Socialförsäkringsutskottets betänkande
|
Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden och lägger regeringens skrivelse om riksrevisionens rapport Vägen till arbete efter nekad sjukpenning till handlingarna.
Riksrevisionen rekommenderar Försäkringskassan att säkerställa att myndigheten har information om arbetsgivarens insatser i god tid före dag 180 i rehabiliteringskedjan, exempelvis genom att begära in plan för återgång i arbete. Riksrevisionen rekommenderar även Försäkringskassan att i god tid informera de försäkrade om ett kommande avslagsbeslut på ansökan om sjukpenning. Därutöver rekommenderas Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen att se över mötesformen i samband med nekad sjukpenning för att säkerställa att de försäkrade som skriver in sig på Arbetsförmedlingen förstår konsekvenserna av att vara inskriven som arbetssökande med förhinder.
I betänkandet finns fyra reservationer (SD, C, V, KD, L).
Behandlade förslag
Skrivelse 2020/21:31 Riksrevisionens rapport Vägen till arbete efter nekad sjukpenning.
Tolv yrkanden i följdmotioner.
Två yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2020/21.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1.Övrigt om processen vid nekad sjukpenning, punkt 2 (SD, KD)
2.Övrigt om processen vid nekad sjukpenning, punkt 2 (C)
3.Övrigt om processen vid nekad sjukpenning, punkt 2 (V)
4.Övrigt om processen vid nekad sjukpenning, punkt 2 (L)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. |
Underlätta återgången i arbete för den som har nekats sjukpenning |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen snarast bör ta ett helhetsgrepp för att underlätta återgång i arbete för den som nekats sjukpenning och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2020/21:2955 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 3,
2020/21:3762 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M),
2020/21:3763 av Julia Kronlid och Linda Lindberg (båda SD) yrkandena 1, 3 och 4,
2020/21:3764 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 1 och
2020/21:3765 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 1.
2. |
Övrigt om processen vid nekad sjukpenning |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:1306 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 17,
2020/21:3761 av Bengt Eliasson m.fl. (L),
2020/21:3763 av Julia Kronlid och Linda Lindberg (båda SD) yrkandena 2 och 5,
2020/21:3764 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 2 och
2020/21:3765 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3.
Reservation 1 (SD, KD)
Reservation 2 (C)
Reservation 3 (V)
Reservation 4 (L)
3. |
Skrivelsen |
Riksdagen lägger skrivelse 2020/21:31 till handlingarna.
Stockholm den 26 november 2020
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Maria Malmer Stenergard
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Maria Malmer Stenergard (M), Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Katarina Brännström (M), Linda Lindberg (SD), Teresa Carvalho (S), Solveig Zander (C), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M), Julia Kronlid (SD), Emilia Töyrä (S), Hans Eklind (KD), Björn Petersson (S), Bengt Eliasson (L), Jonas Andersson i Skellefteå (SD), Mats Berglund (MP), Arin Karapet (M) och Ida Gabrielsson (V).
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2020/21:31 Riksrevisionens rapport Vägen till arbete efter nekad sjukpenning och tolv motionsyrkanden som väckts med anledning av regeringens skrivelse samt två motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2020/21.
Utskottet föreslår med anledning av ett antal motionsyrkanden att riksdagen gör ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör ta ett helhetsgrepp för att underlätta återgång i arbete för den som nekats sjukpenning.
Riksrevisionen har granskat processen för återgång i arbete efter nekad sjukpenning. Granskningen har genomförts med hjälp av aktgranskning och intervjuer. Riksrevisionen har granskat 556 sjukpenningakter som avslutades mellan den 1 oktober 2018 och 31 mars 2019. Granskningen har redovisats i rapporten Vägen till arbete efter nekad sjukpenning (RiR 2020:12). Rapporten innehåller slutsatser och rekommendationer som avser framför allt Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Riksrevisionens rapport överlämnades till riksdagen den 6 april 2020. En förteckning över behandlade förslag finns i bilagan.
Underlätta återgången i arbete för den som har nekats sjukpenning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen snarast bör ta ett helhetsgrepp för att underlätta återgång i arbete för den som nekats sjukpenning.
Riksdagen avslår övriga motionsyrkanden och lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
Jämför reservation 1 (SD, KD), 2 (C), 3 (V) och 4 (L).
