|
|
Kultur för alla
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden med hänvisning till bl.a. pågående arbeten. Motionsyrkandena handlar om bl.a. kulturpolitikens inriktning, effekter av coronaviruset och Kultursamverkans-modellen.
I betänkandet finns 16 reservationer (M, SD, C, V, KD, L) och sju särskilda yttranden (M, SD, C, V, KD, L).
Behandlade förslag
Cirka 80 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2020/21.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Språkcentrum och resursbibliotek för meänkieli
1.Utredning av kulturpolitiken, punkt 1 (M, L)
2.Kulturpolitikens inriktning, punkt 2 (M)
3.Kulturpolitikens inriktning, punkt 2 (SD)
4.Kulturpolitikens inriktning, punkt 2 (L)
5.Effekter av coronaviruset, punkt 3 (SD)
6.Effekter av coronaviruset, punkt 3 (C)
7.Kultursamverkansmodellen, punkt 4 (M)
8.Kultursamverkansmodellen, punkt 4 (C)
9.Kultursamverkansmodellen, punkt 4 (KD)
10.Kultursamverkansmodellen, punkt 4 (L)
11.Tillgång till kultur, punkt 5 (V)
12.Konst i det offentliga rummet, punkt 7 (M)
13.Konst i det offentliga rummet, punkt 7 (SD)
14.Språkcentrum och resursbibliotek för meänkieli, punkt 8 (C)
16.Nordiskt samarbete, punkt 10 (V)
2.Motioner som bereds förenklat, punkt 12 (M)
3.Motioner som bereds förenklat, punkt 12 (SD)
4.Motioner som bereds förenklat, punkt 12 (C)
5.Motioner som bereds förenklat, punkt 12 (V)
6.Motioner som bereds förenklat, punkt 12 (KD)
7.Motioner som bereds förenklat, punkt 12 (L)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
Bilaga 2
Motionsyrkanden som bereds förenklat och avstyrks av utskottet
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Utredning av kulturpolitiken |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:3249 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkandena 2 och 5 samt
2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkandena 2 och 5.
Reservation 1 (M, L)
|
2. |
Kulturpolitikens inriktning |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:2118 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 12,
2020/21:3249 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 4 och
2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 3.
Reservation 2 (M)
Reservation 3 (SD)
Reservation 4 (L)
|
3. |
Effekter av coronaviruset |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:2118 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 8,
2020/21:2825 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M),
2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkandena 2 och 3 samt
2020/21:3638 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkandena 11, 12, 19 och 21.
Reservation 5 (SD)
Reservation 6 (C)
|
4. |
Kultursamverkansmodellen |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:2386 av Gunilla Carlsson och Johan Büser (båda S),
2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 7,
2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 4,
2020/21:3247 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 10 och
2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 4.
Reservation 7 (M)
Reservation 8 (C)
Reservation 9 (KD)
Reservation 10 (L)
|
5. |
Tillgång till kultur |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:167 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 14 och
2020/21:448 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 1.
Reservation 11 (V)
|
6. |
Språkfrågor |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:2687 av Nina Lundström (L) och
2020/21:3602 av Runar Filper (SD) yrkande 4.
|
7. |
Konst i det offentliga rummet |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:1571 av Magnus Manhammar (S),
2020/21:2116 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 6,
2020/21:3055 av Emma Hult m.fl. (MP) yrkande 26 och
2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 12.
Reservation 12 (M)
Reservation 13 (SD)
|
8. |
Språkcentrum och resursbibliotek för meänkieli |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:3175 av Linda Modig m.fl. (C) yrkande 8 och
2020/21:3182 av Linda Modig och Peter Helander (båda C).
Reservation 14 (C)
|
9. |
Samisk kultur |
Riksdagen avslår motion
2020/21:3335 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkandena 1 och 2.
Reservation 15 (M)
|
10. |
Nordiskt samarbete |
Riksdagen avslår motion
2020/21:597 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 22.
Reservation 16 (V)
|
11. |
Ambulerande tivolin |
Riksdagen avslår motion
2020/21:2818 av Lars Beckman (M).
|
12. |
Motioner som bereds förenklat |
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
Stockholm den 18 mars 2021
På kulturutskottets vägnar
Lawen Redar
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lawen Redar (S), Christer Nylander (L), Vasiliki Tsouplaki (V), Viktor Wärnick (M), Hans Hoff (S), Annicka Engblom (M), Aron Emilsson (SD), Lars Mejern Larsson (S), Per Lodenius (C), Angelika Bengtsson (SD), Anna Wallentheim (S), Roland Utbult (KD), Åsa Karlsson (S), Jonas Andersson i Linghem (SD), Pernilla Stålhammar (MP), John Weinerhall (M) och Magnus Stuart (M).
I betänkandet behandlar utskottet ca 80 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2020/21 som bl.a. handlar om kulturpolitikens inriktning, effekter av coronaviruset och Kultursamverkansmodellen. Av dessa behandlas 44 yrkanden i förenklad form eftersom de tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.
I bilaga 1 finns en förteckning över de förslag som behandlas i detta betänkande. Motionsförslag som bereds förenklat finns även i bilaga 2.
Under februari 2021 informerade representanter från Statens kulturråd, Konstnärsnämnden, Stiftelsen Svenska Filminstitutet och Sveriges Författar-fond utskottet om lägesbilden när det gäller coronaviruset.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om utredning av kulturpolitiken och finansiering av kultur med hänvisning till pågående utredningsarbete.
Jämför reservation 1 (M, L).
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkas att en utredning tillsätts för att ta fram en ny kulturpolitik för 2020-talet (yrkande 2) och att en utredning tillsätts om en bredare finansiering av kulturen i syfte att värna och möjliggöra en mångfald av finansiärer inom kulturområdet (yrkande 5).
I kommittémotion 2020/21:3249 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkas att en utredning tillsätts för att öka mångfalden av finansieringen av kultur (yrkande 2) och att en ny kulturutredning tillsätts (yrkande 5).
Bakgrund
Utgångspunkten för den statliga kulturpolitiken är de nationella kulturpolitiska mål som riksdagen antog i december 2009 (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145).
Målen är följande
• kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund
• alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken
• främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor
• främja kvalitet och konstnärlig förnyelse
• främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas
• främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan
• särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.
De nu gällande målen bygger på förslag som lämnades 2009 av Kulturutredningen i betänkandet grundanalys, Förnyelseprogram, Kultur-politikens arkitektur (SOU 2009:16).
Regeringen tillsatte i december 2020 utredningen Återstart för kulturen – återhämtning och utveckling efter coronapandemin (dir. 2020:143). Utredningen, som har ett tydligt framtidsfokus, ska bl.a. analysera kultursektorns förutsättningar för att återhämta sig och ska vid behov lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att kultursektorn lättare kan återstarta, återhämta sig och utvecklas under och efter pandemin så att kulturen har förutsättningar att vara en stark och oberoende kraft i samhällsutvecklingen. Därutöver ska den synliggöra nya initiativ för att tillgängliggöra kultur som har etablerats eller utvecklats under pandemin och som har potential att positivt bidra till att nå de nationella kulturpolitiska målen. Utredningen ska också identifiera strukturella problem inom landets kultursektor och kulturella infrastruktur som har synliggjorts till följd av pandemin och vid behov föreslå åtgärder för att stärka kultursektorns hållbarhet. Ett syfte med utredningen är att möjliggöra ett starkt, hållbart och oberoende kulturliv i alla delar av landet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 juni 2021.
Myndigheten för kulturanalys fick i november 2019 i uppdrag av regeringen att göra en översyn av den kulturpolitiska styrningens effekter på den konstnärliga friheten. Utredningen ska, enligt regeringens uppdrag, särskilt belysa principen om armlängds avstånd. Uppdraget ska slutredovisas senast den 10 juni 2021.
Utskottets ställningstagande
Förutsättningarna för kultursektorn förändras ständigt till följd av bl.a. samhällsutvecklingen och händelser i omvärlden, vilket påverkar möjlig-heterna att ta del av, utöva och tillgängliggöra kultur. Som framgår ovan har Utredningen om återstart av kulturen ett tydligt framtidsfokus och ska bl.a. analysera kultursektorns förutsättningar för att återhämta sig och vid behov lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att kultursektorn lättare kan återstarta, återhämta sig och utvecklas under och efter pandemin så att kulturen har förutsättningar att vara en stark och oberoende kraft i samhälls-utvecklingen. Mot bakgrund av det pågående utredningsarbetet avstyrker utskottet motionerna 2020/21:3249 (L) yrkandena 2 och 5 och 2020/21:3336 (M) yrkandena 2 och 5.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om inriktningen för kulturpolitiken med hänvisning till pågående utredningar och beredningsarbete.
Jämför reservation 2 (M), 3 (SD) och 4 (L).
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkas att det görs en översyn av kultursektorns myndighetsstruktur (yrkande 3).
I kommittémotion 2020/21:2118 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkas att den politiserade detaljstyrningen vid stödgivning till svensk film minskar (yrkande 12).
I kommittémotion 2020/21:3249 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkas att alla statliga bidrag och anslag till kulturskapande ändamål ska utformas så att de bidrar till kvalitetsutveckling (yrkande 4).
Bakgrund
Som framgått ovan tillsatte regeringen i december 2020 utredningen Återstart för kulturen – återhämtning och utveckling efter coronapandemin (dir. 2020:143). Utredningens uppdrag framgår ovan i avsnittet Utredning av kulturpolitiken.
Den nationella kulturpolitiken är uppbyggd kring de tre övergripande målsättningarna 1) att kulturen ska vara en fri och obunden kraft (självständighetsmålet), 2) att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet (delaktighetsmålet) och 3) att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling (samhällsmålet).
Myndigheten för kulturanalys har, som framgått ovan, i uppdrag att göra en översyn av den kulturpolitiska styrningens effekter på den konstnärliga friheten. I uppdraget ingår att analysera den statliga, regionala och lokala kulturpolitiska styrningens effekter på den konstnärliga friheten. På statlig nivå ska fokus för översynen ligga på bidragsgivningen, medan fokus på den regionala och lokala nivån ska vara på verksamhetsstyrningen. Utredningen ska, enligt regeringens uppdrag, särskilt belysa principen om armlängds avstånd. Uppdraget ska slutredovisas senast den 10 juni 2021.
Regeringen har aviserat att en skrivelse om konstnärernas villkor ska lämnas till riksdagen i mars 2021.
