Kulturutskottets betänkande

2020/21:KrU2

 

Idrott, friluftsliv och spel

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, främst med hänvisning till de arbeten som pågår inom olika områden. Motionsyrkandena handlar om idrott, friluftsliv, allmänna samlingslokaler och spelfrågor.

I betänkandet finns 24 reservationer (M, SD, C, V, KD, L) och två särskilda yttranden (M, SD).

 

 

Behandlade förslag

Cirka 120 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2020/21.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

IDROTT

Idrott för alla

Träningsanläggningar

Funktionsnedsättning, parasport m.m.

Långsiktiga villkor för idrottsrörelsen m.m.

Effekter av coronapandemin

Dopning

Stöd till privata aktörer som bedriver barn- och ungdomsidrott

Motorsport

FRILUFTSLIV

Tillgänglighet till naturen

Nordiskt friluftslivssamarbete

Integrering av friluftsliv inom fler samhällssektorer

Åtgärdsplan mot nedskräpning

ALLMÄNNA SAMLINGSLOKALER

Stöd till allmänna samlingslokaler

Allmänna samlingslokaler i krissituationer

Folkparkerna

SPEL

Stänga ute illegala aktörer från spelmarknaden

Matchfixning

Hästsport

E-sport

Reglering av spelmarknaden på europeisk nivå

Motioner som bereds förenklat

Reservationer

1.Idrott för alla, punkt 1 (SD, KD)

2.Träningsanläggningar, punkt 2 (M)

3.Träningsanläggningar, punkt 2 (SD)

4.Träningsanläggningar, punkt 2 (L)

5.Funktionsnedsättning, parasport m.m., punkt 3 (SD)

6.Funktionsnedsättning, parasport m.m., punkt 3 (C)

7.Funktionsnedsättning, parasport m.m., punkt 3 (V)

8.Funktionsnedsättning, parasport m.m., punkt 3 (KD)

9.Långsiktiga villkor för idrottsrörelsen m.m., punkt 4 (L)

10.Effekter av coronapandemin, punkt 5 (C)

11.Stöd till privata aktörer som bedriver barn- och ungdomsidrott, punkt 7 (M)

12.Tillgänglighet till naturen, punkt 9 (C)

13.Nordiskt friluftslivssamarbete, punkt 10 (SD)

14.Integrering av friluftsliv inom fler samhällssektorer, punkt 11 (SD)

15.Åtgärdsplan mot nedskräpning, punkt 12 (SD)

16.Stöd till allmänna samlingslokaler, punkt 13 (C)

17.Allmänna samlingslokaler i krissituationer, punkt 14 (C)

18.Stänga ute illegala aktörer från spelmarknaden, punkt 16 (SD)

19.Stänga ute illegala aktörer från spelmarknaden, punkt 16 (C)

20.Matchfixning, punkt 17 (M)

21.Hästsport, punkt 18 (M)

22.Hästsport, punkt 18 (SD)

23.E-sport, punkt 19 (SD)

24.Reglering av spelmarknaden på europeisk nivå, punkt 20 (L)

Särskilda yttranden

1.Motorsport, punkt 8 (SD)

2.Motioner som bereds förenklat, punkt 21 (M)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21

Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.

Idrott för alla

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:1562 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S),

2020/21:2438 av ClasGöran Carlsson och Monica Haider (båda S) och

2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 9.

 

Reservation 1 (SD, KD)

2.

Träningsanläggningar

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:2124 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 10 och 11,

2020/21:3252 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 6 och

2020/21:3338 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 2.

 

Reservation 2 (M)

Reservation 3 (SD)

Reservation 4 (L)

3.

Funktionsnedsättning, parasport m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:305 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 2,

2020/21:2032 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 51,

2020/21:2124 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 3,

2020/21:2996 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 29 och

2020/21:3176 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 9.

 

Reservation 5 (SD)

Reservation 6 (C)

Reservation 7 (V)

Reservation 8 (KD)

4.

Långsiktiga villkor för idrottsrörelsen m.m.

Riksdagen avslår motion

2020/21:3252 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkandena 1 och 2.

 

Reservation 9 (L)

5.

Effekter av coronapandemin

Riksdagen avslår motion

2020/21:3176 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 14.

 

Reservation 10 (C)

6.

Dopning

Riksdagen avslår motion

2020/21:3073 av Saila Quicklund (M).

 

7.

Stöd till privata aktörer som bedriver barn- och ungdomsidrott

Riksdagen avslår motion

2020/21:3338 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 5.

 

Reservation 11 (M)

8.

Motorsport

Riksdagen avslår motion

2020/21:514 av Josef Fransson (SD) yrkande 1.

 

9.

Tillgänglighet till naturen

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:2704 av Maria Gardfjell m.fl. (MP) yrkandena 1–3 och

2020/21:3176 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 17.

 

Reservation 12 (C)

10.

Nordiskt friluftslivssamarbete

Riksdagen avslår motion

2020/21:2121 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 1.

 

Reservation 13 (SD)

11.

Integrering av friluftsliv inom fler samhällssektorer

Riksdagen avslår motion

2020/21:2121 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 2.

 

Reservation 14 (SD)

12.

Åtgärdsplan mot nedskräpning

Riksdagen avslår motion

2020/21:2121 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 7.

 

Reservation 15 (SD)

13.

Stöd till allmänna samlingslokaler

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:462 av Mikael Larsson (C) och

2020/21:3186 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 16.

 

Reservation 16 (C)

14.

Allmänna samlingslokaler i krissituationer

Riksdagen avslår motion

2020/21:3186 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 24.

 

Reservation 17 (C)

15.

Folkparkerna

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:3314 av Larry Söder (KD) och

2020/21:3595 av Runar Filper (SD).

 

16.

Stänga ute illegala aktörer från spelmarknaden

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:806 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 3 och

2020/21:3176 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 19.

 

Reservation 18 (SD)

Reservation 19 (C)

17.

Matchfixning

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:447 av Robert Halef (KD) yrkandena 1 och 2 samt

2020/21:3337 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 4.

 

Reservation 20 (M)

18.

Hästsport

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:806 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkandena 9 och 10 samt

2020/21:3337 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 3.

 

Reservation 21 (M)

Reservation 22 (SD)

19.

E-sport

Riksdagen avslår motion

2020/21:2120 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkandena 4, 6, 13 och 14.

 

Reservation 23 (SD)

20.

Reglering av spelmarknaden på europeisk nivå

Riksdagen avslår motion

2020/21:3282 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 20.

 

Reservation 24 (L)

21.

Motioner som bereds förenklat

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

Stockholm den 22 april 2021

På kulturutskottets vägnar

Christer Nylander

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Christer Nylander (L), Vasiliki Tsouplaki (V), Viktor Wärnick (M), Lawen Redar (S), Hans Hoff (S), Annicka Engblom (M), Aron Emilsson (SD), Lars Mejern Larsson (S), Ann-Britt Åsebol (M), Angelika Bengtsson (SD), Anna Wallentheim (S), Roland Utbult (KD), Åsa Karlsson (S), Pernilla Stålhammar (MP), Magnus Stuart (M), Cassandra Sundin (SD) och Peter Helander (C).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet 116 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2020/21 som handlar om idrott, friluftsliv, allmänna samlingslokaler och spelfrågor. Av dessa behandlas 73 yrkanden i förenklad form eftersom de tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.

I bilaga 1 finns en förteckning över de förslag som behandlas i detta betänkande. Motionsförslagen som bereds förenklat finns även i bilaga 2.

Information har lämnats till utskottet av företrädare från Riksidrotts-förbundet, Spelmarknadsutredningen, Svenskt Friluftsliv, Folkhälsomyndig-heten samt socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.

Bakgrund

Regeringen tillsatte i juni 2018 en utredning som skulle analysera hästnäringens och idrottens förutsättningar efter omregleringen (Spelmarknadsutredningen). Där ingick även att följa AB Svenska Spels anpassning till den nya spellagen (2018:1138) och att överväga ytterligare åtgärder för att minska skadeverkningar av spel online och på värdeautomater. Metoderna för att stänga ute olicensierat spel, särskilt över internet, skulle också analyseras. Utredningen fick även föreslå andra åtgärder som behövs för att stärka regleringen av spelmarknaden (dir 2018:47). Regeringen beslutade i april 2019 att ge Spelmarknadsutredningen tilläggsdirektiv att även föreslå åtgärder för att begränsa omfattningen av och aggressiviteten i marknadsföringen av spel (dir. 2019:18). Spelmarknadsutredningen lämnade den 29 oktober 2020 delbetänkandet Hästnäringens finansiering på den omreglerade spelmarknaden (SOU 2020:64). Spelmarknadsutredningen, slutredovisade sitt uppdrag i december 2020 (SOU 2020:77). Betänkandena SOU 2020:64 och SOU 2020:77 är ute på remiss och remisstiden går ut den 30 april 2021.

I samband med att förslaget om den nya spellagen lämnades till riksdagen i april 2018 fick Statskontoret i uppdrag att årligen 2019–2022 följa upp och utvärdera omregleringen. Uppföljningen ska redovisas för regeringen i april varje år.

Regeringen tillsatte den 30 november 2020 en utredare som fick i uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka arbetet mot manipulation av resultat inom sport, s.k. matchfixning, och olicensierad spelverksamhet. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 juni 2021.

 

 

Utskottets överväganden

IDROTT

Idrott för alla

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om idrott för alla med hänvisning till att resultaten av de arbeten som pågår på flera håll inte bör föregripas.

Jämför reservation 1 (SD, KD).

Motionerna

ClasGöran Carlsson och Monica Haider (båda S) vill i motion 2020/21:2438 att man ser över möjligheten att ta fram ett handlingsprogram som möjliggör idrott för alla. Motionärerna påtalar att alla barn och unga ska ha rätt att få delta i ett rikt föreningsliv oavsett föräldrarnas inkomst, och att det därför är viktigt att avgifterna är låga. På senare år har avgifterna ökat, framhåller motionärerna, vilket har lett till att fler har fått välja bort idrotten och föreningslivet. Motionärerna påtalar att det inte ska vara en klassfråga att utöva en idrott. Även Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S) framhåller i motion 2020/21:1562 vikten av att verka för att ge barn tillgång till en jämlik fritid oavsett var man bor eller föräldrarnas ekonomi. 

Roland Utbult m.fl. (KD) anser i kommittémotion 2020/21:3143 yrkande 9 att en bred översyn av det offentligas stöd till och främjande av hälsorelaterad aktivitet och friskvård bör genomföras. En sådan översyn bör enligt motionärerna särskilt uppmärksamma äldres, barns och personer med funktionsnedsättnings möjligheter till rörelse och motion.

Bakgrund

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg. omr. 17) anger reger-ingen:

En av utgångspunkterna för statens stöd till idrotten är att idrotten inom Riksidrottsförbundet (RF) ska vara öppen för alla och redo att möta förändringar som sker i samhället […]

Vidare anser regeringen att insatser behöver ske för att stärka integreringen av personer med funktionsnedsättning inom idrotten.

I den frihet som idrottsrörelsen har att fördela statens stöd till idrotten ingår ett betydande ansvar att utforma bidragsreglerna så att de medverkar till att statens mål med stödet förverkligas. Nuvarande bidragsregler har medfört en bidragsfördelning som bekräftar och stärker ojämlikhet i samhället till förmån för socioekonomiskt starka områden på bekostnad av områden med socioekonomiska utmaningar respektive till förmån för pojkars idrottande på bekostnad av flickors idrottande. Regeringen avser därför föra nära dialog med Riksidrottsförbundet (RF) för att förändringar av bidragsreglerna som medför ökad jämlikhet och jämställdhet inom idrotten kan komma till stånd.

Barnrättsperspektivet inom idrotten behöver stärkas bl.a. med inriktning på att attrahera barn och ungdomar från grupper som i dag är underrepresenterade inom föreningsidrotten. I det ingår att större möjlighet ges att påbörja idrottandet högre upp i åldrarna. Det är viktigt att alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att delta och vara en del av idrottsrörelsen. Vid alla åtgärder som rör ett barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Idrotten ska vara en trygg plats för alla, oavsett bakgrund, funktionsnedsättning, ambitionsnivå och andra förutsättningar. Regeringen vill betona vikten av att idrotten även beaktar hbtq- och jämställdhetsfrågor i sin verksamhet.

Regeringen beslutade i april 2020 att utse en särskild utredare som ska lämna förslag på åtgärder som främjar fysisk aktivitet (dir. 2020:40). Regeringen har bedömt att utredningen ska ha formen av en kommitté. Kommittén ska genom utåtriktat arbete bl.a. öka den allmänna kunskapen om de positiva effekter som fysisk aktivitet bidrar till. Kommittén ska knyta en eller flera referensgrupper till sig med representanter från regioner, kommuner, det civila samhället, idrottsrörelsen och friluftsorganisationer, näringslivet samt forskarsamhället. I uppdraget ingår även att sprida framgångsfaktorer och goda exempel på metoder som främjar fysisk aktivitet i befolkningen samt lämna förslag på åtgärder som främjar fysisk aktivitet. Samordnaren ska vid genomförandet av uppdraget bl.a. särskilt beakta sårbara grupper som barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 mars 2023.

Regeringen gav i juni 2020 Statskontoret i uppdrag att analysera hur befintliga statsbidrag till kultur- och fritidsområdet på ett bättre sätt kan bidra till att skapa förutsättningar för en aktiv fritid för personer med funktions-nedsättning. Statskontoret ska också lämna förslag på hur mottagande av statsbidrag ytterligare skulle kunna främja ökad tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2021.

Riksidrottsförbundet (RF) har förlängt sitt mångåriga samarbete med AB Svenska Spel. Det nya avtalet är värt totalt 42 miljoner kronor under två år. Det trädde i kraft den 1 januari 2021 och består av flera delar, bl.a. Tillsammans för fler i rörelse, för att sänka tröskeln till rörelse.

Enligt RF är det en central roll för idrottsrörelsen att bredda rekryteringen och nå grupper av unga där nivån av fysisk inaktivitet är hög. I arbetet som pågår inom idrottsrörelsen med Strategi 2025, där man vill få fler att hålla igång hela livet, finns fem prioriterade områden, där bl.a. inkluderande idrott för alla ingår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill, i likhet med motionärerna, framhålla vikten av att uppnå mål och syfte med statsbidragen till idrotten, att ge möjlighet för alla i Sverige att motionera och idrotta och främja en god folkhälsa. Idrottsverksamheten ska bidra till att bryta socioekonomiska mönster och könsstereotypa normer, inkludera personer med funktionsnedsättning och möta de förändringar som sker i samhället. Regeringen konstaterar, som framgår ovan, att nuvarande bidragsregler har medfört en bidragsfördelning som bekräftar och stärker ojämlikhet i samhället, till nackdel för bl.a. områden med socioekonomiska utmaningar. Regeringen avser därför att föra en nära dialog med RF för att förändra bidragsreglerna för att öka jämlikhet och jämställdhet inom idrotten. Utskottet välkomnar en sådan dialog.

Utskottet välkomnar också regeringens ovannämnda uppdrag som innebär att bl.a. ta fram förslag på åtgärder som främjar fysisk aktivitet för sårbara grupper som barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning samt regeringens uppdrag till Statskontoret att bl.a. analysera hur befintliga statsbidrag till fritidsområdet kan skapa bättre förutsättningar för en aktiv fritid för personer med funktionsnedsättning.

Med hänvisning till att resultaten av de arbeten som pågår inte bör föregripas avstyrker utskottet motionerna 2020/21:1562 (S), 2020/21:2438 (S) och 2020/21:3143 (KD) yrkande 9.

Träningsanläggningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om träningsanläggningar med hänvisning till den information som tagits fram och att resultatet av Centrum för idrottsforsknings pågående uppdrag inte bör föregripas.

Jämför reservation 2 (M), 3 (SD) och 4 (L).

Motionerna

Lotta Finstorp m.fl. (M) anser i kommittémotion 2020/21:3338 yrkande 2 att en utredning bör tillsättas i syfte att identifiera nya finansieringsformer för att stödja investeringar i anläggningar i kommuner. Motionärerna påtalar att kommunerna inte sällan tvingas prioritera bort renovering och byggande av nya idrottsanläggningar på grund av ekonomiska skäl.

Angelika Bengtsson m.fl. (SD) framhåller i kommittémotion 2020/21:2124 yrkande 10 behovet av en nationell satsning som ser över anläggningsbristen inom idrotten och hur man kan bygga och/eller renovera bort bristen. I samma motion yrkande 11 vill motionärerna utreda möjligheten att införa en anläggningsfond liknande lokal- och anläggningsfonden (LOA-fonden) i Danmark.

