|
Finansutskottets betänkande
|
Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till extra ändringsbudget. I propositionen lämnar regeringen förslag till ytterligare åtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19.
Propositionen innehåller bl.a. ett lagförslag som innebär att det förstärkta stödet vid korttidsarbete förlängs med tre månader t.o.m. september 2021. Regleringen föreslås träda i kraft den 29 juni 2021. Utskottet välkomnar förlängningen av stödet. Det är enligt utskottet centralt att ansökningar, avstämningar och utbetalningar för den nya stödperioden hanteras så effektivt som möjligt, så att företag inte behöver vänta på stöd de är berättigade till längre än nödvändigt.
Propositionen innehåller även förslag till ändringar i statens budget för 2021. Medel föreslås för att förlänga ersättningar inom sjukförsäkringen och för sjuklönekostnader. Det föreslås även att medel tillförs för att utöka omställningsstödet, omsättningsstödet till enskilda näringsidkare och stödet till handelsbolag till att gälla t.o.m. september. Vidare föreslås att medel tillförs för ytterligare stöd till kultur, idrott och civilsamhälle. Dessutom föreslås medel för fortsatta insatser som rör vaccinering mot covid-19 och åtgärder för att motverka ytterligare smittspridning. Slutligen lämnas förslag om kreditgarantier eller en låneram till SAS-koncernen.
Förslagen i propositionen innebär att anvisade medel ökar med 15,2 miljarder kronor 2021. Ökningen avser i huvudsak ersättning för höga sjuklönekostnader, tillfälligt stöd för hyreskostnader och ytterligare medel för testning. Utgifterna förväntas samtidigt öka med 5,5 miljarder kronor utan att ytterligare anslagsmedel behöver tillföras eftersom de utgifter som utökningen av vissa stöd medför beräknas rymmas inom redan anvisade medel. Sammantaget beräknas därmed statens lånebehov öka med 20,7 miljarder kronor till följd av förslagen. Statens finansiella sparande försämras med samma belopp, dvs. med 20,7 miljarder kronor 2021, vilket motsvarar 0,4 procent av BNP. Lånebehovet ökar med ytterligare 1,5 miljarder kronor för det fall att regeringen beslutar om en låneram i Riksgäldskontoret till SAS-koncernen.
Utskottet föreslår också att riksdagen riktar tre tillkännagivanden till regeringen om att skyndsamt åtgärda vissa brister i de befintliga krisstöden till företagen. De justeringar i krisstöden som utskottet förordar bör regeringen göra givet att det inte medför betydande negativa effekter, såsom kraftigt ökade handläggningstider för andra näringsidkare. För det första bör regeringen se över reglerna om krisstöd till enskilda näringsidkare som varit sjukskrivna eller föräldralediga. Det handlar bl.a. om att regeringen bör analysera effekterna av hur undantaget för den som har haft föräldrapenning eller sjukpenning under referensperioden påverkar möjligheterna att få stöd. För det andra bör regeringen se över reglerna om krisstöd till de företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin. Det handlar om att regeringen bör säkerställa en lösning för att de företag som under pandemin har tagit del av krisstöd från Statens kulturråd inte ska hindras från att också ta del av omställningsstödet. För det tredje bör regeringen se över flexibiliteten när det gäller jämförelsemånad i regelverket för stöd vid korttidsarbete för säsongsvarierande verksamhet.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns en reservation (V) och tre särskilda yttranden (M, V, KD).
Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.
Behandlade förslag
Proposition 2020/21:208 Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset.
Sju yrkanden i följdmotioner.
Utskottet lägger på eget initiativ fram tre förslag till tillkännagivanden om brister i befintliga krisstöd till företag.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Krisstödet till enskilda näringsidkare som varit sjukskrivna eller föräldralediga
Krisstödet till företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin
Stöd vid korttidsarbete för säsongsvarierande verksamhet
Extra ändringsbudget för 2021, punkt 1 (V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag 2021
Bilaga 3
Utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag 2021
Bilaga 4
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Extra ändringsbudget för 2021 |
Ändrade utgiftsramar samt ändrade och nya anslag
Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt utskottets förslag i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:208 punkt 6 och avslår motion
2020/21:4093 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkandena 3 och 4.
Lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall, dels ändring i samma lag, med den ändringen att det före punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna införs en blankrad.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:208 punkt 1 och avslår motionerna
2020/21:4093 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2 samt
2020/21:4095 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 1 och 2.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:208 punkt 3.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:25 Researrangörslån.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:208 punkt 4.
Försäljning av vaccin som inte längre behövs
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 besluta att till andra stater eller den globala vaccinupphandlingsmekanismen Covax sälja vaccin mot covid-19 som inte längre behövs för att säkerställa det nationella behovet till ett pris som inte uppfyller kravet på affärsmässighet.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:208 punkt 2.
Kreditgarantier eller en låneram för SAS-koncernen
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 ställa ut kreditgarantier eller besluta om en låneram i Riksgäldskontoret för SAS-koncernen som uppgår till högst 1 500 000 000 kronor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:208 punkt 5 och avslår motion
2020/21:4094 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V).
Reservation (V)
|
2. |
Krisstödet till enskilda näringsidkare som varit sjukskrivna eller föräldralediga |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om krisstöd till enskilda näringsidkare som varit sjukskrivna eller föräldralediga och tillkännager detta för regeringen.
|
3. |
Krisstödet till företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om krisstöd till de företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
|
4. |
Stöd vid korttidsarbete för säsongsvarierande verksamhet |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om flexibiliteten i regelverket för stöd vid korttidsarbete för säsongsvarierande verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.
Stockholm den 22 juni 2021
På finansutskottets vägnar
Åsa Westlund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åsa Westlund (S), Elisabeth Svantesson (M), Gunilla Carlsson (S), Edward Riedl (M), Adnan Dibrani (S), Emil Källström (C), Ulla Andersson (V), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Karolina Skog (MP), Magdalena Schröder (M), Eva Lindh (S) och Mats Nordberg (SD).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlas proposition 2020/21:208 Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset. I propositionen lämnar regeringen förslag om ytterligare åtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
I betänkandet behandlas också sju yrkanden i tre följdmotioner som lämnats med anledning av propositionen.
Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade och nya anslag 2021 finns i bilaga 2. Utskottet föreslår en teknisk justering av utgiftsramarna och anslagen för att ta hänsyn till de ändringar i ramar och anslag som föreslås i regeringens proposition 2020/21:99 (bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385). Utskottets förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade anslag 2021 finns i bilaga 3. Regeringens lagförslag finns i bilaga 4. En lagteknisk justering av regeringens lagförslag föreslås av utskottet.
Utskottet har till följd av den korta beredningstiden inte gett andra utskott tillfälle att yttra sig.
Regeringen tar i propositionen upp tre tillkännagivanden som riksdagen tidigare lämnat. Tillkännagivandena handlar om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om korttidspermittering för att underlätta för företag inom hårt drabbade branscher (bet. 2020/21:FiU38 punkt 1, rskr. 2020/21:163), att regeringen ska vidta åtgärder för förbättrat stöd till företag som drabbas av pandemins konsekvenser (bet. 2020/21:FiU27, rskr. 2020/21:310) och att regeringen ska säkerställa att handläggningstiderna för stöd vid korttidsarbete förkortas ytterligare (bet. 2020/21:NU30 punkt 1, rskr. 2020/21:321–322). Regeringen uppger att inget av dessa tre tillkännagivanden är slutbehandlat.
Skäl för ändringar i statens budget och förkortad motionstid
Enligt riksdagsordningen (RO) får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggsbestämmelse 9.6.1). Förslag till ändringar i statens budget får dock lämnas vid andra tillfällen om regeringen anser att det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket).
Spridningen av covid-19 innebär fortfarande allvarliga konsekvenser för företag och individer. Utöver vårändringsbudgeten för 2021 (prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385) har regeringen vid sju tillfällen under 2021 lämnat extra propositioner med förslag till ändringar i budgeten för 2021. Dessa propositioner har avsett
- stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175–181)
- vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen (prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41, rskr. 2020/21:213–215)
- förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182–184)
- förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:199–205)
- förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:229–231)
- förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:248)
- förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19-23-åringar under juni–augusti 2021 (prop. 2020/21:202, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385).
Arbetet med vaccinering fortgår som planerat och smittspridningen i samhället minskar successivt. Restriktionerna har anpassats något, men bedöms ha en fortsatt ekonomisk påverkan på företag, organisationer och enskilda. Vidare bedöms målet om en vaccinationstäckning om 70 procent i den vuxna befolkningen inte uppnås i juni 2021. Flera av de nu gällande stöden och ersättningarna till företag och enskilda omfattar tiden t.o.m. juni 2021. Det finns mot denna bakgrund enligt regeringen behov av att skyndsamt utöka stöden till företag, kultur, idrott och civilsamhälle, vidta fortsatta åtgärder för att begränsa smittspridningen, skydda riskgrupper och i övrigt dämpa de negativa konsekvenserna av smittspridningen i samhället.
Regeringen har mot denna bakgrund ansett att situationen är sådan att det finns särskilda skäl att lämna förslag till ändringar i budgeten och synnerliga skäl för riksdagen att besluta om förkortad motionstid. Regeringen har därför föreslagit att riksdagen förkortar motionstiden till fem dagar.
Enligt 9 kap. 13 § RO får riksdagen, om en proposition måste behandlas skyndsamt, på förslag av regeringen besluta om kortare motionstid om det finns synnerliga skäl. Propositionen överlämnades till riksdagen den 10 juni 2021. Vid bordläggningen av propositionen samma dag beslutade riksdagen, i enlighet med regeringens förslag, att förkorta motionstiden till fem dagar. Motionstiden löpte således ut den 15 juni. Kammaren hänvisade propositionen till finansutskottet den 11 juni 2021.