Riksrevisionens rapport
Granskningen
Riksrevisionen har granskat om processen för återgång i arbete vid nekad sjukpenning fungerar effektivt. Granskningen har genomförts mot bakgrund av sjukförsäkringens krav på omställning och ökningen av antalet personer i behov av omställning på grund av fler avslagsbeslut på ansökan om sjukpenning. Riksrevisionen har granskat om stora statliga arbetsgivare upprättar en plan för återgång i arbete och om Försäkringskassan har kännedom om arbetsgivarnas insatser. Riksrevisionen har också granskat Försäkringskassans information till sjukskrivna i samband med ett avslagsbeslut och övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen vid omställning.
Vid nekad sjukpenning finns två huvudvägar att gå. Den försäkrade kan återgå till arbete hos sin arbetsgivare alternativt gå in i s.k. omställning. I det senare fallet är Försäkringskassan, tillsammans med Arbetsförmedlingen, ansvarig för övergångssituationen.
Knappt hälften av dem som nekas sjukpenning är åter i ordinarie arbete och omfattning 6–12 månader efter avslagsbeslutet. Tre fjärdedelar av avslagsbesluten sker på ansökan om deltidssjukskrivning. Många som nekas sjukpenning fortsätter att arbeta i samma utsträckning som vid tiden för avslagsbeslutet. Många återvänder också till en ny sjukskrivningsperiod inom 9–15 månader.
När det gäller kravet i 30 kap. 6 § socialförsäkringsbalken på att arbetsgivaren ska upprätta en plan för återgång i arbete bedömer Riksrevisionen att de granskade statliga arbetsgivarna (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Polismyndigheten, Kriminalvården och Skatteverket) inte efterlever kravet i samtliga sjukfall. Det är enligt Riksrevisionen stora skillnader mellan arbetsgivare men i genomsnitt saknas det en plan för återgång eller annan dokumentation i vart tredje ärende. Om en fullständig plan inte upprättas bör arbetsgivaren dokumentera ett ställningstagande som motiverar avsteget. Sådan dokumentation sker sällan konstaterar Riksrevisionen.
Granskningen visar vidare att Försäkringskassan saknar information om arbetsgivarens insatser i ungefär en fjärdedel av de granskade ärendena och att det förekommer att den som nekas sjukpenning återgår till arbete utan att Försäkringskassan har information om eventuella insatser på arbetsplatsen. Riksrevisionen bedömer att Försäkringskassan bör informera sig om arbetsgivares insatser i samtliga granskade ärenden, särskilt då de avslutas med nekad sjukpenning.
Riksrevisionen konstaterar därutöver att det finns brister i fråga om erbjudande om omställningsmöte och tillfälliga beslut. Enligt Riksrevisionens granskning informerar Försäkringskassan de försäkrade om att det krävs att de skriver in sig som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen för att säkra den ekonomiska tryggheten om de inte kan återgå i ordinarie arbete. Riksrevisionen noterar dock att de försäkrade inte alltid tar till sig informationen. Försäkringskassan kommunicerar också alltid enligt Riksrevisionen de försäkrade om tveksamheter att bevilja sjukpenning men inte alltid i så god tid att omotiverade utgifter i form av interimistiska beslut kan minimeras.
Riksrevisionen konstaterar att alla personer, som vid ett avslagsbeslut ska erbjudas ett omställningsmöte med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, inte erbjuds ett sådant. I de fall ett omställningsmöte erbjuds är det också ofta otydligt för den försäkrade att Försäkringskassan kommer att medverka vid mötet.
Vidare bedömer Riksrevisionen att övergången till Arbetsförmedlingen inte fungerar effektivt. Riksrevisionen finner att endast 29 procent av dem som skriver in sig på Arbetsförmedlingen efter att ha nekats sjukpenning har haft ett omställningsmöte. Granskningen visar samtidigt att det är oklart vilket värde omställningsmötet, så som det är utformat, tillför den försäkrade. Mötet är ingen garanti för att viktig information når den försäkrade. Riksrevisionen bedömer därför att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bör se över mötesformen i samband med nekad sjukpenning.
När det gäller personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen som arbetssökande med förhinder informerar inte Arbetsförmedlingen alla om konsekvenserna för den ekonomiska tryggheten. Dessa personer får inte någon hjälp till omställning, och den sjukpenninggrundande inkomsten skyddas inte.