Christer Nylander m.fl. (L) anser i kommittémotion 2020/21:3252 yrkande 6 att det bör skapas en utvecklingsfunktion för idrottsanläggningar för att möta behovet av inspiration, kunskapsutveckling, kunskapsspridning och rådgivning till kommuner, ideella föreningar, myndigheter och andra samhällsfunktioner.

Bakgrund

Sveriges fem största idrottsförbund för inomhusidrott (basketboll-, gymna-stik-, handboll-, innebandy- och volleybollförbundet) genomförde från oktober 2019 till augusti 2020 tillsammans med White Arkitekter projektet Framtidens idrottshall. Projektet beskriver flera olika funktioner som kan finnas i en idrottshall och hur man på ett optimalt sätt kombinerar dessa för att alla ytor ska kunna vara flerfunktionella och därmed kostnadseffektiva. Konceptet framtidens idrottshall är tänkt att kunna användas av kommunala och privata aktörer som mall och inspiration i byggandet av moderna idrottshallar, för såväl träning som skolundervisning i idrott och hälsa. Idrottshallen ska också kunna nyttjas till tävling på lägre nivåer inom respektive idrott.

Regeringen gav i oktober 2020 Boverket i uppdrag att ta fram ett underlag om hur kunskap om anläggningar och utemiljöer för idrott och fritid kan utvecklas. Uppdraget redovisades i februari 2021 i rapporten Miljöer för idrott och fritid – Hur kan kunskap utvecklas, samlas och förmedlas (2021:6). I rapporten identifierar Boverket några utvecklingsområden som rör anläggningar och utemiljöer för idrott och fritid samt föreslår att regeringen ska att ta fram en nationell strategi för aktiverande miljöer. Uppdraget genomfördes i samverkan med bl.a. Folkhälsomyndigheten, Utredningen om främjande av ökad fysisk aktivitet, Riksidrottsförbundet, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Kommuner och Regioner.

Regeringen beslutade i januari 2021 att ge Centrum för idrottsforskning (CIF) i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av behovet av ändamålsenliga anläggningar och utemiljöer för idrott och andra former av hälsofrämjande fysisk aktivitet. Regeringen uppgav att CIF bl.a. ska titta på hur anläggnings- och utemiljösituationen ser ut för olika idrotter och friluftsaktiviteter, men också för olika samhällsgrupper i olika delar av landet. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 15 april 2022.

Kommunsektorn står för huvuddelen av finansieringen av anläggningar för kultur, fritid och idrott. Kommunerna är i allmänhet involverade i finansieringen av de flesta idrotts- och fritidsanläggningar oavsett ägande och driftsformer.

Ett av Idrottslyftets prioriterade områden är att öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer och därför avsätter RF årligen medel till ett anläggnings- och idrottsmiljöstöd. Ett nytt ramverk för stödet började gälla den 1 januari 2017. Det finns sju olika stöd som går att söka inom anläggningsstödet; stöd till nya aktivitetsytor, mindre projekt (upp till 400 000 kronor i stöd), stöd till nya aktivitetsytor, större projekt (över 400 000 kronor i stöd), stöd till energi- och miljöprojekt, stöd till renoveringsprojekt, stöd till säkerhetsprojekt, stöd till utrustning för parasport och stöd till speciella anläggningssatsningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill betona vikten av att det finnas ett rikt utbud av idrottsanläggningar och idrottsmiljöer som är tillgängliga och välkomnande för alla i samhället. Tillgång till anläggningar och idrottsmiljöer är en avgörande faktor för att kunna bedriva idrottsverksamhet. Utskottet välkomnar projektet Framtidens idrottshall, Boverkets rapport om miljöer för idrott och fritid samt CIF:s uppdrag att göra en fördjupad analys av behovet av ändamålsenliga anläggningar och utemiljöer för idrott och andra former av hälsofrämjande fysisk aktivitet. Med hänvisning till den information som nu finns och det arbete som pågår, som inte bör föregripas, avstyrker utskottet motionerna 2020/21:2124 (SD) yrkandena 10 och 11, 2020/21:3252 (L) yrkande 6 och 2020/21:3338 (M) yrkande 2.

Funktionsnedsättning, parasport m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag som rör personer med funktionsnedsättning med hänvisning till att resultatet av Statskontorets uppdrag inte bör föregripas.

Jämför reservation 5 (SD), 6 (C), 7 (V) och 8 (KD).

Motionerna

Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) anser i kommittémotion 2020/21:305 yrkande 2 att regeringen bör tillsätta en utredning om hur personer med funktions-nedsättning ska kunna kompenseras för dyrare utrustning än genomsnittsidrottarens och att regelverket för förskrivning av hjälpmedel även bör inkludera rätten till hjälpmedel för fritidsaktiviteter.

Angelika Bengtsson m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2020/21:2124 yrkande 3 att det bör införas en nationell strategi för idrottande och tävlingar för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Enligt motionärerna har denna grupp ofta svårt att hitta en meningsfull fritid, de drabbas lätt av isolering, inaktivitet och mental ohälsa och fördomar från omvärlden hindrar den här gruppen från att delta på ett naturligt sätt i samhället.

För att underlätta för personer med funktionsnedsättning att delta i fysiska aktiviteter och idrott påtalar Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) i kommittémotion 2020/21:2032 yrkande 51 vikten av att samhället strävar efter att det finns tillgängliga träningsanläggningar spridda geografiskt över hela landet och av att man vid all nybyggnad och renovering av befintliga anläggningar säkerställer tillgängligheten.

Per Lodenius m.fl. (C) anser i kommittémotion 2020/21:3176 yrkande 9 att en utredning bör tillsättas som tittar på frågor för att undanröja praktiska hinder för personer med funktionsnedsättning och underlätta utövande och tävlande inom parasport.

Pia Steensland m.fl. (KD) påtalar i kommittémotion 2020/21:2996 yrkande 29 att kostnaden för specialanpassad idrottsutrustning för parasporter gör att många inte kan delta i de idrotter som de tycker är roliga och att detta behöver belysas.

Bakgrund

Regeringen gav i mars 2019 Myndigheten för delaktighet i uppdrag att kartlägga den enskildes tillgänglighet till hjälpmedel för fritidsaktiviteter och kartlägga insatser som leder till att en aktiv fritid för personer med funktionsnedsättning främjas lokalt och regionalt. Uppdraget skulle genomföras i samverkan med Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Sveriges Kommuner och Landsting[1] och i dialog med relevanta organisationer. Uppdraget redovisades i mars 2020 i rapporten Aktiv fritid Redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga lokala och regionala satsningar samt tillgången till fritidshjälpmedel (2020:6).

Några av slutsatserna i rapporten var följande:

       Personer med funktionsnedsättning har inte samma möjligheter att ha en aktiv och meningsfull fritid som befolkningen i övrigt, bl.a. på grund av dålig ekonomi, otillgängliga transporter och bristande tillgänglighet.

       Det finns många lokala fritidsaktiviteter där personer med funktions-nedsättning kan delta, men skillnaderna är stora över landet. Det gäller både tillgängliga generella aktiviteter och riktade aktiviteter till personer med funktionsnedsättning. Skillnader finns även mellan olika grupper av personer med funktionsnedsättning.

       Med små ansträngningar går det att förbättra förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att ha en aktiv fritid.

       Den som behöver fritidshjälpmedel behöver nästan alltid köpa dessa på egen hand. Det kräver både god ekonomi, kunskap och ett driv vilket inte alla har och därför blir tillgången till fritidshjälpmedel inte jämlik.

Kartläggningen bereds inom Socialdepartementet.

 

Regeringen gav i juni 2020 Statskontoret i uppdrag att analysera hur befintliga statsbidrag till kultur- och fritidsområdet på ett bättre sätt kan bidra till att skapa förutsättningar för en aktiv fritid för personer med funktionsnedsättning. Statskontoret ska också lämna förslag på hur mottagande av statsbidrag ytterligare skulle kunna främja ökad tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2021.

Av RF:s webbplats framgår att stöd till utrustning för parasport går att söka och att syftet med stödet är att öka tillgängligheten för barn och unga med funktionsnedsättning. Stödet får beviljas för viss fast eller större utrustning som är en del av aktivitetsytan. Stöd får också beviljas till individuell tävlings- och träningsutrustning under förutsättning att den ägs av föreningen och därmed kan användas av flera utövare.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av Myndigheten för delaktighets rapport som redovisas ovan har personer med funktionsnedsättning inte samma möjligheter att ha en aktiv och meningsfull fritid som befolkningen i övrigt, och fritidshjälpmedel behöver nästan alltid köpas på egen hand. Utskottet ser därför positivt på regeringens uppdrag till Statskontoret att bl.a. analysera hur befintliga statsbidrag på ett bättre sätt kan bidra till att skapa förutsättningar för en aktiv fritid för personer med funktionsnedsättning. Utskottet anser att resultatet av Statskontorets uppdrag inte bör föregripas och avstyrker därför motionerna 2020/21:305 (V) yrkande 2, 2020/21:2032 (SD) yrkande 51, 2020/21:2124 (SD) yrkande 3, 2020/21:2996 (KD) yrkande 29 och 2020/21:3176 (C) yrkande 9.  

Långsiktiga villkor för idrottsrörelsen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om bl.a. långsiktiga villkor för idrottsrörelsen och en översyn av regelverken kring offentligt stöd för idrotten.

Jämför reservation 9 (L).

Motionen

Christer Nylander m.fl. (L) framhåller i kommittémotion 2020/21:3252 yrkande 1 att ett stabilt och långsiktigt stöd till idrottsrörelsen gör att man kan behålla den omfattande föreningsverksamhet som bedrivs i alla landets kommuner. I samma motion yrkande 2 framhåller motionärerna behovet av en samlad översyn av de regelverk som finns för offentligt stöd till idrotten. En sådan översyn bör enligt motionärerna sikta på fortsatt frihet under ansvar, goda ekonomiska villkor och minskad byråkrati men också vara tydlig med vilka värderingar som inte kan tolereras i verksamheter som får offentligt stöd.

Bakgrund

I såväl riksdagsbeslutet 1999[2] som riksdagsbeslutet 2009[3] fastställdes den principiella ansvarsfördelningen mellan staten och idrottsrörelsen som innebär att staten anger de mål och syften som staten har med sin bidragsgivning medan Riksidrottsförbundet (RF) fördelar statsbidrag till idrottsverksamhet i enlighet med vad regeringen bestämmer. Idrottsrörelsen formulerar själv målen för sin verksamhet. I proposition 1998/99:107 angavs bl.a.:

Idrottsrörelsen bör själv, inom de ramar som staten sätter upp, ta ansvar för fördelningen av statsbidraget. I detta ligger även att ta ansvar för administration, organisation samt uppföljning av hur bidraget används. Regeringen anser till skillnad mot Idrottsutredningen att staten som bidragsgivare inte till någon del skall ställa upp mål för idrottsrörelsens egen verksamhet. Detta skall göras av idrottsrörelsen själv. Staten skall däremot ställa upp mål och riktlinjer för sin bidragsgivning.

Denna grundläggande princip för ansvarsfördelningen mellan staten och idrottsrörelsen är ändamålsenlig. Genom att ange syftet med bidragsgivningen anger staten en viljeinriktning för vad staten förväntar sig att bidraget främst skall leda till. Däremot föreskrivs inte hur detta skall gå till.

Idrottsrörelsen skall vara fri och självständig. Däremot är det statens ansvar att, gentemot såväl idrottsrörelsen som samhället i övrigt, vara tydlig i fråga om vad staten vill uppnå med statsbidraget.

Statens utgifter styrs av politiska mål och den förvaltningspolitiska processen kräver offentlig insyn och kontroll. Dessa mål och offentlighetskrav måste balanseras mot idrottsrörelsens självklara rätt att vara fri och oberoende. Statens bidrag måste därför utformas på ett sådant sätt så att det stödjer och stimulerar sådan verksamhet som ideella organisationer i demokratisk ordning fattat beslut om.

I proposition 2018/19:126 gjorde regeringen följande bedömning om uppföljning av statens stöd till idrotten:

Centrum för idrottsforskning (CIF) bör ansvara för att genomföra en regelbunden och långsiktig uppföljning av statens idrottsstöd. Uppföljningen bör göras i form av en fortlöpande bevakning av det statliga idrottsstödets betydelse utifrån ett antal indikatorer, fördjupade analyser och kompletterande forskning samt genom en bevakning av forsknings-resultat med relevans för statens stöd till idrotten.

CIF, som är en del av Gymnastik- och idrottshögskolan, följer upp statens stöd till idrotten, och gör sedan 2010 årligen fördjupade analyser i ämnen som regeringen bestämmer, och genomför dessutom en regelbunden och långsiktig statistisk uppföljning av statens idrottsstöd med hjälp av ett indikatorsystem.

För 2021 tilldelades anslaget 13:1 Stöd till idrotten inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1 966 811 kronor (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:KrU1, rskr 2020/21:106). Därutöver har idrottsrörelsen erhållit 1 835 miljoner kronor från april 2020–februari 2021 för att mildra coronapandemins ekonomiska konsekvenser. Regeringen lämnade vidare i april 2021 proposition 2020/21:166, och föreslog där en ökning av anslaget med 1 020 000 000 kronor för att ytterligare mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:251). Dessutom föreslog regeringen i samma proposition att det skulle införas ett nytt anslag, 1:28 Evenemangsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv, på statens budget med 3 miljarder kronor. Anslaget får användas för utgifter för stöd till evenemang som planerats genomföras under perioden juli–december 2021 men som till följd av restriktioner med anledning av spridningen av covid-19 inte har kunnat genomföras eller har begränsats i stor utsträckning. Det gäller exempelvis idrotts- och sportevenemang. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:250).

Utskottets ställningstagande

Ett långsiktigt och stabilt stöd till idrottsrörelsen är enligt utskottet en förutsättning för att kunna bedriva en omfattande idrottsverksamhet i alla landets kommuner. Utskottet anser att det statliga stödet till idrottsrörelsen är och har varit stabilt och långsiktigt, och vill framhålla att idrottsrörelsen också med anledning av coronapandemin har fått ett omfattande kompensationsstöd. Utskottet anser inte att den av riksdagen fastställda principiella ansvarsfördelningen mellan staten och idrottsrörelsen ska ändras, där staten anger de mål och syften som staten har med sin bidragsgivning och RF fördelar statsbidrag till idrottsverksamhet i enlighet med vad regeringen bestämmer, men själv formulerar målen för sin verksamhet. Utskottet vill också, i likhet med vad motionärerna gör, betona vikten av att idrottsrörelsen är fri och självständig. Utskottet anser inte att motionsyrkandena bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och motion 2020/21:3252 (L) yrkandena 1 och 2 avstyrks.

Effekter av coronapandemin

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsförslag om att tillsätta en utredning om bl.a. hur coronapandemin har påverkat jämställdheten inom idrotten. Utskottet hänvisar till att pågående analys av coronapandemins påverkan på idrottsrörelsen inte bör föregripas.

Jämför reservation 10 (C).

Motionen

Per Lodenius m.fl. (C) anser i kommittémotion 2020/21:3176 yrkande 14 att man bör tillsätta en utredning om jämställdhet och hur bl.a. effekterna av coronapandemin påverkar villkoren för jämställd idrott.

Bakgrund

Förutom de ordinarie anslagsmedlen har idrotten under april 2020 till februari 2021 tillförts ytterligare 1 835 miljoner kronor i krisstöd. Syftet med krisstöden har varit att mildra coronapandemins ekonomiska konsekvenser för idrottsverksamheter i hela landet, särskilt för barn och unga. Regeringen lämnade i april 2021 propositionen 2020/21:166 och föreslog en ökning av anslaget med 1 020 000 000 kronor för att ytterligare mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:251).

RF har i sin rapport, Idrottsrörelsen och corona – scenarioplanering 2021–2022 analyserat effekterna för idrottsrörelsen av corona 2020. Rapporten pekar på att de fyra kategorier av föreningar och förbund som påverkats mest är de föreningar och förbund som

  1. har en stor del av sina intäkter från verksamheter som samlar många personer på samma plats samtidigt
  2. har mycket närkontakt i sin idrott, i synnerhet kampidrotterna
  3. äger eller driver sin anläggning eller hyr idrottslokal av privat fastighetsägare
  4. har många anställda.

RF anger att det i det material som finns tillgängligt inte finns något som tyder på att ojämställdheten inom idrottsrörelsen har ökat på grund av coronapandemin.

Regeringen beslutade i januari 2021 att ge CIF i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av coronapandemins påverkan på idrottsrörelsen. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 15 april 2022.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att ojämställdheten inom idrottsrörelsen inte har ökat på grund av coronapandemin enligt RF:s rapport, och anser vidare att CIF:s pågående analys av coronapandemins påverkan på idrottsrörelsen inte bör föregripas. Utskottet avstyrker motion 2020/21:3176 (C) yrkande 14.

