorenaren får betala utsläppskostnaden. Genom att växla miljöskatter med sänkt skatt på arbete sjunker också de höga kostnaderna i Sverige för att anställa och arbeta. På så sätt stärks svenska företags konkurrenskraft samtidigt som vi rustar svensk ekonomi för den globala gröna omställningen. Att Sverige och svenska företag går före och ligger längst fram i omställningen till en förnybar och cirkulär ekonomi är att långsiktigt stärka vår konkurrenskraft och stärka förutsättningarna för fler jobb.
En fortsatt grön skatteväxling inom transportsektorn bör utredas, ett system som gör det möjligt för människor att leva och verka i hela landet. En sådan skattereform måste utformas i en bred dialog med alla berörda. I den mån trafik skall beskattas måste man förhålla sig till att dagens skattebas, det fossila bränslet, kraftigt eroderar. Om och när den skattebasen ska ersättas med andra skattebaser måste dessa, bl.a. innebära en differentiering av beskattning av vägtrafik i städer och på land- och glesbygd. Det handlar även om att beskattning måste tillåtas variera mellan olika tider och platser. I samman-hanget behövs även en översyn och anpassning av andra styrmedel.
Det är angeläget att regeringen utvärderar den gröna skatteväxlingen ur ett miljömässigt och samhällsekonomiskt perspektiv.
De ersättningar som idag finns för bevarande och förbättringar av kulturmiljöer och miljökvalitet, så som biologisk mångfald, handlar om att kompensera lantbrukare för vad det kostar att vidta bestämda åtgärder, oavsett om dessa leder till önskade resultat eller inte. Ersättningarna uppfattas som byråkratiska och kräver mycket kontroller och därför bör Sverige i stället i kommande landsbygdsprogram gå över till mer resultat- och värdebaserade miljöersättningar som utgår från vad stödmottagaren levererar och som speglar samhällets värdering av miljönyttor. Inventeringarna görs av lantbrukarna själva och utgår ifrån ett antal nyckelarter som ger indikation på den biologiska mångfalden och ger ersättning därefter.
Landets största småföretagargrupp är de enskilda näringsidkarna. Det finns även ganska många handelsbolag som ägs av fysiska personer. Eftersom de även utgör landets minsta företag är det av stor vikt att beskattningsreglerna är så enkla som möjligt. Utredningen om förenklade skatteregler (SOU 2014:68) presenterade i oktober 2014 ett flertal förslag som kraftigt skulle förenkla skatteregelverket. Förslagen är genomarbetade och remitterade och regeringen har därför ett färdigt underlag att ta vidare i ett konkret lagstiftningsärende.
Den svenska skogsbärsbranschen är en vital del i förädlingskedjan där svenska blåbär, lingon och hjortron plockas och blir till livsmedel och hälsokost i Sverige och utomlands. Svensk skogsbärsnäring verkar på en global marknad med ett högt förädlingsvärde och handel sker både i Sverige och genom export till livsmedels- och hälsokostindustrin i Europa och övriga världen. Trots att 2020 har varit ett bra bärår har skörden inte nått upp till samma nivåer som tidigare. En orsak till detta är att restriktionerna på grund av covid-19 har inneburit att färre thailändska bärplockare än vanligt kommit till Sverige. Den nuvarande gränsen för att deklarera och betala skatt på en inkomst från bärförsäljning är 12 500 kronor. Bärplockning är helt skatte-befriat i Finland, ett av Sveriges viktigaste konkurrentländer. För att öka incitamenten för svenskar att plocka bär, bör därför den nuvarande gränsen för att deklarera och betala skatt på inkomst från bärförsäljning ses över och skattebefrielse för denna slags inkomst bör övervägas.
För personer som pendlar från Sverige till Danmark uppstår en problematik vid uppsägning. Under tiden en person arbetar i Danmark betalas en avgift till dansk a-kassa som är högre än motsvarande avgift i Sverige. Vid uppsägning övergår personen till svensk a-kassa där ersättningen är mycket lägre än i Danmark. Det innebär att gränspendlare betalar en högre avgift men får en lägre ersättning. Regeringen måste ta initiativ till att få till stånd en mer rättvis modell för betalning till och ersättning från a-kassa för gränspendlare.
Nordiska gränspendlare som har arbetat hemifrån under corona-pandemin kan tvingas betala skatt i två länder. Enligt det nordiska skatteavtalet ska en gränspendlare betala skatt i det land där personen arbetar. Under corona- pandemin har många pendlare på anmodan av sina arbetsgivare jobbat hemifrån vilket innebär att pendlarna ska betala skatt i det land man bor för varje dag som arbetet sker hemifrån. I Öresundsregionen finns ett särskilt skatteavtal, Öresundsavtalet, som innebär att om hemarbetet pågått mer än 50 procent under en tremånadersperiod gäller inte de vanliga reglerna, utan då ska skatten betalas i det land där man bor. De pendlare som berörs av detta måste deklarera och betala skatt både i bosättningslandet och i det land där de arbetar. I vissa fall ska skattepengar skickas mellan länderna, vilket leder till ökat merarbete för arbetstagaren, arbetsgivaren och myndigheterna. Regeringen bör förenkla skattesituationen efter covid-19 för arbetspendlare över landsgränser.
|
4. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:2633 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2, 6 och 7,
2020/21:2774 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 28,
2020/21:2804 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 24 och
2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 3–7 och
avslår motionerna
2020/21:415 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1 och 4,
2020/21:1101 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1202 av Edward Riedl (M),
2020/21:1229 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3,
2020/21:1273 av Jan Ericson och Lars Beckman (båda M),
2020/21:1274 av Jan Ericson (M),
2020/21:1388 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1711 av Louise Meijer (M),
2020/21:1749 av Louise Meijer (M) yrkande 1,
2020/21:1753 av Louise Meijer (M) yrkande 1,
2020/21:1757 av Lars Jilmstad (M),
2020/21:1834 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 4,
2020/21:2289 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2020/21:2361 av Lawen Redar m.fl. (S),
2020/21:2409 av Jamal El-Haj (S),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 2,
2020/21:2561 av Ann-Britt Åsebol och Lotta Finstorp (båda M) yrkande 2,
2020/21:2570 av John Weinerhall (M),
2020/21:2709 av Maria Gardfjell m.fl. (MP) yrkande 26,
2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 15,
2020/21:2738 av Arin Karapet (M),
2020/21:2769 av Ann-Sofie Alm (M),
2020/21:2918 av Magnus Ek m.fl. (C) yrkande 5,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 12,
2020/21:2928 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 16,
2020/21:3158 av Linda Modig (C),
2020/21:3160 av Helena Lindahl (C),
2020/21:3172 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 12,
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 4 och 7,
2020/21:3359 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 11,
2020/21:3371 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 1,
2020/21:3373 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 12 och
2020/21:3509 av Magdalena Schröder (M) yrkande 1.
Ställningstagande
En grundförutsättning för att fler ska komma i arbete är att det lönar sig att gå från utanförskap till arbete. Detta är den huvudsakliga tanken bakom jobbskatteavdraget, som har varit Alliansens viktigaste redskap för att öka sysselsättningen och minska utanförskapet. Genom att rikta förstärkningar av jobbskatteavdraget till grupper där drivkrafterna till och lönsamheten att arbeta särskilt behöver förstärkas kan stora förbättringar uppnås på ett kostnads-effektivt sätt.
Incitamenten och möjligheterna för äldre att stanna kvar längre på arbetsmarknaden bör stärkas. En skattelättnad bör ges till de som är 69 år eller äldre som fortsätter att arbeta. För en äldre med 20 000 kronor i inkomst ger det ca 1 000 kronor mer per månad i sänkt skatt, utöver det redan förhöjda jobbskatteavdraget. På detta sätt kan den äldre gå ned i arbetstid med bibehållen disponibel inkomst eller stimuleras att jobba extra eftersom det blir mer lönsamt. Att äldre arbetar längre upp i åldrarna kan dock inte vara det enda svaret på den demografiska utmaningen. Sannolikt finns till och med större möjligheter att förlänga arbetslivet genom att sänka den genomsnittliga åldern för när unga gör entré på arbetsmarknaden. Att sänka etableringsåldern är viktigt för både samhället och pensionssystemet men även för den enskildes framtida pension. För att tidigarelägga etableringsåldern på arbetsmarknaden bör de ekonomiska incitamenten för unga att stå till arbetsmarknadens förfogande tidigare, stärkas, genom att införa ett fördubblat jobbskatteavdrag för personer yngre än 23 år.
Jämfört med OECD-länderna i övrigt tar svenska studenter ut examen sent. Om man skulle kunna tidigarelägga den genomsnittliga examensåldern med ett eller ett par år skulle stora vinster göras för den enskilde, som skulle få högre livsinkomst och pension men också för samhället i stort, som skulle få större avkastning på utbildningen. För att de som studerar ska stimuleras till att ta sin examen och snabbt komma i arbete är mitt förslag att ett dubbelt jobbskatteavdrag införs för de som tar en akademisk examen före sin 25-årsdag. Jobbskatteavdraget ska gälla i två år efter examen.
Den ökade tudelningen på arbetsmarknaden, där en majoritet av de arbetssökande i utsatt ställning utgörs av utomeuropeiskt födda med högst förgymnasial utbildning, innebär att det behövs insatser för att dessa personer inte ska fastna i utanförskapet. Att ha en arbetsgemenskap är centralt för integrationen och för att dessa personer ska kunna komma i egenförsörjning. Jag vill därför göra det mer lönsamt att gå från bidragsberoende till arbete, genom sänkta marginaleffekter. Ett dubbelt jobbskatteavdrag som ska gälla för nyanlända personer under deras fem första år efter att de fått uppehållstillstånd bör införas. Med ett dubbelt jobbskatteavdrag kommer nyanlända att få behålla mer av sin inkomst i början, vilket ökar incitamenten för att hitta ett jobb och få fäste på arbetsmarknaden.
Ett dubbelt jobbskatteavdrag i högst 24 månader för den som går från långtidsarbetslöshet till arbete bör införas.
Som förälder har man en ökad försörjningsbörda. Detta kompenseras till viss del av det generella barnbidraget, men för att ytterligare förstärka barnfamiljers ekonomi, med tonvikt på familjer med svagare ekonomi, anser jag att föräldrar bör få behålla en större del av sin intjänade inkomst. Det ger även starkare incitament att gå från bidragsberoende till förvärvsarbete. En skattereduktion mot förvärvsinkomster bör införas för föräldrar till barn i åldern 0–18 år. Skattereduktionen är fast per vårdnadshavare där varje vårdnadshavare får en skattereduktion, oavsett antalet barn i hushållet och familjens sammansättning, på vardera 100 kronor i månaden i ett första steg 2022, en nivå som ligger kvar även 2023 och där intentionen är att reformen stegvis ska byggas ut.
