|
|
Utökade kontroll- och stödmöjligheter avseende skyddstillsynsdömda
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ändringar i brottsbalken och rättegångsbalken.
Förslagen innebär bl.a. att skyddstillsyn ska vara förenad med övervakning under hela prövotiden om inte annat beslutas och att möjligheten att föreskriva villkor om var den dömde ska vistas eller inte får vistas görs tydligare. Vidare ska Kriminalvården kunna fatta beslut om elektronisk övervakning av den dömde för att kontrollera att en föreskrift följs.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2021.
Vidare föreslår utskottet två tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden. Utskottet anser att möjligheterna att undanröja en skyddstillsyn till följd av misskötsamhet ska utökas. Utskottet vill även att regeringen ska återkomma med ett förslag om vistelseförbud. När det gäller dessa tillkännagivanden finns det två reservationer (S, V, MP).
Utskottet föreslår att riksdagen ska avslå övriga motionsyrkanden.
I betänkandet finns totalt fem reservationer (S, M, SD, C, V, KD, L, MP).
Behandlade förslag
Proposition 2020/21:85 Utökade kontroll- och stödmöjligheter avseende skyddstillsynsdömda.
Sju yrkanden i följdmotioner.
Fyra yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2020/21.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Utökade kontroll- och stödmöjligheter avseende skyddstillsynsdömda
1.Undanröjande av skyddstillsyn, punkt 2 (S, V, MP)
2.Interimistiska beslut om omhändertagande, punkt 3 (M, KD, L)
3.Utvärdering och översyn av påföljden skyddstillsyn, punkt 4 (C)
4.Avveckling av övervakningsnämnderna, punkt 5 (SD)
5.Vistelseförbud, punkt 6 (S, V, MP)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i brottsbalken,
2. lag om ändring i rättegångsbalken.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:85 punkterna 1 och 2.
|
2. |
Undanröjande av skyddstillsyn |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om utökade möjligheter att undanröja en skyddstillsyn till följd av misskötsamhet och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3858 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1 och
bifaller delvis motion
2020/21:3861 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 1.
Reservation 1 (S, V, MP)
|
3. |
Interimistiska beslut om omhändertagande |
Riksdagen avslår motion
2020/21:3858 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 2.
Reservation 2 (M, KD, L)
|
4. |
Utvärdering och översyn av påföljden skyddstillsyn |
Riksdagen avslår motion
2020/21:3862 av Helena Vilhelmsson och Hannes Hervieu (båda C).
Reservation 3 (C)
|
5. |
Avveckling av övervakningsnämnderna |
Riksdagen avslår motion
2020/21:3861 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 2.
Reservation 4 (SD)
|
6. |
Vistelseförbud |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om vistelseförbud och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:3271 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 40,
2020/21:3302 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 3,
2020/21:3365 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 3,
2020/21:3405 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 31 och
2020/21:3863 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2.
Reservation 5 (S, V, MP)
Stockholm den 18 mars 2021
På justitieutskottets vägnar
Fredrik Lundh Sammeli
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Andreas Carlson (KD), Johan Forssell (M), Petter Löberg (S), Adam Marttinen (SD), Maria Strömkvist (S), Johan Hedin (C), Linda Westerlund Snecker (V), Ellen Juntti (M), Katja Nyberg (SD), Joakim Sandell (S), Carina Ödebrink (S), Johan Pehrson (L), Bo Broman (SD), Rasmus Ling (MP), Ingemar Kihlström (KD) och Emma Ahlström Köster (M).
I proposition 2020/21:85 Utökade kontroll- och stödmöjligheter avseende skyddstillsynsdömda föreslår regeringen att riksdagen antar de förslag till ändringar i brottsbalken och rättegångsbalken som lagts fram i propositionen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Fyra motioner har väckts med anledning av propositionen. I betänkandet behandlar utskottet även fyra motioner från allmänna motionstiden 2020/21. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.