Utskottets ställningstagande
Mot bakgrund av pågående utrednings- och beredningsarbete avstyrker utskottet motionerna 2020/21:2118 (SD) yrkande 12, 2020/21:3249 (L) yrkande 4 och 2020/21:3336 (M) yrkande 3.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. översyn av coronapandemins effekter med hänvisning till dels pågående utredningsarbete, dels uppdrag till och återrapporteringskrav för berörda myndigheter.
Jämför reservation 5 (SD) och 6 (C).
Motionerna
I motion 2020/21:2825 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) yrkas att kultursektorn delas in i flera delar. Skälet är att vissa segment av sektorn har drabbats hårdare än andra av covid-19-pandemin. Upplevelseindustrin och evenemangssektorn är särskilt utsatt.
I kommittémotion 2020/21:2118 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkas att det utreds hur den svenska film- och biografkulturen kan bli mer motståndskraftig i framtiden med hjälp av lärdomar dragna från coronakrisens effekter (yrkande 8).
I kommittémotion 2020/21:3177 av Per Lodenius m. fl. (C) yrkas att coronapandemins effekter utreds (yrkande 2) samt att alla oavsett bostadsort, bakgrund, funktionsnedsättning eller livssituation ska ha tillgång till kultur när pandemin är över (yrkande 3).
I motion 2020/21:3638 av Anna Sibinska m.fl. (MP) lyfts konsekvenserna av pandemin fram. Motionärerna yrkar att den geografiska kulturklyftan utjämnas så att fler får tillgång till kultur oavsett var i landet man bor (yrkande 11). I motionen yrkas också att villkoren ska vara trygga för enskilda kulturskapare för att garantera en levande breddkultur (yrkande 12), att digitaliseringen förstärks för att garantera ett rikt kulturutbud (yrkande 19) samt att en kulturkommission tillsätts med anledning av pandemin (yrkande 21).
Bakgrund
Vad gäller effekter som pandemin har haft på kulturlivet och vilka lärdomar som kan dras tillsatte regeringen, som framgått ovan, i december 2020 utredningen Återstart för kulturen – återhämtning och utveckling efter coronapandemin (dir. 2020:143). Utredningens uppdrag framgår ovan i avsnittet Utredning av kulturpolitiken.
Statens kulturråd har i uppdrag att göra en uppföljning av de krisstöd som myndigheten har fördelat med anledning av det nya coronaviruset. Konstnärsnämnden, Stiftelsen Svenska Filminstitutet och Sveriges Författar-fond har motsvarande uppdrag.
Myndigheten för kulturanalys har i uppdrag att göra en översyn av effekterna inom kulturområdet med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. I uppdraget ingår att kartlägga hur landets kulturliv och kulturella infrastrukturer, i ideell, kommersiell och offentlig regi, har drabbats av pandemin. Uppdraget ska redovisas senast den 15 april och den 6 oktober 2021.
Konstnärsnämnden har i uppdrag att analysera hur coronapandemin har påverkat konstnärers ekonomiska och sociala villkor. Uppdraget ska redovisas senast den 20 juni 2021.
Riksantikvarieämbetet har i uppdrag att analysera och presentera förslag på hur myndigheten kan vara ett stöd i museernas arbete med att anpassa sig till de förändrade förutsättningar som spridningen av sjukdomen covid-19 medför. I uppdraget ingår att kartlägga åtgärder som centrala, regionala och lokala museer har vidtagit och planerar att vidta för att möta de förändrade förutsättningarna. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2021.
Flertalet av myndigheterna inom kulturområdet ska enligt sina reglerings-brev redovisa konsekvenser av spridningen av det nya coronaviruset för respektive myndighets verksamhet.
De statliga centrala museerna har i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits och som planeras att vidtas för att möta de förändrade förutsättningar som spridningen av sjukdomen covid-19 medför.
Regeringen har vid ett flertal tillfällen beviljat stöd till kulturen. Sammantaget har ca 2,6 miljarder kronor avsatts till kulturområdet i olika krisstöd under 2020. Under 2021 har hittills 1,5 miljarder kronor fördelats som särskilda krisstöd. Stöden ska bl.a. bidra till att det fortsatt finns en kulturell infrastruktur i hela landet, att konstnärer som förlorat inkomst på grund av coronapandemin kan försörja sig och att kultursektorn får en möjlighet till återhämtning.
Huvuddelen av stödet fördelas av Statens kulturråd. Vidare fördelas stöd av Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Konstnärsnämnden, Sveriges Författarfond och Sametinget.
Utskottets ställningstagande
Coronapandemin har inneburit stora påfrestningar på samhällets alla sektorer. Utskottet instämmer i att effekterna på både kort och lång sikt av pandemin för kultursektorn behöver genomlysas grundligt. Mot bakgrund av det pågående utredningsarbetet och lämnade uppdrag och återrapporteringskrav samt till det stöd som har betalats ut till kultursektorn under pandemin får motionsyrkandena till stor del anses tillgodosedda. Motionerna 2020/21:2118 (SD) yrkande 8, 2020/21:2825 (M), 2020/21:3177 (C) yrkandena 2 och 3 samt 2020/21:3638 MP) yrkandena 11, 12, 19 och 21 avstyrks därför.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om utveckling av Kultursamverkansmodellen.
Jämför reservation 7 (M), 8 (C), 9 (KD) och 10 (L).
Motionerna
I motion 2020/21:2386 av Gunilla Carlsson och Johan Büser (båda S) yrkas att Kultursamverkansmodellen ska utvärderas. Förbättringspotential finns enligt motionärerna, inte minst för en bättre kommunikation mellan staten, regionerna och kommunerna.
I kommittémotion 2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkas att Kultursamverkansmodellen ska utvecklas. Bland annat behöver kontaktytorna mellan kulturinstitutioner och fristående kulturutövare å ena sidan och nationella beslutsfattare å den andra förbättras (yrkande 4).
Även i kommittémotion 2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkas att Kultursamverkansmodellen ska stärkas och utvecklas. Det kan ske bl.a. genom att regionerna tar fram en nationell kulturplan samt att ett system för ett nationellt kulturhuvudstadsår inrättas (yrkande 4).
I kommittémotion 2020/21:3143 yrkar Roland Utbult m.fl. (KD) att Kultursamverkansmodellen utvecklas genom ökade samverkande insatser från staten till regionerna. Syftet är att undvika att statliga satsningar görs utanför modellen vilket riskerar att underminera kultursamverkansmodellens funktion (yrkande 7).
I kommittémotion 2020/21:3247 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkas att Kultursamverkansmodellen bör utvecklas och att staten inte har tagit sin del av ansvaret för modellen sedan den infördes. Kultursamverkansmodellen skulle också enligt motionärerna kunna användas som modell för att bevara hotade kulturmiljöer i glesbygd (yrkande 10).
Bakgrund
Kultursamverkansmodellen infördes 2011 och innebär att varje region får en samlad summa statliga medel att fördela till regional kulturverksamhet i respektive region. Syftet är att föra kulturen närmare medborgarna och att ge regionerna ett ökat ansvar och en ökad frihet inom kulturområdet. Staten har ett fortsatt övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitiken. Modellen förutsätter samverkan mellan staten, regionerna, kommunerna och även det civila samhället och de professionella kulturskaparna.
För 2021 uppgår anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet till 1 719 049 000 kronor. Anslaget får användas för statsbidrag till regionala och lokala kulturverksamheter inom professionell teater-, dans- och musik-verksamhet, museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete, bibliotek-, läs- och litteraturfrämjande verksamhet, professionell bild- och form-verksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet samt främjande av hemslöjd. Statens kulturråd ansvarar för fördelning av huvuddelen av medlen och för nationell uppföljning av de medel som utbetalas.
Kulturrådet lämnade i februari 2021 en rapport med utvärdering av modellen – rapporten Göra allt möjligt. Av rapporten framgår att Kulturrådet har reviderat prioriteringsgrunderna för Kultursamverkansmodellen fr.o.m. 2021. Målsättningen med Kulturrådets nu gällande prioriteringar är att bidra till att regionala kulturverksamheter ökar tillgängligheten till kultur och skapar förutsättningar för ökad kvalitet och förnyelse. Till grund för de prioriteringar som görs inom verksamhetsbidraget ligger följande strategiska områden:
• utveckla den regionala kulturella infrastrukturen, etablera och stärka samverkansformer och interregionala samarbeten
• ge utrymme till konst- och kulturområden med en svag regional struktur
• insatser som leder till att fler invånare deltar i kulturlivet.
Kulturrådet har vidare i uppdrag att inom ramen för sitt uppföljningsansvar av kultursamverkansmodellen se över hur regionerna arbetar med frågan om konstnärernas villkor och de konstnärspolitiska perspektiven. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2021.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill understryka den betydelse som kultursamverkansmodellen har för att skapa förutsättningar för tillgång till kultur i hela landet. Utskottet är inte berett att tillstyrka tillkännagivanden i enlighet med motionsyrkandena men kommer att noga följa utvecklingen på området. Motionerna 2020/21:2386 (S), 2020/21:3143 (KD) yrkande 7, 2020/21:3177 (C) yrkande 4, 2020/21:3247 yrkande 10 (L) och 2020/21:3336 (M) yrkande 4 avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om ökad tillgång till kultur för personer med funktionsnedsättning med hänvisning till pågående arbete.
Jämför reservation 11 (V).
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:167 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkas att ett funktionshinderperspektiv ska ställas på all offentligt finansierad kultur och idrott (yrkande 14). I dag är möjligheterna för denna grupp att delta i olika arrangemang begränsade som en följd av bl.a. bristande tillgänglighet.
I kommittémotion 2020/21:448 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 1 yrkas att kultur tillgängliggörs i högre grad för personer med funktions-nedsättning.
Bakgrund
Rätten till delaktighet inom både kultur och idrott för personer med funktionsnedsättning regleras bl.a. av artikel 30 om deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Regeringen gav i juni 2020 Myndigheten för delaktighet i uppdrag att ta fram ett stödmaterial till kommuner och andra aktörer i syfte att främja en aktiv fritid för personer med funktionsnedsättning. Uppdraget ska genomföras i dialog med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kommuner och Regioner och andra relevanta aktörer. Stödmaterialet ska ge exempel på hur kommuner och andra aktörer, med tillgängliga medel, kan främja ett fritidsutbud som är tillgängligt för personer med funktions-nedsättning. Kartläggningen av hur en aktiv fritid för personer med funktionsnedsättning främjas lokalt och regionalt ska innefatta både insatser för ökad tillgänglighet till hjälpmedel eller teknikbaserade stöd, och insatser för ökad tillgänglighet till fritidsaktiviteter i allmänhet. Myndigheten för delaktighet ska rapportera om det finns skillnader vad gäller insatser beroende på ålder eller kön. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 juni 2021.