Tidigare riksdagsbehandling av stöd vid korttidsarbete samt omsättningsstöd och omställningsstöd
Den 7 april 2020 trädde ett nytt system för stöd vid korttidsarbete i kraft (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199). För att möta arbetsgivarnas behov med anledning av pandemin har stödet vid korttidsarbete som lämnas efter godkännande av Tillväxtverket tillfälligt förstärkts. Förstärkningen innebär bl.a. att staten under stödmånader som inföll under perioden den 16 mars 2020 t.o.m. den 31 december 2020 stod för tre fjärdedelar av den totala kostnaden. Dessutom infördes för stödmånader som inföll under perioden den 1 maj–31 juli 2020 en fjärde nivå för arbetstidsminskning respektive löneminskning (prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:276). Med hänsyn till den fortsatta smittspridningen har möjligheten att söka och få det förstärkta korttidsstödet utökats (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182 och prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:229).
Omsättningsstödet till enskilda näringsidkare omfattar de enskilda näringsidkare som under mars–juli 2020 fick en minskad nettoomsättning jämfört med samma månader 2019 (prop. 2020/21:4, bet. 2020/21:FiU32, rskr. 2020/21:10). De medel som anvisats anslaget 2021 var avsedda att täcka utbetalningar av stöd hänförliga till mars–juli 2020 (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145). Därefter har anslaget ökats med 5,1 miljarder kronor för omsättningsstöd till enskilda näringsidkare för perioden augusti–december 2020 (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:179). Därefter ökades anslaget med 2,1 miljarder kronor för perioden januari–februari 2021 (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:203). Anslaget ökades med ytterligare 2 miljarder kronor för perioden mars–juni 2021 (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:250).
Omställningsstöd omfattade inledningsvis företag som under mars och april 2020 hade fått en minskad nettoomsättning jämfört med samma månader 2019 (prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:353). Stödet förlängdes därefter till att även omfatta maj respektive juni och juli 2020 (prop. 2020/21:4, bet. 2020/21:FiU32, rskr. 2020/21:7). De medel som anvisats anslaget 2021 var avsedda att täcka utbetalningar av stöd hänförliga till tiden mars–juli 2020 (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145). Därefter ökades anslaget med 9 miljarder kronor för att omställningsstödet även skulle omfatta perioden augusti–december 2020 (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:179). Därefter ökades anslaget med ytterligare 9,2 miljarder kronor för dels en utökning av omställningsstödet med perioden januari–februari 2021, dels införandet av ett nedstängningsstöd utformat som ett förstärkt omställningsstöd (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:184). Vidare ökades anslaget med 11,7 miljarder kronor för att omställningsstödet även skulle omfatta perioden mars–april 2021 och för att inkludera lönekostnader i det förstärkta omställningsstödet vid beslut om nedstängning av verksamheter (prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:230). Anslaget ökades med ytterligare 8,5 miljarder kronor dels för att det ordinarie omställningsstödet även skulle omfatta månaderna maj och juni 2021, dels för att omställningsstödet till vissa särskilt drabbade företag även skulle omfatta perioden augusti 2020–april 2021 (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:250).
Tre utskottsinitiativ om att åtgärda brister i krisstöden
Enligt 9 kap. 16 § första stycket RO får ett utskott väcka förslag hos riksdagen i ett ämne som hör till dess beredningsområde (utskottsinitiativ). Finansutskottet får enligt andra stycket samma paragraf i ekonomiskt-politiskt syfte väcka förslag även i ett ämne som hör till ett annat utskotts beredningsområde. Med stöd av denna initiativrätt lägger utskottet fram tre förslag till tillkännagivanden om att åtgärda vissa brister i krisstöden för företag.
Under beredningen av ärendet, den 15 juni 2021, fick utskottet information från Fredrik Olovsson, statssekreterare i Finansdepartementet, och Emil Högberg, statssekreterare i Näringsdepartementet.
Extra ändringsbudget för 2021
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag som innebär att det förstärkta stödet vid korttidsarbete förlängs med ytterligare tre månader t.o.m. september 2021. Riksdagen godkänner vidare ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt utskottets förslag. Riksdagen bemyndigar också regeringen att under 2021 ställa ut kreditgarantier eller besluta om en låneram i Riksgäldskontoret för SAS-koncernen som uppgår till högst 1,5 miljarder kronor. Totalt ökar anvisade medel med 15,2 miljarder kronor. Statens lånebehov ökar med 20,7 miljarder kronor till följd av förslagen. Statens finansiella sparande försämras med samma belopp, dvs. med 20,7 miljarder kronor 2021, vilket motsvarar 0,4 procent av BNP. Lånebehovet ökar med ytterligare 1,5 miljarder kronor för det fall att regeringen beslutar om en låneram i Riksgäldskontoret till SAS-koncernen.
Riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.
Jämför reservationen (V).
Propositionen
Ändringar i statens budget 2021
I propositionen lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2021 med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Ändringarna är motiverade dels av ett lagförslag om förlängt stöd vid korttidsarbete, dels av de övriga åtgärder som regeringen avser att vidta för att begränsa smittspridningens följdverkningar.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt tabellen i bilaga 2. De förslag som lämnas i propositionen innebär att anvisade medel ökar med 15,2 miljarder kronor 2021. Ökningen avser i huvudsak ersättning för höga sjuklönekostnader, tillfälligt stöd för hyreskostnader och ytterligare medel för testning.
Regeringen anför (avsnitt 6.1 i propositionen) att de senaste beräkningarna visar att vissa företagsstöd och studiemedel används i lägre grad än vad som tidigare beräknats. Det innebär att de utgifter som utökningen av stöden medför beräknas rymmas inom redan anvisade medel. För de berörda anslagen lämnas därför endast förslag om en ökning med ett formellt belopp (1 miljon kronor). Dessa förslag avser åtgärder som visserligen ryms inom såväl anvisade anslagsbelopp som anslagsändamål men som förväntas få betydande utgiftseffekter och vars genomförande skulle innebära att anslagen används på ett annat sätt än vad regeringen tidigare redovisat för riksdagen. För att hämta in riksdagens ställningstagande till denna ändrade användning av medel, och samtidigt undvika att det anvisas medel som det inte finns behov av, föreslås för dessa anslag en ökning med vad som i sammanhanget får anses vara ett formellt belopp. Också kostnaden för förlängningen av det förstärkta stödet vid korttidsarbete beräknas rymmas inom anvisade medel och inga ytterligare medel anvisas därför.
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Ramen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse ökas med 30 miljoner kronor enligt regeringens förslag. Det är anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. som ökas med 30 miljoner kronor för att länsstyrelserna får tillkommande kostnader för hantering och kontroll av det utökade omsättningsstödet till enskilda näringsidkare och stödet till handelsbolag som föreslås i propositionen.
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
För utgiftsområde 2 föreslås ramen ökas med 10 miljoner kronor. Anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket ökas med 10 miljoner kronor för att utföra revision av de medel som tilldelas Sverige genom faciliteten för återhämtning och resiliens (Recovery and Resilience Facility, RRF) samt för att ansvara för hantering av information om genomförandet från de myndigheter som är ansvariga för de reformer och investeringar som utgör den svenska återhämtningsplanen.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Ramen för utgiftsområde 9 ökas med 2 335 miljoner kronor enligt regeringens förslag.
Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökas med 2 250 miljoner kronor. Av anslagsökningen avser 130 miljoner kronor finansiering av ett digitalt covidbevis för att underlätta den fria rörligheten och ett säkert resande under pandemin. 470 miljoner kronor avser ökade ersättningar till regionerna för det fall att Folkhälsomyndigheten utökar rekommendationerna om vaccinering mot covid-19 till att även omfatta barn. 150 miljoner kronor är avsedda att finansiera en möjlighet för kommuner och regioner att under perioden juli–december 2021 ansöka om ersättning för merkostnader som uppstår för skyndsamma sjuktransporter med anledning av covid-19. Slutligen avser 1 500 miljoner kronor av anslagsökningen ett fortsatt stort behov av storskalig testning och smittspårning.
Anslaget 2:1 Folkhälsomyndigheten ökas med 20 miljoner kronor för förstärkning av de riktade informationsinsatserna till grupper som är svåra att nå och för att på så sätt bidra till en högre vaccinationstäckning mot covid-19.
Anslaget 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet ökas med 15 miljoner kronor för att förlänga statsbidraget för personlig skyddsutrustning för personliga assistenter till att även omfatta perioden juli–september 2021.
Anslaget 5:2 Barnets rättigheter ökas med 50 miljoner kronor för att ge organisationer som arbetar med barn i utsatta situationer ytterligare medel för sin stödverksamhet.
Regeringen föreslår även ett bemyndigande från riksdagen att få sälja vaccin mot covid-19. Det handlar om att regeringen under 2021 ska kunna besluta att till andra stater eller den globala vaccinupphandlingsmekanismen Covax sälja vaccin som inte längre behövs för att säkerställa det nationella behovet till ett pris som inte uppfyller kravet på affärsmässighet enligt 8 kap. 6 § budgetlagen. Vid försäljningarna kommer regeringen dock att sträva efter att täcka en så stor del som möjligt av det inköpspris som Sverige betalat och att inga vacciner ska behöva kasseras.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Ramen för utgiftsområde 10 föreslås ökas med sammantaget 8 100 miljoner kronor.
Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas med 750 miljoner kronor. Ökningen är avsedd att finansiera en förlängning av ersättningen för karensavdrag och karensdagar till egenföretagare samt regleringen av uppskjutet krav på läkarintyg t.o.m. september 2021. Också ersättningar till riskgrupper och anhöriga till riskgrupper bör kunna lämnas för tiden t.o.m. september 2021. Även möjligheten för föräldrar att få viss tillfällig föräldrapenning bör gälla t.o.m. september 2021.
Anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader ökas med 7 350 miljoner kronor. Regeringen bedömer att en vaccinationstäckning om 70 procent inte kommer att vara uppnådd i juni 2021 och anser därför att ersättningen för kostnader för sjuklön utöver det normala bör förlängas t.o.m. september 2021. Anslaget bör därför ökas med 3 900 miljoner kronor. Vidare bör även undantaget från kravet på läkarintyg, av samma skäl, förlängas t.o.m. september 2021. Anslaget bör därför ökas med ytterligare 150 miljoner kronor. Slutligen ökas anslaget med ytterligare 3 300 miljoner kronor för att utgifterna för sjuklönekostnader bedöms bli högre än vad som tidigare beräknats till följd av att arbetsgivarnas ersättningsanspråk har blivit större än beräknat.
Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Ramen för utgiftsområde 13 ökas med 50 miljoner kronor enligt regeringens förslag.
Den fortsatta spridningen av covid-19 har ökat risken för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder ökas därför med 50 miljoner kronor för ytterligare medel till organisationer som arbetar med dessa frågor.
Utgiftsområde 15 Studiestöd
För utgiftsområde 15 Studiestöd föreslår regeringen att ramen ökas med 1 miljon kronor.
Anslaget 1:2 Studiemedel ökas med 1 miljon kronor. Regeringen anför att det finns ett fortsatt behov av att studerande ska kunna arbeta och avlasta i vården och andra samhällsbärande verksamheter med anledning av pandemin. Behovet av personal bedöms vara extra stort under sommaren 2021. Regeringen bedömer därför att det tillfälligt slopade fribeloppet bör förlängas till att gälla också under det andra kalenderhalvåret 2021. Förlängningen av det slopade fribeloppet innebär att utgifterna för studiemedel i statens budget beräknas öka med 150 miljoner kronor. De senaste beräkningarna visar att studiemedel till följd av det slopade fribeloppet förbrukas i lägre grad än vad som tidigare beräknats. Det innebär att de utgifter som en förlängning medför beräknas rymmas inom redan anvisade medel. I enlighet med vad som anförts i avsnitt 6.1 i propositionen bör anslaget ändå ökas med ett formellt belopp om 1 miljon kronor.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Ramen för utgiftsområde 17 föreslås ökas med sammantaget 1 390 miljoner kronor.
Anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ökas med 493 miljoner kronor. Regeringen anför att arbetet med vaccinering fortgår som planerat och smittspridningen i samhället minskar successivt. Restriktionerna har anpassats något men bedöms ha en fortsatt ekonomisk påverkan på många kulturverksamheter och kulturskapare under ytterligare en tid. I syfte att mildra de ekonomiska konsekvenserna samt möjliggöra viss verksamhet under rådande förutsättningar och för aktörerna att starta sin verksamhet igen bör ytterligare medel tillföras.
Av motsvarande skäl tillförs anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 23 miljoner kronor, anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 110 miljoner kronor samt anslaget 10:1 Filmstöd 124 miljoner kronor.
Anslaget 13:1 Stöd till idrotten ökas med 600 miljoner kronor. Restriktionerna har anpassats något men bedöms ha en ekonomisk påverkan på idrottsverksamheter under ytterligare en tid. I syfte att mildra de ekonomiska konsekvenserna, bidra till en jämställd och jämlik idrottsverksamhet samt möjliggöra både viss verksamhet under rådande förutsättningar och för verksamheterna att starta igen bör ytterligare medel tillföras.
Anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn ökas med 40 miljoner kronor. Restriktionerna har anpassats något men bedöms ha fortsatta negativa konsekvenser för människor i socialt särskilt utsatta situationer. Organisationer som bedriver verksamhet som riktar sig till människor i sådana situationer rapporterar om en ökad efterfrågan från delvis nya grupper som drabbats av exempelvis ohälsa, arbetslöshet och bostadslöshet till följd av pandemin. Därför bedöms hittills anvisade medel inte vara tillräckliga. För att mildra de nämnda konsekvenserna och möta behoven av sociala och humanitära insatser bör enligt regeringen ytterligare medel tillföras.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Ramen för utgiftsområde 18 föreslås ökas med 1 miljon kronor.
Anslaget 1:4 Boverket ökas med 1 miljon kronor för myndighetens tillkommande kostnader för att administrera ansökningsförfarandet och, efter beslut av länsstyrelserna, utbetalning av omsättningsstöden och stöd till handelsbolag för perioden juli–september 2021.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Ramen för utgiftsområde 22 ökar med 143,6 miljoner kronor enligt regeringens förslag.
Anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser ökas med 13,6 miljoner kronor. Regeringen bedömer att spridningen av covid-19 innebär att det nationella nätet av beredskapsflygplatser fortsatt behöver kompletteras med temporära beredskapsflygplatser och har därför gett Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att vissa flygplatser ska fortsätta att vara temporära beredskapsflygplatser under perioden juni–september 2021.
Regeringen föreslår också att ett nytt anslag, 1:20 Tillskott till Sjöfartsverket, förs upp på statens budget med 130 miljoner kronor. Anslaget får enligt förslaget användas för att förstärka Sjöfartsverkets ekonomi till följd av spridningen av sjukdomen covid-19. Sjöfartsnäringen, i synnerhet rederier som bedriver passagerar- och kryssningstrafik, har drabbats mycket hårt av pandemins effekter. Detta har resulterat i kraftigt minskade avgiftsintäkter, vilket har fått stora negativa konsekvenser för Sjöfartsverkets ekonomi då verket huvudsakligen finansieras genom farleds- och lotsavgifter. För att säkerställa att Sjöfartsverkets verksamhet, och därigenom fartygstrafiken till svenska hamnar, kan upprätthållas behövs ett ekonomiskt tillskott till myndigheten.
Regeringen föreslår också ett ändrat anslagsändamål för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur. Anslaget får enligt förslaget även användas till utgifter för statlig medfinansiering av samordning av ankomst- och avgångstider för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av sjukdomen covid-19.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Ramen för utgiftsområde 24 ökas med 3 123 miljoner kronor enligt regeringens förslag.
Anslaget 1:4 Tillväxtverket ökas med 120 miljoner kronor för tillkommande kostnader för förlängningen av stödet för korttidsarbete som föreslås i propositionen. Anslagsökningen omfattar också ersättning för anordnande av kompetensinsatser.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör säkerställa att handläggningstiderna för stöd vid korttidsarbete förkortas ytterligare. Både resursförstärkningar och lagändringar, inklusive en tidsgaranti, bör övervägas (bet. 2020/21:NU30 punkt 1, rskr. 2020/21:321–322). I och med den anslagsförstärkning till Tillväxtverket som nu föreslås bedömer regeringen att Tillväxtverket får nödvändiga finansiella förutsättningar för att förkorta handläggningstiderna i de fall det är möjligt. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.
Anslaget 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare ökas med det formella beloppet 1 miljon kronor. Regeringen anser att det finns skäl att utöka omsättningsstödet till enskilda näringsidkare till att även omfatta perioden juli–september 2021. Dessa månader ska utgöra individuella stödperioder. Nettoomsättningen ska ha minskat med mer än 30 procent jämfört med referensperioden för att omsättningsstöd ska betalas ut. Utökningen av stödet innebär att utgifterna i statens budget beräknas öka med 390 miljoner kronor. Hittills har 10 700 miljoner kronor anvisats anslaget 2021 för stödperioder som sträcker sig t.o.m. juni 2021. De senaste beräkningarna visar att stödet används i lägre grad än vad som tidigare beräknats. Det innebär att de utgifter som utökningen av stödet medför beräknas rymmas inom redan anvisade medel. I enlighet med vad som anförts i avsnitt 6.1 i propositionen bör anslaget ändå ökas med ett formellt belopp.
Också anslaget 1:24 Omställningsstöd ökas med det formella beloppet 1 miljon kronor. Regeringen anser att det finns skäl att utöka såväl det ordinarie omställningsstödet som omställningsstödet till vissa särskilt drabbade företag t.o.m. september 2021. Ett grundläggande krav för stöd bör enligt regeringen vara att företaget förlorat mer än 30 procent av sin nettoomsättning jämfört med referensperioden. För omställningsstödet till vissa särskilt drabbade företag bör därutöver ett krav vara att företaget förlorat minst 25 procent av sin nettoomsättning jämfört med referensperioden till följd av restriktioner som kvalificerar till stöd. Vad gäller det ordinarie omställningsstödet har medel tidigare anvisats för stödperioder t.o.m. juni 2021. Utökningen av detta stöd till juli–september 2021 innebär att utgifterna i statens budget beräknas öka med 2 100 miljoner kronor. Vad gäller omställningsstödet till vissa särskilt drabbade företag har medel tidigare anvisats för stödperioder t.o.m. april 2021. Utökningen av detta stöd maj–september 2021 innebär att utgifterna i statens budget beräknas öka med 1 000 miljoner kronor. Hittills har 40 400 miljoner kronor anvisats anslaget för 2021. De senaste beräkningarna visar att stöden används i lägre grad än vad som tidigare beräknats. Det innebär att de utgifter som utökningen av stöden medför beräknas rymmas inom redan anvisade medel. I enlighet med vad som anförts i avsnitt 6.1 i propositionen bör anslaget ändå ökas med ett formellt belopp. Utökningarna av stöden förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ska vidta åtgärder för förbättrat stöd till företag som drabbas av pandemins konsekvenser (bet. 2020/21:FiU27, rskr. 2020/21:310). Av tillkännagivandet följer att det t.ex. skulle kunna handla om att utvidga definitionen av fasta kostnader eller definitionen av täckningsbidraget så att fler kostnader beaktas vid beräkningen av berättigande till stöd. Det kan bl.a. innebära att lönekostnader ska täckas av definitionen av fasta kostnader förutsatt att unionens statsstödsregler medger detta. Samtidigt måste regeringen beakta vikten av att stöd betalas ut snabbt. Regeringen har för avsikt att ytterligare förbättra det ordinarie omställningsstödet, under förutsättning att det är möjligt med hänsyn till statsstödsreglerna och att en sådan förändring inte skulle innebära att utbetalningar av det stödet försenas. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.
Regeringen föreslår också ett utvidgat anslagsändamål så att anslaget 1:25 Researrangörslån även får användas för utgifter för lån till arrangörer eller återförsäljare av paketresor för återbetalning till resenärer enligt paketreselagen för inställda och avbeställda ersättningsresor till följd av spridningen av sjukdomen covid-19. Ändringen förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen.