Riksrevisionen pekar även på att en tredjedel av dem som är inskrivna också har en funktionsnedsättningskod som används när Arbetsförmedlingen bedömer att personen har nedsatt arbetsförmåga. Denna kod ökar möjligheterna till stöd och insatser, men myndigheternas olika bedömningar av arbetsförmåga skapar enligt Riksrevisionen en kommunikativ utmaning i kontakten med de försäkrade. Detta kan i förlängningen skada medborgarnas förtroende för socialförsäkringen.
Rekommendationerna
Riksrevisionen rekommenderar Försäkringskassan att
– säkerställa att myndigheten har information om arbetsgivarens insatser i god tid före dag 180 i rehabiliteringskedjan, exempelvis genom att begära in en plan för återgång i arbete
– i god tid informera de försäkrade om ett kommande avslagsbeslut på ansökan om sjukpenning.
Riksrevisionen rekommenderar dessutom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
– att se över mötesformen i samband med nekad sjukpenning för att säkerställa att de försäkrade som skriver in sig på Arbetsförmedlingen förstår konsekvenserna av att vara inskriven som arbetssökande med förhinder.
Regeringens skrivelse
Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Riksrevisionens granskning är ett viktigt underlag för regeringens dialoger med myndigheterna.
I skrivelsen konstaterar regeringen att Riksrevisionens rapport visar att arbetsgivare inte i samtliga sjukfall följer lagkravet att upprätta en plan för återgång i arbete. Samtidigt kan det inte utifrån granskningen avgöras om arbetsgivares planer för återgång i arbete bidrar till kortare sjukfall. Riksrevisionen kan bara konstatera att de granskade arbetsgivarna inte upprättar planer i förväntad utsträckning, och att avsteg från att upprätta en plan sällan dokumenteras. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att regeringens uppdrag till Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) att utvärdera om en plan för återgång i arbete bidrar till att stärka individens möjligheter till rehabilitering och öka förutsättningarna för en tidigare återgång i arbete är ett steg i riktning mot ökad kunskap inom området. Försäkringskassan saknar i flera fall information om arbetsgivarnas insatser vid handläggningen av sjukpenningärenden. ISF ska bl.a. följa upp och utvärdera hur Försäkringskassan använder planerna i myndighetens handläggning och uppföljning (S2019/03299). Uppdraget ska delredovisas senast den 30 november 2020 och slutredovisas senast den 30 november 2021. Regeringen anser att Försäkringskassan behöver säkerställa att behovet av rehabiliteringsinsatser utreds och vid behov vidtas så tidigt som möjligt. Av skrivelsen framgår också att regeringen i september 2020 gav Försäkringskassan i uppdrag att redovisa vidtagna och planerade åtgärder för att säkerställa kvaliteten i handläggningen av ärenden där sjukpenning från dag 180 i sjukperioden nekas (S2020/06863). I detta uppdrag ingår att även redovisa vilka åtgärder som har vidtagits och kommer att vidtas för att säkerställa att behovet av rehabiliteringsinsatser utreds och vid behov vidtas så tidigt som det är möjligt utifrån omständigheterna i ärendet. Försäkringskassan ska delredovisa vidtagna och planerade åtgärder senast den 15 november 2020. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 augusti 2021.
Regeringen anger att det av Riksrevisionens granskning framgår att övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen efter nekad sjukpenning inte fungerar effektivt, vilket kan medföra negativa konsekvenser för individens ekonomiska trygghet. Enligt skrivelsen bidrar Riksrevisionens granskning med värdefull kunskap om behovet av att myndigheterna vidareutvecklar sin samverkan. Regeringen kommer att följa myndigheternas arbete med att vidareutveckla sin samverkan så att kvinnor och män ges ett bra stöd för att kunna återgå i arbete eller ställa om till ett nytt arbete.
Regeringen konstaterar att Riksrevisionens granskning saknar könsuppdelad statistik. Därmed saknas iakttagelser ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är ett relevant perspektiv eftersom det är en högre andel kvinnor än män som nekas sjukpenning. Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att kartlägga och analysera sysselsättningen och försörjningen bland kvinnor och män som nekas sjukpenning (S2019/05315). Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 16 november 2020.
I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:2955 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att processen från sjukskrivning till arbete måste tydliggöras mellan alla inblandade parter. Enligt motionärerna måste Arbetsförmedlingen samverka med Försäkringskassan och den försäkrade om omställning. Vidare måste processen från sjukskrivning till arbete tydliggöras för alla inblandade parter. I motionen hänvisas till Riksrevisionens rapport Vägen till arbete efter nekad sjukpenning.
