|
|
Pausad BNP-indexering för drivmedel
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att den årliga BNP-indexeringen av skattesatserna på bl.a. bensin och diesel inte ska tillämpas för kalenderåret 2021. Det innebär att energiskatten enbart ska räknas om med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI). Förslaget medför ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
I betänkandet finns två reservationer (M, SD) och ett särskilt yttrande (KD).
Behandlade förslag
Proposition 2020/21:29 Pausad BNP-indexering för drivmedel.
Två yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Pausad BNP-indexering för drivmedel
Motionsförslag om tillkännagivanden
1.Motionsförslag om tillkännagivanden, punkt 2 (M)
2.Motionsförslag om tillkännagivanden, punkt 2 (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Pausad BNP-indexering för drivmedel |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:29.
|
2. |
Motionsförslag om tillkännagivanden |
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att tillkännage för regeringen att drivmedelsskatten på bensin och diesel bör sänkas med 1 krona samt att BNP-indexeringen bör avskaffas.
Därmed avslår riksdagen motionerna
2020/21:3756 av Eric Westroth m.fl. (SD) och
2020/21:3760 av Niklas Wykman m.fl. (M).
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
Stockholm den 26 november 2020
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Hillevi Larsson (S), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Sultan Kayhan (S), Tony Haddou (V), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Gulan Avci (L), Rebecka Le Moine (MP), Kjell Jansson (M), Anders Österberg (S) och Anne Oskarsson (SD).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2020/21:29 Pausad BNP-indexering för drivmedel. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Två motioner har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.
Bakgrund
Sedan 1994 ska en årlig omräkning göras av såväl koldioxid- som energi-skattesatserna på bl.a. bensin och diesel med förändringar i konsumentprisindex (KPI). Syftet med indexeringen är att realvärdesäkra skattesatserna. För bensin och diesel beaktas sedan den 1 januari 2016 även hur bruttonationalprodukten (BNP) utvecklas vid den årliga omräkningen. Detta sker genom ett schabloniserat årligt tillägg om 2 procentenheter till KPI-omräkningen. Såväl energiskatten som koldioxidskatten räknas om men det uttrycks som en höjning av energiskatten. Reglerna om BNP-indexeringen infördes i syfte att spegla en hög ambitionsnivå i klimatarbetet och ge en långsiktig signal om vikten av att minska utsläppen av växthusgaser och även bidra till en effektivare energianvändning (prop. 2015/16:1). I praktiken har det dock förekommit att BNP-indexeringen inte har genomförts. Detta har hänt i några fall när riksdagen beslutat om faktiska ändringar av skattebeloppen på drivmedel (jfr prop. 2019/20:24, bet. 2019/20:SkU15).
Den 1 juli 2018 infördes en reduktionsplikt för att blanda in biodrivmedel i bensin och diesel genom lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen. Med biodrivmedel avses drivmedel för motordrift som produceras av biomassa, som är en förnybar råvara. Det finns olika tekniker som ger olika typer av bränslen som exempelvis etanol och biodiesel. Syftet med reduktionsplikten är att skapa långsiktiga spelregler för hållbara biodrivmedel för att bidra till regeringens mål inom det klimatpolitiska ramverket och på sikt kunna nå en fossilfri fordonsflotta. En reduktionsplikt innebär en skyldighet att minska utsläppen av 11 växthusgaser från bensin och diesel genom att blanda in biodrivmedel och därmed kostnadseffektivt minska växthusgasutsläppen från vägtransporter med hjälp av hållbart producerade biodrivmedel. Vilka konsekvenser detta kan få på priset på drivmedel på lite längre sikt är svårt att bedöma. Marknadspriset på biodrivmedel behöver inte följa priset på fossilt bränsle, och biodrivmedel har än så länge varit dyrare än bensin och diesel. Vid sådana relativa prisförhållanden leder en ökad inblandning av biodrivmedel till högre priser på bensin och diesel.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att den årliga BNP-indexeringen av skattesatserna på bl.a. bensin och diesel inte tillämpas för kalenderåret 2021. Det innebär att energiskatten enbart ska räknas om med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI). Förslaget medför ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.
Pausad BNP-indexering för drivmedel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag att inte tillämpa BNP-indexeringen för drivmedel för kalenderåret 2021.
Propositionen
BNP-indexeringen av skatten på bl.a. bensin och diesel ska inte tillämpas för kalenderåret 2021. Skattesatserna för 2021 ska endast räknas om baserat på den faktiska förändringen i konsumentprisindex mellan juni 2019 och juni 2020.
Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2021. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2021 aviserat att reduktions-nivåerna inom reduktionsplikten kommer att höjas till 2030 (prop. 2020/21:1, utg.omr. 20, avsnitt 5.4). Inriktningen är nivåer på 28 procent för bensin och 66 procent för diesel 2030 med en kontrollstation 2022. Till följd av högre produktionskostnader är biodrivmedel än så länge dyrare än bensin och diesel. För att möta ökade drivmedelspriser till följd av ökad inblandning av biodriv-medel bör därför BNP-indexeringen av bl.a. bensin och diesel pausas fram till kontrollstationen för reduktionsplikten 2022. Eftersom osäkerheterna kring de framtida kostnaderna för biodrivmedel är stora anser regeringen inte att det finns skäl att permanent slopa BNP-indexeringen, vilket några remissinstanser framfört. Förslaget innebär därmed att BNP-indexeringen av bl.a. bensin och diesel pausas under kalenderåret 2021 och att energiskatten enbart räknas om med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI). Förslaget omfattar samtliga bränslen som träffas av BNP-regeln, dvs. förutom bensin och diesel även flygbensin, flygfotogen samt vissa oljor med hög svavelhalt. Därmed säkerställs att ändringarna i beskattningen inte ska medföra något moment som är att anse som statligt stöd.
Utskottets ställningstagande
Regeringens förslag till att pausa indexeringen på drivmedel syftar till att möta ökade pumppriser på bensin och diesel som kan uppstå till följd av högre inblandning av biodrivmedel inom reduktionsplikten. Utskottet har inget att invända mot förslaget och tillstyrker propositionen.
Motionsförslag om tillkännagivanden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att tillkännage för regeringen att drivmedelsskatten på bensin och diesel bör sänkas med 1 krona och att BNP-indexeringen bör avskaffas.
Jämför reservation 1 (M) och 2 (SD).
Motionerna
I motion 2020/21:3760 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skatten på bensin och diesel ska sänkas med 1 krona per liter och tillkännager detta för regeringen. Motio-närerna anför att skattesänkningen behövs för att det ska gå och leva och verka i hela landet, och för att ge goda förutsättningar för jobb och tillväxt i hela Sverige.
I motion 2020/21:3756 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkas att riksdagen ställer sig bakom det motionärerna anför om att BNP-indexeringen på bensin och diesel ska avskaffas permanent och tillkännager detta för regeringen.
Utskottets ställningstagande
Utformningen av reglerna för indexering av skattesatserna för bensin- och dieselbränsle härstammar från ambitionen att minska klimat- och miljö-påverkan från transportsektorn. Den styrande effekten av energi- och koldioxidskatterna har genom dessa regler ökats för att stimulera till en omställning till minskade växthusgasutsläpp. Utskottet är inte berett att tillmötesgå motionsförslag nu om att förändra reglerna för indexering av drivmedelsskatterna utöver regeringens förslag. Utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom förslag om sänkningar av drivmedelsskatterna som går längre än de som regeringen föreslagit.
Motionerna avstyrks.
|
1. |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3760 av Niklas Wykman m.fl. (M) och
avslår motion
2020/21:3756 av Eric Westroth m.fl. (SD).
Ställningstagande
Moderaterna ser positivt på att regeringen medverkar till en, om än ytterst begränsad, justering av skatten på bensin och diesel. Moderaterna anser dock att den sänkning som regeringen föreslår är långt ifrån tillräcklig. Skatten på bensin och diesel är redan i dag för hög. Överindexeringen av skatten bör avskaffas helt och sammantaget bör bensin- och dieselskatten sänkas med 1 krona per liter. Överindexeringen tillsammans med de årliga kraven på ökad inblandning av biodrivmedel leder till kraftigt stegrande drivmedelspriser. Den ökande inblandningen riskerar även att medföra en ökad bränsle-förbrukning, eftersom biodrivmedlet har väsentligt lägre energiinnehåll. För den som är beroende av bilen blir effekten inte enbart ett högre pumppris, utan också en ökad kostnad för fler liter drivmedel.
Sverige har mycket höga drivmedelsskatter, och vi är ett land med långa avstånd där många behöver bilen för att få vardagen att fungera. Svenska företag som verkar på en internationell marknad blir också lidande av de höga drivmedelskostnaderna. Företagens konkurrenskraft minskar, och viktiga jobbtillfällen går förlorade när skatterna pressas upp alltför högt. Även företag som verkar på den inhemska marknaden påverkas negativt av regeringens mobilitetsfientliga politik, bl.a. genom högre fordonsskatter. Därför är det olyckligt att skatten på bensin och diesel har höjts så pass mycket de senaste åren. Utsläppen från kol och fossila bränslen behöver minska. Men åtgärderna för att bekämpa utsläppen kan inte till största delen bygga på åtgärder som innebär att stad ställs mot land. Klimatpolitiken ska vara effektiv och samtidigt ta hänsyn till att livsvillkoren ser olika ut runt om i landet. Annars kommer den inte att få brett stöd. En oproportionerligt stor börda av de klimatpolitiska styrmedlen, såsom drivmedelsskatten, har under de senaste åren lagts på enskilda människor som är beroende av bilen. För att det ska gå att leva och verka i hela landet, och för goda förutsättningar för jobb och tillväxt i hela Sverige, borde skatten på bensin och diesel sänkas med 1 krona per liter.
|
2. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3756 av Eric Westroth m.fl. (SD) och
avslår motion
2020/21:3760 av Niklas Wykman m.fl. (M).
