|
Näringsutskottets betänkande
|
Konkurrensverkets befogenheter
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lagändringar och ny lag som bl.a. gäller Konkurrensverkets befogenheter. Förslagen innebär bl.a. att Konkurrensverket som första instans ska få besluta om konkurrensskadeavgift och att Konkurrensverkets befogenheter vid platsundersökningar utökas. Lagändringarna och den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2021.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns tre reservationer (M, SD, KD). I en reservation om uppföljning och utökning av Konkurrensverkets beslutanderätt föreslås att riksdagen ska göra ett tillkännagivande (M, SD, KD).
Behandlade förslag
Proposition 2020/21:51 Konkurrensverkets befogenheter.
Fem yrkanden i följdmotioner.
Fyra yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2020/21.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Konkurrensverkets befogenheter
1.Uppföljning och utökning av Konkurrensverkets beslutanderätt, punkt 2 (M, SD, KD)
2.Konkurrensverkets organisation, punkt 3 (SD)
3.Vissa frågor om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, punkt 4 (SD, KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ömsesidigt bistånd med delgivning och indrivning på konkurrensområdet,
2. lag om ändring i utsökningsbalken,
3. lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579),
4. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
5. lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud,
6. lag om ändring i konkurrensskadelagen (2016:964).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:51 punkterna 1–6.
|
2. |
Uppföljning och utökning av Konkurrensverkets beslutanderätt |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:3782 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt
2020/21:3784 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 1 och 2.
Reservation 1 (M, SD, KD)
|
3. |
Konkurrensverkets organisation |
Riksdagen avslår motion
2020/21:3782 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3.
Reservation 2 (SD)
|
4. |
Vissa frågor om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:2855 av Lars Beckman (M),
2020/21:3045 av Annicka Engblom (M) yrkandena 1 och 2 samt
2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 36.
Reservation 3 (SD, KD)
Stockholm den 21 januari 2021
På näringsutskottets vägnar
Lars Hjälmered
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lars Hjälmered (M), Anna-Caren Sätherberg (S), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Monica Haider (S), Helena Lindahl (C), Lotta Olsson (M), Tobias Andersson (SD), Camilla Brodin (KD), Åsa Eriksson (S), Joar Forssell (L), Eric Palmqvist (SD), Lorentz Tovatt (MP), Peter Helander (C), Patrik Engström (S), Josef Fransson (SD) och Lorena Delgado Varas (V).
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2020/21:51 Konkurrensverkets befogenheter, fem yrkanden i följdmotioner och fyra yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2020/21.
I bilaga 1 finns en förteckning över behandlade förslag. I bilaga 2 finns regeringens lagförslag.
Bakgrund
Under 2013 och 2014 utvärderade Europeiska kommissionen hur rådets förordning (EG) nr 1/2003 om modernisering av systemet för tillämpning av artiklarna 81 och 82 i fördraget (nu artiklarna 101 och 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) hade fungerat. Baserat på utvärderingen publicerade kommissionen meddelandet Tio år av antitrustregler enligt rådets förordning 1/2003 (COM(2014) 453). I meddelandet identifierades ett antal områden där åtgärder skulle kunna vidtas för att få en ännu effektivare konkurrenstillsyn i medlemsländerna.
Den 22 mars 2017 presenterade kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om att ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter befogenhet att mer effektivt kontrollera efterlevnaden av konkurrensreglerna och om att säkerställa en väl fungerande inre marknad (COM(2017) 142).
Under våren 2018 genomfördes förhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och kommissionen. Ett gemensamt förslag till direktiv antogs av parlamentet den 14 november och av rådet den 4 december. Direktivet – Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1 av den 11 december 2018 om att ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter befogenhet att mer effektivt kontrollera efterlevnaden av konkurrensreglerna och om att säkerställa en väl fungerande inre marknad – publicerades den 14 januari 2019. Direktivet ska vara genomfört i nationell rätt senast den 4 februari 2021.
Den 30 april 2015 fattade regeringen beslut om ett kommittédirektiv om att överväga en utökad beslutanderätt för Konkurrensverket i fråga om konkurrensskadeavgift och företagskoncentrationer (dir. 2015:48). Genom ett tilläggsdirektiv den 12 maj 2016 förlängdes utredningstiden (dir. 2016:37). Utredningen redovisade i juni 2016 sitt uppdrag genom betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49). Betänkandet remissbehandlades. I september 2017 föreslog regeringen i en proposition till riksdagen att Konkurrensverkets beslutanderätt i fråga om företagskoncentrationer skulle utökas (prop. 2017/18:15). Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:NU5, rskr. 2017/18:21), och fr.o.m. den 1 januari 2018 tillämpas en ordning som innebär att Konkurrensverket beslutar om företagskoncentrationer i första instans. Utredningens förslag om en utökad beslutanderätt för Konkurrensverket i fråga om konkurrensskadeavgift behandlades dock inte i propositionen.