Dopning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en fristående dopningsenhet. Utskottet hänvisar till att yrkandet får anses tillgodosett.

 

Motionen

Saila Quicklund (M) framhåller i motion 2020/21:3073 att regeringen bör ta initiativ till att skapa en fristående antidopningsenhet.

Bakgrund

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 17) anger regeringen:

RF ansvarar för antidopningsarbetet inom idrottsrörelsen. Världsantidopningsbyrån (WADA) har beslutat att ett riksidrottsförbund inte får vara huvudman för idrottens antidopningsarbete fr.o.m. 2021. RF har därför meddelat sin avsikt att förlägga antidopningsarbetet i en ny oberoende organisation och föreslagit att staten ska fördela medel till idrottens antidopningsarbete även fortsättningsvis. RF har även uttalat att de ser WADA som en modell för hur en nationell antidopningsorganisation i Sverige bör arbeta framöver. Regeringen gör bedömningen att en nationell antidopningsorganisation utanför RF behövs för att uppfylla kodens bestämmelser, att de statliga bidragen bör gå till en sådan organisation och att regeringen bör medverka bl.a. genom att utse representanter i en sådan organisation.

Sedan den 1 januari 2021 drivs det svenska antidopningsarbetet i ett separat bolag, Antidoping Sverige AB (ADSE). Bolaget ägs av Antidopingstiftelsen. Stiftelsen ska bestå av ordförande plus tre till nio ledamöter. Styrelsens ledamöter ska vara oberoende idrottsorganisationer som RF, specialidrottsförbunden och Sveriges Olympiska Kommitté, vilket är ett krav i världsantidopningskoden.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till att det svenska antidopningsarbetet sedan den 1 januari 2021 drivs av ett separat bolag, ADSE, får motionsyrkandet anses tillgodosett. Motion 2020/21:3073 (M) avstyrks.

Stöd till privata aktörer som bedriver barn- och ungdomsidrott

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om stöd till privata aktörer inom barnidrotten. Utskottet hänvisar till att den princip som tidigare beslutats i frågan är relevant och viktig även i dag.

Jämför reservation 11 (M).

Motionen

Lotta Finstorp m.fl. (M) anser i kommittémotion 2020/21:3338 yrkande 5 att man bör utreda möjligheten att förändra befintlig lagstiftning så att även privata aktörer kan söka stöd för att bedriva barn- och ungdomsidrott. Motionärerna påtalar att det finns skillnader i flickors och pojkars idrottsutövande. Pojkar idrottar längre upp i åldrarna i lag, medan flickor i högre grad ägnar sig åt individuella sporter som dans och ridning, ofta i privata dansstudiors och stall.

Bakgrund

I propositionen Statens stöd till idrotten (prop. 2008/09:126) föreslog regeringen att den ordning som gällde, att RF fördelar statens stöd till idrotten, skulle bestå. Riksdagen biföll propositionen (bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243)

Regeringen angav följande skäl för sin bedömning:

Verksamhet som innehåller motion och idrott finns på skolområdet, vid privata och kommunala gym samt inom ett stort antal idrottsorganisationer. Under en stor del av 1900-talet fördelade RF även statligt stöd till utomstående idrotts- och friluftsorganisationer. Sedan 2000 förmedlar RF sådant statligt stöd enbart till de egna medlemsförbunden och till Sveriges Olympiska Kommitté.

Principen att endast idrottsorganisationer som är anslutna till RF eller dess medlemsförbund är bidragsberättigade innebär att stödet är lätt administrerat och förutsägbart. Med en enad idrottsrörelse under ett gemensamt riksförbund skapas de nödvändiga organisatoriska förutsättningarna för att staten ska kunna delegera ansvar och inflytande i anslagsfrågor till idrottens egen organisation. Idrotten får då också själv definiera vilka organisationer som bedriver idrott och vilka som inte gör det.

RF samlar det stora flertalet av landets idrottsorganisationer. Några specialidrottsförbund (SF) som exempelvis Svenska Budo & Kampsportsförbundet har dessutom utökat antalet sektioner och organiserar därigenom fler idrotter. Det finns dock organisationer som av olika skäl står utanför och därmed är exkluderade från statens stöd till idrott. Några av dessa har nekats inträde i RF eftersom de inte uppfyller ett eller flera av RF:s villkor för medlemskap […]

Ett förändrat system med innebörden att statens stöd till idrott även ska kunna ges till utanförstående organisationer kan innebära att regeringen själv måste avgöra vilka aktiviteter som ska anses berättigade till stöd vilket skulle kunna begränsa idrottsrörelsens självständighet och vilja till utveckling av idrottsbegreppet. Den nuvarande ordningen förutsätter emellertid att RF har en generös inställning till att acceptera nya medlemmar och att olika SF även i fortsättningen visar en öppenhet mot nya idrotter, grenar och stilar. Det är vidare viktigt att idrottens organisationer i sin användning av statliga bidrag inte otillbörligen snedvrider konkurrensen med utomstående näringsidkare.

Av enkätstudien Ungdomsbarometern 2019 framkommer att idrottande i egen regi bland 1516 åringar var den vanligaste motionsformen, med över 50 procent i svarsfrekvens. På andra plats kom idrott i privat regi, vilket ca 47 procent uppgav sig utöva. På tredje plats kom föreningsidrotten, som ca 45 procent av de svarande ansåg sig utöva. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg. omr. 17) anges att ett övergripande mönster är att barns och ungdomars idrottande i alla åldrar minskade påtagligt i antalet deltagartillfällen i föreningsidrotten i förhållande till populationen under 2008–2018.

Inom idrottsrörelsen pågår ett omfattande förändringsarbete under namnet Strategi 2025. Förändringsarbetet ska enligt RF framför allt leda till att fler ska vilja och kunna idrotta i förening – hela livet.

Utskottets ställningstagande

Som framgår ovan angavs i den idrottspolitiska propositionen (prop. 2008/09:126), som beslutades av riksdagen, att principen att endast idrottsorganisationer som är anslutna till RF eller dess medlemsförbund är bidragsberättigade innebär att stödet är lätt administrerat och förutsägbart. Vidare angavs att ett förändrat system med innebörden att statens stöd till idrott även ska kunna ges till utanförstående organisationer kan innebära att regeringen själv måste avgöra vilka aktiviteter som ska anses berättigade till stöd, vilket skulle kunna begränsa idrottsrörelsens självständighet. Utskottet anser att denna princip och denna slutsats är relevanta och viktiga även i dag. De bidrar till en fri och självständig idrottsrörelse. Utskottet vill dock nämna att det i propositionen också angavs att ett system där RF fördelar medlen till medlemsförbund förutsätter att RF har en generös inställning till att acceptera nya medlemmar.

Det kan vidare noteras att idrottande i förening minskat under de senaste åren, och av den anledningen välkomnar utskottet RF:s arbete med Strategi 2025 som syftar till att fler ska vilja och kunna idrotta i förening hela livet.

Sammanfattningsvis anser utskottet att motion 2020/21:3338 (M) yrkande 5 inte bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida varför yrkandet avstyrks.

Motorsport

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om motorsport.

Jämför särskilt yttrande 1 (SD).

Motionen

Josef Fransson (SD) framhåller i motion 2020/21:514 yrkande 1 vikten av att värna motorsporten. Motionären påtalar att värdet av motorsport och motorhobby är stort, men att dess utövare många gånger motarbetas av andra intressen i samhället. Motionären vill därför lyfta fram goda sidor hos motorsporten och visa på den samhällsnytta som den för med sig. Motionären betonar att motorintresset är en gemenskap som delas av många, oavsett ålder, kön och bakgrund. Idrott i allmänhet och motorsport i synnerhet hjälper enligt motionären samhällets unga till skötsamhet och en meningsfull fritid.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att motorsporten, i likhet med många andra sporter, bör värnas och vill i likhet med motionären framhålla att det finns många goda sidor som bör lyftas fram när det gäller motorsport som bl.a. gemenskap mellan åldrar och att det ger en meningsfull fritid för många. Utskottet anser inte att motionsyrkandet bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därmed motion 2020/21:514 (SD) yrkande 1.

FRILUFTSLIV

Tillgänglighet till naturen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om tillgänglighet till naturen. Utskottet hänvisar bl.a. till det arbete som pågår inom området.

Jämför reservation 12 (C).

Motionerna

Per Lodenius m.fl. (C) påtalar i kommittémotion 2020/21:3176 yrkande 17 värdet av ett mer tillgängligt friluftsliv. Motionärerna framhåller att intresset för friluftslivet har ökat under coronapandemin och att fler initiativ bör tas för att göra friluftslivet tillgängligt för en större krets. Motionärerna anser att Friluftslivets år, som pågår under 2021, borde göras till ett återkommande arrangemang vart fjärde år.

Maria Gardfjell m.fl. (MP) anser i motion 2020/21:2704 att det behövs ett naturkliv. Motionärerna vill göra naturen till en självklar del av fler människors vardag och helg, med fler kollektivtrafiklinjer till naturområden och fler jobb i skog och mark genom fler vandringsleder (yrkande 1). Motionärerna anser vidare att det bör formuleras ett friluftslivsmål om tillgänglighet till naturen, där det i genomsnitt ska vara max en kilometer från bostaden till ett naturreservat eller något annat särskilt värdefullt natur- eller friluftsområde (yrkande 2). Motionärerna framhåller i yrkande 3 vikten av grön återhämtning. Motionärerna påtalar att många under coronapandemin har vallfärdat till naturen, som har blivit en plats för trygghet i en tid av oro. Motionärerna påtalar att vistelse i naturen bl.a. minskar stress och förbättrar hälsan och välmåendet.

Bakgrund

Målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv, och allemansrätten är en grund för friluftslivet. Alla människor ska ha möjlighet till naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Fyra av de tio uppföljningsbara målen för friluftslivspolitiken är Tillgänglig natur för alla, Tillgång till natur för friluftsliv, Attraktiv tätortsnära natur och Friluftsliv för god folkhälsa.

Naturvårdsverket har i sin uppföljning av målen för friluftslivspolitiken som gjordes 2019[4] bedömt att utvecklingsinriktningen för målet Tillgänglig natur för alla är positiv, och att många kommuner har genomfört arbete för att öka tillgängligheten till natur. Information om var naturområden finns och hur man tar sig ut i naturen är enligt regeringen viktig för att fler ska ta sig ut i naturen, liksom friluftsorganisationernas och föreningarnas arbete. När det gäller målen Tillgång till natur och friluftsliv samt Attraktiv tätortsnära natur är enligt Naturvårdsverket utvecklingsinriktningen oklar. Såväl Naturvårds-verket som regeringen konstaterar att det saknas kunskapsunderlag. Naturvårdsverket konstaterar att målet Friluftsliv för god folkhälsa bedöms neutralt, och har både en positiv och en negativ utvecklingsinriktning. Det positiva är att det nationella, regionala och lokala arbetet för, och kunskapen om, att främja friluftsliv för god folkhälsa har stärkts.

Kulturutskottet beslutade den 1 december 2020 att genomföra en uppföljning och utvärdering på området friluftsliv. Inriktningen är att fyra av friluftslivspolitikens tio mål särskilt ska följas upp: Allemansrätten, Tillgång till natur för friluftsliv, Attraktiv tätortsnära natur och Ett rikt friluftsliv i skolan. Uppföljningen föreslås fokusera på tre frågeställningar. Den första frågeställningen är friluftslivspolitikens åtgärder och insatser sedan Naturvårdsverkets senaste uppföljning 2019. Den andra frågeställningen är friluftsliv och coronapandemin. Fokus ligger här på tre av de valda målen Allemansrätten, Tillgång till natur för friluftsliv och Attraktiv tätortsnära natur. Den tredje frågeställningen är att inhämta kunskap för att bidra med bättre förståelse av orsakerna bakom den negativa utvecklingen av målet Ett rikt friluftsliv i skolan.

Friluftslivets år 2021 leds av Svenskt Friluftsliv med stöd av bl.a. Naturvårdsverket och handlar om att lyfta friluftslivet, att få fler människor att prova friluftsliv och långsiktigt fortsätta samt öka medvetenheten om friluftslivets värden och allemansrätten. Varje månad under 2021 kommer aktiviteter med olika teman för att belysa friluftslivets olika delar att arrangeras, och under året kommer ca 150 olika aktörer inom friluftsliv att vara inblandade för att få fler att prova friluftsliv. En uppföljning av Friluftslivets år ska göras av Naturvårdsverket under 2022. Projektet slutredovisar till Naturvårdsverket i juni 2022, och därefter ska Naturvårdsverket göra en sammanställning som beräknas vara klar sen hösten 2022.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill i likhet med motionärerna betona värdet och vikten av ett tillgängligt friluftsliv, och ser med tillfredsställelse att utvecklingsinriktningen för målet Tillgänglig natur för alla är positiv och att många kommuner har genomfört arbete för att öka tillgängligheten till naturen. Utskottet vill också påminna om den uppföljning och utvärdering som utskottet genomför som bl.a. har inriktningen på friluftslivspolitikens mål Tillgång till natur för friluftsliv och Attraktiv tätortsnära natur. När det gäller om Friluftslivets år återkommande bör arrangeras vill utskottet först välkomna de aktiviteter som arrangeras under året, men anser att resultaten av den kommande uppföljningen av Friluftslivets år inte bör föregripas. Utskottet vill också i likhet med motionärerna betona att friluftsliv med vistelse i naturen har flera positiva hälsoeffekter, såväl fysiskt som psykiskt; friluftsliv ger möjlighet till fysisk aktivitet, avkoppling, rekreation och återhämtning. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2020/21:2704 (MP) yrkandena 1–3 och 2020/21:3176 (C) yrkande 17.

Nordiskt friluftslivssamarbete

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om ett nytt nordiskt friluftslivsår. Utskottet hänvisar till de diskussioner som pågår och vars resultat inte bör föregripas.

Jämför reservation 13 (SD).

Motionen

Cassandra Sundin m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2020/21:2121 yrkande 1 att man bör utreda möjligheterna till ett närmare nordiskt friluftslivssamarbete och en satsning på ett nytt nordiskt friluftslivsår.

Bakgrund

Enligt Kulturdepartementet pågår det diskussioner om ett nordiskt friluftsår, och Svenskt Friluftsliv har drivit frågan. Det kan nämnas att Norge har ett friluftslivets år vart femte år. Det pågår vidare enligt departementet ett tätt samarbete i Norden, dels finns det en grupp under Nordiska ministerrådet, dels har Naturvårdsverket bilaterala kontakter och dels har Svenskt Friluftsliv kontakt med sina systerorganisationer.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till de diskussioner som enligt Kulturdepartementet pågår om ett nordiskt friluftslivsår och vars resultat inte bör föregripas avstyrker utskottet motion 2020/21:2121 (SD) yrkande 1.

Integrering av friluftsliv inom fler samhällssektorer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en nationell översyn av hur friluftsliv kan integreras inom fler samhällssektorer, t.ex. skolan. Utskottet hänvisar till att friluftsliv finns integrerat inom bl.a. de områden som motionärerna tar upp.

Jämför reservation 14 (SD).

Motionen

Cassandra Sundin m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2020/21:2121 yrkande 2 att Svenskt Friluftsliv bör ges i uppdrag och få resurser för att göra en nationell översyn av hur friluftsliv kan integreras inom fler samhällssektorer, såsom skola, vård och omsorg.

Bakgrund

Riksdagen har fastställt det övergripande målet för friluftslivspolitiken (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:3738). Målet är att stödja kvinnors och mäns, flickors och pojkars möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Alla människor ska ha möjlighet till naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Regeringen har vidare beslutat om tio mätbara mål för friluftslivspolitiken som redovisats till riksdagen (skr. 2012/13:51, bet. 2012/13:KrU4, rskr. 2012/13:278). Ett mål är Ett rikt friluftsliv i skolan och ett annat Friluftsliv för god folkhälsa. För varje mål utpekas en till två myndigheter som ansvariga för uppföljning och utveckling av respektive mål. Dessa rapporterar till Naturvårdsverket, som i sin tur rapporterar till regeringen. Naturvårdsverket ska verka för att förutsättningarna för friluftslivet bevaras och utvecklas samt samordna myndigheternas arbete när det gäller friluftsliv och samverka med andra berörda.

Naturvårdsverket har av regeringen fått samordningsansvaret för uppföljningen av de tio målen inom friluftslivspolitiken med tillhörande rapportering. Naturvårdsverkets redovisningar ska göras i samråd med berörda myndigheter. Myndigheten rapporterade första gången 2015 och andra gången 2019.

Svenskt Friluftsliv fördelar och betalar ut statsbidrag till friluftsorganisationer enligt förordningen (2010:2008) om statsbidrag till friluftsorganisationer.