Jägare ska kunna sälja viltkött för ett belopp upp till 45 000 kronor per år skattefritt, motsvarande fribeloppet för uthyrning av privatbostad. Regeringen bör snarast återkomma med förslag om hur detta ska ske på ett enkelt sätt för olika jägare, vare sig de bedriver jakt som hobby eller som näringsverksamhet.
|
5. |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3525 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 4 och
avslår motionerna
2020/21:1066 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1746 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 9 och
2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5.
Ställningstagande
För att kunna attrahera utländska forskare men även andra nyckelpersoner till svenskt arbetsliv har Sverige, i likhet med flera andra länder, infört en särskild skattelättnad för utländska experter, specialister, forskare eller andra nyckelpersoner, den s.k. expertskatten. Kriterierna för skatten varierar stort i olika länder, och utvärderingar som gjorts visar att detta också får effekt på antalet rekryteringar av experter, specialister och forskare i landet. Antalet forskare och nyckelpersoner som utnyttjar expertskatten i Danmark är betydligt fler än i Sverige. För att förbättra möjligheterna att attrahera utländska experter, specialister och forskare till den svenska arbetsmarknaden och till svenska företag bör skattelättnaden för utländska experter, specialister, forskare och andra nyckelpersoner ses över, när det gäller den tidperiod som skattelättnaden kan användas och den inkomstgräns som reglerar ansökan om skattelättnad. Sveriges konkurrenskraft är beroende av att vi kan attrahera spetskompetens.
|
6. |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 2 och 3,
2020/21:3366 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 3 och
2020/21:3371 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 15 och
avslår motionerna
2020/21:453 av Annika Qarlsson (C),
2020/21:540 av Ingemar Kihlström (KD),
2020/21:570 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 4,
2020/21:592 av Sofia Nilsson (C),
2020/21:760 av Magnus Jacobsson (KD),
2020/21:776 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),
2020/21:812 av Eva Lindh (S) yrkandena 1 och 2,
2020/21:938 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1128 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2020/21:1199 av Edward Riedl (M),
2020/21:1365 av Lotta Olsson (M),
2020/21:1392 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1615 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 17 och 28,
2020/21:1661 av Pia Nilsson m.fl. (S),
2020/21:1953 av Ulrika Jörgensen (M),
2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 19,
2020/21:2774 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 33,
2020/21:2837 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1, 2, 5 och 7–10, de fem senare i denna del,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 23,
2020/21:2991 av David Josefsson (M),
2020/21:3185 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) yrkande 1,
2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 8,
2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 14 och 15,
2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 18 och
2020/21:3672 av Jan R Andersson (M).
Ställningstagande
En av alliansregeringens mest lyckade reformer var införandet av rutavdraget. Tiotusentals jobb har blivit vita och tjänster som tidigare utfördes av hushållen själva görs nu mer effektivt på den öppna marknaden. De nya jobben har ofta gått till människor som tidigare haft en svag förankring på arbetsmarknaden såsom utrikes födda och unga kvinnor. Drygt hälften av de som driver företag i rutbranschen är kvinnor. Rutreformen har varit viktig för att underlätta för livspusslet i allmänhet, men framför allt för kvinnor som kan arbeta mer genom att få avlastning med obetalt hemarbete. Forskning visar att gifta kvinnor i hushåll som köper 40–80 timmars ruttjänster ökar sina inkomster proportionellt med avdragets storlek. På så sätt ökar sysselsättningsgraden. Att kvinnor som kan arbetar mer gynnar i sin tur löneutvecklingen, karriär-möjligheterna och i förlängningen pensionen. För oss som vill öka jämställdheten på svensk arbetsmarknad är därför höjningen av taket i rutavdraget en viktig jämställdhetsreform. Att kvinnor arbetar mer är inte bara bra för jämställdheten, utan också för Sveriges ekonomi.
För att underlätta människors vardag och för att fler enkla jobb ska växa fram i Sverige vill vi genomföra en ny omfattande rutreform. Äldre är bland de flitigaste användarna av rutavdraget och för att möta de äldres utökade behov av hjälp i hemmet bör ett mer generöst rutavdrag övervägas. Att utveckla och bredda rutavdraget möjliggör för innovation och tillväxt i rutsektorn. Samtidigt måste en större rutreform utredas noga för att säkerställa att en sådan förändring leder till både en reell sysselsättningsökning och att fusk och missbruk kan stävjas.
|
7. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:1615 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 17 och 28 samt
avslår motionerna
2020/21:453 av Annika Qarlsson (C),
2020/21:540 av Ingemar Kihlström (KD),
2020/21:570 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 4,
2020/21:592 av Sofia Nilsson (C),
2020/21:760 av Magnus Jacobsson (KD),
2020/21:776 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),
2020/21:812 av Eva Lindh (S) yrkandena 1 och 2,
2020/21:938 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1128 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2020/21:1199 av Edward Riedl (M),
2020/21:1365 av Lotta Olsson (M),
2020/21:1392 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1661 av Pia Nilsson m.fl. (S),
2020/21:1953 av Ulrika Jörgensen (M),
2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 19,
2020/21:2774 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 33,
2020/21:2837 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1, 2, 5 och 7–10, de fem senare i denna del,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 23,
2020/21:2991 av David Josefsson (M),
2020/21:3185 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) yrkande 1,
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 2 och 3,
2020/21:3366 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 3,
2020/21:3371 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 15,
2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 8,
2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 14 och 15,
2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 18 och
2020/21:3672 av Jan R Andersson (M).
Ställningstagande
En viktig del av vårt kulturarv är de byggnader som bedöms vara av kultur-historiskt värde. De fyller bl.a. funktionen att fungera som ett skyltfönster utåt för det svenska kulturarvet i en mer vardaglig kontext. Möjligheten till ett särskilt riktat rotavdrag för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde behöver ses över. Det kan fungera som ett incitament till att förbättra standarden på byggnader som annars riskerar att bli i så dåligt skick att de måste rivas. Vid en för sent påbörjad restauration kan dessa byggnader behöva göras om i grunden och det finns en risk för att de tappar en del av sin tids-typiska identitet. Genom att fler renoverar byggnader av kulturhistoriskt värde ger vi bättre förutsättningar för en överlämning till framtida generationer. Det är viktigt för att bibehålla och öka den kulturhistoriska gemenskapen i samhället.
Hyresrätten är en flexibel boendeform som ger fler människor möjlighet att få en egen bostad. Mindre resursstarka individer kan komma in på bostads-marknaden eftersom det inte finns något krav på kapitalinsats. Hyresrätten bidrar också till en rörligare arbetsmarknad eftersom det är lättare att hyra en bostad än att köpa en bostad. Hyresrättens nödvändiga funktion på bostads-marknaden, för främst unga personer, kan inte nog poängteras. Den fungerar som ett första steg in på bostadsmarknaden för de unga personer som saknar möjlighet att få ekonomisk hjälp av sina föräldrar, alternativt spara ihop till en egen kontantinsats. Boendeformen är särskilt viktig för den svenska arbets-marknaden t.ex. för regioner med en växande arbetsmarknad och för företag i behov av kompetensförstärkningar. Underhållet i stora delar av hyresbeståndet är i dag kraftigt eftersatt. Samtidigt finns ett stort behov av att kunna erbjuda lägenheter med rimliga hyror. Förutsättningarna för att verka mot ett mer kontinuerligt underhåll av fastigheterna behöver därför ses över och i den översynen bör ett rotavdrag ingå.
|
8. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:453 av Annika Qarlsson (C),
2020/21:592 av Sofia Nilsson (C),
2020/21:776 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 23 och
2020/21:3185 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) yrkande 1 och
avslår motionerna
2020/21:540 av Ingemar Kihlström (KD),
2020/21:570 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 4,
2020/21:760 av Magnus Jacobsson (KD),
2020/21:812 av Eva Lindh (S) yrkandena 1 och 2,
2020/21:938 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1128 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2020/21:1199 av Edward Riedl (M),
2020/21:1365 av Lotta Olsson (M),
2020/21:1392 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1615 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 17 och 28,
2020/21:1661 av Pia Nilsson m.fl. (S),
2020/21:1953 av Ulrika Jörgensen (M),
2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 19,
2020/21:2774 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 33,
2020/21:2837 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1, 2, 5 och 7–10, de fem senare i denna del,
2020/21:2991 av David Josefsson (M),
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 2 och 3,
2020/21:3366 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 3,
2020/21:3371 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 15,
2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 8,
2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 14 och 15,
2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 18 och
2020/21:3672 av Jan R Andersson (M).
Ställningstagande
Rutavdraget ger fler kvinnor möjlighet att starta företag, vilket leder till fler kvinnor på ledande positioner, vilket i sin tur leder till förändrade strukturer i näringslivet. Tack vare rutavdraget driver fler kvinnor företag över hela landet. På sikt borde rutavdraget utvecklas så att avdragsrätt för hushållens alla köpta tjänster i anslutning till hemmet införs. Det skulle innebära att efterfrågan skulle öka och fler människor skulle kunna starta företag inom en kvinnodominerad bransch, och kvinnor som fortfarande har huvudansvaret för hem och familj skulle få avlastning och skulle kunna satsa på sitt yrkesliv istället. Genom att införa en utökad avdragsrätt som gäller för alla de tjänster som köps av hushållen skulle nya tjänster som inte erbjuds i dag få möjlighet att växa fram. Rutavdraget har visat vilka positiva effekter det blir när skattekilarna minskar och tjänsteutbudet växer. Det skulle gynna en hållbar ekonomi där konsumtion styrs mot tjänster, reparationer och dylikt i stället för mot varor.
Det bör övervägas att bredda rotavdraget till att omfatta den ideella sektorn. Föreningslivet i Sverige utgör många gånger det sammanhållande kittet i samhället, något som vi ska vara stolta och glada över. Många av våra föreningar har det dock tufft eftersom de har ett stort underhållsansvar som ägare till fastigheter och anläggningar. Även deras fastigheter och anläggningar måste repareras och det kostar både pengar och tid. Det är mycket vunnet om samhället kan hjälpa till att minska svartjobben, öka sysselsättningen och stimulera föreningslivets infrastruktur.
I kulturvårdssammanhang bör rotavdrag också beviljas för renovering av gamla fönster. I nuläget kan inte rotavdrag beviljas om fönsterbågar avlägsnas från en byggarbetsplats och renoveras i ett snickeri eller måleri, vilket ofta är nödvändigt för att arbetet ska kunna utföras. Om fönsterbågarna däremot åtgärdas på själva byggarbetsplatsen medges rotavdrag för renoveringen. En förändring som medger rotavdrag för renovering av fönsterbågar på annan plats skulle vara positiv såväl ur kulturvårdssynpunkt som för företagare och fastighetsägare.