Utökade kontroll- och stödmöjligheter avseende skyddstillsynsdömda
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i brottsbalken och rättegångsbalken. Förslagen innebär bl.a. att skyddstillsyn ska vara förenad med övervakning under hela prövotiden om inte annat beslutas och att möjligheten att föreskriva villkor om var den dömde ska vistas eller inte får vistas görs tydligare.
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om utökade möjligheter att undanröja en skyddstillsyn till följd av misskötsamhet och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen ett motionsyrkande och bifaller delvis ett annat motionsyrkande.
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om vistelseförbud och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen sex motionsyrkanden.
Riksdagen avslår övriga motionsyrkanden om bl.a. interimistiska beslut om omhändertagande och avveckling av övervakningsnämnderna.
Jämför reservation 1 (S, V, MP), 2 (M, KD, L), 3 (C), 4 (SD) och 5 (S, V, MP).
Gällande rätt
Enligt 28 kap. 1 § brottsbalken får rätten döma till skyddstillsyn för ett brott för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter. Skyddstillsyn får förenas med dagsböter, föreskrift om samhällstjänst eller fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre månader (28 kap. 2–3 §§). Skyddstillsyn fortgår under en prövotid av tre år från den dag då påföljden börjar verkställas (28 kap. 4 §).
Vid val av påföljd ska rätten som skäl för skyddstillsyn beakta om det finns anledning att anta att denna påföljd kan bidra till att den tilltalade avhåller sig från fortsatt brottslighet (30 kap. 9 § första stycket brottsbalken). I lagrummets andra stycke räknas upp vilka särskilda skäl för skyddstillsyn i stället för fängelse som rätten kan beakta, bl.a. om den tilltalade undergår behandling för missbruk eller annat förhållande som kan antas ha samband med hans eller hennes brottslighet (andra punkten).
Om den dömde allvarligt har åsidosatt sina skyldigheter och det kan antas att sådana åtgärder som övervakningsnämnden får vidta blir utan verkan ska nämnden begära att åklagare vid domstol för talan om att skyddstillsynen ska undanröjas. Åklagare får självmant väcka sådan talan om det handlar om misskötsamhet vid s.k. kontraktsvård (28 kap. 8 § brottsbalken).
Propositionen
Förstärkning av återfallsförebyggande åtgärder vid skyddstillsyn
Regeringen bedömer att det finns ett behov av att förstärka de återfallsförebyggande åtgärder som kan vidtas under verkställigheten av skyddstillsyn. Möjligheterna för Kriminalvården att vidta kontroll- och stödåtgärder för skyddstillsynsdömda bör enligt regeringen som utgångspunkt motsvara de som gäller för villkorligt frigivna och följa samma beslutsordning.
Ändring av föreskrifter om samhällstjänst
Ett av syftena med reformen av villkorlig frigivning var att flytta beslutsrätten för olika frågor från övervakningsnämnden till Kriminalvården för att skapa ett mer flexibelt system. Det bör enligt regeringen gälla även när påföljden är skyddstillsyn. Regeringen konstaterar att det normalt är Kriminalvården som har bäst kunskap om klientens behov och hur verkställigheten av skyddstillsynen fungerar i det enskilda fallet. Inom Kriminalvården finns också kompetens och erfarenhet av att göra de överväganden och bedömningar som behövs inför ett beslut att ändra eller upphäva en föreskrift om samhällstjänst. Regeringen föreslår därför att Kriminalvården, i stället för övervakningsnämnden, ska kunna ändra eller upphäva en föreskrift om samhällstjänst när det finns skäl till det.
Övervakning
Precis som vad numera gäller för villkorligt frigivna anser regeringen att det för skyddstillsynsdömda finns skäl att förtydliga att det är behovet av övervakning som ska styra övervakningstidens längd. Regeringen föreslår därför att reglerna om övervakningstid vid skyddstillsyn ändras så att övervakningen inte upphör automatiskt efter ett år utan löper vidare under hela prövotiden om inte annat beslutas. Övervakningstiden får dock inte understiga ett år. Vidare föreslås att det ska vara Kriminalvården som i stället för övervakningsnämnden beslutar i frågor om övervakning sedan domstolen avgjort målet. Till följd av förslagen kan de särskilda reglerna som gäller för förlängning av övervakningstiden tas bort, vilket leder till vissa följdändringar.