När det gäller skolan konstaterade Naturvårdsverket i sin uppföljning av målen för friluftslivspolitiken 2019 att utvecklingsinriktningen för målet Ett rikt friluftsliv i skolan är negativ. Kulturutskottet beslutade i december 2020 att genomföra en uppföljning och utvärdering på området friluftsliv. En av de tre frågeställningar som utskottet valt handlar om att inhämta kunskap för att bidra med bättre förståelse av orsakerna bakom den negativa utvecklingen för målet Ett rikt friluftsliv i skolan. Utskottet avser att vara klar med uppföljningen i början av 2022.

När det gäller Friluftsliv för god folkhälsa pågår det enligt Kulturdepartementet arbete i kommuner och på regional nivå, bl.a. Natur på recept och Grön rehab.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till att friluftsliv finns integrerat inom bl.a. de områden som motionärerna tar upp, och med hänvisning till den uppföljning som utskottets uppföljningsgrupp utför av målet Ett rikt friluftsliv i skolan, anser utskottet att motion 2020/21:2121 (SD) yrkande 2 inte bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därför yrkandet.   

Åtgärdsplan mot nedskräpning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en åtgärdsplan mot nedskräpning.

Jämför reservation 15 (SD).

Motionen

Cassandra Sundin m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2020/21:2121 yrkande 7 att Svenskt Friluftsliv ska ges i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan mot nedskräpning och sanitära olägenheter i naturen.

Bakgrund

Håll Sverige Rent är en ideell obunden stiftelse som grundades 1983 av Naturvårdsverket och Returpack. Deras uppdrag är att påverka attityder och beteende så att vi får en minskad nedskräpning som följd.Håll Sverige Rents webbplats anges bl.a. följande:

Det här gör vi på Håll Sverige Rent för att stoppa nedskräpningen.

Håll Sverige Rent anordnar bl.a. varje år Skräpplockardagarna för förskola, skola och barn- och ungdomsföreningar. Förra året deltog 220 kommuner och över 600 000 barn.

Vidare har Naturvårdsverket kampanjer om nedskräpning som handlar om allemansrätten. Till sommaren 2021 kommer en ny kampanj.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill först framhålla det viktiga arbete som Håll Sverige Rent bedriver med att bl.a. tidigt uppmärksamma unga vikten av att inte skräpa ned. Utskottet anser mot bakgrund av det arbete som framförallt stiftelsen bedriver att motionsyrkandet inte bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida. Motion 2020/21:2121 (SD) yrkande 7 avstyrks.

ALLMÄNNA SAMLINGSLOKALER

Stöd till allmänna samlingslokaler

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om stöd till allmänna samlingslokaler. Utskottet hänvisar till de ökade medel som anslaget anvisats.

Jämför reservation 16 (C).

Motionerna

Mikael Larsson (C) anser i motion 2020/21:462 att man bör överväga ett stärkt stöd till samlingslokalshållarna som fyller en viktig funktion för bl.a. landsbygdens utveckling.

Ola Johansson m.fl. (C) anser i kommittémotion 2020/21:3186 yrkande 16 att man bör ge föreningsdrivna allmänna samlingslokaler i hela landet långsiktiga förutsättningar att verka.

Bakgrund

Boverket handlägger statsbidraget till allmänna samlingslokaler. Med allmän samlingslokal avses i förordningen (2016:1367) om statsbidrag till allmänna samlingslokaler en lokal som på en ort hålls öppen och tillgänglig för föreningslivets möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning eller någon annan liknande verksamhet.

Anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppgick 2019 till drygt 49 miljoner kronor. År 2020 uppgick anslaget till drygt 127 miljoner kronor, vilket inkluderade 75 miljoner för förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:4, bet. 2020/21:FiU32, rskr. 2020/21:11). För 2021 uppgår anslaget till drygt 102 miljoner kronor, vilket inkluderar en permanent förstärkning om 20 miljoner kronor fr.o.m. 2021 och en ökning med 50 miljoner kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin för verksamheten (prop. 2020/21:1 utg.omr. 17, bet. 2020/21:KrU1, rskr. 2020/21:106).

Statsbidrag lämnas i första hand i form av investeringsbidrag och verksamhetsutvecklingsbidrag. Intresset för investeringsbidraget har varit stort. Under perioden 2017–2020 stärkte regeringen bidraget med fokus på bl.a. områden med socioekonomiska utmaningar. Regeringen beslutade den 16 februari 2021 om en ändring i förordningen om statsbidrag till allmänna samlingslokaler som innebar att fokuseringen på storstäderna togs bort. 7 § lyder nu: Boverket ska särskilt prioritera de ansökningar som gäller allmänna samlingslokaler för ungdomar och allmänna samlingslokaler i områden med socioekonomiska utmaningar. Boverket får också särskilt prioritera ansökningar som gäller allmänna samlingslokaler i områden som saknar närhet till offentlig och kommersiell service.  

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med motionärerna att stödet till allmänna samlingslokaler är viktigt för att kunna upprätthålla ett föreningsliv i hela landet, och särskilt i områden som saknar närhet till offentlig och kommersiell service. Stödet bidrar till ett demokratiskt samhälle och möjliggör utveckling även landsbygden. Mot bakgrund av att anslaget fr.o.m. 2021 fått en permanent förstärkning med 20 miljoner kronor avstyrker utskottet motionerna 2020/21:462 (C) och 2020/21:3186 (C) yrkande 16.

 

Allmänna samlingslokaler i krissituationer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om allmänna samlingslokaler i krissituationer.

Jämför reservation 17 (C).

Motionen

Ola Johansson m.fl. (C) anser i kommittémotion 2020/21:3186 yrkande 24 att man ska se över stödet till allmänna samlingslokaler i syfte att de ska kunna stötta samhället i krissituationer, t.ex. när skollokaler inte kan användas eller i samband med skogsbränder. Motionärerna påtalar att man skulle kunna utvidga det befintliga stödets syfte.

Bakgrund

Syftet med statsbidraget är enligt 3 § förordningen (2016:1367) om statsbidrag till allmänna samlingslokaler främst att bidra till att tillgodose dels föreningslivets behov av lokaler, för sin verksamhet och för att förverkliga centrala demokratiska mål i samhället, dels kulturlivets behov av lokaler både för att sprida kultur och för skapande aktiviteter och dels spontana behov av lokaler för debatt och fritidssysselsättningar utanför det organiserade föreningslivet.

Enligt Kulturdepartementet har en översyn gjorts eftersom coronapandemins konsekvenser visade sig drabba allmänna samlingslokaler särskilt. Under 2020 fördelade Boverket med anledning av coronapandemin 75 miljoner kronor till ändamålet, och ytterligare 50 miljoner kronor ska fördelas för 2021. I enlighet med förordningen om statsbidrag till allmänna samlingslokaler har statsbidrag lämnats i form av investeringsbidrag och verksamhetsutvecklingsbidrag. Regeringen gjorde i slutet av 2020 en ändring i förordningen som innebar att statsbidrag även kan lämnas i form av organisationsbidrag för 2020 och 2021 för att lindra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att allmänna samlingslokaler fyller en viktig funktion även i krissituationer och kan stå till förfogande för en mängd verksamheter. Riksdagen har beviljat ytterligare medel under coronakrisen för att se till att dessa lokaler ska kunna behållas även under och efter en kris. Utskottet anser inte att det finns skäl att se över stödet. Motion 2020/21:3186 (C) yrkande 24 avstyrks.

Folkparkerna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om ett särskilt statligt bidrag till folkparkerna.

 

Motionerna

Larry Söder (KD) anser i motion 2020/21:3314 att regeringen bör utreda möjligheten att skapa ett nationellt bidrag till folkparkerna för att inte denna del av vår samhällsfunktion ska försvinna.

Runar Filper (SD) anser i motion 2020/21:3595 att man bör utreda möjligheten att rädda folkparkerna genom ett statligt bidrag.

Bakgrund

Anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler uppgick 2021 till drygt 102 miljoner kronor (prop. 2020/21:1 utg.omr. 17, bet. 2020/21:KrU1, rskr. 2020/21:106). Medlen används bl.a. för utgifter för statsbidrag till Folkets Hus och Parker, som är en folkrörelse med fler än 500 medlemsföreningar som driver Folkets Hus, folkparker, biografer och liknande lokala arrangörer i hela landet. Riksorganisationen är indelad i sju regioner som tillsammans täcker hela landet. Av anslaget för 2021 fördelades enligt Boverket 5 miljoner kronor till riksorganisationerna för organisationernas allmänna utvecklings-, informations- och rådgivningsarbete. De flesta folkparker tillhör Folkets Hus och Parker men det finns också privata. Folkets Hus och Parker fördelar inget stöd till folkparkerna. Via riksorganisationen Folkets Hus och Parker kan det dock enligt Kulturdepartementet finnas möjlighet för folkparkerna att ta del av statligt stöd från Statens kulturråd i form av program- och främjandeverksamhet.

Utskottets ställningstagande

Folkparkerna ingår i den gemensamma riksorganisationen Folkets Hus och Parker som får statligt stöd och som bl.a. bedriver utvecklings-, informations- och rådgivningsarbete. Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att det bör skapas ett särskilt statligt stöd till folkparkerna. Motionerna 2020/21:3314 (KD) och 2020/21:3595 (SD) avstyrks.

SPEL

Stänga ute illegala aktörer från spelmarknaden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att värna kanaliseringen och stänga ute illegala aktörer från spelmarknaden. Utskottet hänvisar till att resultatet av de arbeten som pågår inte bör föregripas.

Jämför reservation 18 (SD) och 19 (C).

Motionerna

Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) framhåller i kommittémotion 2020/21:806 yrkande 3 vikten av att stänga ute illegala aktörer från spelmarknaden. Motionärerna påtalar att det är viktigt att Spelmarknads-utredningens förslag genomförs och gör skillnad i praktiken.

Per Lodenius m.fl. (C) framhåller i kommittémotion 2020/21:3176 yrkande 19 vikten av att värna kanaliseringen på spelmarknaden. Motionärerna påtalar att detta är en förutsättning för gott spelarskydd. Alternativet är att spelandet är oreglerat och därmed utan krav på spelarskydd.

Bakgrund

Regeringen gav i november 2020 en utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att bl.a. stärka arbetet mot olicensierad spelverksamhet (Fi2020/ 2020-11-30). Utredaren ska identifiera hinder och föreslå lösningar för att möjliggöra en mer effektiv tillsyn av olicensierat spel. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 juni 2021.

Spelmarknadsutredningen lämnade i december 2020 sitt slutbetänkande Ökat skydd och stärkt reglering på den omreglerade spelmarknaden (SOU 2020:77), där bl.a. frågor om illegala aktörer togs upp. Betänkandet är ute på remiss till den 30 april 2021.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) angav i juni 2020 följande i sitt svar på skriftlig fråga 2020/21:1496 om kanaliseringsmål:

Roland Utbult har frågat mig om jag anser att det nya förslaget till reglering av spelandet är i linje med kanaliseringsmålet som sattes upp när spellicenssystemet utformades.

Det övergripande målet för spelpolitiken är en sund och säker spelmarknad under offentlig kontroll där de negativa konsekvenserna av spelande ska minskas. Regeringen ser stora risker på spelområdet just nu. De allvarliga konsekvenser som följer i spåren av covid-19 medför bl.a. ökad risk för arbetslöshet och psykisk ohälsa, men också för spelproblem och ökad skuldsättning. När spelmarknaden omreglerades var huvudsyftet att stärka konsumentskyddet. Regeringens primära fokus är att skydda framför allt de sårbara konsumenterna och vi behöver agera kraftfullt på flera plan. Alltjämt är vittnesmålen över konsumenter som fått sina liv förstörda av spelandet för många.

Den rådande situationen kräver att regeringen agerar för att minska riskerna på spelmarknaden. Exemplen på andra länder som vidtagit åtgärder runt om i Europa är många. Här i Sverige efterfrågar organisationer som arbetar med spelproblematik insatser. Exempelvis har olika spelberoendeföreningar vittnat om en förflyttning från vadhållning till mer riskabla spelformer som onelinekasino. Därför vidtar regeringen nu flera viktiga åtgärder för att stärka konsumentskyddet.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) angav i februari 2021 följande i sitt svar på skriftlig fråga 2020/21:1833 om åtgärder mot olicensierat spel:

John Weinerhall har frågat mig om jag avser att ge den nyligen tillsatta utredningen under ledning av generaldirektör Gunnar Larsson tilläggsdirektiv för att föreslå en skärpt tillämpningsbestämmelse i spellagen med syfte att förbjuda olicensierat spel.

Att utestänga olicensierade aktörer har varit en prioriterad fråga för regeringen. Flera åtgärder vidtogs i samband med omregleringen för att stänga ute olicensierat spel, bl.a. möjlighet till betalningsblockering och föreläggande om varningsmeddelande för webbplatser som tillhandahåller spel utan licens. Det blev även straffbart att tillhandahålla spel utan licens eller främja deltagande i sådant spel. Det infördes också en skattskyldighet för spelvinster från licenspliktiga spel som tillhandahålls av någon som saknar licens.

Spelmarknadsutredningen har föreslagit ytterligare åtgärder för att stänga ute olicensierat spel såsom ett tillståndskrav för spelprogramvara och ett förvaltningsrättsligt främjandeförbud. Utredningens förslag är på remiss till den 30 april 2021.

Frågan om att utestänga olicensierade aktörer är fortsatt högt prioriterad och Gunnar Larsson fick därför bl.a. i uppdrag att identifiera hinder och föreslå lösningar för att möjliggöra en mer effektiv tillsyn av olicensierat spel. […]

Jag följer noga utvecklingen på detta område men avser inte i nuläget att lämna ett tilläggsdirektiv rörande tillämpningsområdet till den av Gunnar Larsson ledda utredningen.

Statskontoret uppger i sin rapport Utvärdering av omregleringen av spelmarknaden – Andra året med den nya spelregleringen, delrapport 4 (2021:5) att kanaliseringsgraden under 2020 uppskattningsvis var 85 procent, dvs. något lägre än 2019, då den var 88 procent. De konstaterar att Spelinspektionen och rättsväsendet har svårt att motverka att svenskarna spelar på sajter utan svensk licens, och bedömer därför att det kommer att krävas åtgärder för att stärka den offentliga kontrollen över spelandet. Statskontoret anger vidare att i den kommande slutrapporten 2022, tre år efter omregleringen, kommer de att göra en samlad bedömning av kanaliserings-graden och arbetet för att motverka olovlig spelverksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill börja med att understryka vikten av arbetet med att utestänga olicensierade aktörer från spelmarknaden och att ha en hög kanaliseringsgrad, detta för att bidra till ett starkt konsumentskydd. Som framgår ovan pågår det arbeten på olika håll för att begränsa den olicensierade spelverksamheten; en utredare ska i juni 2021 föreslå åtgärder för att bl.a. stärka arbetet mot olicensierade spelverksamheter, remissvar på Spelmarknadsutredningens förslag på åtgärder för att stänga ute olicensierat spel ska lämnas senast den 30 april 2021 och Statskontoret avser att i sin slutrapport 2022 göra en samlad bedömning av kanaliseringsgraden och arbetet för att motverka olovlig spelverksamhet. Utskottet anser att resultatet av de arbeten som pågår inte bör föregripas och avstyrker därmed motionerna 2020/21:806 (SD) yrkande 3 och 2020/21:3176 (C) yrkande 19.

Matchfixning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om matchfixning. Utskottet hänvisar till att resultatet av pågående arbete om matchfixning inte bör föregripas.

Jämför reservation 20 (M).

Motionerna

Lotta Finstorp m.fl. (M) anser i kommittémotion 2020/21:3337 yrkande 4 att såväl anordnare av idrottsevenemang som spelbolag som anordnar spel på dessa evenemang borde tillskrivas större ansvar för att delge information om misstänkt matchfixning till de brottsbekämpande myndigheterna för att hindra spelfusk.

Robert Halef (KD) anser i motion 2020/21:447 yrkande 1 att spel på matcher bör vara tillåtet endast i de två högsta serierna eller divisionerna i lagsporter, detta för att minska risken för matchfixning och hot och våld mot idrottsutövare. I samma motion yrkande 2 anser motionären att polisen och idrottsrörelsen bör få ökade resurser för att bekämpa den korruption som rotat sig inom idrotten genom matchfixning, och att detta arbete bör identifieras. Annars är det enligt motionären stor risk att kriminella tar över idrottslag i lägre divisioner.