Många hushåll med enskilda avlopp får föreläggande från kommunen om att åtgärda sina avloppsanläggningar för att klara av dagens miljökriterier. På landsbygden kan kostnaden för att åtgärda detta vara nästan lika stor som värdet på huset. Ett sätt att minska kostnaderna för det enskilda hushållet är att utvidga rotavdraget till att omfatta byte av avloppsanläggning.
|
9. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:2774 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 33,
2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 8,
2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 14 och 15 samt
2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 18 och
avslår motionerna
2020/21:453 av Annika Qarlsson (C),
2020/21:540 av Ingemar Kihlström (KD),
2020/21:570 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 4,
2020/21:592 av Sofia Nilsson (C),
2020/21:760 av Magnus Jacobsson (KD),
2020/21:776 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),
2020/21:812 av Eva Lindh (S) yrkandena 1 och 2,
2020/21:938 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1128 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2020/21:1199 av Edward Riedl (M),
2020/21:1365 av Lotta Olsson (M),
2020/21:1392 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1615 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 17 och 28,
2020/21:1661 av Pia Nilsson m.fl. (S),
2020/21:1953 av Ulrika Jörgensen (M),
2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 19,
2020/21:2837 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1, 2, 5 och 7–10, de fem senare i denna del,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 23,
2020/21:2991 av David Josefsson (M),
2020/21:3185 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) yrkande 1,
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 2 och 3,
2020/21:3366 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 3,
2020/21:3371 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 15 och
2020/21:3672 av Jan R Andersson (M).
Ställningstagande
Många unga och nyanlända får sina första jobb inom någon del av tjänstesektorn. Det är därför viktigt att tjänstemarknaden får möjlighet att fortsätta att utvidgas. En viktig del är hushållstjänster. Förutom den positiva arbetsmarknadseffekten av att dessa utsatta grupper får jobb inom hushålls-tjänster innebär det ett stöd för exempelvis tidspressade barnfamiljer och äldre som är i behov av hjälp. Rut- och rotavdragen har öppnat nya marknader och skapat förutsättningar för nya företag och jobb. Avdragen är en succé som har skapat över 20 000 nya vita heltidsjobb i branscher som tidigare haft stora problem med svartjobb. Det är också positivt att avdraget, inte minst för utrikes födda, har skapat fler jobb som inte ställer krav på höga kvalifikationer.
I och med att KD/M-budgeten antogs av riksdagen i december 2018 höjdes taket för rutavdraget till 50 000 kronor. I beslutet ingick även att regeringen skulle återkomma med ytterligare en takhöjning, till 75 000 kronor, samt en breddning av antalet tjänster som medger rutavdrag, vilket nu har skett. Möjligheterna att använda rutavdraget bör framöver breddas till att omfatta ytterligare tjänster. Matlagning i hemmet var fram till 2015 avdragsgillt och underlättade vardagen för bl.a. äldre. Idag medges endast enklare matlagning som sker i ringa omfattning. Till skillnad från trädgårdsskötsel är gravskötsel inte en rutberättigad tjänst. En gravplats är för många anhöriga en viktig plats som kan betraktas som en förlängning av hemmet och därför borde man överväga att låta gravvård omfattas av rutavdraget. Regeringen bör återkomma med förslag som innebär att plantering av växter i trädgården, matlagning i hemmet och gravvård berättigar till rutavdrag.
Jag är positiv till en utvidgning av rutavdraget till att omfatta trygghetstjänster men mot bakgrund av kritiken från remissinstanserna behöver utformningen så snart som möjligt utvärderas för att se om förändringar behöver göras.
För att kunna nyttja rotavdraget behöver en rad villkor uppfyllas. Den absoluta merparten av dessa villkor tjänar ett tydligt syfte, skapar en tydlighet för hushåll och arbetsutförare och motverkar eventuellt fiffel. För att kunna köpa rotarbeten måste personen äga bostaden under den period som arbetet utförs och personen ska helt eller delvis bo i bostaden där arbetet utförs. Det innebär att man inte kan använda rotavdraget om man äger en fastighet som man hyr ut under en kortare eller något längre period. Mot denna bakgrund bör det utredas hur villkoren i rotavdragets avgränsningar kan breddas så att det ska anses vara tillräckligt att någon står som ägare till bostaden när arbetet utförs.
Det bör också utredas om radonmätningar skulle kunna vara ett arbete som berättigar till rotavdrag. Radon är efter tobaksrökning den vanligaste orsaken till lungcancer och innebär att radon är den miljöfaktor i inomhusmiljön som orsakar flest dödsfall i dag.
Sedan 2009 kan den som installerar solscellsystem få investeringsstöd. Stödet har kritiserats av bl.a. Konjunkturinstitutet som pekat på bristande kostnadseffektivitet. Stödet bör avvecklas nästa år och jag avvisar därför den utökning av medel som görs inom ramen för anslaget i innevarande budget. För privatpersoner ersätts stödet med ett grönt skatteavdrag fr.o.m. 2021. Jag tillstyrker övergången till ett avdrag, men vill betona vikten av återkommande och tidig uppföljning då marknadsutvecklingen kan motivera förändringar. Målet ska vara att branschen ska stå på egna ben.
För privatpersoner ersätts stödet med ett grönt skatteavdrag från och med 2021. Avdraget kan göras för tjänstekostnader men även för material, till exempel inköp av solceller eller laddningspunkter till fordon. Kristdemokraterna tillstyrker övergången till ett avdrag, men vill betona vikten av återkommande och tidig uppföljning då marknadsutvecklingen kan motivera ändringar.
|
10. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:1014 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) yrkandena 1 och 2 samt
avslår motionerna
2020/21:2566 av John Weinerhall (M),
2020/21:2859 av Lars Beckman (M) och
2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 10 i denna del.
Ställningstagande
Om en egenföretagare blir sjuk så är hen ansvarig för sin egen sjuklön, samtidigt som företaget inte har någon inkomst om personen inte kan arbeta. För egenföretagare är det viktigt att snabbt komma tillbaka i arbete, både för den personliga ekonomin och för företagets verksamhet. För att snabbt komma tillbaka i arbete är privata sjukvårdsförsäkringar ett sätt att snabbt få vård och snabbare bli arbetsför. Privata sjukvårdsförsäkringar blev 2018 en skatte-pliktig förmån och rätten till avdrag slopades, vilket innebar att egen-företagares sociala skyddsnät försämrades. I syfte att stärka det sociala skyddsnätet för egenföretagare borde privata sjukvårdsförsäkringar bli avdragsgilla för egenföretagare och förmånsbeskattning för privata sjukvårdsförsäkringar för egenföretagare borde slopas.
|
11. |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3446 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkande 5 och
avslår motionerna
2020/21:468 av Mikael Larsson (C),
2020/21:624 av Per Schöldberg och Anders Åkesson (båda C),
2020/21:1082 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1134 av Edward Riedl (M),
2020/21:1135 av Edward Riedl (M),
2020/21:1201 av Edward Riedl (M),
2020/21:1204 av Edward Riedl (M),
2020/21:1275 av Jan Ericson (M),
2020/21:1280 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2020/21:1312 av Jens Holm m.fl. (V) yrkandena 5 och 7,
2020/21:1417 av Arman Teimouri (L),
2020/21:2027 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 66,
2020/21:2606 av Sofia Westergren och Marléne Lund Kopparklint (båda M),
2020/21:2831 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 7–9, alla i denna del,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 15,
2020/21:3506 av David Josefsson (M) yrkande 2 och
2020/21:3584 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 6 och 7.
Ställningstagande
Under skogsbränderna 2018 rekryterades ett hundratal personer av Myndigheteten för samhällsskydd och beredskap (MSB) från olika delar av landet för att arbeta med släckningsarbete vid brandområdena. Personerna erbjöds tillfälliga anställningsavtal och Skatteverkets regler om beskattning av kost, logi samt resor till och från tjänstestället tillämpades, vilket fick till följd att de tillfälligt anställda brandmännen förmånsbeskattades.
Resultatet av Skatteverkets regler blev att främst de frivilliga, men även MSB, drabbades av en orimlig administrativ börda när de skulle redovisa de förmåner de fått vid släckningsarbetet. De frivilliga påverkades inte ekonomiskt negativt till slut men det administrativa krångel som uppstod är inte rimligt för en grupp som gjort en mycket viktig samhällsinsats. MSB har lyft frågan med Arbetsgivarverket om att kunna anställa insatspersonal på hemorten i stället för på insatsorten för att på så sätt göra hela insatsen till en tjänsteresa och därmed undvika mycket onödig administration. MSB fick vid detta tillfälle nej på sin begäran.
Vi vill att möjligheten för undantag från Skatteverkets regler åter prövas för den tillfälligt anställda insatspersonalen och att regler som berör frivilligas insatser vid kriser ses över i syfte att underlätta engagemang och rekrytering.
|
12. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2027 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 66 och
avslår motionerna
2020/21:468 av Mikael Larsson (C),
2020/21:624 av Per Schöldberg och Anders Åkesson (båda C),
2020/21:1082 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1134 av Edward Riedl (M),
2020/21:1135 av Edward Riedl (M),
2020/21:1201 av Edward Riedl (M),
2020/21:1204 av Edward Riedl (M),
2020/21:1275 av Jan Ericson (M),
2020/21:1280 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2020/21:1312 av Jens Holm m.fl. (V) yrkandena 5 och 7,
2020/21:1417 av Arman Teimouri (L),
2020/21:2606 av Sofia Westergren och Marléne Lund Kopparklint (båda M),
2020/21:2831 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 7–9, alla i denna del,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 15,
2020/21:3446 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkande 5,
2020/21:3506 av David Josefsson (M) yrkande 2 och
2020/21:3584 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 6 och 7.