I kommittémotion 2020/21:3765 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 1 begär motionärerna ett tillkännagivande om att effektivisera samarbetet och informationsutbytet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om effektivisering och ändamålsenlighet av omställningsmöten och omotiverade kostnader. Motionärerna konstaterar att den individuella rehabiliteringsprocessen måste stå i centrum och återgången till arbete vara flexibel. Motionärerna anger att informationsutbytet myndigheter emellan samt mellan myndigheter och arbetsgivare i många fall fungerar dåligt. Av Riksrevisionens granskning framgår att omställningsmötenas mervärde ifrågasätts och att för sent utskickad information om dessa möten bidrar till omotiverade offentliga utgifter. Detta skapar personligt lidande och utanförskap, med kostnader för både den enskilde och det gemensamma. Motionärerna konstaterar att det finns betydande kritik mot hur Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen hanterar omställningsmöten samt mot kassans information om kommande avslagsbeslut. En av myndigheterna bör därför tilldelas ledarskap och utreda hur omställningsmötena kan bli effektiva och ändamålsenliga. Försäkringskassan måste också arbeta för att ta fram tydliga referensramar kring myndighetens informationsdelning. I yrkande 3 begär motionärerna ett tillkännagivande om att Försäkringskassan i större utsträckning ska begära in en plan för att återgå i arbete. Enligt motionärerna bör regeringen besluta om detta redan i dag, vilket skulle medföra ett ökat informationsunderlag och bidra till att arbetsgivare blir bättre på att efterleva lagkravet på att upprätta en plan för återgång i arbete.
Utskottets ställningstagande
Riksrevisionen har granskat processen för återgång i arbete vid nekad sjukpenning. Utskottet, som anser att det är viktigt att processen för återgång i arbete vid nekad sjukpenning fungerar effektivt, kan konstatera att Riksrevisionens granskning visar på brister i detta avseende. Utskottet instämmer, i likhet med regeringen, i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Av skrivelsen framgår att regeringen vidtagit ett antal åtgärder som ligger i linje med rekommendationerna, bl.a. pågående uppdrag till Inspektionen för socialförsäkringen och Försäkringskassan. Regeringen har gett Inspektionen för socialförsäkringen i uppdrag att utvärdera om en plan för återgång i arbete bidrar till att stärka individens möjligheter till rehabilitering och ökar förutsättningarna för en tidigare återgång i arbete (S2019/03299). Vidare har regeringen gett Försäkringskassan i uppdrag att redovisa vidtagna och planerade åtgärder för att säkerställa kvaliteten i handläggningen av ärenden där sjukpenning från dag 180 i sjukperioden nekas (S2020/06863). I uppdraget ingår att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits och kommer att vidtas för att säkerställa att behovet av rehabiliteringsinsatser utreds och vid behov vidtas så tidigt som möjligt utifrån omständigheterna i ärendet.
Utskottet anser emellertid att ovan redovisade åtgärder av regeringen inte är tillräckliga. Samarbetet och informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan måste effektiviseras ytterligare och omställningsmöten måste ske tidigt i processen. Effektiva åtgärder för att underlätta återgången i arbete måste tas fram och implementeras. Det är också viktigt att det sker ett informationsutbyte mellan Försäkringskassan och arbetsgivaren i god tid före dag 180 inför ett beslut om nekad sjukpenning. Det handlar således inte minst om förbättrad styrning av berörda myndigheter från regeringens sida. Riksdagen bör således tillkännage för regeringen att regeringen snarast bör ta ett helhetsgrepp för att underlätta återgången i arbete för den som nekats sjukpenning.
Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet delvis motionerna 2020/21:3762 (M), 2020/21:3763 (SD) yrkandena 1, 3 och 4, 2020/21:2955 (C) yrkande 3, 2020/21:3764 (C) yrkande 1 och 2020/21:3765 (KD) yrkande 1.
Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden bl.a. om att tillsätta en utredning om hur samordningen kan stärkas, om en samordningsskyldighet, om samverkan gällande information om sjukpenninggrundande inkomst, om att kraven på arbetsgivaren måste förtydligas samt om att omställningsmötena kan effektiviseras genom att en myndighet görs ansvarig. Motionerna 2020/21:3763 (SD) yrkandena 2 och 5, 2020/21:3764 (C) yrkande 2, 2020/21:1306 (V) yrkande 17, 2020/21:3765 (KD) yrkandena 2 och 3 samt 2020/21:3761 (L) avstyrks därmed.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
1. |
av Linda Lindberg (SD), Julia Kronlid (SD), Hans Eklind (KD) och Jonas Andersson i Skellefteå (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:3763 av Julia Kronlid och Linda Lindberg (båda SD) yrkandena 2 och 5 samt
2020/21:3765 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3,
bifaller delvis motionerna
2020/21:3761 av Bengt Eliasson m.fl. (L) och
2020/21:3764 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 2 och
avslår motion
2020/21:1306 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 17.