Bakgrund

Regeringen gav i november 2020 en utredare i uppdrag att bl.a. föreslå åtgärder för att stärka arbetet mot manipulation av resultat inom sport, s.k. matchfixning (Fi2020/ 2020-11-30). Utredaren ska bl.a.

       utreda förutsättningarna för samverkan i arbetet mot matchfixning och vid behov lämna förslag på åtgärder för att undanröja hinder för en ändamålsenlig informationsdelning

       överväga behovet av justeringar av Spelinspektionens och Matchfixningsrådets uppdrag i arbetet mot matchfixning. 

Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 juni 2021.

Spelmarknadsutredningen lämnade i december 2020 sitt slutbetänkande SOU 2020:77 Ökat skydd och stärkt reglering på den omreglerade spelmarknaden, där bl.a. frågor om illegala aktörer togs upp. Betänkandet är ute på remiss till den 30 april 2021.

Socialförsäkringsministern Ardalan Shekarabi (S) anförde i debatten av interpellationen 2020/21:358 i februari 2021 bl.a. följande om matchfixning:

När det gäller omfattningen av brottsligheten har Statskontoret ett uppdrag att följa upp och utvärdera omregleringen av spelmarknaden. Detta uppdrag omfattar särskilt förekomsten av matchfixning. Statskontoret har exempelvis kompletterat tillgängliga uppgifter från polisen med data från spelbranschen och Svenska Fotbollförbundet. Den nämnda utredningens uppdrag är också att underlätta informationsdelning, vilket gör det enklare att få en samlad bild av omfattningen.

Spel ska vara lustfyllt men handlar också om pengar och därmed risk för missbruk. Arbetet mot matchfixning handlar om att skydda idrottens integritet men också om att förhindra att spel missbrukas för kriminell verksamhet.

Spelmarknadsutredningen har nyligen lämnat sitt slutbetänkande. I slutbetänkandet, som är ute på remiss, föreslås en ny uppgiftsskyldighet för licens- och tillståndshavare rörande utvecklingen på spelmarknaden - detta för att bland annat ge Spelinspektionen ett bättre underlag i arbetet mot matchfixning. Spelmarknadsutredningens förslag, tillsammans med kommande förslag från Gunnar Larssons utredning, syftar alltså till att öka möjligheterna att motverka matchfixning.

Spelinspektionen har därutöver getts ett uppdrag att redovisa vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit i arbetet mot matchfixning samt att göra en bedömning av vilken effekt dessa åtgärder har fått eller kan förväntas få.

Jag kommer att fortsätta att arbeta aktivt och vid behov vidta de åtgärder som bedöms effektiva för att motverka matchfixning. […]

När det gäller kriminaliseringen av matchfixning är det ju den här regeringen som på riksdagens bord har lagt fram den proposition som innebär att matchfixning är kriminaliserat sedan den 1 januari 2019, dessutom med tämligen höga straffvärden. Detta är väldigt bra.

Det som är viktigt nu är att denna lagstiftning används. För att den ska kunna användas krävs ett samspel mellan de polisiära myndigheterna, idrottsrörelsen och spelbolagen. Då kommer man ganska snabbt in på frågor som är rätt så komplicerade av integritetsskäl. Det handlar om informationsdelning, dessutom mellan privata och offentliga subjekt, vilket naturligtvis innebär stora risker.

Då måste vi naturligtvis utreda de rättsliga förutsättningarna för att möjliggöra informationsdelning. Det är just mot den bakgrunden som generaldirektör Gunnar Larsson har fått uppdraget att snabbt utreda frågan och lägga fram förslag som krävs för att vi ska bli effektiva i vårt arbete.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att matchfixning är ett stort hot mot idrotten och välkomnar det arbete som pågår för att stävja all sådan verksamhet. Remissvar på Spelmarknadsutredningens betänkande ska lämnas in senast den 30 april 2021, och regeringens tillsatta utredare som ska föreslå åtgärder för att stärka arbetet mot matchfixning ska lämna sina förslag senast den 30 juni 2021. Utskottet anser inte att resultatet av dessa pågående arbeten bör föregripas och avstyrker därför motionerna 2020/21:447 (KD) yrkandena 1 och 2 samt 2020/21:3337 (M) yrkande 4.

Hästsport

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om hästsport. Utskottet hänvisar till att regeringens beredning av frågor om hästnäringen inte bör föregripas.

Jämför reservation 21 (M) och 22 (SD).

Motionerna

Lotta Finstorp m.fl. (M) anser i kommittémotion 2020/21:3337 yrkande 3 att statens engagemang och styrelserepresentation i Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG) ska avvecklas.

Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2020/21:806 yrkande 9 att det statliga engagemanget i ATG inklusive den statliga styrelserepresentationen i bolaget ska upphöra i och med att de inte längre har monopol inom hästsporten. Motionärerna framhåller vidare i yrkande 10 att det är viktigt att i framtiden säkra en långsiktig och tryggad finansiering av hästsporten.

Bakgrund

Svensk Travsport äger 90 procent av AB Trav och Galopp (ATG) och Svensk Galopp äger 10 procent. Svensk Travsport och Svensk Galopp utser som ägare fem ledamöter i ATG:s styrelse och svenska staten utser sex ledamöter, varav en är ordförande.

Spelmarknadsutredningen lämnade den 29 oktober 2020 delbetänkandet Hästnäringens finansiering på den omreglerade spelmarknaden (SOU 2020:64). Betänkandet är ute på remiss till den 30 april 2021.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) angav i december 2020 i sitt svar på skriftlig fråga 2020/21:1000 följande:

Saila Quicklund har frågat mig hur jag avser att agera för att tillse att staten fortsättningsvis efterlever avtalet med Svensk Travsport och Svensk Galopp och anpassar ATG:s bolagsordning till den nya licensmarknaden för spel.

Inför omregleringen av spelmarknaden genomfördes en omfattande översyn av både bolagsordningen och avtalet med staten för att anpassa dessa till den nya regleringen. Det arbetet genomfördes efter nära dialog och samstämmighet mellan företrädare för staten och ägarna till ATG. Omregleringen av spelmarknaden innebar att AB Trav och Galopps (ATG) ensamrätt att erbjuda vadhållning på hästar upphörde, och därmed att förutsättningarna för ATG och trav- och galoppsportens finansiering ändrades. Därför beslutade regeringen att en särskild utredare skulle titta på frågan om hästnäringens framtida finansiering och bl.a. överväga behovet av en ny finansieringsmodell för hästnäringen (dir. 2018:47). Spelmarknadsutredningen lämnade den 29 oktober 2020 delbetänkandet Hästnäringens finansiering på den omreglerade spelmarknaden (SOU 2020:64) till regeringen. Utredningen bedömer att den hittillsvarande modellen med finansiering från ATG:s överskott är en hållbar finansieringsmodell för trav- och galoppsporten även efter omregleringen av spelmarknaden. Delbetänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Delbetänkandet Hästnäringens finansiering på den omreglerade marknaden är ute på remiss till den 30 april 2021. Utskottet anser inte att regeringens beredning av frågor som rör hästnäringen bör föregripas. Med hänvisning till detta avstyrker utskottet motionerna 2020/21:806 (SD) yrkandena 9 och 10 samt 2020/21:3337 (M) yrkande 3.

E-sport

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om e-sport.

Jämför reservation 23 (SD).

Motionen

Michael Rubbestad m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2020/21:2120 yrkande 4 att man bör utreda möjligheten att inrätta ett spelinstitut med syftet att bl.a. marknadsföra det svenska e-sportundret utomlands och att vara en brygga mellan den svenska dataspelsbranschen och staten. I samma motion yrkande 6 anser motionärerna att man även bör utreda hur fler äldre kan uppmuntras att engagera sig i e-sport. Vidare yrkar motionärerna att man bör utreda möjligheterna att inrätta ett e-sportråd. Där ska spelutvecklare med nya idéer kunna få bidrag och ges möjlighet att tänka nytt utan att behöva oroa sig för ekonomin (yrkande 13). Slutligen yrkar motionärerna att man bör uppmuntra speltillverkare att skapa spel som bidrar till fysisk aktivitet och rörelse för att bidra till bättre hälsa (yrkande 14).

Bakgrund

E-sport står för elektronisk sport och är ett samlingsnamn på tävlingsinriktade data- och tv-spel. För att ett spel ska vara en e-sport krävs det att de tävlande möter varandra, och inte spelar mot datorn. Det är även den tävlandes prestation som ska vara det avgörande för vem som vinner. Hasardspel som t.ex. poker eller lotterier är därför inte e-sport. Tävlingarna kan spelas via internet, via ett lokalt nätverk eller med spelare som samsas vid samma spelmaskin. Det finns såväl lokala som nationella och internationella ligor, seriespel och turneringar samt ett stort utbud av verktyg och arenor för vänskapsmatcher och träningar. Stora spel är t.ex. Counter-Strike, där lag om vanligtvis fem personer genom taktik, samarbete och reaktionsförmåga ska besegra motståndarlaget, och Starcraft, i vilket man ensam styr enheter och med list ska utmanövrera motståndaren. League of Legends är också ett stort e-sportspel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att frågor om att inrätta ett spelinstitut, att inrätta ett esportråd, att utreda hur äldre kan uppmuntras att engagera sig i e-sport eller att uppmuntra speltillverkare att skapa spel som bidrar till fysisk aktivitet och rörelse bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därmed motion 2020/21:2120 (SD) yrkandena 4, 6, 13 och 14.

Reglering av spelmarknaden på europeisk nivå

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en reglering av spel-marknaden på europeisk nivå.

Jämför reservation 24 (L).

Motionen

Fredrik Malm m.fl. (L) anser i kommittémotion 2020/21:3282 yrkande 20 att man bör verka för en reglering av spelmarknaden på europeisk nivå, utöver vad som finns i dag när det gäller rapporteringskrav för spelbolag.

Bakgrund

EU har ingen enhetlig spelreglering, utan varje medlemsland kan ha sin egen spelpolitik. Det finns både länder som har statliga monopol och länder som har licenssystem. Den europeiska standardiseringsorganisationen CEN ska utveckla en standard för rapportering för online gambling services (onlinespeltjänster). Den nya standarden ska vara klar senast under april 2021. Det svenska arbetet med standarden leds av Swedish Standards Institut (SIS). SIS är medlem i CEN.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att det finns skäl att ändra på den ordning som i dag gäller på spelområdet, varför motion 2020/21:3282 (L) yrkande 20 avstyrks.

Motioner som bereds förenklat

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår de motionsförslag som beretts i förenklad ordning.

Jämför särskilt yttrande 2 (M).

Tidigare under valperioden har motionsyrkanden om samma eller i huvudsak samma frågor som tas upp nedan behandlats (bet. 2018/19:KrU10, bet. 2018/19:CU12, bet 2019/20:KrU6, bet. 2019/20:KrU8 och bet. 2020/21:SfU13). Riksdagen avslog motionsyrkandena i enlighet med utskottens förslag. Utskottet avstyrker motionsförslagen nedan med hänvisning till detta.

IDROTT

Motion 2020/21:305 yrkande 1 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda konsekvenser av och förutsättningar för att i den statliga anslagstilldelningen fastställa bidragsnivån till parasporten.

Motion 2020/21:900 av Per Åsling (C)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en svensk ansökan om att få arrangera olympiska vinterspel i Sverige 2030.

Motion 2020/21:1512 yrkandena 1 och 2 av Robert Hannah och Arman Teimouri (båda L)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och kartlägga hur man kan jämställa stödet mellan flickdominerade och pojkdominerade idrottsverksamheter (yrkande 1).

I yrkande 2 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och kartlägga hur samhällsstöd för idrott, motion och fysisk aktivitet på ett jämställt sätt möter flickors och pojkars preferenser i fråga om idrott och fysik aktivitet.

Motion 2020/21:2123 yrkande 1 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmärksamma hästnäringens positiva effekter.

Motion 2020/21:2124 yrkandena 1, 2, 4, 5 och 9 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att civilsamhällesorganisationerna ska samverka med RF för att starta ideella idrottsföreningar i utanförskapsområden (yrkande 1).

I yrkande 2 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påbörja en dialog med Sveriges regioner och kommuner om att en nationell strategi ska antas kring hur vi bättre kan anordna mästerskap i alla divisioner i Sverige.

Vidare yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur man i framtiden bör bekosta och bygga upp en infrastruktur kring specialutrustning för parasport (yrkande 4).

I motionen yrkas även att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige tillsammans med våra nordiska länder framöver gemensamt bör ansöka om stora mästerskap (yrkande 5).

I yrkande 9 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten till ett nytt system för amatöridrottare att genomföra kontroller av dopning.

Motion 2020/21:2646 av Helena Bouveng (M)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja idrottsrörelsens sociala ansvar.

Motion 2020/21:2649 av Helena Bouveng (M)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka jämställdheten inom svensk idrott.

Motion 2020/21:2745 yrkandena 12 och 13 av Pia Steensland m.fl. (KD)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om antidopningslicensiering av gym (yrkande 12).

I yrkande 13 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Svensk Antidopings roll i det nationella förebyggande antidopningsarbetet.

Motion 2020/21:2952 yrkande 21 av Peter Helander m.fl. (C)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om idrottsaktiviteter för äldre.

Motion 2020/21:2997 yrkande 14 av Michael Anefur m.fl. (KD)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Svensk Antidopings roll i det nationella förebyggande antidopningsarbete utanför elitidrotten.

Motion 2020/21:3071 av Saila Quicklund (M)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med idrott för nyanlända.

Motion 2020/21:3074 av Saila Quicklund (M)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbilda idrottsföreningarna i barnrättsperspektivet.

Motion 2020/21:3076 av Saila Quicklund (M)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiera ett samlat arbete mellan stat och idrottsrörelse mot osunda kroppsideal.

Motion 2020/21:3176 yrkandena 8, 10, 15 och 16 av Per Lodenius m.fl. (C)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att främja ett brett idrottsliv i hela landet där både etablerade och nya sporter, även digitala, blir tillgängliga för fler och där detta följs upp med anledning av coronapandemin (yrkande 8).

Vidare yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utreda förutsättningarna för att skapa ett nationellt föreningsdrivet parasportutrustningsbibliotek (yrkande 10).

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att ta hänsyn till behoven av idrott och friluftsliv i samhällsplaneringen (yrkande 15).

I yrkande 16 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att locka internationella idrottsevenemang till Sverige.

Motion 2020/21:3252 yrkande 3 av Christer Nylander m.fl. (L)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa explicit mål för idrottspolitiken om personer med funktionsnedsättning.

Motion 2020/21:3261 yrkande 4 av Barbro Westerholm m.fl. (L)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hbtq-frågor i idrotten.

Motion 2020/21:3338 yrkandena 1 och 4 av Lotta Finstorp m.fl. (M)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda formerna för ett stärkt samarbete mellan stat och idrottsrörelse i syfte att minska hinder för idrott kopplat till social, kulturell och religiös bakgrund eller medicinska begränsningar (yrkande 1).

I yrkande 4 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur idrottslyftet i ännu högre utsträckning kan riktas mot barn och ungdomar från socialt utsatta områden.

Motion 2020/21:3366 yrkande 17 av Ulf Kristersson m.fl. (M)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en jämställd idrott.

Motion 2020/21:3406 av Saila Quicklund (M)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga hur socioekonomiska faktorer påverkar barns och ungdomars idrottande.

Motion 2020/21:3583 yrkandena 1–3 av Cecilia Widegren (M)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att ta fram en nationell strategi för ridsport och integration (yrkande 1).

I yrkande 2 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera tidigare satsningar såsom Handslaget och Idrottslyftet i syfte att stärka ridsport och integrationsarbete.

Vidare yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till att ridsport kan bli en naturlig del i integrationsarbete för bl.a. språkutveckling och möjligheten för ensamkommande barn och unga att lära sig jobbet på jobbet (yrkande 3).

Motion 2020/21:3584 yrkandena 3–5 av Cecilia Widegren (M)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna ridningens viktiga roll som Sveriges största handikappidrott (yrkande 3).

I yrkande 4 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en jämställd tilldelning av resurser till flickors och pojkars idrottsverksamhet.

Vidare yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värdegrunder bör fortsätta att utvecklas för tävlingar med häst (yrkande 5).

FRILUFTSLIV

Motion 2020/21:2704 yrkande 4 av Maria Gardfjell m.fl. (MP)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om friluftslivets organisationers villkor kan stärkas.

Motion 2020/21:3338 yrkande 8 av Lotta Finstorp m.fl. (M)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka och utveckla det nordiska samarbetet inom den gemensamma nordiska handlingsplanen för friluftslivet.

Motion 2020/21:3421 av Markus Wiechel m.fl. (SD)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att knyta scoutrörelsen till försvaret.

SPEL

Motion 2020/21:190 av Fredrik Lindahl (SD)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en reglering avseende lootlådor samt andra lotteriliknande moment inom dataspel.