Ställningstagande
I dag erbjuds pedagogiska måltider för vårdanställda, på de avdelningar i kommunernas äldreomsorg som är demensboenden, i syfte att stimulera och motivera brukare med demenssjukdomar som löper risk för undernäring. Det är dock inte bara de demenssjuka som ligger i riskzonen för undernäring utan också brukare på somatisk avdelning kan av olika orsaker, som t.ex. pågående medicinering, åldersrelaterade orsaker eller stillasittande vardag, drabbas av smakbortfall eller minskad aptit. Pedagogiska måltider skulle vara gynnsamt också för denna grupp. Enligt Skatteverkets regler är personal som arbetar med ett tillsynsansvar för demenssjuka inom äldreomsorgen och vårdpersonal som arbetar med personer som har psykiska funktionsnedsättningar undantagna från förmånsbeskattning av fri kost om de intar sina måltider tillsammans med och vid samma bord som patienterna. Personal som däremot arbetar på somatisk avdelning ingår inte i detta undantag från skattepliktig kostförmån samtidigt som brukare på dessa avdelningar ändå av uppenbara anledningar har ett behov av pedagogiska måltider. Det skulle vara gynnsamt på flera plan om det var möjligt att göra undantag från förmånsbeskattning av fri kost för personal på somatisk avdelning inom äldreomsorgen.
|
13. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:624 av Per Schöldberg och Anders Åkesson (båda C) och
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 15 och
avslår motionerna
2020/21:468 av Mikael Larsson (C),
2020/21:1082 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1134 av Edward Riedl (M),
2020/21:1135 av Edward Riedl (M),
2020/21:1201 av Edward Riedl (M),
2020/21:1204 av Edward Riedl (M),
2020/21:1275 av Jan Ericson (M),
2020/21:1280 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2020/21:1312 av Jens Holm m.fl. (V) yrkandena 5 och 7,
2020/21:1417 av Arman Teimouri (L),
2020/21:2027 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 66,
2020/21:2606 av Sofia Westergren och Marléne Lund Kopparklint (båda M),
2020/21:2831 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 7–9, alla i denna del,
2020/21:3446 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkande 5,
2020/21:3506 av David Josefsson (M) yrkande 2 och
2020/21:3584 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 6 och 7.
Ställningstagande
Friskvårdsbidraget gäller inte för alla. Trots att det är väl känt att fysisk aktivitet bidrar till hälsa och välmående får alla i dag inte tillgång till den skattebefriade motionen. Egenföretagare med enskild firma kan inte ta del av förmånen. Det är bara i aktiebolag som företagaren själv räknas som anställd och skattefritt kan få friskvård betalt av företaget. Regelverket för friskvårds-bidrag bör skyndsamt anpassas till att också omfatta ägaren till en näringsverksamhet som bedrivs som enskild firma.
Under våren 2020 blev det uppenbart för en bredare publik att systemet med förmånsbeskattning är komplicerat och i flera avseenden inte är rättssäkert. De tillfälliga förändringar som genomförts, bl.a. när gäller avdrag för gåvor, behöver utvärderas tillsammans med en större översyn av systemet med förmånsbeskattning. Exemplen där rättssäkerheten har satts på prov är många under de senaste åren. Förmånsbeskattning av fyrhjulingar som används i lantbruksverksamhet och bygdegårdar som plötsligt förmåns-beskattas för tid då lokalen inte används är några exempel som visar att det behövs förändringar. Enkelhet, rättssäkerhet och transparens måste vara ledord. En översyn av beskattningen av förmåner och uttagsbeskattning bör genomföras.
|
14. |
av Tony Haddou (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:1312 av Jens Holm m.fl. (V) yrkandena 5 och 7 samt
avslår motionerna
2020/21:468 av Mikael Larsson (C),
2020/21:624 av Per Schöldberg och Anders Åkesson (båda C),
2020/21:1082 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1134 av Edward Riedl (M),
2020/21:1135 av Edward Riedl (M),
2020/21:1201 av Edward Riedl (M),
2020/21:1204 av Edward Riedl (M),
2020/21:1275 av Jan Ericson (M),
2020/21:1280 av Mattias Karlsson i Luleå (M),
2020/21:1417 av Arman Teimouri (L),
2020/21:2027 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 66,
2020/21:2606 av Sofia Westergren och Marléne Lund Kopparklint (båda M),
2020/21:2831 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 7–9, alla i denna del,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 15,
2020/21:3446 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkande 5,
2020/21:3506 av David Josefsson (M) yrkande 2 och
2020/21:3584 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 6 och 7.
Ställningstagande
I dag är bilen norm för beskattning och planering av resor och transporter. Om de ekonomiska styrmedlen förändras så att de blir färdmedelsneutrala kan bättre möjligheter skapas för personer att välja kollektivtrafiken som färdsätt. Biltrafikens negativa påverkan på miljö och klimat skulle då kunna minska. Incitamentet för ett kollektivtrafikkort som löneförmån bör stärkas Sänkt kostnad för att resa kollektivt skulle stärka jämlikheten och jämställdheten. Konsultföretaget WSP gjorde 2020 på uppdrag av Svensk Kollektivtrafik en analys av avskaffad förmånsbeskattning av kollektivtrafikkort i rapporten Förmånsbeskattning av förmånsbil, arbetsplatsparkering och kollektivtrafik-kort. Åtgärden har analyserats eftersom det inom ramen för förmånsbils-systemet finns en styrning mot miljövänliga bilar, i form av ett nedsatt förmånsvärde om den anställde väljer en mer miljövänlig bil. Motsvarande styrning saknas för den som väljer andra miljövänliga sätt att resa till arbetet, såsom kollektivtrafik. Enligt rapporten skulle effekten av avskaffad beskattning av kollektivtrafikkort medföra att resandet med kollektivtrafik skulle öka med drygt 934 000 personkilometer per år, eller 5,5 procent. Bilresandet skulle samtidigt minska och detta skulle i sin tur innebära en minskning av utsläppen och antalet trafikolyckor. Kostnaden för åtgärden (det totala skattebortfallet) bedöms, enligt WSP:s rapport, bli ca 920 miljoner kronor per år. Det är mot denna bakgrund angeläget att vidta åtgärder som sänker kostnaden för kollektivtrafikkort för arbetstagare som förmåns-beskattas för detta.
Grundregeln är att förmånsbeskattning av fri parkering vid arbetsplatsen ska göras till marknadsvärde. Problemet är en mycket låg regelefterlevnad. Enligt tidigare uppskattningar förmånsbeskattas mindre än en femtedel av dem som borde beskattas för fri parkering vid arbetsplatsen. Dessutom är förmånsbilar idag undantagna från denna förmånsbeskattning. Det leder till att det i praktiken ges en betydande subvention till de många som har fri parkering vid arbetsplatsen vilket i sin tur ökar incitamenten att arbetspendla med bil. En fullt ut genomförd beskattning skulle medföra stärkt konkurrenskraft för kollektivtrafiken, minskade utsläpp av växthusgaser, förbättrad trafiksäkerhet och stärkta inkomster för staten. Efterlevnaden av reglerna om förmåns-beskattning av fri parkering vid arbetsplatsen bör stärkas.
|
15. |
Reseavdrag, avdrag för bosparande och arbetsredskap m.m., punkt 6 (M) |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:3219 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 5 och 6 samt
2020/21:3349 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 18 och
avslår motionerna
2020/21:271 av Per Söderlund (SD),
2020/21:293 av Magnus Ek (C),
2020/21:554 av Dennis Dioukarev (SD),
2020/21:663 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2,
2020/21:785 av Ola Johansson och Peter Helander (båda C) yrkande 13,
2020/21:832 av Magnus Manhammar (S),
2020/21:898 av Solveig Zander (C) yrkande 3,
2020/21:1102 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1133 av Edward Riedl (M),
2020/21:1390 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1790 av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S),
2020/21:1817 av Isak From och Björn Wiechel (båda S),
2020/21:1950 av Ulrika Jörgensen (M),
2020/21:2261 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,
2020/21:2543 av Per Åsling (C),
2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 18,
2020/21:2809 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 34,
2020/21:2860 av Lars Beckman (M),
2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 5 i denna del,
2020/21:3124 av Tobias Andersson (SD),
2020/21:3344 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 7 och
2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 15.
Ställningstagande
Reseavdraget är viktigt för att säkerställa möjligheterna att bo och arbeta i hela Sverige utan att drabbas av orimliga kostnader för arbetspendling. Reseavdraget bör värnas och för att det ska värnas krävs att fusk stävjas. Flera undersökningar har tyvärr visat att fusket med reseavdraget är mycket utbrett. Skatteverket bör effektivisera kontrollerna av reseavdraget för att bättre upprätthålla rättvisa och ordning och reda i skattesystemet.
Det är tveksamt om de förslag som Reseavdragskommittén presenterat för regeringen är det bästa sättet att minska fusket på. Förslaget innebär att reseavdraget blir avstånds- i stället för tidsbaserat. Med det nya förslaget skulle skattereduktion ges för den del av avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen enkel väg som överstiger 30 kilometer och upp t.o.m. 80 kilometer. Arbetsresande som har ett avstånd mellan bostaden och arbetsplatsen under 30 kilometer får inte längre en skattelättnad. Huvuddelen av alla arbetsresor, ca 80 procent, är under 30 kilometer enkel väg och de nya reglerna beräknas medföra att 150 000 färre personer har rätt att använda sig av skatte-reduktionen jämfört med det antal som får använda avdraget i dag. Andelen kollektivtrafikresenärer är mycket högre i storstadsområdena än genomsnittet i landet. Resor med bil är det vanligaste färdsättet i glesbygdsregioner. I Reseavdragskommitténs betänkande slås det fast att en ökad del av skattelättnaderna kommer att tillfalla resenärer i kollektivtrafiken, dvs. boende i storstadsregioner. Vi vill att förslaget från kommittén ska ses över så att det inte i onödan drabbar människor utanför storstäderna, som behöver bilen för att få vardagen att gå ihop.
|
16. |
Reseavdrag, avdrag för bosparande och arbetsredskap m.m., punkt 6 (SD) |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:663 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2 och
avslår motionerna
2020/21:271 av Per Söderlund (SD),
2020/21:293 av Magnus Ek (C),
2020/21:554 av Dennis Dioukarev (SD),
2020/21:785 av Ola Johansson och Peter Helander (båda C) yrkande 13,
2020/21:832 av Magnus Manhammar (S),
2020/21:898 av Solveig Zander (C) yrkande 3,
2020/21:1102 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1133 av Edward Riedl (M),
2020/21:1390 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1790 av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S),
2020/21:1817 av Isak From och Björn Wiechel (båda S),
2020/21:1950 av Ulrika Jörgensen (M),
2020/21:2261 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,
2020/21:2543 av Per Åsling (C),
2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 18,
2020/21:2809 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 34,
2020/21:2860 av Lars Beckman (M),
2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 5 i denna del,
2020/21:3124 av Tobias Andersson (SD),
2020/21:3219 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 5 och 6,
2020/21:3344 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 7,
2020/21:3349 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 18 och
2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 15.
