Finansutskottets betänkande
|
Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset
Sammanfattning
Utskottet ställer sig delvis bakom regeringens förslag till extra ändringsbudget.
Ett av förslagen i propositionen handlar om att förlänga tiden för den förstärkning av stödet vid korttidsarbete som gäller under perioden januari–mars 2021 med en månad t.o.m. april samma år. Utskottet delar regeringens bedömning att det exceptionella läget med anledning av effekterna av den pågående smittspridningen fortfarande gäller. Starka skäl talar därför för en förlängning av det förstärkta stödet vid korttidsarbete. Utskottet anser dock att övervägande skäl talar för att nu även besluta om förstärkningar för maj och juni. I likhet med flera remissinstanser föreslår utskottet därför att det förstärkta stödet ska förlängas t.o.m. juni 2021. Det innebär att arbetstidsminskningen ska få uppgå till 80 procent också under månaderna maj–juni 2021 och att staten även under dessa månader tar en lika stor andel av kostnaden för stödet vid korttidsarbete som under perioden januari–mars 2021, dvs. 75 procent.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 29 mars 2021.
Som en följd av utskottets förslag om att förlänga det förstärkta stödet t.o.m. juni bedöms kostnaderna för stödet öka med 2,36 miljarder kronor 2021 jämfört med regeringens förslag. I utskottets förslag till ändrade ramar och ändrade anslag i bilaga 3 är denna ökning inkluderad.
I propositionen föreslår regeringen också att medel tillförs för att utöka omställningsstödet till att även omfatta perioden mars och april 2021 och för att inkludera lönekostnader i det förstärkta omställningsstödet vid beslut om nedstängning av verksamhet. Skatteverket och Tillväxtverket föreslås få ökade anslag för att hantera stöden. Slutligen föreslås att Folkhälsomyndigheten får en utökad låneram för att ingå ytterligare avtal om vaccin mot covid-19.
Sammantaget innebär förslagen i propositionen och de ändringar som utskottet föreslår att anvisade medel på statens budget ökar med 15,5 miljarder kronor 2021. Utgiftsökningen bedöms öka statens lånebehov och försämra statens finansiella sparande med motsvarande belopp.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.
Utskottet anser också att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om ett garantistöd till kultur och idrott och föreslår att riksdagen tillkännager detta för regeringen
I betänkandet finns en reservation (KD) och fyra särskilda yttranden (S, SD, C, V, L, MP).
Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren.
Behandlade förslag
Proposition 2020/21:121 Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset.
Fyra yrkanden i följdmotioner.
Utskottet lägger på eget initiativ fram ett förslag till tillkännagivande om garantistöd till kultur och idrott med anledning av coronaviruset.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Garantistöd till kultur och idrott med anledning av coronaviruset
3.Garantistöd till kultur och idrott med anledning av coronaviruset, punkt 2 (S, MP)
4.Garantistöd till kultur och idrott med anledning av coronaviruset, punkt 2 (C, L)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade anslag 2021
Bilaga 3
Utskottets förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade anslag 2021
Bilaga 4
Regeringens lagförslag
Bilaga 5
Utskottets lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. |
Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset |
Ändringar i statens budget för 2021
Riksdagen
a) bemyndigar regeringen att för 2021 besluta att Folkhälsomyndigheten får ta upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 11 000 000 000 kronor,
b) godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt utskottets förslag i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:121 punkt 2 och bifaller delvis proposition 2020/21:121 punkt 3.
Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall med den ändringen att 9–11 §§ ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 5.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2020/21:121 punkt 1.
Utvärderingar av regeringens förslag
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:3878 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkandena 1–3 och
2020/21:3879 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD).
Reservation (KD)
2. |
Garantistöd till kultur och idrott med anledning av coronaviruset |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om ett garantistöd till kultur och idrott och tillkännager detta för regeringen.
Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.