Anslaget 1:26 Stöd till handelsbolag ökas med det formella beloppet 1 miljon kronor. Regeringen anser att det finns skäl att utöka omsättningsstödet till handelsbolag till att även omfatta perioden juli–september 2021. Dessa månader ska utgöra individuella stödperioder. Nettoomsättningen ska ha minskat med mer än 30 procent jämfört med referensperioden för att omsättningsstöd ska betalas ut. Utökningen av stödet innebär att utgifterna i statens budget beräknas öka med 70 miljoner kronor. Hittills har 2 536 miljoner kronor anvisats anslaget för 2021 för stödperioder som sträcker sig t.o.m. juni 2021. De senaste beräkningarna visar att stödet används i lägre grad än vad som tidigare beräknats. Det innebär att de utgifter som utökningen av stödet medför beräknas rymmas inom redan anvisade medel. I enlighet med vad som anförts i avsnitt 6.1 i propositionen bör anslaget ändå ökas med ett formellt belopp.
Anslaget 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag ökas med 3 000 miljoner kronor. Regeringen anför att lokalhyresstödet är ett bra komplement till övriga stödåtgärder och att det bör finnas möjlighet till stöd för överenskomna hyresrabatter även under perioden juli–september 2021. Stödet förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen.
Kreditgarantier eller en låneram till SAS-koncernen
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 ställa ut kreditgarantier eller besluta om en låneram i Riksgäldskontoret för SAS-koncernen som uppgår till högst 1 500 miljoner kronor.
Regeringen anför att på grund av spridningen av covid-19 har efterfrågan på flygresor legat på mycket låga nivåer jämfört med vad som förutsågs i samband med rekapitaliseringen av SAS hösten 2020. Trots de åtgärder som SAS vidtagit för att minska kostnaderna har inte den betydande minskningen av intäkterna kunnat uppvägas av kostnadssänkningar. Detta har fått stora konsekvenser för koncernens likviditetsförsörjning. Det är enligt regeringen svårt att bedöma hur efterfrågan på flygresor kommer att utvecklas. Den rådande osäkerheten gör att tillgång till likviditet är avgörande för SAS. Koncernen bedöms därför behöva stöd i form av kreditgarantier eller en låneram från svenska och danska staten. SAS är enligt regeringen viktigt för att tillgodose samhällets grundläggande behov av tillgänglighet med flyg i Sverige, Danmark och Norge. Det är därför enligt regeringen naturligt att svenska staten, som största ägare i SAS, tillsammans med den danska staten, tar ansvar i denna kris. För att tillgodose koncernens behov av likviditet behöver svenska staten antingen garantera lån som koncernen tar upp på marknaden eller ge koncernen en låneram i Riksgäldskontoret. Åtgärden kommer att samordnas med danska staten, i syfte att länderna jämnt ska fördela de risker som kreditgarantier eller en låneram innebär. Om regeringen kommer att ställa ut kreditgarantier eller besluta om en låneram i Riksgäldskontoret beror på en pågående kommunikation med danska staten och Europeiska kommissionen. En garanti får endast ställas ut om det finns villkor i garantiavtalet som förhindrar att beloppet används för annat ändamål än vad som är nödvändigt för att undvika att bolaget försätts i konkurs. Motsvarande gäller för beslut om en låneram. Beloppet får således inte användas för vinstuttag eller bonusprogram för ledande befattningshavare i företaget. En garanti- eller kreditavgift ska tas ut för att finansiera statens risk och administrativa kostnader. Likviditetsstödet förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen.
Lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall ska fortsätta att gälla för ytterligare stödmånader
Stöd vid korttidsarbete kan, efter godkännande av Tillväxtverket, lämnas under högst nio kalendermånader i följd (6 a och 7 a §§ lagen [2013:948] om stöd vid korttidsarbete). Efter stödperiodens slut inträder en karenstid om 24 kalendermånader (8 a § samma lag). Med hänsyn till den ännu pågående smittspridningen är det enligt regeringen av stor betydelse att åtgärder även fortsättningsvis vidtas för att dämpa effekterna av pandemin för företag och samhällsekonomin. Många företag är fortfarande kraftigt påverkade av pandemin, inte minst de branscher som drabbats av restriktioner. Arbetet med vaccinering fortgår som planerat och smittspridningen i samhället minskar successivt. Restriktionerna har anpassats något, men bedöms ha en fortsatt ekonomisk påverkan på företag. Vidare bedöms vaccinationsmålet om en vaccinationstäckning om 70 procent i den vuxna befolkningen inte vara uppnått i juni 2021. En förlängning av möjligheten till korttidsarbete bedöms vid bibehållna restriktioner vara en lämplig åtgärd för att undvika företagskonkurser och värna anställningar i drabbade branscher och därigenom minska arbetslösheten. En kortvarig förlängning av möjligheten för arbetsgivare att få det förstärkta stödet vid korttidsarbete bedöms enligt regeringen inte hindra nödvändig strukturomvandling i någon större utsträckning.
Med hänsyn till nuvarande smittspridning och behovet av att dämpa effekterna av nu gällande restriktioner anser regeringen att det är motiverat att förlänga stödet vid korttidsarbete till utgången av september 2021, dvs. för ytterligare tre stödmånader. Staten bör enligt regeringen under perioden den 1 juli–30 september 2021 ta en lika stor andel av kostnaden som tidigare. När det gäller fördelningen mellan arbetsgivare och arbetstagare anser regeringen att förhållandet mellan arbetsgivarens och arbetstagarens andel av kostnaden bör vara detsamma som enligt gällande regler.
Arbetsgivare som har ansökt om stöd vid korttidsarbete för perioden december 2020–juni 2021 med stöd av den tillfälliga lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall har, om förutsättningarna bedömts vara uppfyllda, fått ett beslut om godkännande som avser denna period. Vid en förlängning av stödet behöver därför den godkända perioden förlängas. Stöd vid korttidsarbete för perioden december 2020–juni 2021 har kunnat sökas sedan den 29 mars 2021. En arbetsgivare som har sökt och fått stöd för korttidsarbete under första halvåret 2021 har därför relativt nyligen prövats mot kraven för att godkännas som stödmottagare enligt 5 a och 5 b §§ lagen om stöd vid korttidsarbete. Mot den bakgrunden, och med hänsyn till att den nu föreslagna förlängningen endast avser tre månader, bör arbetsgivarens godkännande av förlängningen grunda sig på den prövning av de ekonomiska svårigheter som redan har gjorts för stöd under perioden december 2020–juni 2021 med stöd av den tillfälliga lagen. En arbetsgivare som har fått ett godkännande för perioden december 2020–juni 2021 bör därför få perioden förlängd med juli–september 2021 om arbetsgivaren ansöker om det och de ekonomiska svårigheterna förväntas kvarstå efter utgången av juni 2021. För arbetsgivare som inte har ansökt om stöd tidigare och därför inte tidigare har blivit godkända för stöd måste dock utbetalningar av stöd i fråga om stödmånaderna juli–september föregås av ordinarie prövning.
Att arbetsgivaren har tillfälliga allvarliga ekonomiska svårigheter är en grundläggande förutsättning för att godkännas för stöd vid korttidsarbete. Enligt regeringen bör därför arbetsgivaren även fortsättningsvis kunna visa att de allvarliga ekonomiska svårigheter som legat till grund för den ursprungliga ansökan inte på något avgörande sätt har förändrats.
Det är enligt regeringens mening angeläget att det är tydligt för sökanden när fristen för ansökan löper ut. I lagtexten bör det därför anges en tidsangivelse för när tidsfristen löper ut. Tidpunkten bör bestämmas så att den möjliggör för Tillväxtverket att utforma hanteringen på ett sådant sätt att anmälan om avstämning för perioden december 2020–juni 2021 och ansökan om förlängning kan samordnas på ett smidigt sätt. Det kan enligt regeringens mening finnas skäl att ta hänsyn till semesterperioden. Tidsfristen för ansökan om förlängning bör därför bestämmas till utgången av augusti 2021. För att tidsfristen ska sammanfalla med den kalendermånad då anmälan om avstämning ska lämnas bör även avstämningstidpunkten för perioden december 2020–juni 2021 ändras som en följd av detta. Ansökan om förlängning ska göras senast vid utgången av augusti 2021. I annat fall får förlängning inte medges.
Jämförelsemånad
Syftet med stöd vid korttidsarbete är att bevara arbetstillfällen genom att redan anställda tillfälligt går ned i arbetstid och lön. Bedömningen har därför gjorts att stöd inte bör lämnas för arbetstagare som anställs under en stödperiod (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.17.5.1.2). För att säkerställa att stöd inte lämnas för arbetstagare som anställs under en stödperiod eller att stödet missbrukas genom att arbetstagaren ges en högre sysselsättningsgrad eller löneökning innan stödmånaden finns i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete bestämmelser om jämförelsemånad. Jämförelsemånaden är, när stöd lämnas efter godkännande av Tillväxtverket, den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då beslutet om godkännande fattades (4 § 6). Preliminärt stöd får endast lämnas för arbetstagare som även var anställda hos arbetsgivaren under hela eller någon del av jämförelsemånaden med samma eller högre sysselsättningsgrad än under stödmånaden (11 § 1). I bestämmelserna om ordinarie lön anges vidare att löneökningar som avser tid efter jämförelsemånaden inte ingår i den ordinarie lönen (4 § 2).
I samband med förlängningen av stödet vid korttidsarbete justerades bestämmelsen om jämförelsemånad för stödmånader som infaller under perioden den 1 december 2020–30 juni 2021. Det ansågs då angeläget att upprätthålla det ursprungliga syftet med regleringen, dvs. att säkerställa att stöd inte lämnas för arbetstagare som anställs under en stödperiod (prop. 2020/21:83 s. 28–30). Enligt 3 § lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall ska jämförelsemånaden därför vara den jämförelsemånad som legat till grund för beräkning av stöd vid korttidsarbete som lämnades under 2020 eller, om arbetsgivaren inte har fått stöd tidigare, september 2020.
Regeringen anser med hänsyn till att stödet vid korttidsarbete i och med förlängningen av den tillfälliga lagen kan komma att lämnas för 19 månader i följd – alltså mer än dubbelt så lång tid som ursprungligen var möjligt – att skälen för att ändra jämförelsemånaden väger tyngre än det ursprungliga syftet att upprätthålla kravet på att jämförelsemånaden inte sammanfaller med en stödmånad. Mot denna bakgrund och med hänsyn till att stödet förlängs fr.o.m. juli 2021 gör regeringen bedömningen att jämförelsemånaden bör bestämmas till den månad som infaller tre månader före juli månad, dvs. april 2021.