Ställningstagande
Svenska folket ska vara ett ägande folk. En betydande del av svenskarnas förmögenhet är uppbundna i offentliga och privata fonder genom främst pensionssystemen. För de flesta är detta deras främsta finansiella tillgångar och de flesta har i övrigt ett relativt begränsat finansiellt kapital. Genom att kapitalet är bundet i olika fonder, vars investeringar inte är tillgängliga för de mindre företagen, skiljer sig Sverige från många andra länder. Vi vill därför att möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera främst i mindre bolag ska ökas genom justeringar på skatteområdet.
|
17. |
Reseavdrag, avdrag för bosparande och arbetsredskap m.m., punkt 6 (C) |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2543 av Per Åsling (C) och
avslår motionerna
2020/21:271 av Per Söderlund (SD),
2020/21:293 av Magnus Ek (C),
2020/21:554 av Dennis Dioukarev (SD),
2020/21:663 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2,
2020/21:785 av Ola Johansson och Peter Helander (båda C) yrkande 13,
2020/21:832 av Magnus Manhammar (S),
2020/21:898 av Solveig Zander (C) yrkande 3,
2020/21:1102 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1133 av Edward Riedl (M),
2020/21:1390 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1790 av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S),
2020/21:1817 av Isak From och Björn Wiechel (båda S),
2020/21:1950 av Ulrika Jörgensen (M),
2020/21:2261 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,
2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 18,
2020/21:2809 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 34,
2020/21:2860 av Lars Beckman (M),
2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 5 i denna del,
2020/21:3124 av Tobias Andersson (SD),
2020/21:3219 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 5 och 6,
2020/21:3344 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 7,
2020/21:3349 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 18 och
2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 15.
Ställningstagande
För att säkerställa att alla fjällräddare har någorlunda nya och säkra maskiner är det rimligt att överväga ett investeringsstöd. Likaså bör ett stöd för rekognosceringsturer övervägas eftersom det är helt avgörande för fjällräddarnas arbete att de kan vara ute i terrängen för att uppdatera sig om aktuella förhållanden. Det ska de inte heller behöva betala ur egen ficka.
|
18. |
Reseavdrag, avdrag för bosparande och arbetsredskap m.m., punkt 6 (KD) |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:2809 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 34 och
2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 15 och
avslår motionerna
2020/21:271 av Per Söderlund (SD),
2020/21:293 av Magnus Ek (C),
2020/21:554 av Dennis Dioukarev (SD),
2020/21:663 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2,
2020/21:785 av Ola Johansson och Peter Helander (båda C) yrkande 13,
2020/21:832 av Magnus Manhammar (S),
2020/21:898 av Solveig Zander (C) yrkande 3,
2020/21:1102 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1133 av Edward Riedl (M),
2020/21:1390 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1790 av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S),
2020/21:1817 av Isak From och Björn Wiechel (båda S),
2020/21:1950 av Ulrika Jörgensen (M),
2020/21:2261 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,
2020/21:2543 av Per Åsling (C),
2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 18,
2020/21:2860 av Lars Beckman (M),
2020/21:2879 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 5 i denna del,
2020/21:3124 av Tobias Andersson (SD),
2020/21:3219 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 5 och 6,
2020/21:3344 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 7 och
2020/21:3349 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 18.
Ställningstagande
Reseavdragskommittén presenterade under sommaren 2019 ett förslag till ny modell för färdmedelsneutral skattereduktion för längre arbetsresor (SOU 2019:36). Förslagen är för närvarande under beredning i Regeringskansliet. Jag anser i likhet med utredningen att skattereduktion är att föredra framför ett avdrag eftersom resekostnaden för samma resa inte är större för den som har hög marginalskatt än för den som har låg eller ingen marginalskatt. Det är naturligtvis också positivt om systemet blir enklare så att skattefelet (fusk) kan minskas. Däremot anser jag att den föreslagna nivån på skattereduktionen är för låg och att höjningen av reseavdragets storlek därför inte ligger i linje med det jag vill se. Det gäller särskilt för dem som bor och verkar på landsbygden. En övergång till ett avståndsbaserat reseavdragssystem är eftersträvansvärt av främst miljö- och klimatskäl men även av förenklingsskäl och för att minska det överutnyttjande som förekommer. En sådan övergång bör dock ske på ett sådant sätt att det blir en förbättring för dem som bor på landsbygden och är beroende av bilen. I avvaktan på en ny modell för reseavdraget bör milersättningen höjas från 18,50 till 22 kronor per mil och delvis finansieras genom att beloppsgränsen höjs från 11 000 till 13 000 kronor.
Behovet av kontantinsats har ökat kraftigt till följd av prisutvecklingen på bostadsmarknaden. Det gör att trösklarna för att komma in på bostads-marknaden har höjts betydligt för de som stått utanför bostadsmarknaden under samma period. Förståelsen för och vetskapen om behovet av ett eget sparande redan vid ung ålder för ett framtida bostadsköp, varierar. Därför behöver Sveriges unga vuxna få incitament att spara mer till sitt första boende. Ett förmånligt bosparande som förval för alla unga mellan 18–och 34 år med inkomst av tjänst bör därför utredas och införas, där ett skatteavdrag ingår de första 60 månader då personen tjänar 12 000 kronor eller mer per månad.
|
19. |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 5,
2020/21:3324 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 1 och
2020/21:3373 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 4 och
avslår motionerna
2020/21:1086 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 7,
2020/21:1125 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2020/21:1127 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2020/21:1333 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1356 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2020/21:2736 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 7 och
2020/21:3225 av Maria Nilsson m.fl. (L) yrkande 9.
Ställningstagande
Ett omställningsavdrag kan bidra till att fler kan vidareutbilda sig under sitt arbetsliv och underlätta för fler att skaffa sig rätt kompetens för arbetsmarknadens behov. Vi anser därför att möjligheten att införa ett sådant avdrag bör utredas. Ett omställningsavdrag skulle innebära ett skatteavdrag för en persons utbildningskostnader. Vi anser att avdraget bör riktas och utformas efter de som har störst behov av att öka sin anställningsbarhet, dvs. grupper med låga inkomster. De utbildningskostnader som ska ge rätt till avdrag ska avse bristyrken och det kan t.ex. handla om möjligheten att ta C- eller D-körkort eller liknande utbildningar och licenser som ofta är nödvändiga i vissa bristyrken. På sikt skulle ett sådant avdrag bidra till att ytterligare kompletterande yrkesutbildningar växer fram vilket i sig vore positivt för kompetens-förstärkningen på den svenska arbetsmarknaden.
|
20. |
av Gulan Avci (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3225 av Maria Nilsson m.fl. (L) yrkande 9 och
avslår motionerna
2020/21:1086 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 7,
2020/21:1125 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2020/21:1127 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2020/21:1333 av Sten Bergheden (M),
2020/21:1356 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2020/21:2736 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 7,
2020/21:3215 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 5,
2020/21:3324 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 1 och
2020/21:3373 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 4.
Ställningstagande
För att stimulera framväxten av ett allt längre arbetsliv bör arbetet för bättre matchning och kompetensutveckling på arbetsmarknaden fortsätta. Genom skattelättnader bör arbetsmarknadens parter uppmuntras att bygga upp individuella kompetenskonton att använda vid vidareutbildning och omskolning.
|
21. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:328 av Rickard Nordin (C) yrkande 4 och
avslår motionerna
2020/21:2809 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 58,
2020/21:3171 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 24 och
2020/21:3673 av Jan R Andersson och Lotta Finstorp (båda M) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
En elbilsladdning på arbetet kostar inte mer än frukten i fikarummet, men om den ska förmånsbeskattas skapas onödig administration, som är mångdubbelt dyrare och som skapar onödiga utgifter för de arbetsgivare som vill hjälpa sin personal att bli lite mer miljövänlig. Förmånsbeskattningen för elbilsladdning på arbetet bör slopas.
|
22. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2809 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 58 och
avslår motionerna
2020/21:328 av Rickard Nordin (C) yrkande 4,
2020/21:3171 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 24 och
2020/21:3673 av Jan R Andersson och Lotta Finstorp (båda M) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Cykling behöver främjas bland barn, ungdomar och nya svenskar, grupper i vilka cyklingen i dag minskar. På många håll i landet köper kommuner cykelkurser för att nå nya målgrupper och försöka förmå dem att börja cykla, för att öka cyklandet. Det bör tillsättas en utredning om att skapa möjlighet för arbetsgivare att subventionera cykel- och kollektivtrafikresor till och från arbetet utan att det räknas som en skattepliktig löneförmån, alternativt göra det möjligt med bruttolöneavdrag för kollektivtrafikbiljetter.
|
23. |
Avgift till fackföreningar, arbetslöshetskassor m.m., punkt 9 (C) |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 11 och
avslår motionerna
2020/21:748 av Hans Hoff m.fl. (S),
2020/21:828 av Magnus Manhammar (S),
2020/21:850 av Ann-Christin Ahlberg (S),
2020/21:2048 av Teres Lindberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt
2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 22.
Ställningstagande
När människor inte har möjlighet att ta del av kommunal service måste man gå ihop i föreningar för att samordna bl.a. snöröjning, renhållning och vatten- och avloppsnät. Det kan vara både kostsamt och tidskrävande. Dessa föreningar förvaltar gemensamma områden som exempelvis vägar, gatlysen, energianläggningar, lekplatser, avloppsledningar, badplatser och båtbryggor. Det är en självklarhet att kostnaden för att själva förvalta det som en boende i en storstad bekostar via skattsedeln inte fullt ut ska landa på landsbygdsbon. Mot denna bakgrund bör möjligheten att införa ett avdrag för avgift till samfällighetsföreningar – ett landsbygdsavdrag – ses över.
|
24. |
Avgift till fackföreningar, arbetslöshetskassor m.m., punkt 9 (KD) |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 22 och
avslår motionerna
2020/21:748 av Hans Hoff m.fl. (S),
2020/21:828 av Magnus Manhammar (S),
2020/21:850 av Ann-Christin Ahlberg (S),
2020/21:2048 av Teres Lindberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 11.
Ställningstagande
I väntan på en obligatorisk a-kassa är det angeläget att stimulera fler att vara med i en a-kassa och få del av det inkomstskyddet vid arbetslöshet. En skattereduktion för avgift till a-kassa bör därför införas från 2021 som ska uppgå till 20 procent av avgiften till a-kassan. Den bör regleras som en reduktion av skatten på arbetsinkomster.
|
25. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:668 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 4.