Stockholm den 23 mars 2021
På finansutskottets vägnar
Åsa Westlund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åsa Westlund (S), Gunilla Carlsson (S), Edward Riedl (M), Oscar Sjöstedt (SD), Ulla Andersson (V), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Ingemar Nilsson (S), Mats Persson (L), Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M), Sofia Westergren (M), Eva Lindh (S), Josefin Malmqvist (M), Rickard Nordin (C) och Alexander Christiansson (SD).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2020/21:121 Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset. I propositionen föreslås lagändringar som innebär att den förstärkning av stödet vid korttidsarbete som gäller under perioden januari–mars 2021 förlängs med en månad t.o.m. april samma år. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 29 mars 2021. Vidare föreslås att medel ska tillföras för att utöka omställningsstödet till att även omfatta perioden mars–april 2021 och för att inkludera lönekostnader i det förstärkta omställningsstödet vid beslut om nedstängning av verksamhet. Skatteverket och Tillväxtverket föreslås få ökade anslag för hantering av stöden. Slutligen föreslås att Folkhälsomyndigheten får en utökad låneram för att ingå ytterligare avtal om vaccin mot covid-19.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
I betänkandet behandlar utskottet också fyra yrkanden i två följdmotioner som lämnats med anledning av propositionen.
Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens förslag till ändrade ramar och ändrade anslag för 2021 finns i bilaga 2 och regeringens lagförslag finns i bilaga 3.
Utskottet har till följd av den korta beredningstiden inte gett andra utskott tillfälle att yttra sig.
I betänkandet lägger utskottet på eget initiativ fram ett förslag till tillkännagivande om garantistöd till kultur och idrott med anledning av coronaviruset.
Den 25 februari 2021 informerade statssekreterare Emma Lennartsson utskottet om regeringens pågående och fortsatta insatser med anledning av coronapandemin.
Skäl för ändringar i statens budget
Enligt riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggsbestämmelse 9.6.1). Förslag till ändringar i budgeten får dock lämnas vid andra tillfällen om regeringen anser att det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket).
Spridningen av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 har medfört mycket stora konsekvenser för enskilda och för samhället. Regeringen lämnade under 2020 med anledning av den pågående pandemin sammanlagt tolv propositioner med förslag till ändringar i budgeten för 2020 vid sidan av vår- och höständringsbudgetarna. Hittills under 2021 har regeringen, utöver denna proposition, lämnat fyra propositioner med förslag till ändringar i statens budget. Propositionerna har avsett
• stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175–181)
• förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182–184)
• förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:199–205)
• vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen (prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41, rskr. 2020/21:213–215).
Regeringen anser i propositionen att det finns särskilda skäl för att lämna förslag till ändringar i statens budget för 2021 eftersom smittspridningen fortfarande är på en hög nivå, vilket i kombination med skärpta restriktioner får allvarliga konsekvenser för företag och individer. Mot den bakgrunden finns det enligt regeringen behov av att skyndsamt vidta ytterligare åtgärder för att dämpa de negativa konsekvenser som smittspridningen har på samhället. Regeringen bedömer att det finns behov av att förlänga det förstärkta stödet vid korttidsarbete fram t.o.m. april 2021, utöka omställningsstödet till att omfatta mars–april 2021, tillföra ytterligare medel för att inkludera lönekostnader i det förstärkta omställningsstödet vid nedstängning av verksamheter, öka anslagen till de myndigheter som hanterar stöden samt att öka låneramen för Folkhälsomyndighetens beredskapsinvesteringar för att ytterligare avtal om vaccin mot covid-19 ska kunna ingås.
Till följd av det allvarliga läget anser regeringen att det finns synnerliga skäl för riksdagen att besluta om förkortad motionstid. Regeringen föreslår att motionstiden förkortas till fem dagar.
Enligt 9 kap. 13 § riksdagsordningen får riksdagen, om en proposition måste behandlas skyndsamt, på förslag av regeringen besluta om kortare motionstid om det finns synnerliga skäl. Propositionen överlämnades till riksdagen den 10 mars 2021. Vid bordläggningen av propositionen samma dag beslutade riksdagen, i enlighet med regeringens förslag, att förkorta motionstiden till fem dagar. Motionstiden löpte ut den 15 mars 2021. Propositionen hänvisades till finansutskottet den 11 mars 2021.
Ändringar i statens budget beslutas genom ett enda beslut. Endast om ändringarna är mycket omfattande får beslut fattas i två steg (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Både förslaget om nedstängningsstödet och det utökade omställningsstödet förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall med den ändring som utskottet föreslår i bilaga 5.
Riksdagen godkänner ändrade ramar och ändrade anslag enligt utskottets förslag i bilaga 3 och bemyndigar regeringen att för 2021 besluta att Folkhälsomyndigheten får ta upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar.
Sammantaget ökar anvisade medel med 15,5 miljarder kronor 2021. Statens lånebehov ökar och statens finansiella sparande försämras med motsvarande belopp, vilket motsvarar ca 0,3 procent av BNP.
Riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.
Jämför reservationen (KD) och särskilt yttrande 1 (SD) och 2 (V).
Propositionen
Ändringar i statens utgifter för 2021
Regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ökas med 25 miljoner kronor 2021. I propositionen lämnar regeringen förslag om att utöka omställningsstödet till att även omfatta perioden mars–april 2021. Den föreslagna utökningen bedöms innebära att Skatteverket får tillkommande kostnader för att hantera och kontrollera stödet. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:1 Skatteverket ökas med 25 miljoner kronor 2021.
Regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv ökas med 13,1 miljarder kronor 2021. Efterfrågan på stöd vid korttidsarbete är enligt regeringen högre än vad som tidigare beräknats. För att Tillväxtverket ska kunna möta efterfrågan, förkorta handläggningstiderna genom att rekrytera fler handläggare och utveckla nödvändiga systemstöd behöver myndigheten enligt regeringen tillföras ytterligare medel. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:4 Tillväxtverket ökas med 265 miljoner kronor 2021.
I propositionen lämnar regeringen förslag om att det förstärkta stödet vid korttidsarbete ska gälla även under april 2021. Det innebär att staten tar en större andel av kostnaderna för korttidsarbete och att nivån för en arbetstagares arbetstidsminskning får uppgå till 80 procent av ordinarie arbetstid. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 29 mars 2021 och bedöms öka kostnaderna för stödet. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete ökas med 1,18 miljarder kronor 2021.
För att kunna bedöma behovet av ytterligare åtgärder följer regeringen löpande utvecklingen av den pågående smittspridningen och effekterna för företagen. Regeringen konstaterar att smittspridningen fortfarande är på en hög nivå även om vaccinering har påbörjats, vilket har lett till skärpta restriktioner. Spridningen av covid-19 kommer därför enligt regeringen att ha en fortsatt stor påverkan på många företag under ytterligare en tid. Regeringen anser därför att det finns skäl att utöka omställningsstödet till att även omfatta perioden mars–april 2021 och föreslår att anslaget 1:24 Omställningsstöd ökas med 6,8 miljarder kronor 2021.
I februari 2021 beslutade riksdagen om medel för ett nedstängningsstöd, utformat som ett förstärkt omställningsstöd, i de fall regeringen beslutar om stängning av vissa verksamheter (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:184). Den beräkning som låg till grund för medelstilldelningen utgick från att de fasta kostnaderna definieras på samma sätt som i det ordinarie omställningsstödet. Regeringen bedömer dock att det är lämpligt att företag som tvingas stänga sin verksamhet till följd av sådana beslut som ger rätt till nedstängningsstöd även får inkludera lönekostnader, inklusive arbetsgivaravgifter, vid beräkningen av de fasta kostnaderna. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:24 Omställningsstöd ökas med 4,9 miljarder kronor 2021.
Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 1:24 Omställningsstöd ökas med 11,2 miljarder kronor 2021.
Bemyndiganden
Tillgången till vaccin mot covid-19 bedöms som avgörande för att samhället ska kunna återgå till ett mer normaliserat läge, skydda riskgrupper, minimera antalet dödsfall och undvika fortsatta ekonomiska förluster. För att säkra tillgången till vaccin mot covid-19 har Sverige ingått förköpsavtal med fem vaccintillverkare och även köpeavtal med två av dessa. Regeringen framhåller att det inte är säkert att samtliga vacciner som förköpsavtal har tecknats för slutligen godkänns. För att säkerställa tillgången till effektiva och säkra vacciner, även med beaktande av framtida eventuella virusmutationer, är det enligt regeringen nödvändigt att Sverige har möjlighet att ingå ytterligare avtal med vaccintillverkare. Regeringen föreslår därför att den bemyndigas att för 2021 besluta att Folkhälsomyndigheten får ta upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar som inklusive tidigare upplåning uppgår till 11 miljarder kronor.
Konsekvenser för statens budget
Regeringens förslag i propositionen innebär att de anvisade medlen ökas med 13,2 miljarder kronor 2021. Ökningen är främst hänförlig till omställningsstödet och stödet vid korttidsarbete. Utgifterna ökar statens lånebehov och försämrar statens finansiella sparande med motsvarande belopp. Det motsvarar 0,3 procent av BNP.