Regeringen refererar i samband med förslaget om jämförelsemånad också till att riksdagen riktat ett tillkännagivande till regeringen om att se över reglerna om korttidspermittering för att underlätta för företag inom exempelvis säsongsberoende branscher att behålla sina anställda (bet. 2020/21:FiU38 punkt 1, rskr. 2020/21:163). Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.
Ansökan om preliminärt stöd och anmälan om avstämning
Systemet med preliminärt stöd vid korttidsarbete bygger på ett förfarande som består av två led – ansökningar om preliminärt stöd och avstämning.
Den nu föreslagna förlängningen av den tillfälliga lagstiftningen innebär att stöd kan beviljas för ytterligare en stödperiod om tre månader, nämligen den 1 juli–30 september 2021. För att underlätta handläggningen av ansökningar om stöd bör ansökningar om stöd för de aktuella stödmånaderna och anmälan om avstämning enligt regeringens uppfattning koncentreras till en så kort period som möjligt.
Regeringen föreslår därför att tidpunkten för när avstämning ska göras bestäms till en fast tidpunkt, dvs. utgången av november 2021. Detta innebär att anmälan om avstämning ska lämnas in senast den 28 december 2021. För att förhindra missförstånd och undanröja osäkerhet är det angeläget att Tillväxtverket tydligt informerar om avstämningstidpunkten och tidsfristen för anmälan och skapar goda möjligheter för arbetsgivarna att lämna anmälan om avstämning digitalt.
Regeringen anser att avstämningstidpunkten för perioden december 2020–juni 2021 med hänsyn till semesterperioden bör ändras så att anmälan om avstämning kan lämnas i augusti. Regeringen anser vidare att reglerna bör utformas på ett sådant sätt att anmälan om avstämning för denna period och ansökan om förlängning för perioden juli–september 2021 kan lämnas vid samma tillfälle. Regeringen föreslår därför att avstämning för perioden december 2020–juni 2021 ska göras vid utgången av juli 2021. Detta innebär att anmälan om avstämning ska lämnas in senast den 28 augusti 2021.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 29 juni 2021.
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:4095 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) anförs att stöd vid korttidsarbete för perioden den 1 juli–30 september 2021 borde kunna sökas fr.o.m. den 1 juli 2021 (yrkande 1) och att möjligheten att söka stödet även borde förlängas till efter utgången av november 2021 (yrkande 2). Att Tillväxtverket först i november 2021 kommer att hantera ansökningar, avstämningar och utbetalningar för den nya perioden för stöd vid korttidsarbete är oacceptabelt, menar motionärerna. Detta medför allvarliga konsekvenser för företagens förmåga att hantera krisens effekter. Det går dessutom emot det som riksdagen tillkännagett för regeringen om att säkra en snabbare behandling av stöd vid korttidsarbete.
Riksdagen har även riktat ett tillkännagivande till regeringen om att den skyndsamt bör se över reglerna om korttidspermittering för att underlätta för företag inom hårt drabbade branscher att behålla sina anställda, genom att säkra en större flexibilitet i regelverket, särskilt när det gäller jämförelsemånad för säsongsvarierande verksamhet. Regeringen konstaterar i den aktuella propositionen att tillkännagivandet inte är slutbehandlat. Detta är enligt motionärerna inte bra med tanke på situationen för många säsongsberoende näringar, och flexibiliteten måste säkras i den nya stödperioden för stöd vid korttidsarbete.
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2020/21:4094 att riksdagen avslår regeringens förslag om att riksdagen ska bemyndiga regeringen att under 2021 ställa ut kreditgarantier eller besluta om en låneram i Riksgäldskontoret för SAS-koncernen som uppgår till högst 1 500 miljoner kronor. Motionärerna anser att det är av stor vikt att det finns en god flyginfrastruktur i Norden. I denna har SAS en central roll. Dock saknar motionärerna en rad förslag för att de ska kunna ställa sig bakom regeringens förslag. Regeringen borde ha villkorat förslaget om kreditgarantier eller låneram med att SAS tar fram en handlingsplan för minskning av koldioxidutsläppen. Målen ska vara kraftfulla och planen ska redovisas till riksdagen. Bland annat bör flyget ha mål som är förenliga med Parisavtalet och SAS bör inte erbjuda flyglinjer på rutter där flyg enkelt kan ersättas med tåg. Motionärerna saknar också att övriga storägare i SAS garanterar lånen. Staten har, anser motionärerna, hittills tagit ett oproportionerligt stort ansvar för att rädda SAS jämfört med övriga ägare.
Jakob Forssmed m.fl. (KD) anför i kommittémotion 2020/21:4093 att utformningen av stödet vid korttidsarbete bör utvärderas mot bakgrund av vissa brister i nuvarande regelverk (yrkande 1). Den justering som föreslås när det gäller jämförelsemånad är otillräcklig. Motionärerna saknar också förslag om ökad flexibilitet för mindre företag med endast en driftsenhet, så att de ska kunna permittera olika delar av personalstyrkan i olika grad. Ett annat problem är att företag som kommer in med sin avstämning en eller ett par dagar sent tvingas betala tillbaka hela stödbeloppet. Motionärerna är också kritiska till att företag för att få del av stöd vid korttidsarbete ska ha uttömt tillgängliga möjligheter att minska sina arbetskraftskostnader, vilket framför allt innebär att personer med tidsbegränsade anställningar behöver sägas upp.
Motionärerna anser vidare att ansökan om och utbetalning av stöd vid korttidsarbete i vissa fall för perioden juli–september 2021 ska påskyndas (yrkande 2). Det är enligt motionärerna anmärkningsvärt att Tillväxtverket inte ska kunna betala ut det förlängda stödet vid korttidsarbete för perioden juli–september 2021 förrän i november. Varje fördröjning innebär en ökad börda i form av större oro och försämrad likviditet för många i grunden livskraftiga företag.
Motionärerna yrkar också på att utformningen och omfattningen av insatser för den ideella sektorn utvärderas (yrkande 3), då de menar att de 40 miljoner kronor regeringen föreslår ska avsättas är otillräckliga. Utformningen och omfattningen av företagsstöden bör dessutom utvärderas ur ett civilsamhällesperspektiv (yrkande 4). Precis som för övriga samhället är osäkerheten för civilsamhällets verksamheter stor. Restriktioner påverkar civilsamhällets möjligheter att arrangera läger, konferenser och andra större samlingar som brukar innebära viktiga intäkter. Civilsamhällets organisationer har dessutom haft sämre möjligheter att använda sig av de företagsstöd som regeringen infört. Det är enligt motionärerna anmärkningsvärt att regeringen, i den här aktuella extra ändringsbudgeten, inte levererar på det tillkännagivande som riksdagen riktat till regeringen med anledning av civilsamhället – trots att både kultur och idrott får stora stöd.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag i propositionen. Det innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade och nya anslag. Lagförslaget liksom övriga förslag i propositionen tillstyrks också. Motionerna avstyrks.
Som regeringen konstaterar innebär spridningen av sjukdomen covid-19 fortsatt allvarliga konsekvenser för företag och individer. Riksdagen har hittills, utöver den ordinarie vårändringsbudgeten, behandlat sju extra propositioner med förslag till ändringar i statens budget för 2021. I den här aktuella propositionen lämnas förslag om att utöka stöden till företag, kultur, idrott och civilsamhälle, vidta fortsatta åtgärder för att begränsa smittspridningen, skydda riskgrupper samt i övrigt dämpa de negativa konsekvenserna av smittspridningen i samhället.
Med hänsyn till den ännu pågående smittspridningen är det enligt utskottet av stor betydelse att åtgärder även fortsättningsvis vidtas för att dämpa effekterna av pandemin för företag och samhällsekonomin. Många företag är fortfarande kraftigt påverkade av pandemin, inte minst de branscher som drabbats av restriktioner.
En av de effektivaste åtgärderna för att lindra pandemins effekter på ekonomin är stöd vid korttidsarbete. Utskottet välkomnar förlängningen av stödet. Stödet är till sitt syfte och konstruktion ett krisstöd. Detta innebär att det är avsett att så snart som möjligt minska de allvarliga och tillfälliga svårigheter som företagen befinner sig i. Stöd vid korttidsarbete ska lämnas till en enskild arbetsgivare efter godkännande av Tillväxtverket. Preliminärt stöd och ytterligare stöd som lämnas efter godkännande av Tillväxtverket enligt 5 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete ska betalas ut månadsvis av Tillväxtverket till arbetsgivaren. Det är enligt utskottet centralt att ansökningar, avstämningar och utbetalningar för den nya stödperioden hanteras så effektivt som möjligt, så att företag inte behöver vänta på stöd de är berättigade till längre än nödvändigt. En alltför lång tid mellan ansökan och utbetalning riskerar enligt utskottet att skapa osäkerhet hos både arbetsgivare och arbetstagare samt försämra möjligheterna för i övrigt välfungerande företag att överbrygga pandemins konsekvenser. Utskottet anser därför att det är ytterst angeläget att ansökningsförfarandet och godkännandet av stödet effektiviseras på ett sådant sätt att tiden mellan att ansökan och utbetalning blir så kort som möjligt.
Förslagen innebär att anvisade medel på statens budget ökar med 15,2 miljarder kronor 2021. Utskottet noterar att utgifterna därutöver förväntas öka med 5,5 miljarder kronor utan att ytterligare anslagsmedel behöver tillföras, eftersom de utgifter som utökningen av vissa stöd medför beräknas rymmas inom redan anvisade medel. Detta gäller för omsättningsstödet (utgiftseffekt 390 miljoner kronor), omställningsstödet (utgiftseffekt 3 100 miljoner kronor), stödet till handelsbolag (utgiftseffekt 70 miljoner kronor) samt förlängningen av det slopade fribeloppet i studiestödet (utgiftseffekt 150 miljoner kronor). Också förlängningen av korttidsarbete beräknas rymmas inom befintligt anslag, medan de faktiska kostnaderna för förlängningen beräknas till 1 740 miljoner kronor. Sammantaget beräknas därmed statens lånebehov öka med 20,7 miljarder kronor till följd av förslagen. Statens finansiella sparande försämras med samma belopp, dvs. med 20,7 miljarder kronor 2021, vilket motsvarar 0,4 procent av BNP. Utskottet konstaterar att åtgärderna i propositionen vidtas utifrån ett gott statsfinansiellt läge.