Särskilda föreskrifter under skyddstillsynen
Regeringen föreslår att särskilda återfallsförebyggande föreskrifter som kan ges till villkorligt frigivna också ska kunna ges till skyddstillsynsdömda. Vidare föreslås att Kriminalvården, i stället för som i dag övervakningsnämnden, ska bli behörig att besluta om särskilda föreskrifter.
Regeringen framhåller i propositionen att det är viktigt att de särskilda föreskrifter som har beslutats för en person som dömts till skyddstillsyn omprövas löpande utifrån dennes behov av kontroll och stöd. Kriminalvården ska därför ha rätt att ändra tidigare beslut om föreskrifter och besluta nya föreskrifter när det finns skäl till det.
Föreskrifter om vistelse
Enligt 26 kap. 16 § andra stycket 7 brottsbalken finns efter villkorlig frigivning en möjlighet att ge den övervakade föreskrifter om vistelseort. En motsvarande föreskriftsrätt finns i dag när det gäller skyddstillsynsdömda i 28 kap. 6 a § första stycket 1 brottsbalken. I propositionen föreslår regeringen en komplettering av föreskriftsrätten så att en föreskrift, utöver vistelseort, får avse även andra anvisningar om på vilka platser eller inom vilka områden den som är villkorligt frigiven eller dömd till skyddstillsyn ska vistas eller inte får vistas.
Regeringen framhåller att det faktum att förtydligandet görs som en åtgärd för att möta de utmaningar som gängkriminaliteten innebär ska inte tolkas som att föreskrifter av detta slag inte kan ges för andra kategorier av dömda. Regeringen ser därför inte anledning till att begränsa föreskriftsrätten till att avse vissa brottstyper. Avgörande är att den dömde har behov av åtgärden till följd av sina personliga förhållanden.
Beslut om elektronisk övervakning
Regeringen anser att det är lämpligt att det även när det gäller skyddstillsynsdömda införs möjligheter till elektronisk övervakning av att meddelade föreskrifter följs. Regeringen gör dock bedömningen att rätten inte ska kunna besluta om elektronisk övervakning i samband med domen på skyddstillsyn. Enligt förslaget får Kriminalvården en möjlighet att besluta om elektronisk övervakning för att kontrollera en föreskrift som domstolen har meddelat eller som Kriminalvården själv har meddelat sedan domstolen skilt sig från målet genom domen på skyddstillsyn. Förutsättningarna för elektronisk övervakning vid villkorlig frigivning och vid skyddstillsyn ska överensstämma. Vidare ska Kriminalvården löpande ompröva behovet av elektronisk övervakning.
Övervakarens befogenhet
Den nu gällande rätten för övervakaren att meddela anvisningar om hur en särskild föreskrift ska verkställas i ett särskilt fall ska enligt regeringen finnas kvar. Övervakaren ska också, med undantag för beslut om elektronisk övervakning, få tillfälligt jämka beslutade föreskrifter.
Hanteringen av misskötsamhet
Regeringen föreslår att det ska vara Kriminalvården, i stället för som hittills övervakningsnämnden, som ska besluta om åtgärder med anledning av misskötsamhet under skyddstillsyn. Vid misskötsamhet ska Kriminalvården ha rätt att besluta om särskilda föreskrifter, besluta om elektronisk övervakning, ställa den dömde under övervakning och utse ytterligare personer att biträda vid övervakningen.
Om det inte bedöms tillräckligt ska Kriminalvården få besluta om en varning. Har den dömde på ett allvarligt sätt brutit mot vad som gäller för honom eller henne och kan det antas att han eller hon inte kommer att rätta sig genom någon sådan åtgärd som Kriminalvården kan vidta, ska myndigheten begära att åklagare vid domstol för talan om att skyddstillsynen ska undanröjas.
Om rätten anser att det inte finns tillräckliga skäl för att undanröja en dom på skyddstillsyn ska den enligt regeringens förslag i stället kunna vidta åtgärder i samma utsträckning som Kriminalvården, inklusive att besluta om elektronisk övervakning.