Samtliga statliga museimyndigheter ska enligt respektive regleringsbrev redovisa de åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.
Av regeringens riktlinjer för Riksteatern för 2021 framgår att den ”ska verka för god tillgänglighet till scenkonst i hela landet för personer med funktionsnedsättning. Riksteatern ska även fortsättningsvis bidra till att implementera utvecklad teknik i samverkan med nationella, regionala och lokala aktörer”.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i att kulturen ska vara tillgänglig för alla. Samtidigt noterar utskottet att en rad åtgärder i den riktningen redan har vidtagits och att samtliga statliga museimyndigheter enligt regeringens regleringsbrev är skyldiga att redovisa vad som har gjorts för att öka tillgängligheten. Motionerna 2020/21:167 yrkande 14 (V) och 2020/21:448 yrkande 1 (V) avstyrks därför.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om hur svenskan kan hämta inspiration från den isländska språkmodellen och om att engelska bör få status som officiellt andraspråk i Sverige.
Jämför särskilt yttrande 1 (SD).
Motionerna
I motion 2020/21:3602 yrkar Runar Filper (SD) att riksdagen ser över hur det svenska språkets särart kan hämta inspiration från den isländska språk-modellen och tillkännager detta för regeringen. Isländskan iakttar stor restriktivitet gentemot utländska låneord och strävar efter att finna isländska ord på nya företeelser (yrkande 4).
I motion 2020/21:2687 av Nina Lundström (L) yrkas att möjligheten att införa engelska som officiellt andraspråk i Sverige utreds. En sådan ordning skulle locka kapital, företagande, forskare och arbetskraftsinvandrare till Sverige.
Bakgrund
I december 2005 beslutade riksdagen om en samlad svensk språkpolitik med fyra överordnade mål (prop. 2005/06:2, bet. 2005/06:KrU4, rskr. 2005/06:89). Målen är att svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige, att svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk, att den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig samt att alla ska ha rätt till språk, d.v.s. att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och att få möjlighet att lära sig främmande språk.
Språklagen (2009:600) föreskriver att svenska är huvudspråk i Sverige. Det innebär att svenska är samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna har enligt lagen ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Språket i domstolar, förvaltnings-myndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är enligt språklagen svenska.
Institutet för språk och folkminnen ska bl.a. ge råd och upplysningar i språkfrågor och följa tillämpningen av språklagen. Vid myndigheten ska det finnas en rådgivande nämnd för klarspråksfrågor.
På Island har man vinnlagt sig om att försöka uppfinna nya ord på isländska för nya företeelser i stället för att importera det främmande nyordet (som inte sällan härstammar från engelskan). Det finns flera skäl till att isländskan utmärker sig på detta sätt: landets isolerade läge är ett, isländskans komplicerade böjningssystem gör också språket mindre mottagligt för låneord. Ytterligare ett skäl är att man på Island vill värna sitt språk och behålla det så nära de fornnordiska rötterna som möjligt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl till tillkännagivanden i enlighet med motions-yrkandena. Motionerna 2020/21:2687 (L) och 2020/21:3602 yrkande 4 (SD) avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att större hänsyn bör tas till konstnärlig utsmyckning vid nybyggnation med hänvisning till pågående arbete.
Jämför reservation 12 (M) och 13 (SD).
Motionerna
I motion 2020/21:1571 av Magnus Manhammar (S) yrkas på en undersökning av möjligheten att lagstifta om stöd till konstnärlig utsmyckning vid byggnation i regi av staten, regionerna, kommunerna eller det privata. Det vore enligt motionären önskvärt om enprocentsregeln blev lagstadgad så att alla nyuppförda eller renoverade offentliga byggnader och platser också blev en investering i konst.
I kommittémotion 2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) framhålls i yrkande 12 att konst bör beaktas vid nybyggnation i det offentliga rummet och att staten bör föregå med gott exempel.
I kommittémotion 2020/21:2116 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 6 begärs en utredning om en utvidgad enprocentsregel.
Emma Hulth m.fl. (MP) begär i kommittémotion 2020/21:3055 yrkande 26 att större vikt läggs vid gestaltning och variation när bostäder, skolor och exempelvis vårdinrättningar byggs, och att det offentliga bör framstå som ett föredöme i det avseendet.
Bakgrund
Enprocentsregeln är en finansieringsmodell för konstnärlig gestaltning i offentliga miljöer vars syfte är att skapa ett stabilt och mer långsiktigt ekonomiskt utrymme för konsten vid planering och byggande av offentliga miljöer. Regeln innebär att ca en procent av budgeten för ett byggprojekt, vid nybyggnation alternativt om- eller tillbyggnad, bör avsättas till bild- eller formkonstnärlig gestaltning i offentliga miljöer. I proposition 2017/18:110 Politik för gestaltad livsmiljö underströk regeringen enprocentsregelns stora betydelse för konstnärers medverkan och konstens plats i utformningen av offentliga byggnader och miljöer. I juni 2018 gav regeringen bl.a. Statens konstråd i uppdrag att arbeta med frågor med anknytning till gestaltad livsmiljö och enprocentsregeln. Uppdraget bestod i att, i samarbete med statliga fastighetsförvaltare, utarbeta ett metodstöd för hur upp till en procent av budgeten för ett byggprojekt vid nybyggnation alternativt om- eller tillbyggnad kan avsättas till bild- eller formkonstnärlig gestaltning när staten bygger. Projektet syftar till att utveckla nya tillämpningar av den s.k. enprocentsregeln. Det är även tänkt att stärka tidig och medveten integrering av arbetet med konstnärlig gestaltning i plan- och byggprocesser.
Statens konstråd har som återrapporteringskrav enligt sitt regleringsbrev att redovisa genomförda insatser och resultat i arbetet med genomförandet av politiken för en gestaltad livsmiljö (prop. 2017/18:110, bet. 2017/18:CKrU1, rskr. 2017/18:316).
Regeringen gav i december 2019 Statens konstråd i uppdrag att redovisa insatser och resultat i fråga om myndighetens arbete med gestaltad livsmiljö utifrån det nationella arkitektur-, form- och designpolitiska mål som riksdagen har beslutat om (prop. 2017/18:110, bet. 2017/18:CKrU1, rskr. 2017/18:316).
Statens konstråd presenterade i februari 2021 Slutrapportering av regeringsuppdrag om hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger (KU2018/01250/KO). I rapporten slås det fast att det finns en stark och tydlig vilja hos statliga fastighetsförvaltande myndigheter och bolag att genom att avsätta upp till en procent av investeringsmedlen integrera konst som ett led i arbetet med att uppnå målen för Politik för gestaltad livsmiljö och Agenda 2030. Samtidigt behövs det enligt Konstrådet en tydlighet från politiken om hur målet att avsätta upp till en procent för konst ska prioriteras för att kunna balansera statens förebildlighet som beställare av konstnärlig gestaltning enligt enprocentsmålet mot kortsiktiga lönsamhets- och avkastningsmål.
En av slutsatserna i rapporten är att det på fem till tio års sikt finns goda förutsättningar för att utveckla långsiktiga samverkansrutiner mellan Konstrådet och fler statliga myndigheter och bolag för hur bild- och formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten planerar och bygger.
Konstrådet har också infört en typ av samverkansavtal med fastighetsbyggare som går ut på att Konstrådet finansierar utredningar och skissuppdrag till konstnärerna medan byggaren står för själva kostnaden av uppförandet av konstverket.
Konstrådet lyfter också fram att det inte saknas utmaningar, bl.a. eftersom denna fråga spänner över flera olika politikområden. Flera statliga aktörer som bygger och förvaltar fastigheter har påpekat att om enprocentsregeln tillämpas, innebär det också en fördyring av produktionen och därmed försämrad konkurrenskraft.
Om statliga fastighetsaktörer ska kunna utvecklas till förebildliga beställare och tillämpa enprocentsregeln enligt regeringens målsättning, behövs det enligt Konstrådet politisk styrning genom t.ex. skrivningar i ägardirektiv och regleringsbrev. I dag är det bara 55 procent av regionerna i Sverige och 41 procent av kommunerna som tillämpar enprocentsregeln. Staten har i detta sammanhang varit sämst på att tillämpa enprocentsregeln. Innan Konstrådet införde sina samverkansavtal med fastighetsbyggare fanns det ingen statlig aktör som konsekvent följde enprocentsregeln. Tack vare samverkansavtalet är nu den siffran 22 procent.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill understryka vikten av att det offentliga agerar som en förebild när det gäller konstnärlig utsmyckning i samband med byggprojekt. Enprocentsregeln har stor betydelse för konstnärers medverkan och konstens plats i utformningen av offentliga byggnader och miljöer. Utskottet är dock med hänvisning till bl.a. Statens konstråds arbete på området inte berett att tillstyrka tillkännagivanden i enlighet med motionsyrkandena. Motionerna 2020/21:1571 (S), 2020/21:2116 (SD) yrkande 6, 2020/21:3055 (MP) yrkande 26 och 2020/21:3336 (M) yrkande 12 avstyrks därför.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motionsyrkanden om språkcentrum och resursbibliotek för meänkieli med hänvisning till pågående utredning.
Jämför reservation 14 (C).
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3175 av Linda Modig m.fl. (C) yrkas att man ser över möjligheterna att inrätta ett språkcentrum samt ett resursbibliotek för meänkieli (yrkande 8). I motion 2020/21:3182 av Linda Modig och Peter Helander (båda C) yrkas på att såväl resursbiblioteket som språkcentrumet för meänkieli förläggs till Övertorneå.