I propositionen har inte riksdagens beslut den 16 juni med anledning av vårändringsbudgeten räknats med i beslutade och nya anslags- och ramnivåer (bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385). Detta beslut har beaktats i utskottets förslag till ändrade ramar och anslag i bilaga 3. Detta påverkar inte regeringens förslag till ändringar av ramar och anslag, som alltså tillstyrks, men de beslutade och föreslagna nivåerna på ramar och anslag avviker i flera fall från regeringens förslag i den här aktuella propositionen.
Utskottet föreslår också en lagteknisk justering av regeringens lagförslag.
Krisstödet till enskilda näringsidkare som varit sjukskrivna eller föräldralediga
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om krisstöd till enskilda näringsidkare som varit sjukskrivna eller föräldralediga och tillkännager detta för regeringen. Det handlar bl.a. om att regeringen bör analysera effekterna av hur undantaget för den som har haft föräldrapenning eller sjukpenning under referensperioden påverkar möjligheterna att få stöd. Regelverket bör sedan ändras utifrån denna analys när regelverket för den nya stödperioden utformas. Detta bör regeringen göra givet att det inte medför betydande negativa effekter, såsom kraftigt ökade handläggningstider för andra näringsidkare.
Utskottets ställningstagande
Utskottsinitiativet hade sin bakgrund i att personer som har sin försörjning genom en enskild firma och som under det föregående årets jämförelsemånader varit föräldralediga eller sjukskrivna i många fall inte har kunnat ta del av krisstöden. Den statiska regleringen av jämförelsemånaderna hindrade därigenom annars väl fungerande företag från att få hjälp med att övervintra pandemin. Utskottet ansåg därför att regelverket borde göras mer flexibelt när det gällde jämförelseperiod för enskilda näringsidkare som varit föräldralediga eller sjukskrivna under det föregående årets jämförelsemånader.
Om den enskilda näringsidkaren fått föräldrapenning eller sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken under sammanlagt mer än hälften av antalet kalenderdagar under den referensperiod som avses i andra stycket får i stället stödperiodens motsvarande månader 2018 utgöra stödperiodens referensperiod (alternativ referensperiod).
Det betyder i praktiken att man måste tagit emot föräldrapenning eller sjukpenning under tre och en halv dag per vecka för att omfattas av förändringen i regelverket. Utskottet är tveksamt till detta och efterlyser en analys av effekterna av begränsningen. I och med att de som omfattas av undantaget får använda motsvarande månader 2018 som referensperiod borde det finnas ett begränsat utrymme att utnyttja detta regelverk på ett otillbörligt sätt. Utskottet anser att det vore mer rimligt att sätta gränsen för hur stor del av tiden man tagit emot föräldrapenning eller sjukpenning till 25 procent. För föräldralediga skulle det innebära 1,75 dagar. Regeringen uppger i proposition 2020/21:208 att det finns skäl att utöka omsättningsstödet till enskilda näringsidkare till att även omfatta perioden juli–september 2021. När stödet förlängs finns det en möjlighet för regeringen att se över regelverken.
Mot den här bakgrunden anser utskottet att regeringen bör
- analysera effekterna av hur undantaget för den som har haft föräldra-penning eller sjukpenning under referensperioden påverkar möjligheterna att få stöd
- ändra regelverket utifrån analysen i punkt 1 när regelverket för den nya stödperioden utformas
- verka för att göra det möjligt att ändra regelverket utifrån analysen i punkt 1, som gäller retroaktivt för perioden augusti 2020–februari 2021 eller för del av den tiden.
Detta bör regeringen göra givet att det inte medför betydande negativa effekter, såsom kraftigt ökade handläggningstider för andra näringsidkare. I den utsträckning sådana justeringar kräver riksdagsbeslut ska regeringen så snart det är möjligt återkomma till riksdagen med förslag. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Krisstödet till företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om krisstöd till de företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Det handlar om att regeringen bör säkerställa en lösning för att de företag som under pandemin har tagit del av krisstöd från Statens kulturråd inte ska hindras från att också ta del av omställningsstödet. Detta bör regeringen göra givet att det inte medför betydande negativa effekter, såsom kraftigt ökade handläggningstider för andra näringsidkare.
Utskottets ställningstagande
Det är uppenbart att det funnits brister i utformningen av krisstöden under pandemin, liksom när det gäller informationen om hur krisstöden får nyttjas. Krisstödet som Statens kulturråd tillhandahåller täcker, liksom omställningsstödet, fasta kostnader. Företag som har tagit del av Statens kulturråds krisstöd riskerar att bli återbetalningsskyldiga om de även har tagit del av statligt omställningsstöd. Konsekvensen blir också att företagare som fick krisstöd från Statens kulturråd under 2020 inte kan få statligt omställningsstöd. Den bristfälliga informationen från myndigheterna har skapat en situation där företag som har rätt att söka det statliga omställningsstödet hänvisats till att söka ett mindre omfattande kulturstöd. Detta har försatt många företag i en mycket svår situation, och regeringen måste nu lösa ett problem som utskottet menar borde ha kunnat undvikas från början.
Utskottet anser att regeringen mot den bakgrunden bör säkerställa en lösning så att de företag som under pandemin har tagit del av krisstöd från Statens kulturråd inte hindras från att också ta del av omställningsstödet. I den utsträckning stöden kombineras bör krisstödet från Statens kulturråd avräknas mot omställningsstödet, alternativt att företagen ges möjlighet att betala tillbaka kulturstödet. Detta bör regeringen göra givet att det inte medför betydande negativa effekter, såsom kraftigt ökade handläggningstider för andra näringsidkare. För sådana justeringar som kräver riksdagsbeslut ska regeringen så snart det är möjligt återkomma till riksdagen med förslag. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Stöd vid korttidsarbete för säsongsvarierande verksamhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om flexibiliteten i regelverket för stöd vid korttidsarbete för säsongsvarierande verksamhet och tillkännager detta för regeringen. Det handlar om att säkra flexibilitet i regelverket för stöd vid korttidsarbete för den nya stödperioden när det gäller jämförelsemånad för säsongsvarierande verksamhet. Detta bör regeringen göra givet att det inte medför betydande negativa effekter, såsom kraftigt ökade handläggningstider för andra näringsidkare.
Utskottets ställningstagande
Lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall, som gäller till utgången av juni 2021, ska enligt förslaget i propositionen fortsätta att gälla t.o.m. den 30 september 2021. Utskottet anser att stödet vid korttidsarbete är fortsatt viktigt, men också att det i vissa delar behöver ändras. Nuvarande regler är t.ex. inte anpassade för säsongsberoende verksamheter, där många företag anställt för att ha tillräckligt med personal för att öppna och driva verksamheten en begränsad tid under året. Vissa företags verksamhet är exempelvis koncentrerad till sommar- eller vintermånaderna. För att bättre avspegla hur antalet anställda varierar över året i dessa företag bör det finnas en flexibilitet när det gäller jämförelsemånad. På så sätt skulle stödet vid korttidsarbete för dessa företag kunna bli mer rättvisande. Restriktioner för att förhindra smittspridningen kommer att ligga kvar under i princip hela sommaren 2021. Företag med säsongsberoende verksamheter har i dag mycket svårt att tillgodogöra sig stödet vid korttidsarbete. Här behövs det därför en större flexibilitet i regelverket, särskilt när det gäller jämförelsemånad för säsongsvarierande verksamhet.
Utskottet anser att det är olyckligt att regeringen ännu inte har slutbehandlat det tillkännagivande som riksdagen tidigare i år riktade till regeringen om jämförelsemånad för stöd vid korttidsarbete (se bet. 2020/21:FiU38, punkt 1). Fler jobb behöver och kan fortfarande räddas. Det är enligt utskottet av stor betydelse att krisstöden förbättras, särskilt när de nu förlängs.
Utskottet anser mot den bakgrunden att regeringen skyndsamt bör säkra flexibilitet i regelverket för stöd vid korttidsarbete för den nya stödperioden när det gäller jämförelsemånad för säsongsvarierande verksamhet. Detta bör regeringen göra givet att det inte medför betydande negativa effekter, såsom kraftigt ökade handläggningstider för andra näringsidkare. För sådana justeringar som kräver riksdagsbeslut ska regeringen så snart det är möjligt återkomma till riksdagen med förslag. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
av Ulla Andersson (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Ändrade utgiftsramar samt ändrade och nya anslag
=utskottet
Lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall
=utskottet
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
=utskottet
Utgiftsområde 24 Näringsliv
=utskottet
Försäljning av vaccin som inte längre behövs
=utskottet
Kreditgarantier eller en låneram för SAS-koncernen
Riksdagen avslår regeringens förslag om kreditgarantier eller en låneram för SAS-koncernen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:4094 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) och
avslår proposition 2020/21:208 punkt 5.
Ställningstagande
Riksdagen bör avslå regeringens förslag om att riksdagen ska bemyndiga regeringen att under 2021 ställa ut kreditgarantier eller besluta om en låneram i Riksgäldskontoret för SAS-koncernen som uppgår till högst 1 500 miljoner kronor.
Det är av stor vikt att det finns en god flyginfrastruktur i Norden. I denna har SAS en central roll. Dock saknas det en rad delar i regeringens förslag. Regeringen borde ha villkorat förslaget om kreditgarantier eller låneram med att SAS tar fram en handlingsplan för minskning av koldioxidutsläppen. Målen ska vara kraftfulla och planen ska redovisas till riksdagen. Bland annat bör flyget ha mål som är förenliga med Parisavtalet och SAS bör inte erbjuda flyglinjer på rutter där flygresan enkelt kan ersättas med en tågresa. En annan del som saknas i förslaget är att övriga storägare i SAS garanterar lånen. Staten har i relation till övriga ägare hittills tagit ett oproportionerligt stort ansvar för att rädda SAS.