Fortsatt förstärkt stöd vid korttidsarbete
Enligt den tillfälliga lagen tar staten 75 procent av kostnaderna för arbetstidsminskningen under perioden den 1 januari–31 mars 2021 och 50 procent av kostnaderna under perioden den 1 april–30 juni 2021. Dessutom gäller en fjärde nivå för arbetstagarens arbetstidsminskning på 80 procent under perioden den 1 januari–31 mars 2021.
Införandet av den tillfälliga lagen motiverades av den fortsatta smittspridningen och att regeringen genom den tillfälliga lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridningen av sjukdomen covid-19 (covid-19-lagen) gavs nya befogenheter att vidta åtgärder för att motverka trängsel eller på andra sätt förhindra smittspridning och den beslutade förordningen (2021:8) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. Förordningen innehåller bl.a. bestämmelser om begränsning av antal besökare och andra nödvändiga åtgärder för att förhindra att trängsel uppstår.
Det exceptionella läget med anledning av effekterna av den pågående smittspridningen gäller fortfarande. Regeringen menar därför att starka skäl talar för att arbetstidsminskningen ska få uppgå till 80 procent även under april 2021 och att staten också under denna månad bör ta en lika stor andel av kostnaden för stödet vid korttidsarbete som under perioden januari–mars 2021, dvs. 75 procent.
Almega, Svenskt Näringsliv och Svensk Handel m.fl. framhåller att de ser ett behov av att förlänga det förstärkta stödet även under maj och juni 2021. Svenska Taxiförbundet m.fl. ser därutöver behov av ytterligare förlängningar av möjligheten till förstärkt stöd vid korttidsarbete. Hotell- och restaurangfacket önskar andra utökningar av stödet. Regeringen bedömer att den föreslagna ändringen är lämplig i nuläget. Regeringen fortsätter dock arbetet med att löpande analysera behovet av åtgärder och ersättningar och följer utvecklingen noga.
Mot den bakgrunden föreslår regeringen att preliminärt stöd även för april 2021 ska bestämmas genom att underlaget multipliceras med 98,6 procent. Löneminskningen bör under samma period uppgå till 4, 6, 7,5 respektive 12 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40, 60 respektive 80 procent.
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 29 mars 2021.
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3878 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) anser motionärerna att de förstärkningar och förlängningar av företagsstöden som nu görs är välbehövliga och efterlängtade men att det inte är tillräckligt. De förstärkningar och förlängningar som gjorts av stöden har skett för någon eller några månader i taget. Motionärerna menar att det har bidragit till ett lapptäcke av olika regler och krav för företagen att leva upp till och för de handläggande myndigheterna att planera för. Många i grunden livskraftiga företag bedöms vara i sämre skick nu än när krisen först drabbade oss för ett år sedan, varför det enligt motionärerna är än viktigare med tydliga och långsiktiga besked. Eftersom vaccineringshastigheten inte är den önskade menar motionärerna att vi redan nu vet att företagen behöver stöd inte bara i mars och april utan även i maj och juni – och troligen ännu längre. Mot den bakgrunden anser motionärerna att regeringen bör utvärdera den tidsperiod som förstärkningen och förlängningen av företagsstöden gäller (yrkande 1).
Motionärerna är också kritiska till att nedstängningsstödet bara kommer de företag till del som drabbas av en total nedstängning inom ramen för covid-19lagen. Alla företag som under lång tid drabbats, och fortsätter att drabbas, av partiell nedstängning i form av t.ex. serveringsförbud, förkortade öppettider eller begränsningar i antal kunder eller gäster som tillåts i verksamhetens lokaler har fortfarande inte möjlighet att få en rimlig ersättning för sina lönekostnader. De får inte räkna in lönekostnader som grund för omställningsstödet. Samtidigt har de svårt att permittera sin personal när de behöver hålla verksamheten öppen. Motionärerna anser därför att riktade stöd bör övervägas till de branscher som drabbas hårdast. Vidare anser motionärerna att mer flexibilitet behöver införas i korttidsstödet, särskilt för företag som inte har kollektivavtal, så att personal kan permitteras i olika grad. Motionärerna anser också att det krav som finns på att säga upp visstidsanställda, provanställda och vikarier som inte anses vara verksamhetskritiska för att få del av korttidsstödet behöver lyftas bort. Mot den bakgrunden anser motionärerna att regeringen bör utvärdera utformningen av företagsstöden (yrkande 2).