Bakgrund
I december 2020 gav regeringen Kungl. biblioteket i uppdrag att genomföra en satsning på de nationella minoriteternas bibliotek som resursbibliotek. Uppdraget innefattar Judiska biblioteket (jiddisch), Finlandsinstitutets bibliotek (finska), Nordkalottbiblioteket (meänkieli) samt Samernas bibliotek (samiska) genom Sametinget. I uppdraget ingår bl.a. att dessa bibliotek ska vara stöd för landets kommuner och främja medieförsörjning på de nationella minoritetsspråken. I uppdraget ska tillgång till litteratur för barn och unga särskilt beaktas. Uppdraget ska genomföras i samverkan med bl.a. berörda nationella minoriteter och efter inhämtande av synpunkter från Statens kulturråd, Sveriges Kommuner och Regioner och andra berörda aktörer. Kungl. biblioteket ska lämna delredovisningar av uppdraget till Regerings-kansliet senast den 1 mars 2022 och 1 mars 2023. En slutredovisning ska lämnas senast den 1 mars 2024.
Kungl. biblioteket utvecklar också projektet Bläddra, som ska lyfta fram minoritetsspråken så att litteratur kan nås på digital väg. Tjänsten ska lanseras under våren 2021.
Inom ramen för anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet får högst 10 miljoner kronor fördelas till en satsning på nationella minoriteters bibliotek.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar uppfattningen att minoritetsspråk ska värnas och ges möjlighet att utvecklas. Mot bakgrund av pågående utredningar och satsningar avstyrks dock motion 2020/21:3175 (C) yrkande 8 och motion 2020/21:3182 (C).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. att ansvaret för den samiska kulturen ska koncentreras till Sametinget.
Jämför reservation 15 (M).
Motionen
I kommittémotion 2020/21:3335 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkas att det inrättas två nya språkcentrum inom nord- och lule-/pitesamiska området (yrkande 1) och att ansvaret för den samiska kulturen koncentreras till Sametinget (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Samiska är enligt språklagen (2009:600) ett av de nationella minoritetsspråken.
Av regeringens regleringsbrev till Sametinget för budgetåret 2021 framgår att Sametinget disponerar ca 24 miljoner kronor för bidrag till samisk kultur (anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete). Medlen ska användas för bidrag till samisk kultur, bl.a. till Giron Sámi Teáhter och Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum. Av anslaget ska 6 miljoner kronor användas för bidrag till samisk kultur i syfte att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna till följd av spridningen av covid-19.
Som framgår ovan har Kungl. biblioteket i uppdrag att genomföra en satsning på de nationella minoriteternas bibliotek som resursbibliotek, bl.a. Samernas bibliotek genom Sametinget. I uppdraget ingår bl.a. att främja medieförsörjning på de nationella minoritetsspråken. Uppdraget ska genomföras i samverkan med bl.a. Sametinget.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att värna samiskt språk och samisk kultur. Som framgår ovan har Sametinget en viktig roll i det sammanhanget.
Utskottet finner inte skäl till tillkännagivanden enligt motionsyrkandena och avstyrker därför motion 2020/21:3335 (M) yrkandena 1 och 2.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att utreda möjligheten att etablera kulturverksamhet på Svalbard.
Jämför reservation 16 (V).
Motionen
I kommittémotion 2020/21:597 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkas att regeringen bör utreda möjligheterna att etablera kulturverksamhet på Svalbard i enlighet med Spetsbergstraktaten (yrkande 22). Kulturprojektet skulle kunna knyta an till Andrées expedition 1896–1897 och utgöra ett stöd för Norges förvaltning av Svalbard.
Utskottets ställningstagande
Spetsbergstraktaten ingicks i Paris 1920. Det tilldelar, med vissa förbehåll, Svalbard och Björnön till Norge. I dag har 26 länder, däribland Sverige, undertecknat traktaten, vilket innebär att medborgare från alla de undertecknande länderna fritt kan bedriva näringsverksamhet, jakt och fiske i området. I praktiken är det bara Norge och Ryssland som har några ekonomiska intressen på plats.
Det finns på Svalbard en byggnad med svensk anknytning, det s.k. Svenskhuset. Det uppfördes 1872 på initiativ av polarforskaren Adolf Erik Nordenskiöld då man ville utvinna de mineraler som hade upptäckts under hans expedition i området. Huset användes även under svenska fysikaliska-meteorologiska expeditionen till Svalbard 1882–1883 och bl.a. ingenjören Salomon August Andrée drev forskningsprojekt här. Svenskhuset förvaltas nu av Sysselmannen på Svalbard och marken omkring det är en del av Isfjordens nationalpark. Här är alla spår av mänsklig verksamhet skyddade kulturminnen, vilket även gäller Svenskhuset.
Utskottet noterar att det finns ett museum som skildrar Andrées resor i Gränna.
Kultursamarbetet är en viktig hörnsten i det nordiska samarbetet. Utskottet finner dock inte skäl att utreda möjligheterna att etablera kulturverksamhet på Svalbard. Motion 2020/21:597 (V) avstyrks därför.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att ta fram åtgärder för att säkerställa ambulerande tivolins överlevnad med hänvisning till bl.a. att krisstöd till denna typ av verksamhet redan har beslutats.
Jämför reservation 11 (M).
Motionen
I motion 2020/21:2818 av Lars Beckman (M) yrkas att regeringen bör ges i uppdrag att ta fram åtgärder som säkerställer ambulerande tivolins överlevnad i Sverige liksom för anläggningar som inte är mobila. Motionären pekar på de konsekvenser som coronapandemin har haft på tivolibranschen.
Utskottets ställningstagande
För frågor om tivolin – ambulerande eller fasta – gäller ordningslagen (1993:1617) och förordningen (2020:114) om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.
För att stötta ansvariga aktörer att genomföra arrangemang och bedriva sina verksamheter, exempelvis nöjesparker och mässor, så smittsäkert som möjligt har Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag av regeringen att löpande se över befintliga, alternativt ta fram nya, allmänna råd eller rekommendationer för hur olika typer av arrangemang och andra verksamheter ska kunna genomföras på ett säkert sätt.
Kultur- och demokratiminister Amanda Lind har i ett frågesvar (2019/20:1724) om ambulerande tivolin anfört bl.a. att regeringen har beslutat om ett flertal specifika krisstöd till kulturen, bl.a. stöd för kulturevenemang som har ställts in eller skjutits upp med anledning av covid-19.En del av dessa stöd bör kunna komma även tivolin till del, bedömer regeringen. Den exakta fördelningen av dessa medel är däremot ett myndighetsbeslut.
Utskottet avstyrker motion 2020/21:2818 (M).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår de motionsförslag som beretts i förenklad ordning.
Jämför särskilt yttrande 2 (M), 3 (SD), 4 (C), 5 (V), 6 (KD) och 7 (L).
Tidigare under valperioden har motionsyrkanden som rörde samma eller i huvudsak samma frågor som tas upp nedan avstyrkts (bet. 2018/19:KrU11, bet. 2018/19:KrU12, bet. 2018/19:KrU13, bet. 2019/20:UbU11, bet. 2019/20:KrU1, bet. 2019/20:KrU9, bet. 2019/20:KrU10, bet. 2019/20:KrU11). Riksdagen avslog i enlighet med utskottets förslag motions-yrkandena. Utskottet avstyrker motionsförslagen med hänvisning till detta.
Motion 2020/21:448 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 2
Motionärerna vill att en statlig utredning brett genomlyser musiklivets villkor.
Motion 2020/21:646 av Aron Emilsson m.fl. (SD)
Motionärerna vill att möjligheten att inrätta ett Nordens hus i Sverige utreds. Syftet är att stärka samarbetet mellan de nordiska länderna.
Motion 2020/21:647 av Aron Emilsson m.fl. (SD)
Motionärerna vill förstärka den nordiska språkförståelsen genom språkfrämjande insatser i exempelvis skolan
Motion 2020/21:786 av Ola Johansson (C)
Motionären vill att det utreds att tillåta andra språk än svenska vid myndighetsutövning.
Motion 2020/21:801 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkandena 3–4
Motionärerna vill utreda hur sydsamiskan kan leva vidare och hur språkets status kan höjas (yrkande 3) samt man låter utreda möjligheterna att skapa ett gemensamt nordiskt samiskt språkcentrum (yrkande 4)
Motion 2020/21:805 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 2
Motionärerna yrkar att Riksteatern ska få möjlighet att utveckla sin verksamhet.
Motion 2020:807 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 1–3 och 5
Motionärerna vill att balansen upprätthålls mellan å ena sidan ett levande språk och å andra sidan ett standardiserat språk som kan garantera enhetlig kommunikation (yrkande 1), att Språkrådet får i uppdrag att ta fram riktlinjer för språkenhetlighet bland befolkningen (yrkande 2), att offentlig förvaltning ska prioritera ett rikt språk framför enkelhet (yrkande 3) samt att även punktskriften omfattas av språklagen (yrkande 5).
Motion 2020/21:1703 av Mikael Damsgaard (M) yrkande 1
Motionären vill att det genomförs insatser för att främja användandet av de skandinaviska språken.
Motion 2020/21:2118 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkandena 1–7 och 9–11
Motionären vill se ett nytt helhetsförslag om svensk filmpolitik (yrkande 1), att filmbranschens insyn och påverkan förbättras (yrkande 2), att ett nytt filmavtal presenteras (yrkande 3), att det utreds om det går att skapa gemensamma nordiska filmincitament (yrkande 4), att åtgärder mot illegal hantering av film införs (yrkande 5), att frågan om en differentierad biografavgift utreds (yrkande 6), att småortsbiografernas vikt beaktas (yrkande 7), att kulturarvsfilmproduktion bör vara ett mål för filmpolitiken (yrkande 9), att det nordiska filmpolitiska samarbetet bör utökas (yrkande 10) och att Internationella Samiska Filminstitutet finansieras även av Sverige (yrkande 11).
Motion 2020/21:2122 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 1–2
Motionärerna vill att riksdagen uppmärksammar svenskbefolkningen i historiska utvandrarbygder i exempelvis USA, Estland och Argentina (yrkande 1) och att kunskap om utlandssvenskarnas dialekter och kulturer bevaras och levandegörs (yrkande 2).
Motion 2020/19:2221 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 1–2
Motionärerna vill att en svensk kulturkanon tas fram (yrkande 1) och att en svensk immateriell kulturkanon tas fram efter dansk förebild (yrkande 2).
Motion 2020/21:2222 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD)
Motionärerna vill att kultur på recept införs. Kulturupplevelser har visat sig vara viktiga för att rehabilitera dem som har stått utanför arbetsmarknaden länge.
Motion 2020/21:2223 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 4
Motionärerna vill att möjligheterna att göra Folkmusikens hus i Dalarna till ett nationellt folkmusikcentrum utreds och att detta tillkännages för regeringen.