Ställningstagande
Regeringen har i propositionen föreslagit att pausa den BNP-indexering som varit gällande sedan 1994. Det är ett lovande tecken att regeringen nu visar prov på viss insikt. Regeringen visar att man nu förstått att överindexeringen av bränslebeskattningen nu börjat komma till sådana nivåer att det blir tydligt kännbart för människor som bor och verkar på platser som medför ett betydande transportavstånd. Vi kan inte se att överindexeringen av bränslebeskattningen påtagligt har bidragit till de miljöpolitiska målsättningarna om minskade koldioxidutsläpp eftersom de som faktiskt behöver köra sin bil i vardagen kommer att göra detta ändå. Dessutom är Sveriges trafikutsläpp i ett globalt jämförelse närmast försumbara. Det innebär att överindexeringen i praktiken inte leder till att uppfylla de förväntade målsättningarna utan i stället enbart blir en överbeskattning av vanligt folk i gles- och landsbygd som arbetar och driver småföretag – hushåll och småföretagare som också är helt beroende av sina fordon för att få sin vardag att gå ihop. Utöver detta är det särskilt viktigt att bränsleskatterna för jord- och skogsbrukare sänks till EU:s miniminivåer. Vi jämför svenska villkor med danska och ser att jord- och skogsbrukare i Sverige behöver få konkurrenskraftiga villkor, så att svenska jordbrukare inte blir utkonkurrerade av jordbrukare i grannländerna. Det finns också ett stort behov av att förändra reduktionsplikten, vilket vi också budgeterar för, eftersom miljöeffekten av denna är en chimär.
De svenska bränsleskatterna är redan relativt höga, vilket beror på både höga nominella skattebelopp och ovanpå detta överindexeringen. Vi behöver se till att bränsleskatterna har en rimlig nivå, och ett första bra steg är att stoppa överindexeringen av bränsleskatter permanent för att påbörja en successiv ändring av skattepolitiken på detta område. Boende i gles- och landsbygd, jord- och skogsbrukare, småföretagare och transporter för vårt näringsliv i allmänhet är uppenbara förlorare på regeringens politik.
Sverigedemokraternas ekonomiska politik för fram behovet av att avskaffa BNP-indexeringen av bränslen. Vår inställning skiljer sig dock från regeringens på det sättet att vi inte endast vill pausa den. I stället vill vi se att indexeringen avskaffas permanent.
Hampus Hagman (KD) anför:
Kristdemokraterna ställer sig bakom att BNP-indexeringen av drivmedels-skatten fryses tillfälligt. Vi anser dock att den nuvarande beskattningsmodellen bör ersättas med en modell som tar hänsyn till vilken miljöbelastning ett fordon har på hela trafiksystemet. Modellen måste ta hänsyn till stad och land, trängsel, tid på dygnet samt fordonens miljöpåverkan. Med dagens teknik kan vi skapa en modell som är avsevärt mer rättvis än dagens modell. Om varje fordon har en uppkoppling till ett digitalt trafikövervakningssystem kan man betala skatt månadsvis utifrån vilken zon fordonet har befunnit sig i. Fördelen med denna modell är att vi kan komma bort från dagens överbeskattning av landsbygden samtidigt som vi kan få till en mer styrande beskattning i våra storstäder där trängsel och miljöbelastning är som störst. Vi kan också arbeta med olika beskattning vid olika tider på dygnet vilket gör att vi även här kan skapa en större styrning via beskattningen. Vägtrafiken kommer således att bli mer likvärdig med t.ex. flyget och järnvägen där de ”bästa” avgångstiderna har ett högre värde än de avgångar då resetrycket är lägre. Modellen innebär också en mer likvärdig beskattning av svenska och utländska lastbilar. Den nya beskattningsmodellen kan först prövas för de tunga godstransporterna och därefter utökas till att även omfatta personbilar. Mot bakgrund av att vårt budgetalternativ föll i riksdagens votering om rambeslutet om budgeten 2021 avstår jag från att delta i de aktuella besluten.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2020/21:29 Pausad BNP-indexering för drivmedel:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
2020/21:3756 av Eric Westroth m.fl. (SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att permanent avskaffa BNP-indexeringen på bensin och diesel och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:3760 av Niklas Wykman m.fl. (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ytterligare sänkning av skatten på bensin och diesel och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