Med anledning av direktivet och utredningens förslag om en utökad beslutanderätt för Konkurrensverket när det gäller konkurrensskadeavgift togs promemorian Konkurrensverkets befogenheter (Ds 2020:3) fram inom Näringsdepartementet. Promemorian har remissbehandlats.
Regeringen beslutade den 1 oktober 2020 att begära in Lagrådets yttrande över lagförslagen. I sitt yttrande avstyrker Lagrådet förslaget om att Konkurrensverket ska få besluta om konkurrensskadeavgift.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar i konkurrenslagen som innebär att instansordningen för prövning av konkurrensskadeavgift ändras. Konkurrensverket ska, i stället för Patent- och marknadsdomstolen, som första instans få besluta i frågor om konkurrensskadeavgift. Vidare innehåller propositionen förslag till de lagändringar som behövs för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1 av den 11 december 2018 om att ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter befogenhet att mer effektivt kontrollera efterlevnaden av konkurrensreglerna och om att säkerställa en väl fungerande inre marknad. Lagändringarna medför bl.a. att Konkurrensverkets befogenheter vid platsundersökningar utökas och att det införs en sanktion mot företag som trotsar verkets beslut under utredningen av den överträdelse som företaget misstänks för (utredningsskadeavgift). Konkurrensverket föreslås få besluta om den nya utredningsskadeavgiften. I propositionen föreslås också en ny lag om ömsesidigt bistånd med delgivning och indrivning på konkurrensområdet.
Lagändringarna och den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2021.
Konkurrensverkets befogenheter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar de lagändringar och den nya lag som regeringen föreslår. Förslagen innebär bl.a. att Konkurrensverket som första instans ska få besluta om konkurrensskadeavgift och att Konkurrensverkets befogenheter vid platsundersökningar utökas. Lagändringarna och den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2021.
Riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden. Utskottet hänvisar bl.a. till befintlig lagstiftning och Konkurrensverkets pågående arbete.
Jämför reservation 1 (M, SD, KD), 2 (SD) och 3 (SD, KD).
Propositionen
I propositionen föreslås ändringar i konkurrenslagen som bl.a. innebär att instansordningen för prövning av konkurrensskadeavgift ändras. Det innebär att Konkurrensverket (i stället för Patent- och marknadsdomstolen) som första instans får besluta i frågor om konkurrensskadeavgift. Verkets beslut ska kunna överklagas till domstolen. Vidare innehåller propositionen förslag till de lagändringar som behövs för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1 av den 11 december 2018 om att ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter befogenhet att mer effektivt kontrollera efterlevnaden av konkurrensreglerna och om att säkerställa en väl fungerande inre marknad. Lagändringarna innebär bl.a. att Konkurrensverkets befogenheter vid platsundersökningar utökas och att det införs en sanktion mot företag som trotsar verkets beslut under utredningen av den överträdelse som företaget misstänks för (utredningsskadeavgift). Konkurrensverket föreslås få besluta om den nya utredningsskadeavgiften. I propositionen föreslås också en ny lag om ömsesidigt bistånd med delgivning och indrivning på konkurrensområdet.
Regeringen anför i propositionen att reglerna om att utöka Konkurrensverkets beslutanderätt till att omfatta konkurrensskadeavgift och utredningsskadeavgift föreslås efter en samlad bedömning av för- och nackdelar. Av propositionen framgår att Konkurrensverkets beslut i dess frågor ska kunna överklagas till Patent- och marknadsdomstolen. I propositionen anförs vidare att Konkurrensverket bör anförtros att organisera sin verksamhet så att utredande och beslutande funktioner hålls skilda åt.
I propositionen redovisas att Lagrådet avstyrkt förslaget om att utöka Konkurrensverkets beslutanderätt till att omfatta konkurrensskadeavgift. Lagrådet påpekar i sitt yttrande att det inte har kommit fram att den nuvarande ordningen för att döma ut konkurrensskadeavgift har försvårat för Konkurrensverket att samarbeta med andra stater inom EU. Enligt regeringen är det emellertid inte av avgörande betydelse för om Konkurrensverket ska få besluta om konkurrensskadeavgift i första instans. Avgörande anges i stället vara att Konkurrensverket ska kunna vidta alla de åtgärder som behövs för att bedriva en effektiv konkurrenstillsyn tillsammans med andra europeiska konkurrensmyndigheter.
Lagändringarna och den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2021.