Motion 2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 2
Motionärerna vill att en klassikerlista införs. Den ska innehålla litterära verk men också film och musik som alla elever bör ta del av under sin skolgång.
Motion 2020/21:3175 av Linda Modig m.fl. (C) yrkande 9
Motionärerna vill att man värnar och utvecklar de nationella minoriteterna och deras språk.
Motion 2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkandena 1, 5, 12 och 13
Motionärerna vill att ett brett kulturliv där nya digitala kulturella uttryck och mångkultur verkar sida vid sida med traditionella kulturformer främjas och kulturella och kreativa näringar ges goda förutsättningar (yrkande 1), att det kulturella utbytet med övriga världen ökas (yrkande 5), att möjligheterna för de nationella kulturinstitutionerna att sprida sin verksamhet i hela landet ses över (yrkande 12) och att filmpolitiken ses över (yrkande 13).
Motion 2020/21:3249 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkandena 3 och 11
Motionärerna vill att Sverige ska stärka sitt engagemang i det internationella kultursamarbetet och tillkännager detta för regeringen (yrkande 3) och se en bred utredning om hur svensk filmpolitik ska utvecklas i framtiden och att filmskapare och svensk filmindustri kan erbjudas bättre villkor (yrkande 11).
Motion 2020/21:3289 av Anders Åkesson och Martin Ådahl (båda C)
Motionärerna vill att Dalhalla utvecklas till en nationell sommarscen för Kungliga Operan för att därmed stimulera spridning av operakonsten såväl geografiskt som befolkningsmässigt.
Motion 2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkandena 15, 16 och 18
Motionärerna vill att det tillsätts en parlamentarisk utredning om filmpolitiken (yrkande 15), att det utreds hur illegal spridning av filmer kan beivras (yrkande 16) och att regeringen snarast bör återkomma med förslag om hur man kan stärka villkoren för att spela in film i Sverige (yrkande 18).
Motion 2020/21:3455 av Jan Ericson (M)
Motionären vill att Myndigheten för kulturanalys avvecklas.
Motion 2020/21:3593 av Runar Filper (SD) yrkandena 1 och 2
Motionären vill att allmänheten uppmärksammas på svenskbefolkningen i Argentina (yrkande 1) och att det samlas kunskap om Argentinasvenskarnas dialekter och kulturer (yrkande 2).
Motion 2020/21:3638 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkande 14
Motionärerna vill att rabatter införs vid svensk filmproduktion.
|
1. |
av Viktor Wärnick (M), Annicka Engblom (M), Christer Nylander (L), John Weinerhall (M) och Magnus Stuart (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:3249 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkandena 2 och 5 samt
2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkandena 2 och 5.
Ställningstagande
Det har nu gått mer än tio år sedan den senaste kulturutredningen genomfördes. Kulturpolitiken kan i dessa sammanhang bidra till ökad dialog och kunskapsspridning och utgöra kittet mellan olika politikområden. Det var uppenbart redan före pandemin att kulturpolitiken behöver se över mål, medel och finansiering. Vi har sett hur digitaliseringen och de stora globala nätjättarna har förändrat förutsättningarna för stora delar av kulturlivet. Vi har sett hur det sociala arvet fortsätter att sätta djupa spår i hur barn tar del av kultur. Vi ser behov av att främja läsning. För detta och mycket mer behövs en bred översyn av kulturpolitikens mål, medel och finansiering.
Regeringen bör därför tillsätta en ny kulturutredning. I det sammanhanget behöver även en bredare finansiering av kulturen belysas, i syfte att värna och möjliggöra för en mångfald av finansiärer inom kulturområdet. Det offentliga stödet ska vara fortsatt ambitiöst, men kulturskapare måste ha fler möjliga finansiärer att vända sig till. Om en vänder dem ryggen ska det finnas tio andra att vända sig till. Bland annat bör donationer till och köp av kultur vara avdragsgillt, det behövs fler stiftelser för kulturfinansiering och villkoren för privat kultursponsring bör förbättras.
Vi vill understryka vikten av en mångfald av finansiärer samt fria resurser inom kulturpolitiken. Att skapa goda förutsättningar för konsten och kulturen handlar också om att belysa hur kulturpolitiken hänger samman med alla andra politikområden. Kulturpolitik bör därför inte reduceras till en tävlan om att dela ut bidrag. Frågan om kulturens villkor är lång större och mer komplex än så.
Vad vi har anfört om att tillsätta en utredning för en ny kulturpolitik och utredning om bredare finansiering av kulturen bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
2. |
av Viktor Wärnick (M), Annicka Engblom (M), John Weinerhall (M) och Magnus Stuart (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 3 och
avslår motionerna
2020/21:2118 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 12 och
2020/21:3249 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 4.
Ställningstagande
Kulturen är en dynamisk kraft med en begränsad statlig budget. Området är inget eget ”stuprör” utan är kittet som håller samman oss människor i vårt samhälle. Vi vill utveckla ett tvärsektoriellt förhållningssätt och i ett första steg göra en översyn av myndighetsstrukturerna inom kultursektorn. Över tid har synen på vad kulturpolitiken ska omfatta blivit allt mer specifik och snäv och därmed har det politiska breddperspektivet försvagats. I Betänkande av Kulturutredningen, Kulturpolitikens arkitektur SOU 2009:16, finns ett intressant förslag på en förändrad förvaltningsstruktur. Förändringen skulle ge staten nya möjligheter att utveckla sitt nationella ansvar för kulturpolitiken genom att kulturens yttringar skulle grupperas i tre sfärer:
• Arkiv och språk
• Samtid, historia och livsmiljö
• Konstarterna
Vad vi har anfört om att det bör göras en översyn av kultursektorns myndighetsstruktur bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
3. |
av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linghem (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2118 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 12 och
avslår motionerna
2020/21:3249 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 4 och
2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 3.
Ställningstagande
Sverigedemokraterna ser den vänsterpolitiserade detaljstyrningen av filmpolitiken som oacceptabel. Den konstnärliga friheten och svensk films möjlighet att nå framgång även kommersiellt kringskärs alltför mycket i dag och ska inte få stryka på foten så som sker. Riksdagen behöver se över hur den politiserade detaljstyrningen vid stödgivningen kan minska, och för att nå dit är Sverigedemokraterna beredda att förändra de filmpolitiska målen och andra delar som är styrande på politikområdet, om så behövs.
Vad vi har anfört om att minska den politiserade detaljstyrningen vid stödgivning i svensk filmpolitik bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
4. |
av Christer Nylander (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3249 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 4 och
avslår motionerna
2020/21:2118 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 12 och
2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 3.
Ställningstagande
Kvalitet är nyckelordet i Liberalernas kulturpolitik. Principen om armlängds avstånd ska gälla och säkras, dvs. att det är kulturskapare och experter som fattar de konstnärliga besluten och inte politiker. Kulturpolitiken ska värna kulturens eget värde gentemot rena nyttoändamål. Målet innebär att kulturell kvalitet, professionalism och skapande frihet blir vägledande för kulturpolitiken utan hänsyn till vad som enbart är kommersiellt gångbart. Liberalerna vill stödja förnyelse inom kulturlivet. Det innebär att den konstnärliga kvaliteten ska vara avgörande utan att arbetsmarknadsmässiga, regionalpolitiska, sociala eller andra syften överordnas kvalitetsaspekterna. På flera områden finns i dag en koppling mellan kvalitet och bidragsgivning; det gäller t.ex. för litteraturstödet. Vi menar att alla statliga bidrag och anslag till institutioner, kulturskapare, fria grupper etc. ska vara utformade på ett sätt som bidrar till långsiktig kvalitetsutveckling. Särskilda utvärderingsgrupper – med armlängds avstånd till politiken – bör tillsättas på respektive område för att utvärdera kvalitetsaspekter. Internationellt deltagande i dessa grupper bör eftersträvas. För att frigöra resurser till nyskapande och hög kvalitet måste verksamheter av dålig kvalitet kunna läggas ned. Det bör ske i betydligt större omfattning än nu.
Vad jag har anfört om att alla statliga bidrag och anslag till kulturskapande ändamål ska utformas på ett sätt som bidrar till kvalitetsutveckling bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
5. |
av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linghem (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2118 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 8 och
avslår motionerna
2020/21:2825 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M),
2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkandena 2 och 3 samt
2020/21:3638 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkandena 11, 12, 19 och 21.
Ställningstagande
Coronakrisen slog till med full kraft under våren 2020 och har haft en mycket negativ inverkan på svensk filmnäring, precis som på kulturområdet generellt. Beslut som regeringen har fattat om motåtgärder mot virusspridningen, förvisso nödvändiga och rimliga beslut i flera fall, har ytterligare bidragit till den svåra situationen. Exempelvis har hela den svenska biografkulturen hotats som sådan på grund av krisen, inte minst för att mindre aktörer som redan hade små marginaler, sattes under än kraftigare press. På mindre orter är dessutom biografer ofta helt centrala kulturförmedlare, och det vore särskilt allvarligt om dessa dukar under i kölvattnet av krisen. Vi ser positivt på att Stiftelsen Svenska Filminstitutet under coronakrisen på olika sätt ställde om och omfördelade resurser för att stötta aktörer i filmbranschen på grund av de negativa effekterna som följde. Framgent är det viktigt att det från politiskt håll dras lärdomar av och utreds förslag som skulle kunna göra svensk film- och biografkultur mer motståndskraftig för att kunna överleva under kriser och katastrofer som i framtiden kan drabba oss med kraft likt coronakrisen.
Vi anser därför att det bör utredas hur den svenska film- och biografkulturen kan bli mer motståndskraftig i framtiden med hjälp av lärdomar dragna från coronakrisens effekter.
|
6. |
av Per Lodenius (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkandena 2 och 3,
bifaller delvis motion
2020/21:3638 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkande 21 och
avslår motionerna
2020/21:2118 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 8,
2020/21:2825 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) och
2020/21:3638 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkandena 11, 12 och 19.