Möjligheten till korttidsarbete har varit värdefullt för att värna sysselsättningen under den ekonomiska krisen i pandemins spår. I propositionen föreslår regeringen att jämförelsemånaden för den nya stödperioden ska vara april 2021. En ny jämförelsemånad för samtliga företag innebär dock ytterligare en komplicerande faktor för handläggningen av stödet, vilket är ett av skälen till att ansökan om, avstämning av och utbetalning av stöd m.m. för den förlängda perioden beräknas kunna ske först i november 2021. Företag som tidigare fått stöd och som ansöker om förlängt stöd borde tillåtas att använda tidigare redan använda jämförelsemånader.
Under det senaste halvåret kan det konstateras att många av de företag som fått miljardbelopp från skattebetalarna i form av olika krisstöd samtidigt har ökat sina vinster och planerar för rekordutdelningar. Jag menar att reglerna för de företag som tagit emot stöd bör stramas upp, och Vänsterpartiet har tidigare lagt fram en rad förslag på detta område. Det handlar bl.a. om en längre period för utdelnings- och bonusförbud samt anmälningsplikt för vinstutdelning.
När det gäller pandemihanteringen utgör mer smittsamma eller i övrigt värre variationer av coronaviruset sannolikt det mest påtagliga hotet mot smittbekämpningen i Sverige och andra delar av världen i denna fas av pandemin. Därutöver tillkommer försvårande komponenter som ökad mobilitet, pandemitrötthet och risken för diskrepanser mellan olika länders restriktioner. Jag vill här därför framhålla att Vänsterpartiet hade velat se en mer uttalad ambition från regeringens sida när det gäller behovet av att förstärka arbetet med att kartlägga och bekämpa de mer smittsamma virusvarianterna. Till denna ambition borde det kopplas tydliga medelsförstärkningar och uppdrag till myndigheterna. Det behövs en plan för att undvika att svenskarnas ökade mobilitet ska leda till en ökad smittspridning. Obligatorisk testning vid inresa till Sverige och karantänsregler för inresande från högriskländer är exempel på operativa åtgärder som kan leda till behov av ökade medel och förtydligade uppdrag.
Slutligen, för att undvika en påtaglig tillbakagång i pandemibekämpningen behöver samhällets samlade resurser organiseras på ett uthålligt och effektivt sätt. Det torde innebära medelsförstärkningar till de verksamheter som organiserar och utför den operativa smittbekämpningen och tydliga uppdrag från regeringen i fråga om detta. Behovet är stort av en välfinansierad smittbekämpningsorganisation som ges möjlighet att förena det proaktiva och det operativa arbetet. Likväl står Vänsterpartiet till förfogande för att bistå i det fortsatta arbetet med att, genom snabba och effektiva politiska processer, tillföra medel till de verksamheter som bekämpar smittan och värnar befolkningens hälsa.
|
1. |
|
|
|
Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Jan Ericson (M) och Magdalena Schröder (M) anför: |
Coronakrisen har pågått i snart ett och ett halvt år. Regeringens krishantering har präglats av passivitet, senfärdighet och en oförmåga att idka självkritik och ompröva coronastrategins brister. Regeringens bristande förmåga att säkra att de ekonomiska krisstöden verkligen når fram leder till fler arbetslösa. Det finns fortfarande många företag som lånar i förhoppningen om att de ska få krisstöd, men utan att veta. Regeringen bär ett stort ansvar för att företag som har all rätt att få stöd och hjälp svävar i ovisshet i flera månader på grund av väntetid på stödet vid korttidsarbete. De långa handläggningstiderna för stöd vid korttidsarbete, vilka hotar hela stödets funktion, har medfört att omställningsstödet blir av ännu större betydelse för krisande företag.
Sedan pandemin bröt ut har Moderaterna konsekvent drivit regeringen framåt i den ekonomiska krispolitiken. Moderaternas förslag och politiska initiativ utgör en stor del av alla de ekonomisk-politiska krisåtgärder som röstats igenom i riksdagen under 2020 och 2021. Moderaternas ambition med krispolitiken har varit att stötta företag som var välmående före pandemin och deras anställda för att kunna rädda jobb och säkra att företagen har förutsättningar att övervintra krisen.
De initiativ i riksdagen som Moderaterna har legat bakom när det gäller krisåtgärder, liksom arbetet med att förbättra regeringens olika förslag, har varit avgörande för att rädda jobb och för att stötta näringsliv och hushåll under det senaste året. Moderaterna har även i riksdagen initierat flera utskottsinitiativ för att säkra att stöden är effektiva och de facto når fram till företagen och betalas ut, liksom att nödvändiga förlängningar och förbättringar av de olika stöden görs.
Moderaterna har presenterat förslag som, efter att de fått stöd i utskott och i riksdagen, regeringen sedan helt eller delvis, motvilligt eller medgörligt, har inkluderat i de olika krispaketen: omställningsstöd, företagsakut med statliga räntekrediter, stöd till hyreskostnader, slopade arbetsgivaravgifter, heltidspermittering, omsättningsstöd, statligt sjuklöneansvar, sänkt ränta på uppskjutna skatteinbetalningar, nedstängningsstöd vid användning av pandemilagen, smittbärarpenning, undantag av förmånsbeskattning, förstärkningar av äldreomsorgen och garantistöd till evenemang inom kultur och idrott.
Riksdagen riktade bl.a. under våren 2021, efter ett utskottsinitiativ från finansutskottet som Moderaterna initierat, ett tillkännagivande till regeringen om att omställningsstödet ska förbättras genom att inkludera lönekostnader i stödet. Det är av vikt framför allt för företag och anställda i tjänstesektorn som inte har kunnat nyttja stöd vid korttidsarbete på samma sätt som företag inom exempelvis industrin. Det handlar bl.a. om jobb inom restaurang- och besöksnäringen. Regeringen har ännu inte redogjort för hur man konkret avser att möta detta tillkännagivande. Regeringen borde vid det här laget åtminstone tydligt kunna redovisa för riksdagen hur den arbetar med förbättringen av krisstödet. Omställningsstödet ska inkludera lönekostnader i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte redogör för hur den avser att tillgodose det tillkännagivande som riksdagen har beslutat om.
|
2. |
|
|
|
Ulla Andersson (V) anför: |
Vänsterpartiet har tidigare presenterat förslag till utskottsinitiativ som finansutskottet ställt sig bakom om att regeringen bör förbättra krisstödet för enskilda näringsidkare så att de som varit föräldralediga eller sjukskrivna också ska kunna ta del av omsättningsstödet (bet. 2020/21:FiU38 punkt 2). Kammaren biföll utskottets förslag. Regeringen har hanterat riksdagens tillkännagivande i denna del genom att ändra i förordningen om omsättningsstöd och har där satt gränsen för hur många dagar man måste ha varit sjuk eller föräldraledig vid 50 procent. Det betyder att man måste ha tagit emot föräldrapenning eller sjukpenning under tre och en halv dag per vecka för att omfattas av förändringen i regelverket. Det är inte en rimlig gräns. Det är därför bra att ett enigt utskott enligt punkt 2 i betänkandet nu ställer sig bakom att regeringen bör analysera effekterna av denna begränsning och sedan ändra i regelverket när den nya stödperioden utformas.
Jag vill också understryka att det är bra att finansutskottet kunnat enas om att regeringen bör se över reglerna om krisstöd till de företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin.
|
3. |
|
|
|
Jakob Forssmed (KD) anför: |
Den ekonomiska kris som följt i pandemins spår har varit djup och är ännu inte över, även om en viss ljusning finns med fler vaccinerade och färre restriktioner. Kristdemokraterna välkomnar att regeringen förlänger stöden både till företag och till enskilda, och att ytterligare medel för vaccinering och åtgärder mot smittspridning skjuts till. Jag konstaterar att regeringens tillskott i flera fall är svar på de tillkännagivanden som riksdagen har riktat till regeringen för att förbättra olika aspekter av stöden.
Det stöd som regeringen föreslår ska tillföras civilsamhället är litet; endast 40 miljoner kronor avsätts för insatser för den ideella sektorn, vid sidan av medel till kultur och idrott. Precis som för övriga samhället är osäkerheten för civilsamhällets verksamheter stor. Restriktioner påverkar möjligheter att arrangera läger, konferenser och andra samlingar som brukar innebära viktiga intäkter. Civilsamhällets organisationer har dessutom haft sämre möjligheter att använda sig av de företagsstöd som regeringen infört, vilket innebär att de riskerar att ha sämre marginaler när krisen nu pågått i 15 månader. Samtidigt kommer civilsamhällets verksamheter att vara mycket viktiga för att möta olika behov i samhället när pandemin släpper sitt grepp. Det är anmärkningsvärt att regeringen i den här aktuella extra ändringsbudgeten inte levererar på det tillkännagivande som riksdagen riktat till den om ett större stöd som når fram bättre till det breda civilsamhället (bet. 2020/21:FiU43 punkt 2, rskr. 2020/21:199–205).
Det finns brister i nuvarande och föreslaget regelverk för stöd vid korttidsarbete. Det handlar bl.a. om att den justering som föreslås vad gäller jämförelsemånad är otillräcklig. Det riksdagen efterfrågade i sitt tillkännagivande till regeringen var större flexibilitet i regelverket, särskilt när det gäller jämförelsemånad för säsongsvarierande verksamhet (bet. 2020/21:FiU38 punkt 1, rskr. 2020/21:163–164). Regeringens förslag kommer möjligen att förbättra för vissa säsongsföretag, men inte för alla, och jämförelsemånaderna behöver anpassas till den verkligheten. Ett enigt utskott riktar därför på nytt, genom punkt 4 i detta betänkande, ett tillkännagivande till regeringen om stödet vid korttidsarbete för säsongsvarierande verksamhet. Jag saknar också förslag om ökad flexibilitet för mindre företag med endast en driftsenhet, så att de ska kunna permittera olika delar av personalstyrkan i olika grad. Ett annat problem är att företag som lämnar in sin avstämning en eller ett par dagar sent tvingas betala tillbaka hela stödbeloppet. Detta är en orimlig och oproportionerlig tillämpning, som även Tillväxtverket påpekat i en hemställan till regeringen. Det är också anmärkningsvärt att regeringen i denna kris infört och håller fast vid regeln om att företag för att få del av stöd vid korttidsarbete ska ha uttömt tillgängliga möjligheter att minska sina arbetskraftskostnader, då det innebär att personer med tidsbegränsade anställningar behöver sägas upp.