Omhändertagande och hämtning
Regeringens bedömning är att reglerna om omhändertagande och hämtning inte bör ändras. Det innebär att det endast är domstolen eller övervakningsnämnden som är behöriga att fatta beslut om omhändertagande.
I sitt remissvar till regeringen framförde Kriminalvården att detta innebär att myndigheten kommer att ha små möjligheter att snabbt reagera på och vidta åtgärder med anledning av en överträdelse av exempelvis en föreskrift om vistelseförbud som sker på helger. Myndigheten föreslog därför att Kriminalvården skulle ges möjlighet att fatta beslut om omhändertagande eller att organisationen för övervakningsnämnderna förändras så att nämnden finns tillgänglig dygnet runt för att fatta beslut om omhändertagande.
Regeringen instämmer i Kriminalvårdens uppfattning att det är mycket angeläget att det finns förutsättningar för en snabb och tydlig reaktion när ett brott mot villkoren för en frivårdspåföljd konstateras. Enligt regeringen finns det dock inte något beredningsunderlag i lagstiftningsärendet för att ge Kriminalvården möjlighet att fatta beslut om omhändertagande. Regeringen föreslår därför inte nu någon ändring i bestämmelsen om omhändertagande. Det kan dock finnas anledning för regeringen att återkomma till den frågan i ett annat sammanhang.
Överklagande
Regeringen föreslår att Kriminalvårdens beslut i fråga om skyddstillsynsdömda ska kunna överklagas till övervakningsnämnden. Övervakningsnämndens beslut ska i sin tur kunna överklagas till allmän domstol. Vidare ges Kriminalvården rätt att överklaga övervakningsnämndens beslut i fråga om återfallsförebyggande åtgärder och åtgärder på grund av misskötsamhet.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 maj 2021.
De nya bestämmelserna i brottsbalken ska som huvudregel tillämpas på påföljder som har dömts ut före ikraftträdandet. Äldre regler om övervakningstid ska dock gälla i fråga om skyddstillsyn som har dömts ut före ikraftträdandet.
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3858 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om utökade möjligheter att undanröja en skyddstillsyn till följd av misskötsamhet. Motionärerna anser att det inte bör krävas att den dömde ”på ett allvarligt sätt” brutit mot vad som gäller för honom eller henne för att skyddstillsynen ska undanröjas. I stället ska det räcka med att den dömde har brutit mot vad som gäller. Möjligheten för Kriminalvården att besluta om t.ex. särskilda föreskrifter eller att meddela varning bör enligt motionärerna behållas, men det ska framgå direkt av lagtexten att dessa möjligheter är förbehållna de fall då den dömdes misskötsamhet är ringa eller annars av mindre betydelse.
Även i kommittémotion 2020/21:3861 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 1 begärs ändrade krav för undanröjande av skyddstillsyn. Motionärerna anser att samtliga överträdelser, såvida de inte är ringa, bör kunna ligga till grund för ett undanröjande av skyddstillsyn. Detsamma ska gälla återkommande ringa överträdelser.
I kommittémotion 2020/21:3858 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 2 anser motionärerna att Kriminalvården bör ges möjlighet att fatta interimistiska beslut om omhändertagande. Kriminalvårdens beslut om omhändertagande bör, inom en viss lagstadgad kortare tidsfrist, underställas övervakningsnämndens prövning.
I kommittémotion 2020/21:3862 av Helena Vilhelmsson och Hannes Hervieu (båda C) yrkar motionärerna att det ska tillsättas en utredning för att övergripande utvärdera och se över påföljden skyddstillsyn. Enligt motionärerna bör en sådan utredning även se över konsekvenserna när den som har dömts till skyddstillsyn missköter sig.
I kommittémotion 2020/21:3861 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att avveckla övervakningsnämnderna och överföra deras ansvar till Kriminalvården.