Ställningstagande
Villkoren för personaloptioner behöver förbättras, främst i nya innovativa företag med hög risk, vilket kan förbättra kapitalförsörjningen. I ett företags tidiga skede kan det vara svårt att knyta till sig rätt kompetens, vilket ofta är intimt sammankopplat med lönebildning som ytterligare ökar behovet av finansiering. Kapitalförsörjningen i nystartade företag innebär redan i dag ofta ett hinder som resulterar i att många potentiella innovationer inte når ända fram. Finansieringsproblemen i bolagens tidiga faser skulle delvis kunna avhjälpas av bättre villkor för personaloptioner så att de anställda lättare får ta del av eventuella framtida vinster. Det skulle innebära att företagen inte skulle behöva erbjuda lika höga löner och att anställda skulle få ett extra incitament att bidra till företagets framgångar. Vi vill därför att förutsättningarna för personaloptioner förbättras i nystartade företag.
|
26. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3176 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 2 och
avslår motionerna
2020/21:35 av Mattias Karlsson i Norrhult (SD) yrkandena 1–4,
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 11,
2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 5 och
2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 12 och 13.
Ställningstagande
Civilsamhället är viktigt ur flera perspektiv. Enskilda personer får möjlighet att bidra till något ändamål man brinner för och andra får möjlighet att ta del av de verksamheter som anordnas. Det bidrar också till gemenskap och föreningsvana vilket är betydelsefullt också på samhällsnivå. För att ge civilsamhället bättre förutsättningar bör det utredas hur avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer kan utvidgas, något som är än mer angeläget i dessa kristider för att öka möjligheterna för civilsamhället att klara sig igenom krisen och vara starkt även framöver.
|
27. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:2634 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 11,
2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 5 och
2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 12 och 13 samt
avslår motionerna
2020/21:35 av Mattias Karlsson i Norrhult (SD) yrkandena 1–4 och
2020/21:3176 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 2.
Ställningstagande
Civilsamhället spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen och därför behövs det åtgärder som skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att fungera och utvecklas. Många viktiga verksamheter som t.ex. anordnar sommaraktiviteter för barn från ekonomiskt utsatta familjer, tar hand om flyktingar eller driver härbärgen för hemlösa bygger på människors ideella tid och engagemang samt gåvor från människor som vill stödja ekonomiskt. Alliansregeringen införde, på initiativ av kristdemokraterna, gåvoskatte-avdraget för att uppmuntra givande till ideella organisationer. Jag och mitt parti såg därför mycket allvarligt på att den rödgröna regeringen tog bort möjligheten för den som skänker pengar till välgörande ändamål att göra skatteavdrag för gåvan och prioriterade därför detta i arbetet med den kristdemokratiska och moderata budgetreservation som antogs av riksdagen i december 2018. Från och med den 1 juli 2019 är avdragsrätten för gåvor därför återinförd.
Det civila samhället har under covid-19-pandemin visat på stora insatser för behövande. Regeringen har tillfört idrotten och kulturen stora stöd för att mildra de intäktsbortfall de sett sedan coronakrisen tog landet i besittning. Det är bra men samma problematik gäller för det breda civilsamhällets organisationer och föreningar som inte har sin verksamhet inom just dessa områden. Gåvoskatteavdraget bör därför byggas ut kraftigt. Det skulle ge en välbehövlig injektion för ökat givande till de ideella organisationer som arbetar bland behövande och som sett ett minskat givande i krisens spår.
Under flyktingkrisen 2015 gick civilsamhället in och bidrog på ett avgörande sätt till att Sverige ändå förmådde hantera utmaningarna på ett bra sätt. Politiska beslut kan underlätta för nyanlända att förvärva nycklar som behövs för att ta sig in i det svenska samhället. Språkundervisning och sam-hällsinformation i enlighet med min och mitt partis satsning Integration från dag ett är viktiga sådana. Staten kan dock aldrig ersätta civilsamhället med alla de naturliga mötesplatser som finns. Här kan de nyanlända träffa majoritets-befolkningen i möten som underlättar en samhällsgemenskap där alla finns med. Kommunerna bör jobba mer organiserat tillsammans med både de enskilda och det civila samhället.
Nu är det dags att börja utveckla gåvoskatteavdraget. En utredning bör tillsättas med syfte att gåvor till fler typer av organisationer ska berättiga till gåvoskatteavdrag, att den undre beloppsgränsen för varje enskild gåva ska sänkas, och taket höjas och att administrationen förenklas för de berörda organisationerna. I dag omfattas sociala ändamål och forskning, men en utredning bör tillsättas i syfte att fler ändamål ska kunna inkluderas. Organisationer som t.ex. arbetar med miljö och klimat, djurskydd, hälsa och livsåskådning bör kunna omfattas i framtiden. Utredningen bör också studera förutsättningarna för att sänka gränsen för hur stor varje enskild gåva måste vara, som i dag är 200 kronor, när den vanligaste gåvan är 100 kronor. Det finns en uppenbar risk att denna gränsdragning stänger ute en grupp från möjligheten till avdrag, och det vore därför positivt att sänka gränsen.
|
28. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 10 och
avslår motionerna
2020/21:580 av Sofia Nilsson (C),
2020/21:1418 av Arman Teimouri (L) och
2020/21:3685 av Hans Rothenberg (M).
Ställningstagande
Högsta förvaltningsdomstolen slog 2017 fast att styrelsearvoden normalt ska beskattas som inkomst av tjänst, även om arvodena faktureras via eget bolag. Detta försvårar både för den enskilde och för de företag som vill förstärka styrelsen med en specifik kompetens. Regeringen bör därför se över regel-verken så att det blir möjligt för styrelseledamöter att fakturera uppdrag via näringsverksamhet.
|
29. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:663 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 9 och
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 1 och
avslår motionerna
2020/21:751 av Mats Wiking och Kristina Nilsson (båda S),
2020/21:830 av Magnus Manhammar (S),
2020/21:835 av Laila Naraghi (S),
2020/21:915 av Olle Thorell m.fl. (S),
2020/21:1086 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,
2020/21:1473 av Teresa Carvalho (S),
2020/21:1660 av Pia Nilsson (S),
2020/21:1818 av Isak From och Björn Wiechel (båda S),
2020/21:1885 av Joakim Järrebring (S) yrkandena 1–4,
2020/21:2022 av Mattias Vepsä (S),
2020/21:2169 av Katarina Brännström (M),
2020/21:2382 av Lawen Redar (S) yrkandena 1 och 2,
2020/21:2426 av Abraham Halef (S) yrkande 1,
2020/21:2440 av ClasGöran Carlsson och Monica Haider (båda S),
2020/21:2921 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 17,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 22,
2020/21:2954 av Lars Beckman (M),
2020/21:3186 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 12,
2020/21:3256 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 4 och
2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1.
Ställningstagande
Sverige ska ta ut skatter för att finansiera välfärd och investeringar i tillväxt. Samtidigt är det ett faktum att Sverige även på skatteområdet måste vara konkurrenskraftigt gentemot omvärlden. Politiska beslut påverkar ständigt näringslivet och svenska företags konkurrenskraft. Sverige har en rad skattepålagor som inte återfinns i andra länder. Dessa behöver ses över och en reformering av skattesystemet bör utredas för att den svenska konkurrens-kraften inte på sikt ska urholkas.
Idag gäller olika grundavdrag beroende på vilken inkomst man har vilket i sin tur beror på jobbskatteavdraget. Ett mer rättvist system vore ett platt grundavdrag för alla löntagare som i störst utsträckning omfattar de med de lägsta inkomsterna. Ett platt grundavdrag innebär att man inte blir beroende av hur många timmar man får möjlighet att arbeta dvs. vilken efterfrågan arbetsgivaren har för stunden på arbetskraft, utan det får en mer social funktion i att stödja personer med låga inkomster. Dagens system ger personer som har kommit in på arbetsmarknaden och redan har ett arbete ett incitament att arbeta mer om de har möjlighet till det. Ett platt grundavdrag sätter ett fokus på de lägsta inkomsterna och ger i stället det främsta incitamentet till människor som står helt utanför arbetsmarknaden att gå från att vara försörjd av det allmänna till att över huvud taget ha ett vanligt arbete. Regeringen bör därför utreda möjligheten att reformera de inkomstrelaterade avdrag som i dag finns till ett platt grundavdrag.
|
30. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:2921 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 17,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 22 och
2020/21:3186 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 12 och
avslår motionerna
2020/21:663 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 9,
2020/21:751 av Mats Wiking och Kristina Nilsson (båda S),
2020/21:830 av Magnus Manhammar (S),
2020/21:835 av Laila Naraghi (S),
2020/21:915 av Olle Thorell m.fl. (S),
2020/21:1086 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,
2020/21:1473 av Teresa Carvalho (S),
2020/21:1660 av Pia Nilsson (S),
2020/21:1818 av Isak From och Björn Wiechel (båda S),
2020/21:1885 av Joakim Järrebring (S) yrkandena 1–4,
2020/21:2022 av Mattias Vepsä (S),
2020/21:2169 av Katarina Brännström (M),
2020/21:2382 av Lawen Redar (S) yrkandena 1 och 2,
2020/21:2426 av Abraham Halef (S) yrkande 1,
2020/21:2440 av ClasGöran Carlsson och Monica Haider (båda S),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 1,
2020/21:2954 av Lars Beckman (M),
2020/21:3256 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 4 och
2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1.
Ställningstagande
Det är självklart att människor i större utsträckning ska få behålla frukterna av sitt eget arbete. Lika självklart är det att regioner som bidrar med värdefull produktion får behålla delar av detta värde. Skattebaser är ett effektivt verktyg för att öka människors inflytande över sin vardag. Därför bör skattepolitiken användas som redskap för att vara tillväxtskapande i hela landet. Det är en viktig del av skattepolitiken vid en skattereform. Att använda skattepolitiken som ett tillväxtredskap för hela landet kan möjliggöras genom att regionalisera fler delar av den statliga fastighetsskatten i syfte att stärka den regionala beslutsnivån och regionernas möjligheter att föra en tillväxtfrämjande politik utifrån sina egna förutsättningar. En utredning bör göras av hur ett antal skattebaser skulle kunna regionaliseras, så att regionerna får behålla en större andel av de värden som skapas hos dem. Ett första steg är att regionalisera fastighetsskatten på vattenkraft- och vindkraftkraftverk.
Skatteutjämningssystemet är viktigt för att upprätthålla likvärdighet i hela landet. Samtidigt finns betydande brister i dagens system. I dagsläget går stora delar av skatteutjämningen till tillväxtkommuner som i grunden har goda förutsättningar för en stark ekonomi. Därför finns behov av en översyn. Jag och mitt parti vill se ett skatteutjämningssystem som vilar på en rad grundläggande principer. Dels bör systemet utgå från en garanterad servicenivå i hela landet. Samtidigt behöver det vara utformat så att det skapar incitament för företagande, jobb och tillväxt. Det måste löna sig för en kommun som gör reformer för att stärka företagsamhet och jobbskapande, snarare än att frånta kommuner deras ansvar för sin ekonomiska politik. För många av landets glest befolkade kommuner är det dock uppenbart att det finns strukturella förutsättningar som gör det svårt att klara behovet av kommunal service utan ett system för skatteutjämning. Därför bör gleshet i högre grad beaktas inom ramen för utjämningssystemet.