Motion 2020/21:806 yrkandena 1, 2 och 4–8 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utvärdering av licenssystemet bör genomföras fem år efter införandet (yrkande 1).

Motionärerna yrkar att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om marknadsföring av spel (yrkande 2).

I yrkande 4 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en riskklassificering av olika typer av spel.

Vidare yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reglering av loot lådor (yrkande 5).

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om medel till allmännyttiga ändamål (yrkande 6).

I yrkande 7 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att politiska partier samt föreningar och bolag som ägs av politiska partier inte ska räknas in i undantaget i spellagen som medger att dessa får bedriva lotteriverksamhet.

Vidare yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte tillåta undantag från förbudet mot att erbjuda spel på kredit (yrkande 8).

Motion 2020/21:1015 yrkande 2 av Ola Johansson och Linda Modig (båda C)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa spelbolagens aggressiva marknadsföring.

Motion 2020/21:1569 av Magnus Manhammar (S)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom pågående utredning se över möjligheten att begränsa marknadsföring inom spelreklam.

Motion 2020/21:1617 yrkandena 25 och 26 av Angelica Lundberg m.fl. (SD)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inga undantag ska göras för partier eller bolag och föreningar som ägs av politiska partier, gällande försäljning av lotter och spel (yrkande 25).

I yrkande 26 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lotter och spel inte ska kunna säljas på kredit.

Motion 2020/21:2120 yrkandena 1, 2, 9 och 11 av Michael Rubbestad m.fl. (SD)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att likställa e-sport (elektronisk sport) med övrig idrott (yrkande 1).

I yrkande 2 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kulturbegreppet ska breddas och även inkludera e-sport.

Motionärerna yrkar att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de aktörer som beviljas stöd och ekonomiskt bidrag inom e-sport aktivt ska verka för ökad jämställdhet mot diskriminering och för en nolltolerans gällande trakasserier (yrkande 9).

Vidare yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ekonomiska förutsättningar för lokala e-sportföreningar (yrkande 11).

Motion 2020/21:2194 yrkandena 1 och 2 av Sultan Kayhan m.fl. (S)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa spelreklam (yrkande 1).

I yrkande 2 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ytterligare regleringar inom spelmarknaden.

Motion 2020/21:2500 av Abraham Halef och Ingela Nylund Watz (båda S)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att minska spelbolagens möjlighet att göra reklam för och marknadsföra spel.

Motion 2020/21:2930 yrkandena 1–4 och 7–9 av Rickard Nordin (C)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att e-sport ska få samma förutsättningar juridiskt som övrig sport (yrkande 1).

I yrkande 2 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge samma möjligheter för e-sportföreningar att söka stöd som övriga sportföreningar har via Riksidrottsförbundet.

Vidare yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att spel ska anses vara en kulturform och att kulturbegreppet bör breddas för att inkludera spel (yrkande 3).

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kulturrådet ska få ett utökat uppdrag för att kunna främja spelkulturen enligt nuvarande direktiv (yrkande 4).

I yrkande 7 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klargöra möjligheten att betala ut prispengar i e-sport och förströelsespel som är baserade på skicklighet.

Vidare yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta vara på kompetensen i spelbranschen och överföra den till andra sektorer i samhället (yrkade 8).

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fokusera på jämställdhet inom e-sportvärlden (yrkande 9).

Motion 2020/21:3075 av Saila Quicklund (M)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undanta kravet på legitimation och spelregistrering vid landets minsta travbanor.

Motion 2020/21:3080 av Jan Ericson och Lars Beckman (båda M)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att ytterligare begränsa möjligheten till kreditspel.

Motion 2020/21:3084 av Edward Riedl (M)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta bort undantaget från kreditförbudet vid lottförsäljning.

Motion 2020/21:3176 yrkande 18 av Per Lodenius m.fl. (C)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om måttfull spelreklam.

Motion 2020/21:3202 yrkandena 1 och 2 av Richard Jomshof (SD)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fängelse som straffminimum för illegalt gatuspel om pengar (yrkande1).

I yrkande 2 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvisning som påföljd för illegalt gatuspel.

Motion 2020/21:3248 yrkandena 27 och 28 av Robert Hannah m.fl. (L)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta regler gällande lotter sålda på kredit (yrkande 27).

I yrkande 28 yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta konsekvenser för lotterianordnare som bedriver vårdslös försäljning av lotter på kredit.

Motion 2020/21:3337 yrkande 5 av Lotta Finstorp m.fl. (M)

I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör underteckna Europarådets konvention om matchfixning.

Reservationer

 

1.

Idrott för alla, punkt 1 (SD, KD)

av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD), Roland Utbult (KD) och Cassandra Sundin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 9 och

bifaller delvis motionerna

2020/21:1562 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S) och

2020/21:2438 av ClasGöran Carlsson och Monica Haider (båda S).

 

 

Ställningstagande

Idrottsrörelsen i Sverige spelar en mycket stor roll för både enskilda individer och samhället i stort. Idrottsrörelsen erbjuder en gemenskap och en plattform för människor att utvecklas. Utöver att erbjuda goda möjligheter till utveckling spelar också idrottsrörelsen en mycket stor roll i att förbättra folkhälsan och ungdomars möjlighet att tillgodogöra sig sin skolgång. Forskning pekar mot en positiv korrelation mellan fysisk aktivitet och inlärning. Därför finns det många goda aspekter med en välfungerande idrottsrörelse. Idrotten ska vara inkluderande och tillvarata möjligheter och undanröja hinder, så att man på alla plan och nivåer kan ta tillvara olika kompetenser, erfarenheter och talanger.

Vi vill se en bred översyn av det offentligas stöd till och främjande av hälsorelaterad aktivitet och friskvård. En sådan översyn bör särskilt uppmärksamma äldres, barns och personer med funktionsnedsättnings möjligheter till rörelse och motion. En annan fråga som särskilt bör belysas är subventionerade friskvårdsförmåner och andra avdrag.

 

 

 

2.

Träningsanläggningar, punkt 2 (M)

av Viktor Wärnick (M), Annicka Engblom (M), Ann-Britt Åsebol (M) och Magnus Stuart (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3338 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 2,

bifaller delvis motion

2020/21:2124 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 10 och 11 samt

avslår motion

2020/21:3252 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 6.

 

 

Ställningstagande

För att kunna möta framtidens utmaningar inom folkhälsa, måste våra städer och tätorter tillgodose en växande befolknings behov av rörelse. Det finns ett stort behov i landets kommuner av att renovera och nyinvestera i idrottsanläggningar. Dagens behov är annorlunda än gårdagens, och i våra grannländer, främst Danmark och Norge, byggs multifunktionsanläggningar med fokus på rörelse och samvaro över generationsgränserna. Många kommunala idrottsanläggningar byggdes på 1970-talet. De var optimala då för den tidens verksamhet, lagkrav och utövares behov. Men i dag finns stora renoverings- och nyanläggningsbehov i kommunerna, för att skapa goda förutsättningar att bibehålla och ytterligare stärka folkhälsan. Detta är väsentligt för social inkludering och god hälsa på individnivå, men också ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Inte sällan tvingas kommunerna dock prioritera bort renovering och byggande av nya anläggningar och idrottsmiljöer på grund av ekonomiska skäl. I Danmark finns sedan 1994 en nationell utvecklingsfond, den danska lokal- och anläggningsfonden. Den stöder utveckling av samt delfinansierar och främjar arkitektoniskt och funktionellt nyskapande projekt inom idrott och fritidsliv i kommunerna.

Vi anser att en utredning bör tillsättas med syftet att identifiera nya finansieringsformer för att stödja investeringar i anläggningar i kommuner.

 

 

3.

Träningsanläggningar, punkt 2 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Cassandra Sundin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:2124 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 10 och 11,

bifaller delvis motion

2020/21:3338 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 2 och

avslår motion

2020/21:3252 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 6.

 

 

Ställningstagande

Sverige befinner sig i en akut brist av idrottsanläggningar. Det som byggdes på 194050-talen är i stort behov av renovering samtidigt som kommunerna inte byggt nya arenor och idrottsplatser i samma takt som behovet ökat. Många barn och ungdomar hamnar av den anledningen i köer i stället för att idrotta och röra på sig.

Vi anser att en nationell satsning behövs för att bygga och renovera bort de allra största behoven på grund av anläggningsbristen.

Sverige bör också, anser vi, införa en anläggningsfond för innovativa lösningar på idrottsarenor, ytor och lokaler. Fonden bör efterlikna och hämta inspiration från den danska lokal och anläggningsfond (LOA fonen). Där ansöker man om bidrag ur fonden vid ny- eller tillbyggnad eller renovering av en idrottsanläggning. Med fondens bidrag kan man på ett innovativt sätt bygga om befintlig miljö till en mer modern och anpassad miljö att idrotta och röra sig i. I Danmark har det gett mycket goda resultat.

 

 

 

4.

Träningsanläggningar, punkt 2 (L)

av Christer Nylander (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3252 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 6 och

avslår motionerna

2020/21:2124 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 10 och 11 samt

2020/21:3338 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 2.

 

 

Ställningstagande

De senaste decennierna har det i Danmark och Norge skett en utveckling i synen på idrottsanläggningar som strävar efter att vara i takt med medborgarnas förändrade idrotts- och motionsvanor. För att underlätta en sådan utveckling har man samlat nationell kompetens och dessutom utformat bidrag för att stärka innovation och initiativ till funktionsinriktad idrotts-anläggningsutveckling. Den s.k. lokal- och anläggningsfonden (LOA fonden) i Danmark arbetar strategiskt med att utveckla såväl byggnader som utemiljöer. Syftet är att använda ytor mer kreativt och effektivt. Ett mål är att utforma ytor som är mer flexibla, mindre specifika och mer framtidssäkra. Man behöver inte bygga en gymnastik- och en handbollshall bredvid gymnastiksal för att några år senare konstatera att även en lokal för padel behövs.

Jag vill se en utvecklingsfunktion för att möta behovet av inspiration, kunskapsutveckling, kunskapsspridning och rådgivning till kommuner, ideella föreningar, myndigheter och andra samhällsfunktioner när det gäller anläggningar. Utvecklingsfunktionen bör även bidra till att göra anläggningarna tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, såväl utövare som publik.

 

 

 

5.

Funktionsnedsättning, parasport m.m., punkt 3 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Cassandra Sundin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:2032 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 51 och

2020/21:2124 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 3,

bifaller delvis motion

2020/21:3176 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 9 och

avslår motionerna

2020/21:305 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 2 och

2020/21:2996 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 29.

 

 

Ställningstagande

De flesta rapporter genom åren har visat att personer med funktionsnedsättning mår sämre än befolkningen i övrigt. Det är också välkänt att fysisk aktivitet leder till många hälsovinster för utövaren. Personer med funktionsnedsättning är en grupp som kan få särskilt stora hälsovinster av en lyckad folkhälsopolitik, inte minst för att upprätthålla den rörlighet som finns men också för att skapa ett större socialt nätverk och känna självständighet och ökat självförtroende. Därför är parasporten en oerhört viktig del i att erbjuda fysisk aktivitet och idrott i ett socialt sammanhang på lika villkor. Många personer med funktions-nedsättning upplever tyvärr träning som en börda och varje träningstillfälle blir i stället en utmaning innan träningen ens har påbörjats. Vi anser att samhället måste sträva efter att tillgängliga träningsanläggningar ska finnas spridda geografiskt över hela landet och att tillgängligheten säkerställs vid all nybyggnad och renovering av befintliga anläggningar.

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar har ofta svårt att hitta en meningsfull fritid. De drabbas lätt av isolering, inaktivitet och mental ohälsa. Fördomar från omvärlden hindrar också den här gruppen från att delta på ett naturligt sätt i samhället. Därför bör det anser vi införas en nationell strategi för att inkludera även denna grupp till ett hälsosammare liv.

 

 

 

6.

Funktionsnedsättning, parasport m.m., punkt 3 (C)

av Peter Helander (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3176 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 9 och

bifaller delvis motionerna

2020/21:305 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 2,

2020/21:2032 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 51,

2020/21:2124 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 3 och

2020/21:2996 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 29.

 

 

Ställningstagande

För personer med funktionsnedsättning kan det ibland vara svårt att hitta en lämplig idrottsaktivitet. Parasport kan då vara en väg till fysisk aktivitet. Parasportförbundet, som ingår i Riksidrottsförbundet, hanterar 15 egna idrotter och tillsammans med specialidrottsförbund finns en mängd andra förbund som hanterar sport och idrott för personer med funktionsnedsättning. Men det är långt ifrån alla ungdomar med funktionsnedsättning som har möjlighet att delta i den idrott som finns på orten eller i den idrott de brinner för. Har man en funktionsnedsättning kan man t.ex. behöva färdtjänst för att komma till träningen, ledsagare för att kunna delta, speciella hjälpmedel eller ledare som är kunniga i parasport. Det är kommunerna som beviljar färdtjänst och många godkänner inte det och inte heller ledsagare eller inköp av hjälpmedel. Det är också viktigt att det finns goda möjligheter till tävlingsverksamhet. Svenska parasportare har rönt många framgångar i internationella tävlingar, detta trots att paraelitidrottare har helt andra förutsättningar än de som inte har en funktionsnedsättning. Givetvis handlar det om ekonomiska förutsättningar och också om tillgång till bl.a. träningsanläggningar och hjälpmedel. Alla barn och ungdomar behöver aktiveras, och personer med olika funktionsnedsättningar mer än andra. Men för dessa ungdomar finns ibland oöverstigliga hinder som samhället bär ansvaret för att undanröja. Därför anser jag att det bör tillsättas en utredning vars syfte ska vara att undanröja praktiska hinder för personer med funktionsnedsättning och i stället på alla sätt underlätta utövande och tävlande inom parasport.

 

 

 

7.

Funktionsnedsättning, parasport m.m., punkt 3 (V)

av Vasiliki Tsouplaki (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:305 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 2,

bifaller delvis motionerna

2020/21:2996 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 29 och

2020/21:3176 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 9 och

avslår motionerna

2020/21:2032 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 51 och

2020/21:2124 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 3.

 

 

Ställningstagande

Att ägna sig åt idrott när man har en funktionsnedsättning kan i många fall vara kostnadskrävande. Ofta är grundregeln att kommunen och regionen inte ansvarar för sport- och fritidshjälpmedel. Det krävs oftast medicinska argument för att få tillgång till hjälpmedel. En speciell benprotes för att kunna springa eller en cykel för tävlande omfattas därför ofta inte och är något som det är upp till var och en att skaffa. Detta gör att idrottande riskerar att bli en klassfråga och att många utestängs från sporter de annars skulle kunna utöva. Att idrottsutrustning kostar pengar är inget nytt och det gäller förstås för hela idrottslivet. Parasportens utrustning är däremot mycket dyrare och det gör privatekonomin mer avgörande. Samtidigt har personer med funktionsnedsättning en svag ställning på arbetsmarknaden och låg ersättning och familjer med barn med funktionsnedsättning har svagare ekonomi. Jag anser att det är viktigt att samhället erbjuder den hjälp som behövs för att alla ska ha rätt till idrott och motion.

Jag anser att regeringen bör tillsätta en utredning för att se hur personer med funktionsnedsättning ska kunna kompenseras för dyrare utrustning än genomsnittsidrottarens, och att regelverket för förskrivning av hjälpmedel även bör inkludera rätt till hjälpmedel för fritidsaktiviteter.

 

 

 

8.

Funktionsnedsättning, parasport m.m., punkt 3 (KD)

av Roland Utbult (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:2996 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 29,

bifaller delvis motionerna

2020/21:305 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 2 och

2020/21:3176 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 9 och

avslår motionerna

2020/21:2032 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 51 och

2020/21:2124 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 3.

 

 

Ställningstagande

Jag anser att arbetet med inkludering inom idrottsrörelsen inte nog kan betonas. Undersökningar visar att personer med funktionsnedsättning rör mindre på sig än resten av befolkningen. Det är därför viktigt med insatser som möjliggör fysisk aktivitet för personer med funktionsnedsättning. Det är en investering inte bara för den enskildes fysiska och psykiska hälsa och välmående utan för samhället i stort då de positiva effekterna för individen minskar exempelvis sjukvårds- och rehabiliteringsrelaterade kostnader. Ökad fysisk styrka ger också en större frihet i vardagen. Kostnaden för den specialutrustning som många gånger krävs för utövande av olika parasporter är ofta högre än för den utrustning som krävs för motsvarande idrottsaktivitet som inte är anpassad. Det medför att personer med funktionsnedsättning inte alltid kan ges möjlighet att prova på eller delta i de idrotter som de tycker verka roliga. Effekten kan bli att de inte utövar någon idrottsaktivitet alls. Jag anser därför att detta behöver belysas och ses över.