I kommittémotion 2020/21:3863 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1 och 2 begärs att vistelseförbud ska kunna utdömas som påföljd och att vistelseförbudet ska kunna gälla längre än strafftiden. Motsvarande begäran framförs i partimotion 2020/21:3365 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 3 och i kommittémotionerna 2020/21:3271 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 40, 2020/21:3302 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 3 och 2020/21:3405 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 31.
Tidigare riksdagsbehandling
Vid behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2017/18 avstyrkte utskottet ett motionsyrkande om att kunna döma till vistelseförbud för en person som döms för allvarlig gängrelaterad brottslighet (bet. 2017/18:JuU14 s. 72 f.). Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2017/18:240).
Liknande motionsyrkanden behandlades våren 2019 vid beredningen av proposition 2018/19:77 Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (bet. 2018/19:JuU25 s. 7 f.). I betänkandet konstaterade utskottet att det redan var möjligt att besluta föreskrifter om vistelseort, vilka t.ex. kan innehålla ett förbud för den frigivne att vistas på en viss plats eller inom ett särskilt angivet område. Det hade enligt utskottet inte framkommit något som gav anledning att införa ytterligare möjligheter att besluta om vistelseförbud för den som dömts för brott. Motionerna avstyrktes. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2018/19:228).
Utskottet föreslog i betänkande 2019/20:JuU26 ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett förslag om vistelseförbud. Utskottet anförde följande (s. 70):
I fråga om vistelseförbud finner utskottet att detta kan vara en lämplig åtgärd för att minska kriminellas möjlighet att använda sitt våldskapital som en maktfaktor i ett bostadsområde. Det är i dag ett problem att personer med anknytning till kriminella grupperingar, som har gjort sig skyldig till upprepad brottslighet, efter avtjänat fängelsestraff kan återvända till det område där han eller hon begått brotten. Utskottet finner förvisso att det förslag som nyligen har lämnats i en promemoria om möjligheter till tydligare villkor angående var en villkorligt frigiven person får vistas är ett steg i rätt riktning för att komma till rätta med detta. Det är dock inte tillräckligt. Enligt utskottet bör t.ex. överträdelse av ett vistelseförbud vara straffbart. Regeringen bör därför låta utreda ett vistelseförbud för personer som har begått upprepad brottslighet och som har anknytning till kriminella grupperingar, i syfte att motverka och bryta upp dessa grupperingar. Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2019/20:258). Enligt uppgift från Justitiedepartementet pågår beredning av tillkännagivandet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens uppfattning att det finns ett behov av att förstärka de återfallsförebyggande åtgärder som kan vidtas under verkställigheten av skyddstillsyn. Detsamma gäller regeringens bedömning att möjligheterna för Kriminalvården att vidta kontroll- och stödåtgärder för skyddstillsynsdömda som utgångspunkt bör motsvara de som gäller för villkorligt frigivna och följa samma beslutsordning. Enligt utskottet är lagförslagen ändamålsenligt utformade. Utskottet anser därför att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.
Som framgår ovan innebär regeringens lagförslag att det ska vara Kriminalvården, i stället för som hittills övervakningsnämnden, som ska besluta om åtgärder med anledning av misskötsamhet under skyddstillsyn. Har den dömde på ett allvarligt sätt brutit mot vad som gäller för honom eller henne och kan det antas att han eller hon inte kommer att rätta sig genom någon sådan åtgärd som Kriminalvården kan vidta, ska myndigheten begära att åklagare vid domstol för talan om att skyddstillsynen ska undanröjas.
Utskottet ser positivt på att det kommer att vara Kriminalvården som ska ansvara för att anmäla till åklagare i de fall man anser att en skyddstillsyn bör undanröjas. Däremot anser utskottet att en strängare syn på den dömdes skötsamhet vid verkställighet av skyddstillsyn är påkallad. Skyddstillsyn döms ut som alternativ till fängelse, dvs. som påföljd för gärningar vars straffmätningsvärde egentligen motsvarar ett fängelsestraff. Ur rättssystematisk synpunkt kan skyddstillsyn alltså sägas vara en extra chans att undvika fängelse som rättssystemet ger till den dömde. Detta talar för att i princip ingen misskötsamhet alls bör tolereras för den som vill ha förmånen av en frivårdspåföljd snarare än att avtjäna ett fängelsestraff.