Ställningstagande
Processen och stödet till individen efter nekad sjukpenning bör stärkas samt vid behov bör en möjlighet till återgång i arbete kunna ske i små steg.
I stället för att Försäkringskassan tidigt i sjukskrivningsprocessen ska informera den försäkrade om ett eventuellt avslagsbeslut bör myndigheten prioritera att i god tid upprätta en individuell och långsiktig plan för återgång i arbete. Regeringen bör också redan i dag besluta om att Försäkringskassan i större utsträckning ska begära in plan för återgång i arbete. Det skulle bidra till att arbetsgivare blir bättre på att efterleva lagkravet på att upprätta sådana planer men även medföra ett förbättrat informationsunderlag i rehabiliteringsprocessen.
Vidare kan omställningsmötenas mervärde ifrågasättas. Bland annat kan för sent utskickad information om dessa möten bidra till omotiverade offentliga utgifter och skapa personligt lidande och utanförskap. Detta medför kostnader för både den enskilde och det gemensamma varför en av myndigheterna bör tilldelas ledarskap och ges i uppdrag att utreda hur omställningsmötena kan bli effektiva och ändamålsenliga.
Det krävs även en stärkt samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen när det gäller behovet av förbättrad information om den sjukpenninggrundande inkomsten. Det är inte en tillräcklig åtgärd att Försäkringskassan informerar om konsekvenserna av att vara registrerad som arbetssökande med förhinder. Myndigheternas information måste utvecklas, och en stärkt samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är nödvändig när det gäller bedömning av arbetsförmåga och hur detta påverkar den sjukpenninggrundande inkomsten.
2. |
av Solveig Zander (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3764 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 2 och
avslår motionerna
2020/21:1306 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 17,
2020/21:3761 av Bengt Eliasson m.fl. (L),
2020/21:3763 av Julia Kronlid och Linda Lindberg (båda SD) yrkandena 2 och 5 samt
2020/21:3765 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
3. |
av Ida Gabrielsson (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:1306 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 17 och
avslår motionerna
2020/21:3761 av Bengt Eliasson m.fl. (L),
2020/21:3763 av Julia Kronlid och Linda Lindberg (båda SD) yrkandena 2 och 5,
2020/21:3764 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 2 och
2020/21:3765 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
Försäkringskassans ansvar för samordningen bör stärkas och formuleras om till en samverkansskyldighet. Skyldigheten ska inkludera att Försäkringskassan blir skyldig att kalla Arbetsförmedlingen, arbetsgivaren, den försäkrade, den behandlande läkaren och den fackliga organisationen till ett övergångsmöte innan ett eventuellt beslut om att dra in den enskildes sjukpenning fattas.
4. |
av Bengt Eliasson (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3761 av Bengt Eliasson m.fl. (L) och
avslår motionerna
2020/21:1306 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 17,
2020/21:3763 av Julia Kronlid och Linda Lindberg (båda SD) yrkandena 2 och 5,
2020/21:3764 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 2 och
2020/21:3765 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Regeringens skrivelse 2020/21:31 Riksrevisionens rapport Vägen till arbete efter nekad sjukpenning.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur samordningen kan stärkas efter nekad sjukskrivning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast ska ta ett helhetsgrepp för att underlätta återgången i arbete för den som har nekats sjukpenning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Försäkringskassan bör hämta in information om arbetsgivarens insatser före dag 180 och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka processen och stödet till individen efter nekad sjukpenning och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över processen kring omställningsmöten och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen när det gäller behovet av förbättrad information om den sjukpenninggrundande inkomsten och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över styrningen av statliga arbetsgivare och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över kraven på och instruktionerna till arbetsgivare när det gäller att upprätta en plan för återgång i arbete och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Försäkringskassan i större utsträckning ska begära in en plan för att återgå i arbete och tillkännager detta för regeringen.
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att ändra Försäkringskassans samordningsansvar till en samordningsskyldighet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att processen från sjukskrivning till arbete måste tydliggöras mellan alla inblandade parter och tillkännager detta för regeringen.