|
Kompletterande bestämmelser till vissa delar av avtalet mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser om straffrättsligt samarbete mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket och de följdändringar som föreslås i ett antal andra lagar.
Den föreslagna lagen innehåller kompletterande bestämmelser till vissa delar av avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan. Genom avtalet införs bl.a. bestämmelser om det straffrättsliga samarbetet mellan parterna. Det rör sig om överlämnande av misstänkta eller dömda personer, ömsesidig rättslig hjälp i brottmål och frysning och förverkande av egendom. Den nya lagen med kompletterande bestämmelser till avtalet möjliggör att avtalet kan tillämpas fullt ut i Sverige.
Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 juli 2021.
Behandlade förslag
Proposition 2020/21:197 Kompletterande bestämmelser till vissa delar av avtalet mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Kompletterande bestämmelser till vissa delar av avtalet mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag med kompletterande bestämmelser om straffrättsligt samarbete mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket,
2. lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott,
3. lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom,
4. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:197 punkterna 1–4.
Stockholm den 17 juni 2021
På justitieutskottets vägnar
Fredrik Lundh Sammeli
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Andreas Carlson (KD), Johan Forssell (M), Petter Löberg (S), Louise Meijer (M), Adam Marttinen (SD), Maria Strömkvist (S), Johan Hedin (C), Linda Westerlund Snecker (V), Ellen Juntti (M), Katja Nyberg (SD), Joakim Sandell (S), Johan Pehrson (L), Bo Broman (SD), Rasmus Ling (MP), Ingemar Kihlström (KD) och Gustaf Lantz (S).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2020/21:197 Kompletterande bestämmelser till vissa delar av avtalet mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket. I propositionen lämnas förslag till kompletterande bestämmelser till vissa delar av avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan. Genom avtalet införs bl.a. bestämmelser om det straffrättsliga samarbetet mellan parterna. Regeringen föreslår bl.a. en ny lag med kompletterande bestämmelser till avtalet som möjliggör att avtalet kan tillämpas fullt ut i Sverige.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser om straffrättsligt samarbete mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket och de föreslagna följdändringarna i övriga lagar.
Bakgrund
Sedan Europeiska unionen (EU) och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (Förenade kungariket) träffat ett avtal om Förenade kungarikets utträde ur EU lämnade Förenade kungariket EU den 1 februari 2020. Under den övergångsperiod som enligt utträdesavtalet har gällt fram till den 31 december 2020 för bl.a. brottsbekämpning och straffrättsligt samarbete fortsatte Förenade kungariket att tillämpa det EU-rättsliga regelverket i dessa delar.
Den 1 januari 2021 började avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan, av den 30 december 2020 att tillämpas provisoriskt. Avtalet trädde i kraft den 1 maj 2021. Genom avtalet införs bl.a. bestämmelser om det straffrättsliga samarbetet mellan parterna. Det rör sig om överlämnande av misstänkta eller dömda personer, ömsesidig rättslig hjälp i brottmål och frysning och förverkande av egendom.
Propositionen
En ny lag med kompletterande bestämmelser till avtalet
Avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket reglerar vad som ska gälla mellan unionen och dess medlemsstater och Förenade kungariket i en mängd olika frågor. I propositionen behandlas del 3 i avtalet om brottsbekämpning och straffrättsligt samarbete (avdelningarna VII om överlämnande, VIII om ömsesidig rättslig hjälp och XI om frysning och förverkande). Del 3 i avtalet är direkt tillämpligt i varje stat men enligt regeringen behövs kompletterande bestämmelser till avdelningarna VII och XI för att avtalet ska kunna tillämpas – detta främst mot bakgrund av att det i avtalet i förhållandevis stor utsträckning föreskrivs att olika frågor ska regleras av staternas nationella rätt. Bland annat förutsätts att staterna inför regler om vilka myndigheter som är behöriga att agera enligt avtalet och om olika tvångsmedel. Avtalet förutsätter också att staterna har förfaranderegler som, utöver bestämmelserna i avtalet, skapar ett fungerande samarbete i praktiken.
Regeringen föreslår att kompletterande bestämmelser till avtalet mellan EU och Förenade kungariket om det straffrättsliga samarbetet ska tas in i en särskild lag. Regeringen föreslår även vissa följdändringar i lagen (1957:668) om utlämning för brott, lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom och lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål.
Överlämnande av misstänkta eller dömda personer
Avtalets del 3 om brottsbekämpning och straffrättsligt samarbete innehåller i avdelning VII bestämmelser om överlämnande (artiklarna 596–632). Det system som inrättas genom bestämmelserna i denna avdelning liknar i stora delar rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna (arresteringsorderrambeslutet) som tillämpas mellan medlemsstaterna, inklusive Förenade kungariket före den 1 januari 2021.
De kompletterande bestämmelser som regeringen föreslår innebär bl.a. att åklagare är behöriga att utfärda en arresteringsorder i Sverige samt att åklagare och allmän domstol är behöriga att besluta i överlämnandeärenden.
Regeringens förslag innebär vidare att en svensk medborgare inte får överlämnas till Förenade kungariket. Enligt förslaget får ett överlämnande också vägras om den gärning som arresteringsordern avser är ett politiskt brott med undantag för de brott som anges i artikel 602.2 i avtalet, dvs. olika former av terrorrelaterade brott.
Den föreslagna lagen innehåller även kompletterande bestämmelser om förfarandet vid överlämnande, användande av tvångsmedel, verkställighet av beslut om överlämnande m.m. Bestämmelserna hänvisar i stor utsträckning till bestämmelser i andra lagar, främst lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.
Ömsesidig rättslig hjälp i brottmål
Avtalets del 3 om brottsbekämpning och straffrättsligt samarbete innehåller i avdelning VIII bestämmelser om ömsesidig rättslig hjälp (artiklarna 633–642). Enligt regeringen behövs inga kompletterande bestämmelser till denna avdelning i lag.
Frysning och förverkande
Avtalets del 3 om brottsbekämpning och straffrättsligt samarbete innehåller i avdelning XI bestämmelser om samarbetet kring dels frysning av egendom i syfte att säkerställa en framtida verkställighet av ett beslut om förverkande, dels verkställighet av ett lagakraftvunnet beslut om förverkande (artiklarna 656–689). Avdelningen innehåller också regler för samarbetet som syftar till att eftersöka och identifiera egendom och tillgångar som kan bli föremål för förverkande. Bestämmelserna i avdelningen ska tillämpas i stället för kapitlen om internationellt samarbete i Europarådets konvention om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott av den 8 november 1990 och Europarådets konvention om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott och om finansiering av terrorism av den 16 maj 2005. Innehållet i bestämmelserna är i huvudsak hämtat från motsvarande bestämmelser i sistnämnda konvention.
De kompletterande bestämmelser som regeringen föreslår innebär bl.a. att Kronofogdemyndigheten kan begära att ett svenskt beslut om förverkande ska verkställas i Förenade kungariket.
Ikraftträdande
Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 juli 2021.
Utskottets ställningstagande
Propositionen har inte lett till några motionsyrkanden eller andra invändningar under utskottsbehandlingen. Utskottet anser att regeringens lagförslag är ändamålsenligt utformade och att de bör antas av riksdagen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser om straffrättsligt samarbete mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål.
Bilaga 2