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3784 av Lars Hjälmered m.fl. (M) framförs att det är naturligt att gå vidare med förslagen i proposition 2020/21:51 om att öka Konkurrensverkets befogenheter. Motionärerna framhåller dock att förslaget om konkurrensskadeavgift inte får leda till längre handläggningstider och mindre effektiva processer hos Konkurrensverket. I yrkande 1 framförs därför att regeringen löpande bör följa upp, utvärdera och återkoppla till riksdagen om reformen har lett till en mer effektiv konkurrenstillsyn. I motionens yrkande 2 förordas vidare att regeringen bör återkomma med förslag om att ge Konkurrensverket beslutanderätt för konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet.
I motion 2020/21:2855 anför Lars Beckman (M) att för att företagen ska utvecklas väl och kunna bidra med skatteintäkter till staten är det viktigt att det inte finns marknadsstörningar. Motionären menar att staten därför bör renodla sin roll att vara myndighetsutövare och endast utöva tillsyn över verksamheter i stället för att ägna sig åt marknadsstörande kommersiella aktiviteter.
I motion 2020/21:3045 av Annicka Engblom (M) framförs att det i konkurrenslagen finns bestämmelser om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet (KOS-reglerna). Av yrkande 1 framgår att privata företag ofta tar stora ekonomiska risker och inte klarar att driva verksamheten med underskott, medan offentlig verksamhet kan täcka eventuella underskott med medel från någon annan verksamhet eller bidrag från skattemedel. Motionären menar vidare att många privata företag upplever att offentliga aktörer alltför ofta bortser från KOS-reglerna. Enligt yrkande 2 bör därför varje kommun, region och myndighet ha en policy för vilka verksamheter de ska bedriva och hur detta ska göras utan att begränsa konkurrensen.
Tobias Andersson m.fl. (SD) anför i kommittémotion 2020/21:3782 att de i huvudsak välkomnar förslagen i proposition 2020/21:51. Motionärerna förordar dock i yrkande 1 att regeringen bör få i uppdrag att verka för en grundlig utvärdering av den nya ordningen för konkurrensskadeavgift när den varit i bruk i fem år. Motionärerna anför vidare i yrkandena 2 och 3 att regeringen dels ska återkomma till riksdagen med förslag som medför att Konkurrensverket får beslutanderätt även i ärenden som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, dels ska vidta åtgärder för att Konkurrensverkets utredande och beslutande delar inom organisationen separeras.
I kommittémotion 2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) förordas i yrkande 36 att det görs en kartläggning av statens affärsmässiga verksamhet som sker i konkurrens med det privata näringslivet. I kartläggningen ska även myndigheters verksamhet ingå. Motionärerna pekar i motionen på flera konkreta fall där offentlig verksamhet på ett osunt sätt konkurrerar med privata företag. I motionen framhålls vidare att det offentliga inte ska konkurrera med det privata såvida det inte krävs en särskild insats på ett väl definierat område för att främja tillväxt och utveckling under en begränsad tid.
Vissa kompletterande uppgifter
Utvärdering av vissa regler
Propositionen Konkurrensverkets befogenheter (prop. 2020/21:51) innehåller bl.a. förslag till de lagändringar som behövs för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1 av den 11 december 2018 om att ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter befogenhet att mer effektivt kontrollera efterlevnaden av konkurrensreglerna och om att säkerställa en väl fungerande inre marknad. I direktivets artikel 35 anges att EU-kommissionen senast den 12 december 2024 ska överlämna en rapport om genomförandet av direktivet till Europaparlamentet och rådet. Det framgår vidare att kommissionen i förekommande fall får se över direktivet och vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag.
Regler om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet
Bestämmelserna i konkurrenslagen (2008:579) är inriktade på att motverka sådana förhållanden som kan skada konkurrensens effektivitet. Det handlar i huvudsak om konkurrensbegränsande samarbeten, missbruk av dominerande ställning och företagskoncentrationer. Konkurrensreglerna gäller för företag och bygger på förbudsprincipen, vilket innebär att vissa konkurrensbegränsningar anses skadliga och därför är förbjudna. Det eller de företag som bryter mot förbuden kan drabbas av sanktioner.
Konkurrenslagen innehåller även regler som gör det möjligt att pröva konkurrenskonflikter som uppstår när staten, en kommun eller en region säljer varor och tjänster i konkurrens med privata aktörer. Dessa regler om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet (KOS-reglerna) kompletterar förbuden mot konkurrensbegränsande samarbete respektive missbruk av en dominerande ställning. KOS-reglerna infördes i konkurrenslagen den 1 januari 2010 (prop. 2008/09:231, bet. 2009/10:NU8, rskr. 2009/10:84). Syftet var att säkerställa att offentliga och privata aktörer konkurrerar på likartade villkor. Bestämmelserna ger Konkurrensverket möjlighet att ingripa när kommuner, regioner eller staten hindrar en sund konkurrens när de bedriver säljverksamhet. Konkurrensverket kan som tillsynsmyndighet väcka talan i domstol om att förbjuda en offentlig aktör att tillämpa ett konkurrenssnedvridande förfarande i en säljverksamhet. Konkurrensverkets beslut om huruvida man ska ansöka om ett förbud kan inte överklagas. När Konkurrensverket i ett visst fall beslutar om att inte ansöka om ett förbud har ett företag som berörs av den offentliga aktörens förfarande möjlighet att själv väcka talan om förbud i domstol. En offentlig aktör som bryter mot ett förbud kan bli tvungen att betala vite till staten.