 

 

 

9.

Långsiktiga villkor för idrottsrörelsen m.m., punkt 4 (L)

av Christer Nylander (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3252 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkandena 1 och 2.

 

 

Ställningstagande

Idrottsrörelsen behöver goda villkor. I syfte att skapa goda förutsättningar för idrottsrörelsen bör instrumentalisering och pekpinnar undvikas medan frihet under ansvar eftersträvas. Stödet till svensk idrott ska vara fortsatt starkt. Det statliga idrottsstödet spelar en avgörande roll för svensk idrott och är en viktig förutsättning för föreningarnas möjlighet att bedriva och utveckla en barn- och ungdomsverksamhet som är tillgänglig för alla. Jag vill understryka vikten av att ha ett stabilt och långsiktigt stöd till idrottsrörelsen, vilket gör att man kan behålla den omfattande föreningsverksamhet som bedrivs i alla landets kommuner.

Jag anser vidare att det behövs en samlad översyn av de regelverk som finns för offentligt stöd för idrotten, inklusive särregler i skattesystemet. En sådan översyn bör sikta på fortsatt frihet under ansvar, goda ekonomiska villkor och minskad byråkrati men också vara tydlig med vilka värderingar som inte kan tolereras i verksamheter som får offentligt stöd. Det statliga stödet fördelas via Riksidrottsförbundet, som under senare år har fått större frihet att självt besluta om vilka prioriteringar som bäst gagnar idrottsrörelsens utveckling.

 

 

 

10.

Effekter av coronapandemin, punkt 5 (C)

av Peter Helander (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3176 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 14.

 

 

Ställningstagande

Idrott är bra för både det fysiska och det psykiska välbefinnandet och det är därför bl.a. viktigt att ta reda på varför flickor slutar idrotta tidigare så att effektiva åtgärder kan sättas in. Jag vill att en utredning görs som tar fram förslag på lösningar dessa utmaningar så att Riksidrottsförbundet kan få ett tydligare uppdrag att uppnå jämställdhet inom svensk idrott. Då behöver bl.a. fördelningen av bidrag och anläggningsinvesteringar ses över ur ett jämställdhetsperspektiv. Även den befintliga skattelagstiftningen som idag gör det dyrare och svårare att sponsra damidrott än herridrott bör ses över i detta sammanhang samt hur agerandet kring idrotten med anledning av coronapandemin har påverkat jämställdheten inom idrotten.

 

 

11.

Stöd till privata aktörer som bedriver barn- och ungdomsidrott, punkt 7 (M)

av Viktor Wärnick (M), Annicka Engblom (M), Ann-Britt Åsebol (M) och Magnus Stuart (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3338 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 5.

 

 

Ställningstagande

Det finns skillnader i flickors och pojkars idrottsutövande. Pojkar idrottar längre upp åldrarna i lag, medan flickor i högre grad ägnar sig åt individuella sporter som dans och ridning, ofta i privata dansstudiors och stall. Kommunallagens förbud mot otillbörligt gynnande av enskild innebär att pojkars idrottande i högre utsträckning finansieras via statligt och kommunalt stöd.

Med hänvisning till detta anser vi att man bör utreda möjligheten att förändra befintlig lagstiftning så att även privata aktörer kan söka stöd för att bedriva barn- och ungdomsidrott.

 

 

 

12.

Tillgänglighet till naturen, punkt 9 (C)

av Peter Helander (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3176 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 17 och

avslår motion

2020/21:2704 av Maria Gardfjell m.fl. (MP) yrkandena 1–3.

 

 

Ställningstagande

Coronapandemin har ökat intresset för friluftslivet, vilket gör att fler initiativ inom området bör främjas och tillgängligheten ökas. Med coronapandemin följer en risk för ökad psykisk ohälsa. Friluftslivet kan bidra till bättre både fysisk och psykisk hälsa, och jag anser att dessa värden bör tas tillvara bättre. Nu 2021 arrangeras projektet Friluftslivets år av Svenskt Friluftsliv. Det kommer i bästa fall att leda till att fler kommer i kontakt med friluftslivet. Blir så fallet anser jag att man bör se över om Friluftslivets år kan återkomma kanske vart fjärde år.

 

 

 

13.

Nordiskt friluftslivssamarbete, punkt 10 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Cassandra Sundin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:2121 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Ett av våra största folkhälsoproblem i dag är det ökade stillasittandet, särskilt bland barn och unga. Vardagsmotionen minskar och de naturliga relationerna till rörelse, motion och vistelse i naturen blir allt färre. För att få bukt med denna negativa utveckling krävs krafttag, och ett led i det är att stärka friluftslivets ställning i samhället. Tillsammans med våra nordiska grannländer finns stora möjligheter att främja friluftslivet i hela Norden. Det nordiska friluftslivsåret 2015 var en god idé för att understryka och stimulera detta och idén hade mycket goda intentioner och visioner. Dessvärre fick satsningen inte det genomslag och den uppmärksamhet som hade behövts, mycket på grund av för kort planeringstid och för små resurser. Vi tror därför på en ny samnordisk satsning på bredare front, genom samverkan med det nordiska friluftslivsnätverket och med stöd av ökade resurser och bättre marknads-föring.

 

 

 

14.

Integrering av friluftsliv inom fler samhällssektorer, punkt 11 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Cassandra Sundin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:2121 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 2.

 

 

Ställningstagande

Genom att tillgängliggöra och öppna naturen och friluftslivet för fler kan rehabilitering med och i naturen nyttjas ur flera aspekter. Forskning visar att natur och friluftsliv har en stärkande och läkande effekt vid ohälsa och här tror vi att friluftslivet kan spela en ännu större roll än i dag. Anslagsnivåerna har länge varit för låga samtidigt som branschen efterfrågat större politisk vilja och statligt stöd. Vi har viljan och vill se en omfattande resursförstärkning. Med begreppet friluftsliv för folkhälsa föreslår vi att samhället tar ett större tag inom fler sektorer än i dag. Förslag om grön omsorg där djur och natur används i vårdsyfte och rehabiliterande syfte är en väg för att väva in friluftslivet i fler sektorer. Ytterligare en väg är att höja kunskapen om svensk natur och friluftsliv i skolan, bland barn och unga. Samtidigt finns det skäl att stärka den fysiska kontakten mellan utbildningsväsendet och den svenska naturen, och där kan Svenskt Friluftsliv spela en stor roll med sin bredd och variation runt om i landet. Mot bakgrund av det anförda anser vi att Svenskt Friluftsliv bör ges ett uppdrag och resurser att genomföra en nationell översyn av hur friluftsliv kan integreras inom fler samhällssektorer, såsom skola, vård och omsorg.

 

 

 

15.

Åtgärdsplan mot nedskräpning, punkt 12 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Cassandra Sundin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:2121 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 7.

 

 

Ställningstagande

Nedskräpning och sanitära problem är något som länge påverkat friluftslivet och naturen överlag. Med anledning av smittspridningen av covid-19 och tillhörande rekommendationer valde många svenskar under sommaren 2020 att semestra i Sverige istället för att resa utomlands. Bland annat fjällvärlden fick många nya turister vilket är glädjande, men ovana fjällvandrare med bristfällig kunskap om hur man beter sig i naturen medförde ytterligare problem med sanitära missförhållanden. Under senare år har det uppmärksammats en problematik med att hälsofarliga bakterier spridits i vattendrag och således i det dricksvatten som finns att tillgå i naturen. Flera organisationer har gjort värdefulla insatser i frågan, men mer behövs. Med anledning av detta anser vi att Svenskt Friluftsliv ska ges i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan mot nedskräpning och sanitära olägenheter i naturen.

 

 

 

16.

Stöd till allmänna samlingslokaler, punkt 13 (C)

av Peter Helander (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3186 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 16 och

bifaller delvis motion

2020/21:462 av Mikael Larsson (C).

 

 

Ställningstagande

Mötesplatser och lokaler för olika typer av verksamheter är en viktig infrastruktur såväl för demokrati och trygghet som för civilsamhälle och meningsfulla fritidsaktiviteter. Här spelar de föreningsdrivna samlings-lokalerna en mycket viktig roll. Trots samlingslokalernas betydelse upplever man på många håll att det är svårt att bedriva verksamheten långsiktigt på grund av att finansieringen är splittrad och inte sällan osäker. Jag anser att samlingslokalerna och de föreningar som driver dessa bör ges långsiktiga förutsättningar för att verka i hela landet.

 

 

 

17.

Allmänna samlingslokaler i krissituationer, punkt 14 (C)

av Peter Helander (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3186 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 24.

 

 

Ställningstagande

Allmänna och föreningsdrivna samlingslokaler har tidigare använts vid krissituationer eller när samhället behöver föreningslivets stöd, exempelvis när skollokaler tillfälligt inte kan användas och i samband med skogsbränder. Detta är något som vanligtvis hanteras lokalt mellan föreningar och kommuner. Jag anser att det även behövs en nationell beredskap för att säkerställa tillgången till lokaler som kan användas i krissituationer och att stödet till allmänna samlingslokaler därför bör ses över. Bland annat skulle stödets syfte kunna utvidgas samt samlingslokalernas och civilsamhällets strategiska betydelse för samhällets krisberedskap slås fast. Föreningar som bidrar med sina insatser bör också kunna få ersättning.

 

 

 

18.

Stänga ute illegala aktörer från spelmarknaden, punkt 16 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Cassandra Sundin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:806 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 3 och

bifaller delvis motion

2020/21:3176 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 19.

 

 

Ställningstagande

Utanför det svenska licenssystemet på spelmarknaden finns en marknad med olicensierade alternativ som riktar sig mot svenska spelare. Spelare kan välja att vända sig till dessa alternativ i stället för de licensierade alternativen exempelvis av skäl som att dessa spelsajter erbjuder bonusar och kampanjer som inte hade tillåtits hos alternativ med licens. Dessa sajter riktar också in sig mot spelare som tidigare har anmält sig till Spelpaus men som nu vill börja spela igen. Man försöker alltså fånga in högriskspelare. Vi ser det som mycket viktigt för legitimiteten i det licenssystem som finns på den omreglerade svenska spelmarknaden att illegala aktörer hålls tydligt utanför. Spelmarknadsutredningen har i uppdrag att komma med förslag på ytterligare åtgärder för att stänga ute olicensierat spel. Vi anser att det är viktigt att sådana förslag blir skarpa och gör skillnad i praktiken.

 

 

 

19.

Stänga ute illegala aktörer från spelmarknaden, punkt 16 (C)

av Peter Helander (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3176 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 19 och

bifaller delvis motion

2020/21:806 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 3.

 

 

Ställningstagande

Jag vill framhålla att det är oerhört viktigt att värna kanaliseringen inom den nu omreglerade marknaden, dvs. att en mycket stor andel av spelandet sker hos bolag med licenser. Det är en förutsättning för ett gott spelarskydd, för alternativet med en lägre kanalisering gör i stället att spelande sker oreglerat och därmed utan krav på spelarskydd.

 

 

 

20.

Matchfixning, punkt 17 (M)

av Viktor Wärnick (M), Annicka Engblom (M), Ann-Britt Åsebol (M) och Magnus Stuart (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3337 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 4 och

avslår motion

2020/21:447 av Robert Halef (KD) yrkandena 1 och 2.

 

 

Ställningstagande

Både för och nu efter omregleringen av spelmarknaden har det uppmärksammats från såväl Idrottssverige som polisen och spelbolagen att det förekommer spel på uppgjorda matcher. Inte sällan handlar det om organiserad brottslighet där idrottsutövare betalas för att matcher ska sluta på ett visst sätt. Detta utgör ett problem för både idrotten och spelbolagen och inte minst för dem som ser på matchen eller spelar på densamma. Även om Riksidrottsförbundet i dag har ett samarbete med spelbolagen samt med polisen och Spelinspektionen behöver det stärkas. Vi anser att både idrotten och spelbolagen bör få ett större ansvar för att delge information om misstänkt matchfixning till de brottsbekämpande myndigheterna. Själva brottet begås på spelplanen och därför måste de som anordnar idrottsevenemang och de som anordnar spel samverka för att upptäcka och stoppa spelfusk. På så sätt kan vi hindra dem som finansierar och drar nytta av fusket från att lyckas med sin organiserade brottslighet.

 

 

21.

Hästsport, punkt 18 (M)

av Viktor Wärnick (M), Annicka Engblom (M), Ann-Britt Åsebol (M) och Magnus Stuart (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3337 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 3,

bifaller delvis motion

2020/21:806 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 9 och

avslår motion

2020/21:806 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 10.

 

 

Ställningstagande

Hästsporten är en viktig näring, och den viktigaste aktören som bidrar till hästnäringen är Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG). På den omreglerade marknaden kommer ATG att få en ny roll. Tidigare när spel på hästsport var monopoliserat med ATG som enda aktör åtnjöt hästsporten en stabil och förutsägbar finansiering. Det är viktigt att så förblir. I och med att ATG inte längre har monopol borde statens engagemang i bolaget avslutas. I dag utser staten en majoritet av styrelsen, inklusive ordföranden, trots att bolaget helt ägs av Svensk Travsport och Svensk Galopp. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

 

22.

Hästsport, punkt 18 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Cassandra Sundin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:806 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkandena 9 och 10 samt

bifaller delvis motion

2020/21:3337 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 3.

 

 

Ställningstagande

Utöver Svenska Spel har staten också ett engagemang i ett annat spelbolag, nämligen Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG), som inte är statligt ägt men statligt kontrollerat. Staten utser en styrelsemajoritet i bolaget, inkluderat ordföranden, fast bolaget till fullo ägs av Svensk Travsport och Svensk Galopp. Detta framstår som ett slags märklig rest från tiden när spel på hästsport var monopoliserat. Eftersom det inte längre är ett monopol som råder inom spel på hästsport bör staten upphöra med sitt engagemang i ATG. När spel på hästsport var monopoliserat fanns en säker modell för finansiering av hästsporten. Dessa förutsättningar finns inte längre kvar i och med omregleringen av den svenska spelmarknaden, varför det i den konkurrenssituation som nu råder är viktigt att in i framtiden säkra en långsiktig och tryggad finansiering av hästsporten.

 

 

 

23.

E-sport, punkt 19 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Cassandra Sundin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:2120 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkandena 4, 6, 13 och 14.

 

 

Ställningstagande

Vi anser att det behöver inrättas ett e-sportinstitut för att Sverige ska kunna behålla sin plats som världsledare. Syftet med institutet blir dels att marknadsföra det svenska e-sportundret utomlands, dels att tillsätta ett e-sportråd för att säkerställa den konstnärliga friheten inom utvecklingen av framtida spel.

När det gäller e-sport finns flera studier som visar att dataspel medför vissa hälsofördelar. Exempel på dessa kan vara förbättrat minne, kognitiv förmåga, förmåga att resonera samt perception och problemlösning. Likt annan sport kan spel bidra till avslappning och minskad stress. Att spela onlinespel är även ett sätt för äldre att slippa ensamhet. E-sport kan även ses som generations-överskridande där yngre och äldre kan mötas och umgås på lika villkor. I tider av pandemi har e-sport även visat sig vara en mycket viktig plattform för att behålla dialog och kontakt med vänner och andra människor, särskilt i de länder där enskilda individer suttit isolerade och avskilda från världen i övrigt. Med hänsyn till det anförda anser vi att man bör utreda hur fler äldre kan uppmuntras att engagera sig i e-sport.

När spel blir populära och lägger stora delar av världen under sina fötter följer andra utvecklare av naturliga skäl efter. Fantasin och viljan att prova något nytt måste stryka på foten för att inte riskera att stora investeringar inte resulterar i den framgång som man hoppats på. Detta resulterar i att spel blir alltmer lika varandra och att mångfalden minskar. För att råda bot på detta och säkerställa konstnärlig frihet inom spelutveckling med plats för nytänkande föreslår vi införandet av ett e-sportråd. Spelutvecklare med nya idéer presenterar sin idé för rådet som i sin tur fattar beslut och beviljar ekonomiska bidrag för att utvecklaren ska ges möjlighet att tänka nytt utan att behöva oroa sig för ekonomin. Målgruppen är med fördel fristående programmerare och spelutvecklare utan koppling till redan etablerade spelutvecklare.

I vårt samhälle blir vi alltmer stillasittande och spel- och e-sportbranschen är en viktig aktör för att motverka denna utveckling. E-sport och spel kan med fördel användas för att uppmuntra till rörelse och fysisk aktivitet. Framgångsrika exempel är spel som Pokémon Go eller Wii Fit, där den spelande når framgång genom fysisk ansträngning och rörelse. Ovan nämnda e-sportråd och spelinstitut bör i sin verksamhet uppmuntra speltillverkare att skapa spel som i sin tur bidrar till fysisk aktivitet och rörelse. Vi menar att esport kan bidra till att man blir mer fysiskt aktiv om man uppmuntras till det i de spel man spelar men också när man förstår att hälsoperspektivet är viktigt om man som spelare vill nå framgång.