Ställningstagande
Coronapandemin har fått stora effekter på kulturlivet. Effekter som riskerar att få långvariga konsekvenser. Situationen har blivit väldigt svår för många av de som arbetar inom kultursektorn. Det påverkar också i högsta grad alla människor som under denna tid går miste om kulturupplevelser. Kulturen har fått ta del av olika stödpaket under vår, tidig sommar och hösten 2020 för att minska effekterna av coronapandemin. Dessa stöd är nödvändiga för att ge bättre förutsättningar för ett brett och tillgängligt kulturliv i hela landet. Det behöver göras en bred översyn av de effekter coronapandemin har fått och vilka ytterligare åtgärder som kan behövas för att säkra ett starkt kulturliv i hela landet även framöver. När kulturlivet åter kommer att öppna i mer normala former efter pandemin bör tillgängligheten för alla vara i fokus. Fler vägar behöver öppnas för dem som inte tidigare har haft möjlighet att ta del av olika former av kultur och fått chans att hitta något som kan berika dem.
Vad jag har anfört om effekterna av coronapandemin på kulturlivet och om att ge fler tillgång till kulturlivet bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
7. |
av Viktor Wärnick (M), Annicka Engblom (M), John Weinerhall (M) och Magnus Stuart (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 4 och
bifaller delvis motionerna
2020/21:2386 av Gunilla Carlsson och Johan Büser (båda S),
2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 7,
2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 4 och
2020/21:3247 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 10.
Ställningstagande
Kultursamverkansmodellen är en reform som alliansregeringen drev i genom för att skapa ökat utrymme för – och bejaka – regionala prioriteringar och variationer vad gäller kulturlivet. De regioner som ingår i modellen beslutar därför hur det statliga bidraget ska fördelas på regional nivå.
Kultursamverkansmodellen är ett bra verktyg för att möjliggöra mötet med professionell konst och kultur i hela landet. De regioner som ingår i modellen beslutar därför hur det statliga bidraget ska fördelas på regional nivå. I samtal med bl.a. förtroendevalda och kulturskapare i Region Kronoberg framkommer att rollerna inom Kultursamverkansmodellen är otydliga. Staten måste tydligt visa tillit och vårda flernivåsamverkan som är syftet med samverkans-modellen. Parallella strukturer äventyrar kulturens infrastruktur där modellen är en väsentlig del för att effektivt använda gemensamma resurser. Dessutom behöver kontaktytorna för kulturinstitutioner och fristående kulturutövare förbättras eftersom de uttrycker att de saknar dialog med nationella beslutsfattare. Ambitionen är att de resurser som staten tillför ska användas för att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen – men därefter ska den regionala nivån avgöra hur dessa mål bäst uppnås. Det innebär också att regeringen i möjligaste mån bör undvika att kringgå samverkansmodellen och peka ut enskilda verksamheter som ska få statligt stöd. Det är av dessa skäl angeläget att Kultursamverkansmodellen utvecklas. Vi värnar Kultursamverkansmodellen som i sin helhet har tjänat kulturen väl. Modellen behöver dock, efter mer än tio år, vidareutvecklas och reformeras.
Vad vi här har anfört om att Kultursamverkansmodellen bör utvecklas bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
8. |
av Per Lodenius (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 4 och
bifaller delvis motionerna
2020/21:2386 av Gunilla Carlsson och Johan Büser (båda S),
2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 7,
2020/21:3247 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 10 och
2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 4.
Ställningstagande
För att lyfta kulturlivet i hela landet bör Kultursamverkansmodellens stärkas och utvecklas. Regionerna bör i samverkan med den nationella nivån ta fram en nationell kulturplan. Ytterligare ett sätt att skapa såväl nationellt som internationellt intresse för vårt kulturliv är att inrätta ett system för ett nationellt kulturhuvudstadsår. Tanken är att en svensk stad vartannat år får statusen nationell kulturhuvudstad. Då kan också mindre städer få uppmärksamhet och en chans att visa upp och särskilt utveckla sitt kulturliv. Detta skulle såväl utveckla Kultursamverkansmodellen som lyfta kulturlivet i hela landet.
|
9. |
av Roland Utbult (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 7 och
bifaller delvis motionerna
2020/21:2386 av Gunilla Carlsson och Johan Büser (båda S),
2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 4,
2020/21:3247 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 10 och
2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 4.
Ställningstagande
Staten har ett övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitiken. I Kultursamverkansmodellen som alliansregeringen införde, flyttas dock tyngdpunkten för beslutsfattandet från staten ut till landets regioner. Det är i enlighet med subsidiaritetsprincipen, som är en viktig grundbult i kristdemokratin. Tidigare har staten avgjort vilka regionala kulturinstitutioner som blivit berättigade till statligt stöd. Förändringen av den regionala kulturpolitiken förutsätter ett närmare samarbete mellan de olika myndigheter och organisationer som har ekonomi och/eller starka intressen i kultursamverkansmodellen. Regioner som ingår i modellen beslutar nu, i samverkan med länets kommuner, det civila samhället och kulturlivet, hur det statliga bidraget ska fördelas till regional kulturverksamhet. Detta har visat god potential men som alla nya initiativ behöver modellen utvecklas.
Jag vill utveckla Kultursamverkansmodellen genom att öka samverkande insatser från staten till regionerna och undvika att statliga kulturinsatser görs vid sidan av som underminerar Kultursamverkansmodellens viktiga funktion. Förhoppningsvis ansluter sig även Stockholms län, som sista region, vilket skulle möjliggöra att besluten om berörda verksamheter skulle kunna fattas närmare utförarna. Även kulturen utanför innerstaden skulle få större chanser att visa upp sig.
Vad jag här har anfört om utveckling av Kultursamverkansmodellen bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
10. |
av Christer Nylander (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3247 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 10 och
bifaller delvis motionerna
2020/21:2386 av Gunilla Carlsson och Johan Büser (båda S),
2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 7,
2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 4 och
2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 4.
Ställningstagande
Att skapa utrymme för kvalitetskultur i hela landet är en viktig kulturpolitisk uppgift. Det offentliga stödet till kulturen kommer från både stat, region och kommun. Alla offentliga aktörer har ansvar för att skapa goda möjligheter för ett rikt kulturliv med både bredd och djup. I detta har Kultursamverkansmodellen, som tillämpas i större delen av landet, en nyckelroll. Här har staten sedan Kultursamverkansmodellen infördes inte tagit sin del av ansvaret. Kulturpolitiken bör i princip vara generell. Selektiva urvalsprinciper måste tillämpas restriktivt. Även om det kan finnas behov av strategiska nationella insatser, t.ex. för att främja läsning, bör det nationella stödet fördelas med större förtroende för de lokala och regionala kompetenserna. Det statliga kulturstödet måste också präglas av långsiktighet. En liberal uppgift i alla kommuner är att ta ansvar för att medborgarna får en god tillgång till ett rikt kulturliv i hela landet. En väl fungerande Kultursamverkansmodell är av avgörande betydelse för det lokala och regionala kulturlivet och behöver utvecklas. Kultursamverkansmodellen skulle också kunna användas som modell för att utveckla ett system för bevarandet av hotade kulturmiljöer i glesbygd.
Vad jag här har anfört om utveckling av Kultursamverkansmodellen bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
11. |
av Vasiliki Tsouplaki (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:167 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 14 och
2020/21:448 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 1.
Ställningstagande
De kulturpolitiska målen anger att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Med det menas bl.a. att klasstillhörighet, kön, funktionsvariation, etnisk och religiös bakgrund, bostadsort, sexuell läggning eller könsuttryck inte ska vara ett hinder för delaktighet i kulturlivet. Kulturpolitikens uppgift är att ge riktlinjer som säkrar att samhällets kulturstöd främjar allas delaktighet i det kulturella livet. Människor med funktionsnedsättning ska vara fullt delaktiga, inte bara som besökare, åskådare eller användare, utan även som utövare av kultur och idrott. Att kultur ska vara tillgänglig för alla kan ses som en självklarhet men så är inte fallet i dag. Ett vanligt problem är att kulturverksamhet bedrivs i lokaler som inte är tillgängliga; det gäller såväl privata aktörer som offentliga institutioner. Andra problem som lyfts är bristen på tecken- och syntolkning, att inte tillräcklig information finns före arrangemang om tillgängligheten och att det när assistanstimmarna minskar är svårt att kunna prioritera kulturliv. De problem som personer med funktionsnedsättning kan stöta på när de vill delta i kulturlivet kan i vissa fall bero på brist på kunskap hos arrangörer. Många gånger är det ideellt engagemang som möjliggör en föreställning eller utställning. Andra gånger är det de ekonomiska resurserna som saknas. De kulturstöd som idag delas ut måste vara tillräckliga för att olika aktörer ska ha möjlighet att tillgängliggöra sin verksamhet. I dag är många stöd för små och har inte räknats upp över tid, så snarare än att satsa på ökad tillgänglighet behöver aktörerna göra nedskärningar för att kunna fortsätta sin nuvarande verksamhet. För att kulturlivets aktörer ska ha möjlighet att bredda sin publik måste det offentliga stötta upp arbetet, speciellt i kölvattnet av coronakrisen då redan utsatta aktörer är i ett ännu tuffare läge. Vi ser att instanserna på nationell, regional och kommunal nivå behöver vara tydliga med att arrangemang som får offentligt stöd också ska vara tillgänglighetsanpassade och erbjuda stöd för att så ska ske.
Ansvaret för ett tillgängligt kulturliv ligger på flera nivåer. Samarbetet mellan beslutsfattare på statlig, regional och kommunal nivå och fastighetsägare, byggherrar samt konst- och kulturlivets aktörer måste därför öka. För att öka kunskapen om vilka hinder det finns för en person med funktionsnedsättning att ta del av kultur bör även representanter från funktionshindersrörelsen vara delaktiga i arbetet.
Regeringen bör få i uppdrag att återkomma med förslag på en bred satsning för att tillgängliggöra kultur för personer med funktionsnedsättning. I syfte att bredda utbudet av tillgänglig kultur och arrangemang bör krav på funktionshindersperspektivet ställas på all offentligt finansierad kultur och idrott. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
|
12. |
av Viktor Wärnick (M), Annicka Engblom (M), John Weinerhall (M) och Magnus Stuart (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 12,
bifaller delvis motion
2020/21:3055 av Emma Hult m.fl. (MP) yrkande 26 och
avslår motionerna
2020/21:1571 av Magnus Manhammar (S) och
2020/21:2116 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 6.
Ställningstagande
Kulturen genomsyrar samhället på olika sätt, och den tar sig också uttryck genom arkitektur och konst i såväl nya bostäder som offentliga rum. Sverige växer snabbt och Boverket uppskattar att 600 000 nya bostäder behöver byggas till 2025. Det innebär också att nya offentliga rum skapas. För att värna konst och arkitektur i det offentliga rummet bör vi blicka såväl bakåt som framåt. Det är därtill en fråga som bör ses i ljuset av byggandets generella villkor.