Enligt utskottets uppfattning bör det inte krävas att den dömde ”på ett allvarligt sätt” brutit mot vad som gäller för honom för att skyddstillsynen ska kunna undanröjas. I stället ska det räcka med att den dömde har brutit mot vad som gäller. Möjligheten för Kriminalvården att besluta om t.ex. särskilda föreskrifter eller att meddela varning bör behållas, men det bör framgå direkt av lagtexten att dessa möjligheter är förbehållna de fall då den dömdes misskötsamhet är ringa eller annars av mindre betydelse. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen. Därmed tillstyrker utskottet motion 2020/21:3858 (M) yrkande 1 och tillstyrker delvis motion 2020/21:3861 (SD) yrkande 1.
I motion 2020/21:3858 (M) yrkande 2 begär motionärerna att Kriminalvården ska ges möjlighet att fatta interimistiska beslut om omhändertagande. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är mycket angeläget att det finns förutsättningar för en snabb och tydlig reaktion när ett brott mot villkoren för en frivårdspåföljd konstateras. Regeringen anför i propositionen att det inte finns något beredningsunderlag i lagstiftningsärendet för att ge Kriminalvården möjlighet att fatta beslut om omhändertagande och föreslår därför inte i förevarande ärende någon ändring i bestämmelsen om omhändertagande. Däremot framhåller regeringen att det kan finnas anledning för regeringen att återkomma till den frågan i ett annat sammanhang. Frågeställningen är således uppmärksammad och utskottet utgår från att regeringen kommer att bevaka frågan. Mot den bakgrunden saknas det enligt utskottets mening anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som föreslås i motionen. Motionsyrkandet avstyrks därför.
Motionärerna i motion 2020/21:3862 (C) anser att de nu föreslagna lagändringarna är ett steg i rätt riktning men ser ändå ett behov av att mer övergripande utvärdera och se över påföljden skyddstillsyn. Utskottet, som konstaterar att de nu behandlade lagförslagen medför en betydlig förstärkning av de återfallsförebyggande åtgärder som kan vidtas under verkställigheten av skyddstillsyn, finner inte skäl för riksdagen att ta ett sådant initiativ till översyn som begärs i motionen. Motionen avstyrks därför.
Utskottet ser inte heller skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av yrkandet om att avveckla övervakningsnämnderna som framställs i motion 2020/21:3861 (SD) yrkande 2. Motionsyrkandet avstyrks.
Det förslag som lämnas i propositionen om att tydliggöra möjligheten att föreskriva villkor om var den som är villkorligt frigiven eller dömd till skyddstillsyn ska vistas eller inte får vistas är ett steg i rätt riktning men enligt utskottets mening inte tillräckligt. Som framgår ovan har riksdagen också tidigare riktat ett tillkännagivande till regeringen om införande av ett mer omfattande vistelseförbud. För att motverka kriminella grupperingar och komma åt de lokalt knutna kriminella gängen som bl.a. finns i storstädernas förortsområden behöver det införas en ny form av påföljd, vistelseförbud. Vistelseförbudet ska kunna aktualiseras för personer som har begått upprepad brottslighet och som har anknytning till kriminella grupperingar. Det skulle innebära att den som döms förbjuds att vistas i ett visst geografiskt område under en viss period. Vistelseförbudets längd bestäms vid straffmätningen och ska kunna gälla längre än strafftiden. Vidare ska det vara straffbart att överträda ett vistelseförbud. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet anledning för riksdagen att göra ett nytt tillkännagivande till regeringen. Regeringen bör således återkomma med ett förslag som tillgodoser det som utskottet har anfört. Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager detta för regeringen. Därmed tillstyrker utskottet motionerna 2020/21:3271 (L) yrkande 40, 2020/21:3302 (M) yrkande 3, 2020/21:3365 (M) yrkande 3, 2020/21:3405 (KD) yrkande 31 och 2020/21:3863 (KD) yrkandena 1 och 2.
|
1. |
av Fredrik Lundh Sammeli (S), Petter Löberg (S), Maria Strömkvist (S), Linda Westerlund Snecker (V), Joakim Sandell (S), Carina Ödebrink (S) och Rasmus Ling (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:3858 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1 och
2020/21:3861 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 1.