En utgångspunkt när KOS-reglerna infördes var enligt förarbetena att det vid en tillämpning av reglerna måste vara möjligt att ta hänsyn till andra allmänna intressen än konkurrensintresset som kan uppväga den konkurrenssnedvridning beteendet kan ge upphov till (prop. 2008:09:231).
Uppföljning av KOS-reglerna
Konkurrensverket presenterade i mars 2020 rapporten Tio år med bestämmelser om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet – Kommuners säljverksamhet i fokus (rapport 2020:2). I rapporten följer Konkurrensverket upp hur KOS-reglerna har fungerat sedan de trädde i kraft. I rapporten anför Konkurrensverket att lagstiftningen och tillsynsarbetet har gett resultat och att förutsättningarna för välfungerande konkurrens mellan offentliga aktörer och privata företag har förbättrats. Samtidigt framhåller Konkurrensverket i rapporten att det även fortsättningsvis finns en risk för konkurrensproblem när offentliga aktörer agerar på konkurrensutsatta marknader och att det finns anledning att följa utvecklingen på området noga framöver.
I rapporten framhålls vidare att ökad kunskap och förebyggande åtgärder är viktiga verktyg för att motverka konkurrensproblem i de aktuella situationerna. Rapportens resultat visar att många kommuner bedriver ett aktivt arbete som kan minska risken för att konkurrenskonflikter uppstår mellan offentlig säljverksamhet och privata aktörer. Konkurrensverket framhåller samtidigt att alla kommuner bör ta fram riktlinjer eller en policy som ett stöd för deras fortsatta arbete med konkurrensfrågor. I rapporten lämnar Konkurrensverket sina rekommendationer om vad sådana styrdokument bör innehålla.
Konkurrensverket har även tidigare följt upp KOS-reglerna i rapporten Frivilliga åtgärder i offentlig säljverksamhet – Effektivare konkurrenstillsyn när offentliga aktörer ändrar sitt agerande (rapport 2018:5). Rapporten innehåller en uppföljning av 25 ärenden från 2010–2017 som rört offentlig säljverksamhet. I samtliga fall hade en utredning inletts för att klarlägga om en offentlig aktör brutit mot KOS-reglerna. I rapporten framhålls att offentliga aktörer som har blivit föremål för en utredning i flera fall har ändrat sitt beteende på ett sådant sätt att risken för konkurrensbegränsande effekter har minskat.
I sammanhanget kan även nämnas att Konkurrensverket följt upp konkurrensförhållanden i samband med offentliga upphandlingar. I rapporten Korruption och osund konkurrens i offentlig upphandling (rapport 2020:1) redogörs för hur upphandlare ser på olika frågor om korruption och osund konkurrens. Konkurrensverket konstaterar att många upphandlare anser att det råder en brist på avtalsuppföljning hos upphandlande myndigheter. De menar att det bortprioriteras i organisationen, samtidigt som de anser att korruption oftast uppstår vid avtalsförvaltningen efter det att upphandlingen är avklarad. En slutsats som dras i rapporten är att kunskapen hos upphandlande myndigheter måste höjas och att dessa myndigheter kontinuerligt behöver arbeta med frågor om korruption och otillbörlig påverkan.