Vidare efterfrågar motionärerna utökade informationsinsatser om att nya regler för korttidsarbete trädde i kraft den 1 januari 2021 som innebär att stödet vid korttidsarbete kompletteras med ersättning för kompetensinsatser. Motionärerna anser att det är viktigt att bryta passiviteten och ta till vara den tid som nu finns för att utöka kompetensen hos arbetsstyrkan. Mot den bakgrunden anser motionärerna att regeringen bör utvärdera behovet av informationsinsatser om förlängningen av det förstärkta stödet vid korttidsarbete (yrkande 3).
I kommittémotion 2020/21:3879 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) anser motionärerna att det förstärka stödet vid korttidsarbete bör gälla även för maj och juni. Med tanke på nuvarande kunskap om smittspridning, vaccinationstakt m.m. är det enligt motionärerna sannolikt att samhället kommer att präglas av restriktioner med begränsad ekonomisk aktivitet som följd fram till åtminstone halvårsskiftet. Mot den bakgrunden anser motionärerna att regeringen bör utvärdera tidsperioden för det förstärkta stödet vid korttidsarbete.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att det exceptionella läget med anledning av effekterna av den pågående smittspridningen fortfarande gäller. Starka skäl talar därför för en förlängning av det förstärkta stödet vid korttidsarbete. Regeringen föreslår att stödet vid korttidsarbete som gäller under perioden januari–mars 2021 förlängs med en månad t.o.m. april samma år. Utskottet noterar att flera remissinstanser anser att det förstärkta stödet bör förlängas t.o.m. juni 2021. Enligt uppgifter från Tillväxtverket kommer arbetsgivarna normalt att ansöka om stöd för den aktuella perioden vid ett och samma tillfälle. Om bestämmelserna förändras under en pågående period skulle arbetsgivarna behöva lämna in en ny ansökan. En sådan ordning bedöms försvåra hanteringen för såväl Tillväxtverket som arbetsgivarna och riskera att utbetalningarna av stödet försenas. Utskottet anser därför att övervägande skäl talar för att nu även besluta om förstärkningar för maj och juni och föreslår att det förstärkta stödet ska förlängas t.o.m. juni 2021. Det innebär att arbetstidsminskningen ska få uppgå till 80 procent också under månaderna maj–juni 2021 och att staten även under dessa månader tar en lika stor andel av kostnaden för stödet vid korttidsarbete som under perioden januari–mars 2021, dvs. 75 procent.
Som en följd av utskottets förslag om att förlänga det förstärkta stödet t.o.m. juni 2021 bedöms kostnaderna för stödet öka med 2,36 miljarder kronor 2021 jämfört med regeringens förslag. Anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete bör därför ökas med sammantaget 3,54 miljarder kronor 2021. I utskottets förslag till ändrade ramar och ändrade anslag i bilaga 3 är denna ökning inkluderad.
Utskottet noterar att regeringen fortsätter att noga följa utvecklingen och löpande analyserar behovet av åtgärder och ersättningar, vilket utskottet välkomnar.
Vidare ställer sig utskottet bakom att regeringen bemyndigas att besluta att Folkhälsomyndigheten får ta upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar.
Sammantaget innebär propositionens förslag och de ändringar som utskottet föreslår att de anvisade medlen ökar med 15,5 miljarder kronor 2021. Utgiftsökningen ökar statens lånebehov och försämrar statens finansiella sparande med motsvarande belopp, vilket motsvarar ca 0,3 procent av BNP.
Utskottet konstaterar att Tillväxtverket är den myndighet som hanterar och informerar om förstärkningen av stödet. Utskottet noterar att regeringen bedömer att det inte finns behov av särskilda informationsinsatser om det förstärkta stödet utöver dem som redan utförs av Tillväxtverket. Utskottet gör ingen annan bedömning.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet delvis propositionen och avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag om garantistöd till kultur och idrott.
Jämför särskilt yttrande 3 (S, MP) och 4 (C, L).
Utskottets ställningstagande
Pandemin har drabbat stora delar av samhället hårt. Smittspridningen i Sverige är fortfarande allvarlig och omfattande, och mycket pekar på att nödvändiga restriktioner kommer att finnas kvar under en längre tid, vilket påverkar planeringen av olika verksamheter, arrangemang och sammankomster. Inte minst har evenemang inom kultur och idrott, såsom konserter, arrangemang av civilsamhällesaktörer, lopp, läger och idrottsmatcher nästan helt stoppats för att skydda människors hälsa och liv. Evenemangsarrangörer inom kultur, civilsamhälle och idrott har drabbats hårt under det senaste året.