Jag menar vidare att ansökan om och utbetalning av stöd vid korttidsarbete i vissa fall för perioden juli–september 2021 måste påskyndas. Det är anmärkningsvärt att Tillväxtverket inte kommer att kunna betala ut det förlängda stödet vid korttidsarbete för perioden juli–september 2021 förrän i november. Varje fördröjning innebär en ökad börda i form av större oro och försämrad likviditet för många i grunden livskraftiga företag.
Jag avstår dock från att reservera mig mot utskottets ställningstagande under punkt 1, eftersom utskottet i sitt ställningstagande gått vårt yrkande till mötes genom att bl.a. uttrycka vikten av att ansökningar, avstämningar och utbetalningar för den nya stödperioden vid korttidsarbete hanteras så effektivt som möjligt, så att företag inte behöver vänta på stöd de är berättigade till längre än nödvändigt.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2020/21:208 Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset:
1.Riksdagen antar förslaget till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall, dels ändring i samma lag (avsnitt 2 och 4).
2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 besluta att till andra stater eller den globala vaccinupphandlingsmekanismen Covax sälja vaccin mot covid-19 som inte längre behövs för att säkerställa det nationella behovet till ett pris som inte uppfyller kravet på affärsmässighet (avsnitt 6).
3.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 6).
4.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:25 Researrangörslån inom utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt 6).
5.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 ställa ut kreditgarantier eller besluta om en låneram i Riksgäldskontoret för SAS-koncernen som uppgår till högst 1 500 000 000 kronor (avsnitt 6).
6.Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt tabell 1.1.
2020/21:4093 av Jakob Forssmed m.fl. (KD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera utformningen av stödet vid korttidsarbete i vissa fall och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ansökan och utbetalning av stöd vid korttidsarbete i vissa fall för perioden juli–september 2021 ska påskyndas och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera utformningen och omfattningen av insatser för den ideella sektorn och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera utformningen och omfattningen av företagsstöden ur ett civilsamhällesperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:4094 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):
Riksdagen avslår regeringens förslag om att riksdagen ska bemyndiga regeringen att under 2021 ställa ut kreditgarantier eller besluta om en låneram i Riksgäldskontoret för SAS-koncernen som uppgår till högst 1 500 000 000 kronor.
2020/21:4095 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stöd vid korttidsarbete för perioden den 1 juli–30 september 2021 ska kunna sökas fr.o.m. den 1 juli 2021 och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förlänga möjligheten till ansökan efter utgången av november 2021 och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag 2021
Tusental kronor
|
Utgiftsområde/ anslagsnummer |
Beslutad ram/ anvisat anslag |
Förändring av ram/anslag |
Ny ram/ Ny anslagsnivå |
|
|
1 |
Rikets styrelse |
16 459 364 |
30 000 |
16 489 364 |
|
5:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
4 002 289 |
30 000 |
4 032 289 |
|
2 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
17 501 844 |
10 000 |
17 511 844 |
|
1:8 |
Ekonomistyrningsverket |
188 476 |
10 000 |
198 476 |
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
121 635 504 |
2 335 000 |
123 970 504 |
|
1:6 |
Bidrag till folkhälsa och sjukvård |
31 823 386 |
2 250 000 |
34 073 386 |
|
2:1 |
Folkhälsomyndigheten |
590 005 |
20 000 |
610 005 |
|
4:2 |
Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet |
807 514 |
15 000 |
822 514 |
|
5:2 |
Barnets rättigheter |
42 261 |
50 000 |
92 261 |
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning |
108 900 400 |
8 100 000 |
117 000 400 |
|
1:1 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
40 368 912 |
750 000 |
41 118 912 |
|
1:7 |
Ersättning för höga sjuklönekostnader |
12 500 000 |
7 350 000 |
19 850 000 |
|
13 |
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering |
7 820 741 |
50 000 |
7 870 741 |
|
3:1 |
Särskilda jämställdhetsåtgärder |
439 039 |
50 000 |
489 039 |
|
15 |
Studiestöd |
28 627 911 |
1 000 |
28 628 911 |
|
1:2 |
Studiemedel |
20 513 125 |
1 000 |
20 514 125 |
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
21 110 475 |
1 390 000 |
22 500 475 |
|
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete |
2 809 084 |
493 000 |
3 302 084 |
|
1:6 |
Bidrag till regional kulturverksamhet |
1 759 049 |
23 000 |
1 782 049 |
|
5:2 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
770 831 |
110 000 |
880 831 |
|
10:1 |
Filmstöd |
825 444 |
124 000 |
949 444 |
|
13:1 |
Stöd till idrotten |
3 321 811 |
600 000 |
3 921 811 |
|
13:5 |
Insatser för den ideella sektorn |
131 758 |
40 000 |
171 758 |
|
18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik |
5 587 679 |
1 000 |
5 588 679 |
|
1:4 |
Boverket |
351 583 |
1 000 |
352 583 |
|
22 |
Kommunikationer |
74 090 227 |
143 600 |
74 233 827 |
|
1:6 |
Ersättning avseende icke statliga flygplatser |
262 013 |
13 600 |
275 613 |
|
1:20 |
Tillskott till Sjöfartsverket |
0 |
130 000 |
130 000 |
|
24 |
Näringsliv |
85 245 253 |
3 123 000 |
88 368 253 |
|
1:4 |
Tillväxtverket |
1 042 175 |
120 000 |
1 162 175 |
|
1:23 |
Stöd till enskilda näringsidkare |
10 700 000 |
1 000 |
10 701 000 |
|
1:24 |
Omställningsstöd |
40 400 000 |
1 000 |
40 401 000 |
|
1:26 |
Stöd till handelsbolag |
2 536 000 |
1 000 |
2 537 000 |
|
1:27 |
Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag |
3 080 000 |
3 000 000 |
6 080 000 |
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
|
15 183 600 |
|
|
Utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag 2021
Utskottets förslag till ändrade ramar och anslag överensstämmer med regeringens (kolumnen Förändring av ram/anslag). I propositionen har dock inte riksdagens beslut med anledning av vårändringsbudgeten för 2021 beaktats (bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385). I utskottets förslag har dessa beslut beaktats, vilket innebär att den beslutade ramen, anvisat anslag, ny ram och ny anslagsnivå i flera fall avviker från regeringens förslag.
Tusental kronor
|
Utgiftsområde/ anslagsnummer |
Beslutad ram/ anvisat anslag |
Förändring av ram/anslag |
Ny ram/ Ny anslagsnivå |
|
|
1 |
Rikets styrelse |
16 608 364 |
30 000 |
16 638 364 |
|
5:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
4 000 789 |
30 000 |
4 030 789 |
|
2 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
17 523 844 |
10 000 |
17 533 844 |
|
1:8 |
Ekonomistyrningsverket |
188 476 |
10 000 |
198 476 |
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
127 297 904 |
2 335 000 |
129 632 904 |
|
1:6 |
Bidrag till folkhälsa och sjukvård |
37 231 386 |
2 250 000 |
39 481 386 |
|
2:1 |
Folkhälsomyndigheten |
590 005 |
20 000 |
610 005 |
|
4:2 |
Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet |
817 514 |
15 000 |
832 514 |
|
5:2 |
Barnets rättigheter |
87 261 |
50 000 |
137 261 |
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning |
109 230 400 |
8 100 000 |
117 330 400 |
|
1:1 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
40 698 912 |
750 000 |
41 448 912 |
|
1:7 |
Ersättning för höga sjuklönekostnader |
12 500 000 |
7 350 000 |
19 850 000 |
|
13 |
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering |
7 905 741 |
50 000 |
7 955 741 |
|
3:1 |
Särskilda jämställdhetsåtgärder |
524 039 |
50 000 |
574 039 |
|
15 |
Studiestöd |
28 803 411 |
1 000 |
28 804 411 |
|
1:2 |
Studiemedel |
20 680 225 |
1 000 |
20 681 225 |
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
21 330 475 |
1 390 000 |
22 720 475 |
|
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete |
2 787 084 |
493 000 |
3 280 084 |
|
1:6 |
Bidrag till regional kulturverksamhet |
1 759 049 |
23 000 |
1 782 049 |
|
5:2 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
770 831 |
110 000 |
880 831 |
|
10:1 |
Filmstöd |
825 444 |
124 000 |
949 444 |
|
13:1 |
Stöd till idrotten |
3 321 811 |
600 000 |
3 921 811 |
|
13:5 |
Insatser för den ideella sektorn |
181 758 |
40 000 |
221 758 |
|
18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik |
5 590 679 |
1 000 |
5 591 679 |
|
1:4 |
Boverket |
351 583 |
1 000 |
352 583 |
|
22 |
Kommunikationer |
76 179 427 |
143 600 |
76 323 027 |
|
1:6 |
Ersättning avseende icke statliga flygplatser |
280 213 |
13 600 |
293 813 |
|
1:20 |
Tillskott till Sjöfartsverket |
0 |
130 000 |
130 000 |
|
24 |
Näringsliv |
91 636 453 |
3 123 000 |
94 759 453 |
|
1:4 |
Tillväxtverket |
1 042 175 |
120 000 |
1 162 175 |
|
1:23 |
Stöd till enskilda näringsidkare |
10 700 000 |
1 000 |
10 701 000 |
|
1:24 |
Omställningsstöd |
40 400 000 |
1 000 |
40 401 000 |
|
1:26 |
Stöd till handelsbolag |
2 536 000 |
1 000 |
2 537 000 |
|
1:27 |
Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag |
6 080 000 |
3 000 000 |
9 080 000 |
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
|
15 183 600 |
|
|
Bilaga 4