Konkurrensverkets uppdrag och organisation
Av förordning (2007:1117) med instruktion för Konkurrensverket framgår att Konkurrensverket är förvaltningsmyndighet för konkurrensfrågor och tillsynsmyndighet för den offentliga upphandlingen. Konkurrensverket ska även verka för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna samt en effektiv offentlig upphandling till nytta för det allmänna och marknadens aktörer Av instruktionen framgår även att Konkurrensverket ska uppmärksamma hinder mot en effektiv konkurrens i offentlig och privat verksamhet och mot en effektiv offentlig upphandling, lämna förslag till konkurrensutsättning och till regelreformering samt följa utvecklingen inom sitt ansvarsområde. Konkurrensverket ska även verka för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna samt en effektiv offentlig upphandling till nytta för det allmänna och marknadens aktörer
I februari 2020 gav regeringen Konkurrensverket i uppdrag att undersöka om utökad beslutanderätt för Konkurrensverket i ärenden om konkurrens- och utredningsskadeavgift medför att det behövs organisatoriska förändringar inom myndigheten. I april 2020 redovisade Konkurrensverket uppdraget för regeringen i rapporten Konkurrensverkets organisation vid en utökad beslutanderätt. Där framhåller verket att det har dragit slutsatsen att de internationella och nationella krav som ställs i fråga om rättssäkerhet uppfylls i dagens organisation. Konkurrensverket framhåller vidare att det har genomfört och håller på att genomföra ett antal åtgärder inom ramen för det kontinuerliga utvecklingsarbetet och anser att det inte finns några rättsliga skäl som föranleder en ändrad beslutsordning. Konkurrensverket kommer enligt redovisningen av regeringsuppdraget även att vidta ytterligare åtgärder, bl.a. i fråga om den interna kvalitetssäkringen, vilka kommer att genomföras oavsett om myndigheten ges utökad beslutanderätt i sanktionsfrågor eller inte. Exempelvis ska en ny funktion inrättas som är helt skild från den utredande verksamheten och som ska ha till uppgift att ansvara för frågor relaterade till parternas processuella rättigheter under utredningen och för de muntliga förfarandena. Vidare kommer en del av organisationen som inte har varit involverad i utredningen tidigare att granska utredningens överväganden och förslag till beslut, inklusive eventuella sanktioner, innan ett slutligt beslut fattas. I detta ingår att kritiskt och aktivt ifrågasätta samt identifiera eventuella svagheter i beslutsförslaget. Därigenom tillförs ytterligare ett perspektiv inför myndighetens ställningstagande utöver befintliga beredningsprocesser. Konkurrensverket avser även att införa interna tidsfrister som endast är möjliga att avvika från efter godkännande av generaldirektören eller av den som denne utser. Syftet är att säkerställa att utredningarna bedrivs effektivt och i enlighet med fastställda tidsplaner.
Tidigare riksdagsbehandling
Tillkännagivande om Konkurrensverkets tillsynsarbete
Våren 2020 behandlade utskottet regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Konkurrensverkets tillsyn (skr. 2019/20:76). I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin rapport Konkurrensverkets tillsyn – förutsättningar för effektivt resursutnyttjande (RiR 2019:26). I rapporten framhåller Riksrevisionen bl.a. brister i Konkurrensverkets tillsynsarbete. Bristerna avser både Konkurrensverkets prioriteringspolicy och Konkurrensverkets interna kontroll. Sammantaget bedömer Riksrevisionen att Konkurrensverkets resursutnyttjande kan förbättras.
Regeringen angav i sin skrivelse att den instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att det är viktigt med löpande uppföljning och utvärdering av Konkurrensverkets tillsyn. Regeringen uppgav vidare att den löpande följer Konkurrensverkets resultat och resursutnyttjande bl.a. genom myndighetens årsredovisning som tillsammans med det årliga budgetunderlaget ligger till grund för tilldelningen av resurser och styrningen via regleringsbrev. Regeringskansliet uppges även ha en årlig myndighetsdialog med Konkurrensverkets generaldirektör som syftar till att följa upp Konkurrensverkets verksamhet, ge en återkoppling och diskutera myndighetens resultat m.m. Utifrån dessa redovisningar och diskussioner följer Regeringskansliet hur Konkurrensverket utnyttjar och fördelar sina resurser.
Med anledning av motionsyrkanden som väcktes i samband med regeringens skrivelse förordade utskottet att riksdagen skulle rikta ett tillkännagivande till regeringen om regeringens styrning av Konkurrensverket (bet. 2019/20:NU17). Utskottet anförde att regeringen bör säkerställa och följa upp att åtgärder vidtas vid Konkurrensverket för att en väl fungerande konkurrenstillsyn utifrån Riksrevisionens rekommendationer ska uppnås. Utskottet ansåg dessutom att regeringen bör återrapportera vidtagna åtgärder och slutsatser till riksdagen. I betänkandet fanns en reservation (S, V, MP) där det föreslogs att riksdagen inte skulle göra något tillkännagivande. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.
Förslag till tillkännagivande om statligt ägda bolag och vissa konkurrensfrågor
I betänkandet Regeringens skrivelse med 2020 års redogörelse för statligt ägda företag (bet. 2020/21:NU4) förordar utskottet ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om att statligt ägda bolags agerande kan snedvrida konkurrensen. Om riksdagen beslutar i enlighet med utskottets förslag innebär det att regeringen uppmanas att inom ramen för bolagsstyrningen säkerställa att bolag med statligt ägande inte agerar så att en osund konkurrens uppstår. Utskottet anför även att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redovisning av de åtgärder som man har vidtagit. Riksdagen kommer att fatta beslut med anledning av utskottets förslag under våren 2021.