En genomsnittlig inkomsttagare i nordvästra Sverige betalar drygt 3 700 kronor mer i kommunalskatt varje år än rikssnittet, trots att hon ofta måste vänta längre än andra på en ambulans om hon blir sjuk eller på en polis om hon blir utsatt för ett brott. För att kunna erbjuda likvärdig välfärd som i resten av landet har många landsbygdskommuner valt att höja skatten. Den genom-snittliga kommunala skattesatsen för kommunerna i norra Sverige är 33,83 procent, jämfört med 29,82 procent för Stockholm och 32,19 procent för riket. Den här utvecklingen försätter inte bara landsbygden i ett ekonomiskt underläge, den utgör också en djup strukturell orättvisa. Landsbygdsbor har rätt till en likvärdig vård, skola, omsorg, trygghet och infrastruktur som andra. De bör även ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar. I och med budget-propositionen för 2020 togs ett historiskt steg mot att utjämna skatteklyftan när inkomstskatten för delar av landsbygden sänktes. Denna reform behöver vidareutvecklas.
Sverige har länge varit i behov av en omfattande skattereform, som syftar till att skapa mer jobb och tillväxt och samtidigt ökar kostnaden för miljöfarlig verksamhet. En översyn av skatter, avgifter och avdrag bör även göras för att säkra en konkurrensneutral och tidsenlig lagstiftning. Särskilt angeläget i en sådan översyn är den s.k. kassettavgiften. Avdraget för forskning och utveckling är ett viktigt instrument för att stärka tillväxten och företagens konkurrenskraft, och det är viktigt att digital utveckling kan utgöra grund för avdrag.
Om fler vägar till ett eget ägt boende ska skapas behöver också bostads-marknaden som helhet fungera bättre samtidigt som skattesystemet gynnar en sund bostadsmarknad. Den skatteöversyn som ska genomföras, och som bl.a. har till syfte att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt, är därför angelägen. Det är sedan länge känt att skattesystemet får icke önskvärda effekter på bostadsmarknaden, inte minst för rörligheten. Samtidigt som många människor efterfrågar en bostad, är det många som vill flytta men som inte anser sig ha råd att ta den skattekostnad som det skulle innebära.
|
31. |
av Gulan Avci (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3256 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 4 och
avslår motionerna
2020/21:663 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 9,
2020/21:751 av Mats Wiking och Kristina Nilsson (båda S),
2020/21:830 av Magnus Manhammar (S),
2020/21:835 av Laila Naraghi (S),
2020/21:915 av Olle Thorell m.fl. (S),
2020/21:1086 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,
2020/21:1473 av Teresa Carvalho (S),
2020/21:1660 av Pia Nilsson (S),
2020/21:1818 av Isak From och Björn Wiechel (båda S),
2020/21:1885 av Joakim Järrebring (S) yrkandena 1–4,
2020/21:2022 av Mattias Vepsä (S),
2020/21:2169 av Katarina Brännström (M),
2020/21:2382 av Lawen Redar (S) yrkandena 1 och 2,
2020/21:2426 av Abraham Halef (S) yrkande 1,
2020/21:2440 av ClasGöran Carlsson och Monica Haider (båda S),
2020/21:2554 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 1,
2020/21:2921 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 17,
2020/21:2925 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 22,
2020/21:2954 av Lars Beckman (M),
2020/21:3186 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 12 och
2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1.
Ställningstagande
Genom den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna har partierna gemensamt uttalat att den enskildas valfrihet är en central del av den svenska välfärdsmodellen. Därför behövs en mångfald av aktörer och goda villkor för enskilt drivna verksamheter inom välfärden som underlättar den enskildes aktiva val. Det är särskilt angeläget att förbättra förutsättningarna för idéburna aktörer. Krångliga upphandlingsregler, dyra tillstånd och en tung byråkrati försvårar för små aktörer. Stora, kapitalstarka koncerner köper upp de mindre verksamheterna, eller så tvingas de lägga ned med konsekvensen att medborgarnas valfrihet minskar.
Åtgärder för att värna och utveckla den idéburna verksamheten är viktiga att få fram för att bevara mångfalden såsom det var tänkt när de offentliga monopolen luckrades upp. Möjligheterna för företag utan vinstsyfte att finansiera investeringar i välfärden bör förbättras. Det kan göras genom att t.ex. Almi får ett särskilt uppdrag att erbjuda lån anpassade för civilsamhällets förutsättningar. Verksamheten med idéburet offentligt partnerskap (IOP) där civilsamhällets aktörer och den offentliga sektorn samverkar kring gemensam verksamhet bör utvidgas.
Regelverk och upphandlingar bör utformas så att det är möjligt för civilsamhällets aktörer att agera som leverantörer. För att göra det möjligt för fler att leverera så bör man anpassa den volym som upphandlingen berör. Lagen om valfrihetssystem (LOV) bör vara huvudregeln och lagen om offentlig upphandling (LOU) undantaget vid offentligt finansierad tjänste-produktion med privata aktörer.
Det behövs en samlad översyn av hur skattesystemet påverkar den civila sektorns möjligheter att bli en starkare aktör inom välfärdsarbetet. För det krävs att det finns en insikt om den civila sektorns unika förutsättningar och utmaningar.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten för juridiska personer att få skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att fler allmännyttiga ändamål ska kunna omfattas av regelverket för skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att höja taket för beloppsgränserna inom regelverket för skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att förenkla gåvomottagarnas rapportering till Skatteverket och hantering av kontrolluppgifter inom regelverket för skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förmånsbeskattning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att tillåta en mer jämlik fördelning av kostnaderna för kollektivt boende och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att slopa förmånsbeskattning för elbilsladdning och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra jämbördiga regler för gränspendlare vid uppsägning och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör förenkla skattesituationen efter covid-19 för arbetspendlare över landsgränser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en utveckling av RUT-avdraget till att gälla för hushållens alla köpta tjänster i anslutning till hemmet av certifierade leverantörer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga frågan om friskvårdsbidrag för personer i egen firma och handelsbolag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att utöka ROT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att lagstifta om statligt gynnat bosparande och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett inrättande av ett grönt skatteavdrag för klimatsmarta investeringar i fastigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattelagstiftningen bör ändras så att styrelseuppdrag som faktureras genom aktiebolag betraktas som näringsverksamhet och inte inkomst av tjänst för den som utför styrelseuppdraget, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att bredda ROT-avdraget till att omfatta den ideella sektorn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt anpassa regelverket för friskvårdsbidrag till att också omfatta ägaren till en näringsverksamhet som bedrivs som enskild firma, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera i mindre bolag och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en reform av skattesystemet för en förbättrad internationell konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för personaloptioner i nystartade företag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av avdragsmöjligheterna för fackföreningsavgiften och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i en skattereform se över frågan om att införa skatt på sockersötade drycker och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vilka fler tjänster som kan inkluderas i RUT-systemet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att möjliggöra ROT-avdrag för renovering av fönsterbågar som avlägsnas från byggarbetsplatsen och renoveras i ett snickeri eller måleri och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reseavdragen kopplade till cykelpendling och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en ändrad lagstiftning för att förhindra att skatteavdrag för ROT och RUT kan tillämpas för arbeten utomlands och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom EU verka för att nationella avdrag och skatteavdrag ska kunna tillämpas enbart inom det egna landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett återinförande av avdragsrätt för medlemskap i en fackförening och arbetslöshetskassa och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid en skattereform undersöka möjligheten att införa en sockerskatt i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid en skatteöversyn se över möjligheten till ett högre skatteavdrag för cykelpendling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i samband med en skattereform se över momssatsen på begagnade kläder och andra begagnade produkter för att bidra till omställningen till en cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av avdragsmöjligheten i fråga om fackföreningsavgiften och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheterna till skattesubventioner för inköp av digitala verktyg och internetuppkoppling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att genomföra en skattereform vars syfte är att utjämna de växande ekonomiska klyftorna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa RUT-avdrag även för hemleverans av matvaror och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra privata sjukvårdsförsäkringar avdragsgilla för egenföretagare och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att egenföretagare inte ska förmånsbeskattas för privata sjukvårdsförsäkringar och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över nivån på expertskatten och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att snarast anpassa expertskatten till den danska och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att även jakt och sportskytte får del av friskvårdsförmånen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att reformera skattesystemet med fokus på drivkrafter för arbete och ökad konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ett omställnings-RUT och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över effekterna av att sänka den högsta marginalskatten till 50 procent och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka utbildningspremien för högre utbildning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för avdrag för hemmakontoret i syfte att underlätta för såväl anställda som egna företagare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att anställda ska kunna kompetensutvecklas via bruttolöneväxling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en förändring i skattelagstiftningen för att göra generella utbildningar för anställda till skattefri förmån och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att utvidga ROT-avdraget till att gälla även reparationer och säkerhetshöjande åtgärder på fordon och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att underlätta för ideellt arbetande ledare inom ungdomsidrotten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa ett skatteavdrag för anmälningsavgifterna till En svensk klassiker, Tjejklassikern och andra motionstävlingar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att införa ett skatteavdrag för köp av tjänster av naprapat, kiropraktor, sjukgymnast och motsvarande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett RUT-avdrag för taxiresor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att införa ett skatteavdrag för privatpersoner som gäller gymkort och vissa kostnader i samband med träning, tävling och motion och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheterna att se över nivåerna på beskattning av barnvaktstjänster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna kring traktamente med hänsyn till soldatyrkets speciella förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra ett system för privat pensionssparande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till en långsiktig plan för skattesänkningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att analysera nya skatter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ta bort förmånsbeskattning av parkeringsplatser i anslutning till arbetsplatser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att skapa en likabehandling mellan juridiska företagsformer genom att utreda avdragsrätt för friskvård i enskild firma och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på avskaffad förmånsbeskattning för kollektivtrafikkort och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt berörda myndigheter att tillse att efterlevnaden av förmånsbeskattning av arbetsplatsparkering stärks och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett skatteavdrag för dem som tar körkort och som sedan resulterar i att man får ett chaufförsjobb och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till ett avdrag för körkortskostnaderna, ett RATT-avdrag, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa REP- och ROST-avdrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att utreda hur skattesystemet på ett effektivt sätt kan uppmuntra till privat pensionssparande bland breda grupper av löntagare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reseavdraget i syfte att införa en högre och mer rimlig nivå på reseavdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ett avskaffande av skatten på RUT-tjänster som köps av personer som är 65 år eller äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anpassa regelverket för friskvårdsbidrag till att också omfatta ägaren till företag som bedrivs som enskild firma och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga skattelagstiftningen för styrelseledamöter i aktiebolag med F-skattsedel som fakturerar sitt styrelsearvode, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur vi kan åstadkomma en enhetlig beskattning av förvärvsinkomster och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett införande av ROT-avdrag för byggnader av kulturhistoriskt värde och tillkännager detta för regeringen.