Ställningstagande
Regeringens lagförslag innebär att det kommer att vara Kriminalvården som ska ansvara för att anmäla till åklagare i de fall man anser att en skyddstillsyn bör undanröjas, vilket vi ser positivt på. Förslaget syftar bl.a. till att främja snabbhet och flexibilitet i beslutsfattandet. Någon förändring i sak av under vilka förutsättningar en begäran om undanröjande av en skyddstillsyn ska göras föreslås inte. Undanröjande av skyddstillsyn är en mycket allvarlig åtgärd och det yttersta medlet vid misskötsamhet. Det bör därför vara förbehållet de allvarligare fallen. Enligt vår mening är lagstiftningen i denna del väl avvägd och det saknas därför skäl att bifalla motionsyrkandena.
|
2. |
Interimistiska beslut om omhändertagande, punkt 3 (M, KD, L) |
av Andreas Carlson (KD), Johan Forssell (M), Ellen Juntti (M), Johan Pehrson (L), Ingemar Kihlström (KD) och Emma Ahlström Köster (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3858 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 2.
Ställningstagande
I sitt remissyttrande har Kriminalvården anfört att myndigheten måste få möjlighet att besluta om omhändertagande, alternativt att övervakningsnämnden måste finnas tillgänglig dygnet runt för att kunna fatta sådana beslut.
Vi delar Kriminalvårdens uppfattning att det är mycket angeläget att det finns förutsättningar för en snabb och tydlig reaktion när den dömde bryter mot villkoren för sin frivårdspåföljd. Att reaktionen är snabb är dessutom inte sällan viktigt ur ett brottsoffer- och samhällsskyddsperspektiv. Vi anser därför att Kriminalvården bör ges möjligheter att fatta interimistiska beslut om omhändertagande. Kriminalvårdens beslut om omhändertagande bör inom en viss lagstadgad kortare tidsfrist, exempelvis tre dagar, underställas övervakningsnämndens prövning.
|
3. |
Utvärdering och översyn av påföljden skyddstillsyn, punkt 4 (C) |
av Johan Hedin (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3862 av Helena Vilhelmsson och Hannes Hervieu (båda C).
Ställningstagande
Jag välkomnar att regeringen nu lägger fram förslag om utökade kontroll- och stödmöjligheter av skyddstillsynsdömda. De föreslagna lagändringarna är angelägna steg i rätt riktning. Jag ser dock ändå att det finns ett behov av att mer övergripande utvärdera och se över skyddstillsynen som påföljd.
Skyddstillsyn utgör ett alternativ till fängelse. Den som döms till skyddstillsyn har alltså begått ett brott vars straffvärde ligger på fängelsenivå. Jag anser att det finns anledning för lagstiftaren att ta tillbaka initiativet och på ett tydligare sätt styra upp i vilka situationer skyddstillsyn bör komma i fråga. Fokus måste vara att skyddstillsynspåföljden i sig har potential att få den dömde i det enskilda fallet att avhålla sig från fortsatt brottslighet, inte att i varje fall eftersträva en icke frihetsberövande påföljd för brott på fängelsenivå.
Jag anser därför att det bör tillsättas en utredning med uppgift att genomgripande se över påföljden skyddstillsyn. En sådan övergripande utredning bör också se över konsekvenserna när den skyddstillsynsdömde missköter sig.
|
4. |
av Adam Marttinen (SD), Katja Nyberg (SD) och Bo Broman (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3861 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 2.