Tidigare riksdagsbehandling av förslag som rör KOS-reglerna
KOS-reglerna har vid ett flertal tillfällen under den innevarande mandatperioden varit föremål för olika motionsyrkanden som behandlats av utskottet. Under det föregående riksmötet efterfrågades i ett antal yrkanden tillkännagivanden om att konkurrenslagen och KOS-reglerna ska utvärderas. Utskottet avstyrkte dessa yrkanden och konstaterade bl.a. att KOS-reglerna ger Konkurrensverket möjlighet att ingripa när kommuner, regioner och staten hindrar en sund konkurrens i sin säljverksamhet och att Konkurrensverket har gjort en uppföljning av regelverket (bet. 2019/20:NU12). Utskottet noterade att uppföljningen bl.a. visade att Konkurrensverkets tillsynsarbete effektivt bidrar till att reglerna följs i högre grad och till faktiska förändringar på marknaden. En annan uppfattning anfördes i en reservation av företrädare i utskottet för Moderaterna.
Utskottets ställningstagande
Inledning
Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:
– Regeringens lagförslag
– Uppföljning och utökning av Konkurrensverkets beslutanderätt
– Konkurrensverkets organisation
– Vissa frågor om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet.
Regeringens lagförslag
Väl fungerande och effektiva marknader är en grundläggande förutsättning för att säkra och stärka konkurrenskraften hos svenska företag. En fungerande konkurrens är vitalt för tillväxt, fler jobb och ökad välfärd. För att upprätthålla en sådan situation på marknaderna har Konkurrensverket en mycket viktig tillsynsfunktion i och med sitt uppdrag att bl.a. arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna. Utskottet välkomnar därför förslag som syftar till att Konkurrensverket på ett mer effektivt sätt ska kunna kontrollera att konkurrensreglerna följs. Utskottet har således inget att invända mot regeringens förslag till ny och ändrad lagstiftning på området och tillstyrker därmed propositionen.
Uppföljning och utökning av Konkurrensverkets beslutanderätt
I motion 2020/21:3782 (SD) yrkandena 1 och 2 samt i motion 2020/21:3784 (M) yrkandena 1 och 2 förordas tillkännagivanden om att regeringen dels bör följa upp och utvärdera de nya reglerna om ändrad instansordning när det gäller beslut i ärenden om konkurrensskadeavgift, dels bör återkomma till riksdagen med förslag om en ändrad instansordning även när det gäller ärenden som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet.
Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av Konkurrensverkets viktiga tillsynsfunktion för att upprätthålla en effektiv och sund konkurrenssituation när offentlig verksamhet agerar på samma marknader som privata företag. Av naturliga skäl finns det alltid en risk att konkurrensen snedvrids när offentlig verksamhet ägnar sig åt försäljning av varor eller tjänster och i denna verksamhet konkurrerar med privata företag. För att skapa bättre förutsättningar för en sund konkurrens i dessa situationer infördes 2010 särskilda regler om offentlig säljverksamhet i konkurrenslagen (2008:579), de s.k. KOS-reglerna. Konkurrensverket kan enligt dessa bestämmelser väcka talan i domstol om att förbjuda en offentlig aktör att tillämpa ett konkurrensbegränsande förfarande vid försäljning av varor eller tjänster på en marknad. Utskottet kan dessutom konstatera att vem som helst kan uppmärksamma Konkurrensverket på konkurrensproblem som uppstår när en offentlig aktör säljer varor eller tjänster. Om Konkurrensverket beslutar att inte ingripa i ett visst fall, kan det företag eller den företagssammanslutning som berörs begära att domstolen förbjuder säljverksamheten. En utgångspunkt när reglerna infördes var att det vid en tillämpning av reglerna måste vara möjligt att ta hänsyn till andra allmänna intressen än konkurrensintresset som kan uppväga den konkurrenssnedvridning beteendet kan ge upphov till.
Utskottet kan konstatera att Konkurrensverket följt upp och utvärderat KOS-reglerna vid ett par tillfällen sedan de infördes. Av uppföljningarna framgår att KOS-reglerna och Konkurrensverkets tillsynsverksamhet har lett till att förutsättningarna för välfungerande konkurrens mellan offentliga aktörer och privata företag har förbättrats. Utskottet noterar dock att Konkurrensverket framhåller att det även i fortsättningen finns risk för konkurrensproblem när offentliga aktörer agerar på konkurrensutsatta marknader och att det finns anledning att även framöver noga följa utvecklingen på området. Utöver detta vill utskottet påminna om att Konkurrensverket enligt sin instruktion har i uppgift att bl.a. uppmärksamma hinder mot en effektiv konkurrens i offentlig och privat verksamhet och mot en effektiv offentlig upphandling.