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till ett kontinuerligt underhåll av fastigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid en skattereform göra en fördjupande analys av rimligheten i att införa en sockerskatt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regelverket för ROT- och RUT-tjänster med syftet att endast tillåta dessa avdrag i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att införa ett startjobbskatteavdrag som gör de första arbetsinkomsterna i livet skattefria och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för skattelättnader för utländska experter, specialister, forskare och andra nyckelpersoner och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra CSN-lånen avdragsgilla inom ramen för ränteavdraget och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att se över en skattebefrielse vid bostadsuthyrning till studerande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förmånligt och över tid stabilt system för personligt pensionssparande bör inrättas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över de ekonomiska villkoren för landets fjällräddare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fjällräddningens betydelse och om att vid en översyn beakta fjällräddarnas ekonomiska situation och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en skattereform för att främja rättvisan i socialförsäkringssystemet samt få enhetlighet och likvärdighet i beskattningen och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa straffskatten för pensionärer och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka möjligheten till privat pensionssparande och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i samband med en skattereform se över beskattningen av kapitalinkomster med syfte att öka enhetligheten och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i samband med en skattereform se över beskattningen av egendom och förmögenheter och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i samband med en skattereform se över utformningen av de s.k. 3:12-reglerna och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i samband med en skattereform se över beskattningen av bostäder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att öka incitament för cykelpendling till arbetet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa incitament att förhindra digitalt utanförskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att genom en skatteöversyn bryta utvecklingen med växande ojämlikhet i syfte att förstärka välfärden och öka jämlikheten mellan människor i vårt land och tillkännager detta för regeringen.
66.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undantaget för skattepliktig kostförmån även ska omfatta den vårdpersonal som arbetar på somatisk avdelning inom äldreomsorgen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avdragsrätt för medlemsavgift i fackföreningar och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avdragsrätt för medlemsavgift i arbetslöshetskassor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur konkurrenskraftiga skatteregler kan säkras för de branscher som i sin struktur och tradition är beroende av tillfälliga arbetare i Sverige i stor utsträckning och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett skatteavdrag för unga som sparar till en egen bostad och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka lönsamheten och se över regler och skattelagar i syfte att göra svensk biodling helt skattebefriad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till en produktionsrabatt i form av skattereduktion för film- och tv-inspelningar och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i samband med en skattereform se över avdragsrätt för konst och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i samband med en skattereform se över momsen på konst och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över frågan om sänkt skatt även för dem som har sjuk- och aktivitetsersättning så att skatteklyftan gentemot löntagare även sluts för denna grupp 2023 och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid en skattereform se över möjligheten till en miljöskatt på fritidsbåtar med motor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i samband med en skattereform se över möjligheten att omvandla den kommunala fastighetsavgiften till en fastighetsskatt baserad på bostadens värde och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för fjällräddarna och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur befintliga inkomstskatteavdrag kan ersättas med ett platt grundavdrag och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa skatteskillnaden mellan lön och pension och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att behålla den gällande nivån på den särskilda löneskatten för personer som är 65 år eller äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda skattefrihet för arbetsgivarbetalda sjukvårdsförsäkringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur skatten för pensionärer kan sänkas kraftigt genom exempelvis ett höjt och enhetligt grundavdrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett förtydligande om att dricks är en gåva ur ett skatterättsligt perspektiv och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skillnaden i beskattning av pension och arbete ska slopas och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka drivkrafterna för ett längre yrkesliv och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att tidigarelägga etableringsåldern på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka möjligheten till skattereduktion för gåva och tillkännager detta för regeringen.
26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om grön skatteväxling och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det mer konkurrenskraftigt med återvunnet material relativt nya naturresurser och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändrad beskattning av privatpersoner som hyr ut lösöre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hyberavdrag och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa motsvarande ett RUT-avdrag för den som själv köper en utbildning som syftar till ett nytt jobb, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur respektavståndet kan öka genom förändrad skatt på tjänstepension och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att höja grundavdraget och tillkännager detta för regeringen.
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en skattereduktion för föräldrar till barn mellan 0 och 18 år och tillkännager detta för regeringen.
33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jägare ska kunna sälja viltkött skattefritt för ett belopp på upp till 45 000 kronor per år och tillkännager detta för regeringen.
34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om modernisering av reseavdraget och tillkännager detta för regeringen.
58.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten för arbetsgivare att subventionera cykel- och kollektivtrafikresor till och från arbetet utan att det räknas som skattepliktig löneförmån och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av förmånsbeskattning av färdigproducerad mat och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ROT-avdrag för den ideella sektorn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om privata sjukförsäkringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reseavdraget ska utvecklas och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagstiftningen kring ROT- och RUT-avdrag i syfte att säkerställa att de används inom Sveriges gränser och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om trygghetsavdrag och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa avdrag för införande av särskild trafiksäker utrustning i nya fordon och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med förslag med en utökad skattefrihet för förmåner och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en slopad skatt på dricks och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förmånsbeskattning inom den nationella insatsverksamheten ska slopas och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förmånsbeskattningen för sjukvårdsförsäkringar genom arbetsgivare bör slopas och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den gröna skatteväxlingen bör fortsätta att utvecklas, bygga på miljöstyrande effekter och främja nya miljöeffektiva innovationer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av skatter, avgifter och avdrag bör göras för att säkra en konkurrensneutral och tidsenlig lagstiftning i den digitala sektorn och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen för att göra det möjligt för styrelseledamöter att fakturera uppdrag och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett landsbygdsavdrag och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en miljömässig och samhällsekonomisk utvärdering av den gröna skatteväxlingen och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av beskattningen av förmåner samt uttagsbeskattning och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att skattesystemet tar hänsyn till villkoren på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att värna och vidareutveckla LOV och RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur offentliga stöd med bibehållen konkurrenskraft kan skatteväxlas mot ökade miljöersättningar för biologisk mångfald och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ändra skattesystemet så att den näst högsta marginalskatten i världen sänks och antalet som betalar den minskar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och tydliggöra hur RUT-avdraget kan appliceras i olika boendeformer med gemensamt serviceutbud och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett flerbarnsavdrag i stället för dagens flerbarnstillägg och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra det skattemässigt förmånligt för företag och privatpersoner att finansiellt bidra till kultursektorn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nuvarande gränsen för att deklarera och betala skatt på inkomst från bärförsäljning bör ses över och att skattebefrielse för denna slags inkomst bör övervägas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska delägare i handelsbolag och tillkännager detta för regeringen.
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka miljöstyrningen för förmånsbilar genom att se över möjligheten att endast miljöbilar kvalificeras som förmånsbilar och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna för att utreda en fortsatt grön skatteväxling inom transportsektorn, ett system som gör det möjligt för människor att leva och verka i hela landet, och detta skattesystem ska ta hänsyn till klimatnytta och de geografiska förutsättningarna som råder i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en breddning av avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer som en del i att säkra ett fritt och brett civilsamhälle även efter coronapandemin och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utvidga ROT-avdraget till att även omfatta avloppsanläggningar och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en skatteöversyn och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja taket i RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förstärkt och utvecklat RUT-avdrag och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka drivkrafterna att arbeta genom att sänka skatten på arbete för alla som jobbar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa ett omställningsavdrag för att underlätta kompetensutveckling och omställning och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att växla vissa bidrag till att bli skatteavdrag för att öka drivkraften för bl.a. kvinnors arbete och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skatteverket i uppdrag att effektivisera kontrollen av reseavdrag och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reseavdraget ska värnas och förenklas och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa skattelättnader för att uppmuntra arbetsmarknadens parter att bygga upp individuella kompetenskonton att använda vid vidareutbildning och omskolning och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en samlad översyn av hur skattesystemet påverkar den civila sektorns möjligheter, villkor samt regelverk och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ett omställningsavdrag och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en översyn av skatteregler som gör att det samiska jordbruket hanteras likvärdigt som övrigt fiske och jordbruk och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en revidering av reseavdrag inte ska försämra eller inskränka möjligheterna att bo och arbeta i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skattenivån vid biodling och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förstärkt och utvecklat RUT-avdrag och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka drivkrafterna att arbeta genom att sänka skatten på arbete för alla som jobbar och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förstärkt RUT-avdrag och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett omställningsavdrag för att underlätta kompetensutveckling och omställning och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade möjligheter och drivkrafter att jobba längre och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en breddning av ROT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en modell för automatiskt bosparande vid inkomst av tjänst över en viss nivå och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett jobbskatteavdrag för unga upp till 23 år inom arbetsmarknadspolitiska åtgärder och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett jobbskatteavdrag för nyanlända under deras fem första år efter uppehållstillståndet och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett dubbelt jobbskatteavdrag i två år för personer som har tagit en akademisk examen före utgången av det år de fyller 25, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett dubbelt jobbskatteavdrag i max 24 månader för den som går från långtidsarbetslöshet till arbete, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett extra förhöjt jobbskatteavdrag för personer som är 69 år eller äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en skattereduktion för avgiften till arbetslöshetsförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla reglerna för insatspersonalen och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en övergripande skattereform som förbättrar förutsättningarna för företagande och entreprenörskap och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka expertskatten och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera fler tjänster i RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att så snart som möjligt utvärdera RUT-tjänsten som avser enklare tillsyn av bostad för att se om utformningen behöver justeras och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att tidigt och återkommande utvärdera det gröna skatteavdragets relevans givet den snabba marknadsutvecklingen för solceller och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att skatterättsliga regelverk vid ett ökat hemarbete förenklas och förtydligas och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sänkt skatt på arbete och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över expertskatten och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ridning som friskvårdsförmån och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om golf som friskvårdsförmån och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samarbetet mellan kommuner och civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att även låta fönsterrenovering omfattas av ROT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förenkla reglerna för beskattning av firmafordon hos egenföretagare och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn i syfte att förenkla systemet kring förmånsbeskattning av tjänstefordon och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ett förtydligande av skattelagstiftningen för styrelseledamöter i aktiebolag med F-skattsedel som fakturerar sitt styrelsearvode, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.