De rivningar som skedde under mitten av 1900-talets andra hälft, och därefter framväxten av de s.k. miljonprogrammen, innebar viktiga standard-höjningar i form av t.ex. rinnande vatten och minskad trångboddhet för många i vårt land. Samtidigt har erfarenheter från denna era visat att trivsel och trygghet handlar om mer än så. Rivningsvågen gjorde irreversibla avtryck i många svenska städer, och många av ingreppen framstår i efterhand som svårförståeliga. Denna samtidshistoria bör vi dra lärdom av. Balansgången mellan nytt och gammalt, mellan bevarande och innovation, är sällan enkel. Men de behöver heller inte alltid stå i motsats till varandra. Hänsyn måste också tas till lokala förutsättningar och samhällets olika behov.
Staten kan spela en viktig roll i att skapa förutsättningar för arkitekter, konstnärer och andra skapande grupper att samverka när nya bostadsområden växer fram, och att sådan samverkan sker tidigt i processen. Staten kan också föregå med gott exempel när offentliga miljöer utformas genom att på ett tydligt sätt koppla ihop byggande, arkitektur och konstnärskap. I denna strävan är det dock lika viktigt att bejaka den kraft med vilken miljöer kan växa och utvecklas organiskt, genom enskilda människors samlade krafter.
Vad vi nu har anfört om konst och arkitektur i det offentliga rummet bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
13. |
av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linghem (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2116 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 6,
bifaller delvis motion
2020/21:1571 av Magnus Manhammar (S) och
avslår motionerna
2020/21:3055 av Emma Hult m.fl. (MP) yrkande 26 och
2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 12.
Ställningstagande
Det är viktigt att utreda vilka direktiv som vore lämpliga att införa för att enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning ska tillämpas i praktiken. Den får inte bli en regel som för ofta sätts på undantag som i dag, men inte heller en tvingande regel. Som riktlinje kan regeln dock komma mer till sin rätt. Vi vill också utreda vilka direktiv som kan göra att enprocentregeln i våra offentliga miljöer kan leda till ökad estetisk hållbarhet, hur den kan bidra till att offentliga miljöer över tid upplevs som vackra och tilltalande av allmänheten. Poängen med nämnda regel skulle på så sätt kunna bli tydligare enligt vår mening. Vi föreslår att det i ovan nämnda utredning också ingår ett utredningsuppdrag om hur exploatörer och byggherrar på den kommersiella sidan kan stimuleras att ta större kulturmiljöhänsyn och åläggas ett ökat ansvar för densamma. Vi menar att det finns fog för att se över möjligheterna till att utveckla enprocentregeln med en kulturmiljöklausul där såväl offentliga som kommersiella aktörer omgärdas av ett tydligare riktmärke för kulturhistorisk hänsyn. Att enprocentsregeln kan tillämpas i praktiken är angeläget.
Vad vi nu har anfört om att utreda vilka direktiv som vore lämpliga att införa för att enprocentsregeln ska kunna tillämpas bättre och leda till ökad estetisk hållbarhet bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
14. |
av Per Lodenius (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:3175 av Linda Modig m.fl. (C) yrkande 8 och
2020/21:3182 av Linda Modig och Peter Helander (båda C).
Ställningstagande
Ett led i att stärka den tornedalska minoritetens ställning och stödja de meänkielitalande vore att inrätta ett meänkielicentrum. I maj 2017 lämnade Europarådets ministerkommitté ett antal rekommendationer inom ramen för den sjätte granskningen av Sveriges efterlevnad av språkstadgan (CM/RecChL[2017]1). En av de rekommendationer som lämnades var att överväga att utvidga användningen av språkcentrum till övriga nationella minoritetsspråk, i linje med de samiska språkcentrumens metodik. För att ta vara på och utreda lämpligheten i denna rekommendation föreslås därför att ett språkcentrum i meänkieli inrättas i Övertorneå. Lokaliseringen till Övertorneå förordas av flera skäl. Att ett språkcentrum lokaliseras till det område där minoritetsspråket används är en given utgångspunkt. Övertorneå ligger centralt i Tornedalen, som är traditionellt språkområde för meänkieli, även om många meänkielitalande i dag bor i olika delar av Sverige. Det finns således en infrastruktur, en kritisk massa och en jordmån i Övertorneå som gör orten naturlig för en lokalisering av ett språkcentrum i meänkieli. Kungl. biblioteket anser också, i ett förslag till stärkta bibliotek för urfolk och nationella minoriteter, att det nationella resursbiblioteket för meänkieli bör förläggas till Övertorneå. Vidare slutredovisade Institutet för språk och folkminnen 2019 ett regeringsuppdrag om inrättandet av språkcentrum för bl.a. meänkieli med institutet som huvudman. Språkcentrumen föreslås arbeta aktivt tillsammans med respektive nationell minoritet och genomföra insatser i syfte att stärka och revitalisera minoritetsspråken. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Det är angeläget att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag till språkcentrum för meänkieli och resursbibliotek för meänkieli i Övertorneå.
|
15. |
av Viktor Wärnick (M), Annicka Engblom (M), John Weinerhall (M) och Magnus Stuart (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3335 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
En viktig del av Moderaternas minoritetspolitik handlar om att stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande samt att verka för att deras språk och kultur hålls levande. Enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk har de nationella minoriteterna särskilda grundläggande rättigheter, såsom inflytande i frågor som berör dem, ett statligt ansvar för att främja och bevara de nationella minoritetsspråken (finska, romani chib, jiddisch, meänkieli och samiska) samt främja möjligheten att behålla och utveckla de nationella minoriteternas kultur i Sverige. För uppföljningen av lagen ansvarar Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget. Sedan 2011 uttrycks dessutom i 1 kap. 2 § regeringsformen särskilt att det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Under främst 1800–1900-talet utsattes befolkningen i de norra delarna av Sverige för ”försvenskning”. Att ta tillbaka ett språk är ett omfattande arbete. Revitalisering kräver stora utbildningsinsatser och stöd från det omgivande samhället. Även svenska befolkningens attityd till minoritetsspråk och särskilt till samiska är positiv.
Språkets bevarande är en nyckel för att bevara också kulturella traditioner. Det är därför viktigt att möjliggöra att språket ärvs från generation till generation och att främja platser och situationer där samiska kan talas. I regeringens skrivelse 2017/18:282 lyfts behovet av att utarbeta ett långsiktigt och samlat handlingsprogram för bevarandet av de nationella minoritetsspråken. Här framhölls att organisering av språkcentrum eller motsvarande funktioner främjar de nationella minoritetsspråken. För samiskan finns idag samiska språkcentrum lokaliserade i Östersund respektive i Tärnaby. I sitt uppdrag att utreda hur Samiskt språkcentrums verksamhet ska kunna utvecklas för att verka som språklig motor och främja fler samiska varieteter föreslår Sametinget etablerandet av ytterligare två språkcentrum i nord- respektive lule-/pitesamiskt område. Vi delar Sametingets uppfattning och vill utreda förslaget om att inrätta ytterligare två samiska språkcentrum. Sametinget är det av den samiska befolkningen folkvalda parlament som ansvarar för samiska frågor, däribland samisk kultur. Även om Sametinget sedan 2010 är förvaltningsmyndighet för samisk kultur och har det övergripande ansvaret delas det idag på flera offentliga huvudmän. För att ansvaret ska tydliggöras och samlas i större utsträckning än i dag bör det utredas om Sametinget borde få ett större ansvar för den samiska kulturen. Den institution som är vald att representera den samiska befolkningen borde också vara bäst lämpad att ansvara för dess kultur.
Vad vi här har anfört om inrättandet av två nya språkcentrum inom nord- och lule-/pitesamiskt område samt om att göra en översyn om hur ansvaret för den samiska kulturen kan koncentreras till Sametinget bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
16. |
av Vasiliki Tsouplaki (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:597 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 22.
Ställningstagande
Svalbard förvaltas av Norge genom Spetsbergtraktaten sedan 100 år tillbaka. Avtalet slår bl.a. fast att Svalbard ska vara neutralt och en permanent demilitariserad zon. Traktaten ger också alla länder som undertecknat den tillåtelse att driva verksamhet på ögruppen. I praktiken har det dock utvecklat sig till att i princip enbart Norge och Ryssland har verksamhet på Svalbard. De senaste åren har tonläget blivit allt skarpare mellan länderna. Sverige bedrev tidigare gruvverksamhet på ön. Kolgruvorna är relativt enkla att komma åt men de besvärliga transporterna gör att verksamheten inte är lönsam. Trots detta bedriver Ryssland viss brytning. Sverige har en lång historisk relation till Svalbard framförallt genom upptäcktsresande Andrées expedition som misslyckades med att nå Nordpolen från Svalbard. För att stödja Norges förvaltning av Svalbard borde Sverige utreda möjligheterna att etablera verksamhet på ögruppen. Förslagsvis en kulturverksamhet kopplad till Andréexpeditionens öde.
Regeringen bör utreda möjligheterna att etablera kulturverksamhet på Svalbard i enlighet med Spetsbergstraktaten. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
|
1. |
|
|
|
Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linghem (SD) anför: |
Svenska språket är en huvudsaklig faktor för kommunikation i vårt samhälle, samtidigt som det är en bärare av den svenska kulturen. Vi delar intentionen bakom motion 2020/21:3602 och motionen ligger i linje med vår generella politiska inriktning i språkfrågor. Vi ser positivt på motionen och tar med oss dess innebörd i det fortsatta arbetet.
|
2. |
|
|
|
Viktor Wärnick (M), Annicka Engblom (M), John Weinerhall (M) och Magnus Stuart (M) anför: |
Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns upptagna under rubriken ”Motioner som bereds förenklat” eftersom motsvarande förslag har tidigare har behandlats av riksdagen.
Vi vidhåller vårt partis ståndpunkt i motion 2020/21:3336 yrkandena 15, 16 och 18. Vi avstår dock från att ge uttryck för dem i detta betänkande.
|
3. |
|
|
|
Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linghem (SD) anför: |
Vi vidhåller vårt partis ståndpunkt i motionerna 2020/21:646, 2020/21:647, 2020/21:801 yrkandena 3–4, 2020/21:805 yrkande 2, 2020/21:807 yrkandena 1–3 och 5, 2020/21:2118 yrkandena 1–7 och 9–11, 2020/21:2122 yrkandena 1 och 2, 2020/21:2221 yrkandena 1 och 2, 2020/21:2222 och 2020/21:2223 yrkande 4. Vi avstår dock från att ge uttryck för dem i detta betänkande.