Avslutningsvis vill utskottet även påminna om att riksdagen under detta riksmöte i ett tillkännagivande har uppmanat regeringen om att den bör säkerställa och följa upp att åtgärder vidtas vid Konkurrensverket för att en väl fungerande konkurrenstillsyn ska uppnås. Utskottet har dessutom förordat att riksdagen under våren 2021 bör tillkännage för regeringen att den inom ramen för styrningen av bolag med statligt ägande ska säkerställa att dessa bolag inte agerar så att en osund konkurrens uppstår.
Med det anförda avstyrks motionsyrkandena.
Konkurrensverkets organisation
Enligt den proposition som utskottet i det föregående ställt sig bakom utökas Konkurrensverkets beslutanderätt till att även omfatta konkurrensskadeavgift. Med anledning av dessa regler förordas i motion 2020/21:3782 (SD) yrkande 3 ett tillkännagivande om att regeringen bör säkerställa att Konkurrensverkets utredande och beslutande funktioner separeras. Utskottet kan konstatera att Konkurrensverket under våren 2020 redovisade ett regeringsuppdrag om Konkurrensverkets organisation vid ett genomförande av nya regler på området. Av den proposition som ligger till grund för de nya reglerna framgår att regeringen bedömer att Konkurrensverket bör anförtros att utforma sin verksamhet så att rättssäkerheten vid beslut om konkurrensskadeavgift upprätthålls. Utskottet gör ingen annan bedömning och ser därmed ingen anledning för riksdagen att agera i frågan. Det nämnda motionsyrkandet avstyrks härmed.
Vissa frågor om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet
Som redovisats i det föregående infördes 2010 särskilda regler i konkurrenslagen (2008:579) för att skapa bättre förutsättningar för en sund konkurrens när offentlig verksamhet konkurrerar med privata företag – de s.k. KOS-reglerna. I det föregående har det även redovisats att Konkurrensverket har följt upp dessa regler och hur rättspraxis har utvecklats på området. Utskottet vill framhålla att detta är ett område som är mycket viktigt att följa eftersom väl fungerande marknader och en effektiv konkurrens bidrar till fler välmående företag som i sin tur bidrar till samhället på många olika sätt. Utskottet avser dock inte att – så som föreslås i motion 2020/21:3500 (KD) yrkande 36 – förorda att riksdagen uppmanar regeringen att genomföra en kartläggning av i vilken omfattning som offentlig verksamhet konkurrerar med privata företag. Utskottet ser heller inget behov av att förorda några tillkännagivanden om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet som förordas i motionerna 2020/21:2855 (M) och 2020/21:3045 (M). Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.
|
1. |
Uppföljning och utökning av Konkurrensverkets beslutanderätt, punkt 2 (M, SD, KD) |
av Lars Hjälmered (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Lotta Olsson (M), Tobias Andersson (SD), Camilla Brodin (KD), Eric Palmqvist (SD) och Josef Fransson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:3782 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 och
2020/21:3784 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 1 och 2 samt
bifaller delvis motion
2020/21:3782 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1.
Ställningstagande
Enligt den proposition som vi i det föregående ställt oss bakom ska Konkurrensverket i fortsättningen vara första instans för beslut i ärenden om konkurrensskadeavgift. Besluten ska enligt de nya reglerna kunna överklagas till Patent- och marknadsdomstolen. Syftet med förslaget är bl.a. att harmonisera ordningen för beslutsfattandet i Sverige med vad som gäller i övriga medlemsstater i EU. Vi välkomnar den nya instansordningen som förhoppningsvis kommer att leda till ökade möjligheter för Konkurrensverket att bedriva en effektiv konkurrenstillsyn. Samtidigt vill vi vara tydliga med att de nya reglerna inte får leda till längre handläggningstider och mindre effektiva processer när det gäller beslut om konkurrensskadeavgifter. Vi ser det därför som nödvändigt att de nya reglerna löpande följs upp och utvärderas.
Vidare vill vi framhålla att flera näringslivsorganisationer har framhållit att det finns skäl att se över möjligheterna att ge Konkurrensverket beslutanderätt även i ärenden som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Samtidigt framgår det av Konkurrensverkets olika rapporter att det finns konkurrensproblem när privata företag möter konkurrens från en offentlig aktör och att många företag ser detta som ett stort problem. Vi menar att det därför är av stor vikt att konkurrenslagens regler som avser att skapa sund konkurrens mellan offentliga och privata aktörer bör utvecklas så att Konkurrensverket på ett effektivare sätt kan motverka en osund konkurrens i dessa situationer.