 

 

 

24.

Reglering av spelmarknaden på europeisk nivå, punkt 20 (L)

av Christer Nylander (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3282 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 20.

 

 

Ställningstagande

Inom EU regleras spelmarknaden enskilt i medlemsländerna. Kommissionen har vänt sig till den europeiska standardiseringsorganisationen (CEN) för att rapporteringskraven på spelbolag ska vara lika i hela Europa. Syftet är att göra rapporteringen enkel för företagen för att dessa ska kunna konkurrera på lika villkor. För att ytterligare skärpa reglerna för spelbolagen anser jag att spelmarknaden bör regleras på europeisk nivå, utöver de rapporteringskrav för spelbolag som finns i dag.

 

Särskilda yttranden

 

1.

Motorsport, punkt 8 (SD)

 

Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Cassandra Sundin (SD) anför:

 

Vi ställer och bakom utskottets ställningstagande men vill ändå framhålla att Sverigedemokraterna ser stor potential inom motorsporten, den lockar många anhängare och entusiaster. Vi ser att den kultur som odlas inom motorsporten är viktig att bevara och förvalta vidare. Det finns potential att locka unga till en värdig fritid och utveckla en hobby. Vi avser att följa och utvärdera initiativ framöver.

 

 

 

2.

Motioner som bereds förenklat, punkt 21 (M)

 

Viktor Wärnick (M), Annicka Engblom (M), Ann-Britt Åsebol (M) och Magnus Stuart (M) anför:

 

Utskottet har efter förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2 eftersom motsvarande förslag har behandlats tidigare av riksdagen.

Vi vidhåller vårt partis ståndpunkter i motionerna 2020/21:3337 yrkande 5, 2020/21:3338 yrkandena 1, 4 och 8 och 2020/21:3366 yrkande 17 men avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21

2020/21:190 av Fredrik Lindahl (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en reglering avseende lootlådor samt andra lotteriliknande moment inom dataspel och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:305 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda konsekvenser av och förutsättningar för att i den statliga anslagstilldelningen fastställa bidragsnivån till parasporten och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur personer med funktionsnedsättning ska kunna kompenseras för dyrare utrustning än genomsnittsidrottarens och att regelverket för förskrivning av hjälpmedel även bör inkludera rätten till hjälpmedel för fritidsaktiviteter och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:447 av Robert Halef (KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att spel på resultat bör begränsas till de två högsta divisionerna inom lagsporter och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet mot matchfixning och korruption inom idrotten och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:462 av Mikael Larsson (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga stärkt stöd till samlingslokalshållarna och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:514 av Josef Fransson (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna motorsporten och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:806 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utvärdering av licenssystemet bör genomföras fem år efter införandet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om marknadsföring av spel och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stänga ute illegala aktörer från spelmarknaden och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en riskklassificering av olika typer av spel och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reglering av loot-lådor och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om medel till allmännyttiga ändamål och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att politiska partier samt föreningar och bolag som ägs av politiska partier inte ska räknas in i undantaget i spellagen som medger att dessa får bedriva lotteriverksamhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte tillåta undantag från förbudet mot att erbjuda spel på kredit och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det statliga engagemanget i ATG inklusive den statliga styrelserepresentationen i bolaget ska upphöra, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en långsiktig och tryggad finansiering för hästsporten och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:900 av Per Åsling (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationell samling bakom en svensk ansökan om att få arrangera olympiska vinterspel i Sverige 2030 och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:1015 av Ola Johansson och Linda Modig (båda C):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa spelbolagens aggressiva marknadsföring och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:1512 av Robert Hannah och Arman Teimouri (båda L):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och kartlägga hur man kan jämställa stödet mellan flickdominerade och pojkdominerade idrottsverksamheter och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och kartlägga hur samhällsstöd för idrott, motion och fysisk aktivitet på ett jämställt sätt möter flickors och pojkars preferenser i fråga om idrott och fysisk aktivitet och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:1562 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att ge barn tillgång till en jämlik fritid och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:1569 av Magnus Manhammar (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom pågående utredning se över möjligheten att begränsa marknadsföring inom spelreklam och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:1617 av Angelica Lundberg m.fl. (SD):

25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inga undantag ska göras för partier eller bolag och föreningar som ägs av politiska partier, gällande försäljning av lotter och spel och tillkännager detta för regeringen.

26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lotter och spel inte ska kunna säljas på kredit och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2032 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD):

51.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sträva efter att tillgängliga träningsanläggningar finns spridda geografiskt över hela landet och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2120 av Michael Rubbestad m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att likställa e-sport (elektronisk sport) med övrig idrott och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kulturbegreppet ska breddas och även inkludera e-sport och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till inrättandet av ett spelinstitut och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmuntra äldre och pensionärer att engagera sig i e-sport och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de aktörer som beviljas stöd och ekonomiskt bidrag inom e-sport aktivt ska verka för ökad jämställdhet, mot diskriminering och för en nolltolerans gällande trakasserier, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ekonomiska förutsättningar för lokala e-sportföreningar och tillkännager detta för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till att inrätta ett e-sportråd och tillkännager detta för regeringen.

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hälsoperspektivet och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2121 av Cassandra Sundin m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna för ett närmare nordiskt friluftssamarbete och en satsning för ett nytt nordiskt friluftslivsår och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Svenskt Friluftsliv uppdrag och resurser för en nationell översyn av hur friluftsliv kan integreras inom fler samhällssektorer, såsom skola, vård och omsorg och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Svenskt Friluftsliv i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan mot nedskräpning och sanitära olägenheter i naturen och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2123 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmärksamma hästnäringens positiva effekter och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2124 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att civilsamhällesorganisationerna ska samverka med RF för att starta ideella idrottsföreningar i utanförskapsområden och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påbörja en dialog med Sveriges regioner och kommuner om att en nationell strategi ska antas kring hur vi bättre kan anordna mästerskap i alla divisioner i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en nationell strategi kring idrottande och tävlingar för personer med intellektuell funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur man i framtiden bör bekosta och bygga upp en infrastruktur kring specialutrustning för parasport och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige tillsammans med våra nordiska länder framöver gemensamt bör ansöka om stora mästerskap och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten till ett nytt system för amatöridrottare att genomföra kontroller av dopning och tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell satsning på att se över anläggningsbristen och hur vi bygger och/eller renoverar bort densamma och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa en anläggningsfond och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2194 av Sultan Kayhan m.fl. (S):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa spelreklam och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ytterligare regleringar inom spelmarknaden och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2438 av ClasGöran Carlsson och Monica Haider (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta fram ett handlingsprogram som möjliggör idrott för alla och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2500 av Abraham Halef och Ingela Nylund Watz (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att minska spelbolagens möjlighet att göra reklam för och marknadsföra spel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2020/21:2646 av Helena Bouveng (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja idrottsrörelsens sociala ansvar och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2649 av Helena Bouveng (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka jämställdheten inom svensk idrott och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2704 av Maria Gardfjell m.fl. (MP):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Naturklivet och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att besluta om en målsättning om tillgänglighet till naturen och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om grön återhämtning i naturen och Svenskt Friluftsliv och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om friluftslivets organisationers villkor kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2745 av Pia Steensland m.fl. (KD):

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en antidopningslicensiering av gym och tillkännager detta för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Svensk Antidopings roll i det nationella förebyggande antidopningsarbetet och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2930 av Rickard Nordin (C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att e-sport ska få samma förutsättningar juridiskt som övrig sport och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge samma möjligheter för e-sportföreningar att söka stöd som övriga sportföreningar har via Riksidrottsförbundet och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att spel ska anses vara en kulturform och att kulturbegreppet bör breddas för att inkludera spel och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kulturrådet ska få ett utökat uppdrag för att kunna främja spelkulturen enligt nuvarande direktiv och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klargöra möjligheten att betala ut prispengar i e-sport och förströelsespel som är baserade på skicklighet och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta vara på kompetensen i spelbranschen och överföra den till andra sektorer i samhället och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fokusera på jämställdhet inom e-sportvärlden och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2952 av Peter Helander m.fl. (C):

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om idrottsaktiviteter för äldre och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2996 av Pia Steensland m.fl. (KD):

29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om specialanpassad idrottsutrustning och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2997 av Michael Anefur m.fl. (KD):

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Svensk Antidopings roll i det nationella förebyggande antidopningsarbetet utanför elitidrotten och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3071 av Saila Quicklund (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med idrott för nyanlända och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3073 av Saila Quicklund (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för en fristående antidopningsenhet och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3074 av Saila Quicklund (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbilda idrottsföreningarna i barnrättsperspektivet och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3075 av Saila Quicklund (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undanta kravet på legitimation och spelregistrering vid landets minsta travbanor och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3076 av Saila Quicklund (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiera ett samlat arbete mellan stat och idrottsrörelse mot osunda kroppsideal och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3080 av Jan Ericson och Lars Beckman (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att ytterligare begränsa möjligheten till kreditspel och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3084 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta bort undantaget från kreditförbudet vid lottförsäljning och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD):

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en bred översyn av det offentligas stöd till och främjande av hälsorelaterad aktivitet och friskvård och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3176 av Per Lodenius m.fl. (C):

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att främja ett brett idrottsliv i hela landet där både etablerade och nya sporter, även digitala, blir tillgängliga för fler och där detta följs upp med anledning av coronapandemin och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta utövande av och tävlande i parasport och tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utreda förutsättningarna för att skapa ett nationellt föreningsdrivet parasportutrustningsbibliotek och tillkännager detta för regeringen.

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om villkor för jämställd idrott som inkluderar effekterna av coronapandemin och tillkännager detta för regeringen.

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att ta hänsyn till behoven av idrott och friluftsliv i samhällsplaneringen och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att locka internationella idrottsevenemang till Sverige och tillkännager detta för regeringen.

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om värdet av ett mer tillgängligt friluftsliv och tillkännager detta för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om måttfull spelreklam och tillkännager detta för regeringen.

19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av kanaliseringen på spelmarknaden och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3186 av Ola Johansson m.fl. (C):

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge föreningsdrivna allmänna samlingslokaler i hela landet långsiktiga förutsättningar att verka och tillkännager detta för regeringen.

24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över stödet till allmänna samlingslokaler i syfte att de ska kunna stötta det omgivande samhället i krissituationer och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3202 av Richard Jomshof (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fängelse som straffminimum för illegalt gatuspel om pengar och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvisning som påföljd för illegalt gatuspel och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3248 av Robert Hannah m.fl. (L):

27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta regler gällande lotter sålda på kredit och tillkännager detta för regeringen.

28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta konsekvenser för lotterianordnare som bedriver vårdslös försäljning av lotter på kredit och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3252 av Christer Nylander m.fl. (L):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om goda och långsiktiga villkor för att stärka idrottsrörelsen och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en samlad översyn av de regelverk som finns kring offentligt stöd för idrotten och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett explicit mål för idrottspolitiken om personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiera en form av utvecklingsfunktion som syftar till att skapa bättre samt mer tillgängliga och inkluderande idrottsanläggningar och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3261 av Barbro Westerholm m.fl. (L):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hbtq-frågor i idrotten och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3282 av Fredrik Malm m.fl. (L):

20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en reglering av spelmarknaden på europeisk nivå, utöver vad som finns i dag avseende rapporteringskrav för spelbolag, och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3314 av Larry Söder (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till ett nationellt bidrag till folkparker och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3337 av Lotta Finstorp m.fl. (M):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statens engagemang och styrelserepresentation i ATG ska avvecklas och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att såväl anordnare av idrottsevenemang som spelbolagen som anordnar spel på dessa evenemang borde tillskrivas större ansvar att hindra spelfusk, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör underteckna Europarådets konvention om matchfixning och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3338 av Lotta Finstorp m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda formerna för ett stärkt samarbete mellan stat och idrottsrörelse i syfte att minska hinder för idrott kopplat till social, kulturell och religiös bakgrund eller medicinska begränsningar och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör tillsättas i syfte att identifiera nya finansieringsformer för att stödja investeringar i anläggningar i kommuner och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur Idrottslyftet i ännu högre utsträckning kan riktas mot barn och ungdomar från socialt utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att förändra befintlig lagstiftning så att även privata aktörer kan söka stöd för att bedriva barn- och ungdomsidrott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka och utveckla det nordiska samarbetet inom den gemensamma nordiska handlingsplanen för friluftslivet och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3366 av Ulf Kristersson m.fl. (M):

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en jämställd idrott och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3406 av Saila Quicklund (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga hur socioekonomiska faktorer påverkar barns och ungdomars idrottande och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3421 av Markus Wiechel m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att knyta scoutrörelsen till försvaret och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3583 av Cecilia Widegren (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att ta fram en nationell strategi för ridsport och integration och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera tidigare satsningar såsom Handslaget och Idrottslyftet i syfte att stärka ridsport och integrationsarbete och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till att ridsport kan bli en naturlig del i integrationsarbete för bl.a. språkutveckling och möjligheten för ensamkommande barn och unga att lära sig jobbet på jobbet, och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3584 av Cecilia Widegren (M):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna ridningens viktiga roll som Sveriges största handikappidrott och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en jämställd tilldelning av resurser till flickors och pojkars idrottsverksamhet och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värdegrunder bör fortsätta att utvecklas för tävlingar med häst och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3595 av Runar Filper (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att rädda folkparkerna genom ett statligt bidrag och tillkännager detta för regeringen.

 

 

 

 

Bilaga 2

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

 

 

 

Motion

Motionärer

Yrkanden

21. Motioner som bereds förenklat

2020/21:190

Fredrik Lindahl (SD)

 

2020/21:305

Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V)

1

2020/21:806

Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD)

1, 2 och 4–8

2020/21:900

Per Åsling (C)

 

2020/21:1015

Ola Johansson och Linda Modig (båda C)

2

2020/21:1512

Robert Hannah och Arman Teimouri (båda L)

1 och 2

2020/21:1569

Magnus Manhammar (S)

 

2020/21:1617

Angelica Lundberg m.fl. (SD)

25 och 26

2020/21:2120

Michael Rubbestad m.fl. (SD)

1, 2, 9 och 11

2020/21:2123

Angelika Bengtsson m.fl. (SD)

1

2020/21:2124

Angelika Bengtsson m.fl. (SD)

1, 2, 4, 5 och 9

2020/21:2194

Sultan Kayhan m.fl. (S)

1 och 2

2020/21:2500

Abraham Halef och Ingela Nylund Watz (båda S)

 

2020/21:2646

Helena Bouveng (M)

 

2020/21:2649

Helena Bouveng (M)

 

2020/21:2704

Maria Gardfjell m.fl. (MP)

4

2020/21:2745

Pia Steensland m.fl. (KD)

12 och 13

2020/21:2930

Rickard Nordin (C)

1–4 och 7–9

2020/21:2952

Peter Helander m.fl. (C)

21

2020/21:2997

Michael Anefur m.fl. (KD)

14

2020/21:3071

Saila Quicklund (M)

 

2020/21:3074

Saila Quicklund (M)

 

2020/21:3075

Saila Quicklund (M)

 

2020/21:3076

Saila Quicklund (M)

 

2020/21:3080

Jan Ericson och Lars Beckman (båda M)

 

2020/21:3084

Edward Riedl (M)

 

2020/21:3176

Per Lodenius m.fl. (C)

8, 10, 15, 16 och 18

2020/21:3202

Richard Jomshof (SD)

1 och 2

2020/21:3248

Robert Hannah m.fl. (L)

27 och 28

2020/21:3252

Christer Nylander m.fl. (L)

3

2020/21:3261

Barbro Westerholm m.fl. (L)

4

2020/21:3337

Lotta Finstorp m.fl. (M)

5

2020/21:3338

Lotta Finstorp m.fl. (M)

1, 4 och 8

2020/21:3366

Ulf Kristersson m.fl. (M)

17

2020/21:3406

Saila Quicklund (M)

 

2020/21:3421

Markus Wiechel m.fl. (SD)

 

2020/21:3583

Cecilia Widegren (M)

1–3

2020/21:3584

Cecilia Widegren (M)

3–5

 

 

 


[1] Numera Sveriges Kommuner och Regioner.

[2] Prop. 1998/99:107 En idrottspolitik för 2000-talet – folkhälsa, folkrörelse och underhållning, bet. 1999/2000:KrU3, rskr. 1999/2000:52.

[3] Prop. 2008/09:126 Statens stöd till idrotten, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243.

 

[4] Naturvårdsverket (2019) Uppföljning av målen för friluftslivspolitiken 2019, rapport 6904.