Ställningstagande
Övervakningsnämnderna beslutar i dag om åtgärder för personer som misskött sig under sitt frivårdsstraff eller sin villkorliga frigivning. I propositionen föreslås flera revideringar av deras behörigheter när det gäller vilka beslut de ska fatta. Detta bör anses rimligt även om förändringarna enligt vår mening inte är tillräckliga. Exemplifierande för detta är vad regeringen anför i propositionen i fråga om omhändertagande och hämtning. I sitt remissvar noterar Kriminalvården problematiken med övervakningsnämndens behörighet att fatta beslut och önskar en revidering, samtidigt som Övervakningsnämnden i Sundsvall pekar på problematiken i att endast rätten att fatta vissa beslut överförs till Kriminalvården. Detta visar enligt vår uppfattning på att det finns ett behov av att överföra kompetens till Kriminalvården och att undvika problem med flera beslutande organ i dessa frågor.
Vi anser att det finns skäl att vidare utreda huruvida övervakningsnämnderna som helhet ska avvecklas och samtliga beslut i stället fattas av Kriminalvården eller, om så är lämpligt i enskilda frågor, av annan myndighet.
|
5. |
av Fredrik Lundh Sammeli (S), Petter Löberg (S), Maria Strömkvist (S), Linda Westerlund Snecker (V), Joakim Sandell (S), Carina Ödebrink (S) och Rasmus Ling (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:3271 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 40,
2020/21:3302 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 3,
2020/21:3365 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 3,
2020/21:3405 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 31 och
2020/21:3863 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Det finns redan i dag en möjlighet till föreskrifter om vistelseort för den som är villkorligt frigiven och beträffande skyddstillsynsdömda. Genom de nu framlagda lagförslagen kompletteras föreskriftsrätten. Det faktum att det är Kriminalvården som beslutar om detta främjar snabbheten och flexibiliteten.
Vi ser flera problem med det föreslagna tillkännagivandet, bl.a. ur rättssäkerhetssynpunkt och med hänsyn till frågor om effektivitet och kostnader. Vår inställning är att det i första hand är den myndighet som verkligen kan brottsförebyggande arbete, dvs. Kriminalvården, som ska vidta liknande åtgärder och då är vistelseförbud i form av en påföljd inte den lämpligaste vägen att gå. Vidare är ett vistelseförbud som kan gälla efter att prövotiden för ett straff har löpt ut inte oproblematiskt från ett principiellt perspektiv och det väcker frågor om rättssäkerhet. Vi vill även framhålla att för det fall överträdelser av vistelseförbud skulle bestraffas ska brottmålsprocessen tillämpas, vilket skulle ta längre tid och vara mer kostsamt jämfört med Kriminalvårdens möjligheter till sanktioner.
Sammantaget anser vi att det finns flera skäl som talar emot ett tillkännagivande i frågan och riksdagen bör därför avslå motionsyrkandena.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2020/21:85 Utökade kontroll- och stödmöjligheter avseende skyddstillsynsdömda:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.
2020/21:3858 av Johan Forssell m.fl. (M):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade möjligheter att undanröja en skyddstillsyn till följd av misskötsamhet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kriminalvården ska kunna fatta interimistiska beslut om omhändertagande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2020/21:3861 av Adam Marttinen m.fl. (SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändrade krav för undanröjande av skyddstillsyn och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla övervakningsnämnder och överföra deras ansvar till Kriminalvården samt tillkännager detta för regeringen.
2020/21:3862 av Helena Vilhelmsson och Hannes Hervieu (båda C):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att övergripande utvärdera och se över brottspåföljden skyddstillsyn och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:3863 av Andreas Carlson m.fl. (KD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vistelseförbud ska kunna utdömas som påföljd och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vistelseförbud ska kunna gälla även efter att tid på anstalt, som villkorlig frigivning och skyddstillsyn, är avtjänad och tillkännager detta för regeringen.
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
2020/21:3271 av Johan Pehrson m.fl. (L):
40.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vistelseförbud och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:3302 av Johan Forssell m.fl. (M):
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt införa en möjlighet att döma till vistelseförbud och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:3365 av Ulf Kristersson m.fl. (M):
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt införa vistelseförbud som en särskild och egen påföljd och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:3405 av Sofia Damm m.fl. (KD):
31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa vistelseförbud för geografiskt knutna kriminella och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