Regeringen bör således löpande följa upp och utvärdera den nya instansordningen när det gäller konkurrensskadeavgift och återrapportera resultaten till riksdagen. Vidare bör regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag som medför att Konkurrensverket ges beslutanderätt även i ärenden som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
2. |
av Tobias Andersson (SD), Eric Palmqvist (SD) och Josef Fransson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3782 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3.
Ställningstagande
Som framgår av det föregående är vi positiva till att Konkurrensverket ges ökad beslutanderätt. Vi tror att denna reform kommer att ge ytterligare möjligheter för myndigheten att på ett effektivare sätt motverka konkurrensstörande beteenden från offentliga aktörer. Vi vill dock understryka att rättssäkerheten måste bibehållas när beslut fattas av en myndighet i stället för av en domstol. Vi hyser dock vissa farhågor om att regeringen inte gjort tillräckligt för att säkerställa att Konkurrensverkets utredar- och beslutsroller separeras. Regeringen anför i propositionen att den förutsätter att myndigheten vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att utforma sin organisation på bästa sätt. Vi menar att detta inte är tillräckligt och att regeringen bör ta ett större ansvar i denna viktiga fråga. Regeringen bör därför vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att Konkurrensverkets beslutande och utredande funktioner separeras på ett sådant sätt att rättssäkerheten upprätthålls.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
3. |
Vissa frågor om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, punkt 4 (SD, KD) |
av Tobias Andersson (SD), Camilla Brodin (KD), Eric Palmqvist (SD) och Josef Fransson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 36,
bifaller delvis motionerna
2020/21:2855 av Lars Beckman (M) och
2020/21:3045 av Annicka Engblom (M) yrkande 1 och
avslår motion
2020/21:3045 av Annicka Engblom (M) yrkande 2.
Ställningstagande
En effektiv konkurrens på väl fungerande marknader är en förutsättning för att företag ska kunna växa och skapa jobb. När offentlig verksamhet ägnar sig åt att sälja varor eller tjänster på marknader där privata företag agerar finns det en överhängande risk att konkurrensen inte fungerar. Det kan t.ex. handla om statligt ägda bolag som bedriver hela eller delar av sin verksamhet på andra grunder än rent affärsmässiga. Det kan även handla om myndigheter som säljer varor och tjänster. Ett tydligt exempel är Kriminalvårdens arbetsdrift Krimprod som via bl.a. tvätteritjänster ska ge intagna en meningsfull sysselsättning under anstaltstiden och främja deras anpassning i samhället efter frigivningen. Flera av Krimprods tjänster erbjuds på den öppna marknaden, och det är uppenbart att privata företag har små möjligheter att konkurrera med en organisation som jämförelsevis har små arbetskostnader. Tyvärr är detta ett mönster som går att känna igen när det gäller verksamheter som bedrivs av kommuner och regioner eller när deras bolag deltar i upphandlingar. Det handlar typiskt sett om tvätteritjänster eller ägande och drift av konferensanläggningar, campingar eller tryckerier. Som utgångspunkt menar vi att det offentliga inte ska konkurrera med det privata näringslivet såvida det inte krävs en särskild insats på ett väl definierat område för att främja tillväxt och utveckling under begränsad tid.
Mot bakgrund av vikten av en väl fungerande konkurrens och de konkurrensproblem som vi ser när offentlig verksamhet konkurrerar med privat menar vi att det finns behov att få en uppfattning om hur stora problemen är. Regeringen bör därför se till att göra en kartläggning av i vilken utsträckning staten, regionerna och kommunerna ägnar sig åt verksamhet som sker i konkurrens med det privata näringslivet.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2020/21:51 Konkurrensverkets befogenheter:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ömsesidigt bistånd med delgivning och indrivning på konkurrensområdet.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579).
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud.
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurrensskadelagen (2016:964).
2020/21:3782 av Tobias Andersson m.fl. (SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör få i uppdrag att verka för en grundlig utvärdering av den nya ordningen för konkurrensskadeavgift när den varit verksam i fem år och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på beslutanderätt för Konkurrensverket även i ärenden som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Konkurrensverkets utredande och beslutande delar inom organisationen bör separeras och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:3784 av Lars Hjälmered m.fl. (M):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att utvärdera och följa upp den nya instansordningen för konkurrensskadeavgift och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att ge Konkurrensverket beslutanderätt för konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
2020/21:2855 av Lars Beckman (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statlig osund konkurrens och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:3045 av Annicka Engblom (M):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det skadliga i att offentliga aktörer bedriver konkurrerande affärsverksamhet på samma marknad som det privata näringslivet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av policyer för kommuner, regioner och myndigheter i fråga om vilka verksamheter de ska bedriva och hur detta ska ske utan att konkurrensen begränsas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD):
36.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga i vilken utsträckning staten ägnar sig åt verksamhet som konkurrerar med det privata näringslivet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Bilaga 2