Språkfrågorna är av stor betydelse och vi driver en palett av språkpolitiska förslag i motion 2020/21:807. Vi vill ändå poängtera att det är angeläget att förslagen omsätts i praktiken och blir verklighet. Det skulle tydliggöra svenska språkets status och dess vikt på den politiska dagordningen. Våra förslag innebär också att punktskriftens ställning stärks i svensk lagstiftning. Vår samlade politik på området skulle även stärka förutsättningarna för kommunikation i samhället generellt samtidigt som svenska språkets kulturella värden värnas och tillgodoses.
|
4. |
|
|
|
Per Lodenius (C) anför: |
Jag vidhåller mitt partis ståndpunkt i motion 2020/21:3175 yrkande 9 och motion 2020/21:3177 yrkandena 1, 5, 12 och 13. Jag avstår dock från att ge uttryck för dem i detta betänkande.
|
5. |
|
|
|
Vasiliki Tsouplaki (V) anför: |
Jag vidhåller mitt partis ståndpunkt i motion 2020/21:448 yrkande 2. Jag avstår dock från att ge uttryck för den i detta betänkande.
|
6. |
|
|
|
Roland Utbult (KD) anför: |
Jag vidhåller mitt partis ståndpunkt i motion 2020/21:3143 yrkande 2. Jag avstår dock från att ge uttryck för den i detta betänkande.
|
7. |
|
|
|
Christer Nylander (L) anför: |
Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns upptagna under rubriken ”Motioner som bereds förenklat” eftersom motsvarande förslag har behandlats tidigare av riksdagen.
Jag vidhåller mitt partis ståndpunkt i motion 2020/21:3246 yrkandena 3 och 11. Jag avstår dock från att ge uttryck för dem i detta betänkande.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav på funktionshindersperspektiv ska ställas på all offentligt finansierad kultur och idrott och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör få i uppdrag att återkomma med förslag på en bred satsning för att tillgängliggöra kultur för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en statlig utredning för att genomlysa musiklivets villkor på alla nivåer från statliga subventioner, turnéstruktur och myndigheters samverkan till exportfrågor och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheterna att etablera kulturverksamhet på Svalbard i enlighet med Spetsbergstraktaten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheterna att inrätta ett Nordens hus i Sverige bör utredas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur den nordiska språkförståelsen kan förstärkas och förbättras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningar och villkor för att tillåta andra språk än svenska vid myndighetsutövning och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till åtgärder för att säkra sydsamiskans fortlevnad och förvaltning samt höja språkets status och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att tillsammans med övriga nordiska länder med samisk befolkning inrätta ett gemensamt samiskt språkcentrum och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Riksteatern får möjlighet att utveckla sin verksamhet i linje med det som anförs i motionen och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om balansen mellan ett levande språk och vikten av enhetlig kommunikation över hela befolkningen och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska uppdra åt Språkrådet att ta fram riktlinjer för språkenhetlighet bland befolkningen med målsättningen att säkra att medborgarnas ordförråd kan vara så rikt som möjligt och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlig förvaltning ska prioritera ett adekvat och rikt språk framför enkelhet och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringar i språklagen så att även punktskriften omfattas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att verka för stöd till konstnärlig utsmyckning vid byggnation i regi av staten, landstingen, regionerna, kommunerna eller det privata, det som kallas enprocentsregeln, och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insatser för att främja användandet av de skandinaviska språken och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vilka direktiv som vore lämpliga att införa för att enprocentsregeln ska kunna tillämpas bättre och leda till ökad estetisk hållbarhet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska presentera ett nytt helhetsförslag för svensk filmpolitik, i samråd med riksdagens partier och branschens berörda aktörer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra filmbranschens insyn och påverkan via branschråden och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur svensk filmpolitik kan finansieras genom ett nytt och moderniserat filmavtal och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till gemensamma nordiska produktionsincitament för film och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insatser mot illegal hantering av film och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en förutsättningslös utredning om möjligheterna till en differentierad biografavgift för inhemsk film i förhållande till utomeuropeisk film och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om småortsbiografernas framtid och deras vikt för landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur den svenska film- och biografkulturen kan bli mer motståndskraftig i framtiden med hjälp av lärdomar dragna från coronakrisens effekter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kulturarvsfilmproduktioner bör vara ett mål för filmpolitiken och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det nordiska filmpolitiska samarbetet bör utökas och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Internationella Samiska Filminstitutet och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska den politiserade detaljstyrningen vid stödgivning i svensk filmpolitik och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmärksamma svenskbefolkningen i historiska utvandrarbygder och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevara, levandegöra och samla kunskap om utlandssvenskarnas dialekter och kulturer och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta ta fram en svensk kulturkanon och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en immateriell kulturkanon för Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kultur på recept och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att utreda möjligheterna att göra Folkmusikens hus i Dalarna till ett nationellt folkmusikcentrum och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utvärdera Kultursamverkansmodellen i sin helhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa engelska som officiellt andra språk för att locka kapital, företagare, entreprenörer, forskare och arbetskraftsinvandrare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att ta fram åtgärder som säkerställer ambulerande tivolins överlevnad i Sverige liksom för anläggningar som inte är mobila, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att dela in kultursektorn i flera delar då det finns en stor differens inom området, vilket gör att skillnaderna är stora, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det offentliga ska vara ett föredöme genom att större vikt ska läggas vid gestaltning och variation när bostäder, skolor, vårdinrättningar m.m. byggs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en klassikerlista och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla kultursamverkansmodellen och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till språkcentrum samt resursbibliotek för meänkieli och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om civilsamhällets betydelse för att vårda, värna och utveckla de nationella minoriteterna och minoritetsspråken och vikten av goda förutsättningar för det och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att främja ett brett kulturliv där nya digitala kulturella uttryck och mångkultur verkar sida vid sida med traditionella kulturformer och där kulturella och kreativa näringar har goda förutsättningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda effekterna av coronapandemin på kulturlivet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge fler tillgång till kulturlivet och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla kultursamverkansmodellen och inrätta ett nationellt kulturhuvudstadsår och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka det kulturella utbytet med övriga världen och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för de nationella kulturinstitutionerna att sprida sin verksamhet i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om filmpolitiken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inrätta ett nationellt språkcentrum för meänkieli i Övertorneå och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla kultursamverkansmodellen och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör tillsätta en utredning som syftar till att öka mångfalden i finansieringen av kultur och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska stärka sitt engagemang i det internationella kultursamarbetet och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla statliga bidrag och anslag till kulturskapande ändamål ska utformas på ett sätt som bidrar till kvalitetsutveckling och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en ny kulturutredning och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en bred utredning om hur Sveriges filmpolitik bör utvecklas i framtiden för att filmskapare och svensk filmindustri ska få bättre villkor och förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla Dalhalla till en nationell sommarscen för Kungliga Operan för att därmed stimulera spridning av operakonsten såväl geografiskt som befolkningsmässigt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättandet av två nya språkcentrum inom nord- och lule-/pitesamiskt område och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn om hur ansvaret för den samiska kulturen kan koncentreras till Sametinget och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör tillsättas för att ta fram en ny kulturpolitik för 2020-talet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av kultursektorns myndighetsstruktur bör genomföras och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla Kultursamverkansmodellen och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska tillsätta en utredning om bredare finansiering av kulturen i syfte att värna och möjliggöra en mångfald av finansiärer inom kulturområdet och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om konst och arkitektur i det offentliga rummet och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en parlamentarisk utredning om filmpolitiken och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur illegal spridning av filmer kan beivras och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma med förslag om hur man kan stärka villkoren för att spela in film i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla Myndigheten för kulturanalys och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmärksamma allmänheten på svenskbefolkningen i Argentina och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevara, levandegöra och samla kunskap om Argentinasvenskarnas dialekter och kulturer och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det svenska språkets särart skulle kunna hämta inspiration från isländsk språkmodell och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att jämna ut den geografiska kulturklyftan och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en levande breddkultur och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om filmpolitiken i ett kulturpolitiskt perspektiv och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om digitalisering och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kulturkommission med anledning av corona och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Motionsyrkanden som bereds förenklat och avstyrks av utskottet
|
Motion |
Motionärer |
Yrkanden |
|
12. Motioner som bereds förenklat |
||
|
2020/21:448 |
Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) |
2 |
|
2020/21:646 |
Aron Emilsson m.fl. (SD) |
|
|
2020/21:647 |
Aron Emilsson m.fl. (SD) |
|
|
2020/21:786 |
Ola Johansson (C) |
|
|
2020/21:801 |
Cassandra Sundin m.fl. (SD) |
3 och 4 |
|
2020/21:805 |
Angelika Bengtsson m.fl. (SD) |
2 |
|
2020/21:807 |
Aron Emilsson m.fl. (SD) |
1–3 och 5 |
|
2020/21:1703 |
Mikael Damsgaard (M) |
1 |
|
2020/21:2118 |
Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) |
1–7 och 9–11 |
|
2020/21:2122 |
Runar Filper m.fl. (SD) |
1 och 2 |
|
2020/21:2221 |
Aron Emilsson m.fl. (SD) |
1 och 2 |
|
2020/21:2222 |
Angelika Bengtsson m.fl. (SD) |
|
|
2020/21:2223 |
Aron Emilsson m.fl. (SD) |
4 |
|
2020/21:3143 |
Roland Utbult m.fl. (KD) |
2 |
|
2020/21:3175 |
Linda Modig m.fl. (C) |
9 |
|
2020/21:3177 |
Per Lodenius m.fl. (C) |
1, 5, 12 och 13 |
|
2020/21:3249 |
Christer Nylander m.fl. (L) |
3 och 11 |
|
2020/21:3289 |
Anders Åkesson och Martin Ådahl (båda C) |
|
|
2020/21:3336 |
Lotta Finstorp m.fl. (M) |
15, 16 och 18 |
|
2020/21:3455 |
Jan Ericson (M) |
|
|
2020/21:3593 |
Runar Filper (SD) |
1 och 2 |
|
2020/21:3638 |
Anna Sibinska m.fl. (MP) |
14 |