Att slå vakt om människors liv och hälsa är den viktigaste prioriteringen, och det är av stor betydelse att pressa tillbaka smittspridningen. Om smittspridningen fortsätter att vara omfattande under en längre tid bör dock staten vara beredd att stödja arrangemang som inte kan hållas på grund av restriktionerna så att arrangören kan fortsätta sin verksamhet.
När människor har fått vaccinet ska ett stort utbud av både kultur och idrott finnas kvar. Samtidigt kommer risken för fortsatt smittspridning att kvarstå ännu en tid. Om arrangemang ska kunna hållas måste det sannolikt ske på ett smittsäkert sätt även efter att vaccineringen är fullt ut genomförd. Det nya garantistöd som utskottet föreslår gör det ekonomiskt möjligt för arrangörerna att ställa in eller skala ned arrangemang. Teatrar, musikaler, motionslopp, läger, ungdomscuper och publikidrott ska kunna arrangeras i stor utsträckning när smittspridningen har stoppats. Det handlar om stora deltagararrangemang inom idrotten som exempelvis Vätternrundan, Göteborgsvarvet och Lidingöloppet, men också om ungdomsarrangemang som exempelvis Gothia Cup och Aroscupen, liksom publikidrotter som exempelvis fotboll och ishockey. Därutöver finns andra återkommande arrangemang av civilsamhällesaktörer, såsom läger för barn och unga i exempelvis scouternas regi och liknande sammankomster. Inom kulturområdet handlar det exempelvis om uppsättningar hos privata teatrar, större festivaler och konserter. Det här är arrangemang som kräver lång planering och god framförhållning för att kunna genomföras, och därför behövs ett stöd som är förutsägbart och kan garanteras i förväg.
Gemensamt för arrangörerna är att de har kostnader som uppstår i planering och förberedelser av arrangemanget långt före genomförandet. Många av evenemangsarrangörerna har det redan väldigt tungt ekonomiskt då de inte fick genomföra sina olika arrangemang under 2020. Utan vetskap om huruvida det med hänsyn till smittspridningsläget är möjligt att genomföra arrangemang under 2021 tar många nu en stor ekonomisk risk som kan sluta med konkurs.
Att stoppa smittspridningen är det viktigaste just nu. Samtidigt bör det säkras upp att Sverige har kvar motionslopp, kulturevenemang och ett levande och starkt civilsamhälle även efter det att människor har fått vaccinet. När det blir möjligt att börja anordna vissa evenemang och sammankomster ska det säkerställas att dessa genomförs i enlighet med gällande lagar och riktlinjer och under översyn av det lokala smittskyddet.
Det finns osäkerhet kring om den svenska tidsplanen för vaccinering håller och även en stor osäkerhet om smittspridningen efter att vaccinationsmålen är uppnådda. Därmed är sannolikheten stor att olika typer av begränsningar och inskränkningar kommer att behöva finnas kvar under en längre tid. Det skulle medföra att många evenemang under 2021 inte kommer att bli av. Den som planerar för ett evenemang tar därmed en betydande risk. De flesta aktörer inom kultur och idrott hade det mycket tufft ekonomiskt under 2020. Även med det föreslagna nya garantistödet, där staten tar 70 procent av kostnaderna om ett arrangemang eller evenemang behöver skalas ned eller ställas in, tar arrangörerna en betydande ekonomisk risk vid planerandet av nya arrangemang. Eftersom det ligger i hela samhällets intresse att livet kan återgå till det normala när smittspridningen är stoppad bör samhället i stort också vara med och dela på risken det innebär att planera för genomförandet av större evenemang och sammankomster.
Regeringens hittills presenterade stöd till kultur och idrott är välkommet men räcker inte till för att evenemangsarrangörerna ska kunna börja planera för sina arrangemang senare under året när stödet upphör. Det behöver därför fattas beslut om kompletterande ekonomiskt stöd för att kunna täcka kostnader som arrangörerna inom bl.a. kultur, idrott och civilsamhälle har i planeringsstadiet.
För att stötta återstarten av kulturen, civilsamhället och idrotten under andra halvåret 2021 är det därför centralt att staten är beredd att stödja och uppmuntra de evenemang som bedöms kunna genomföras. Utskottet föreslår därför ett nytt särskilt garantistöd till evenemangsarrangörer för arrangemang som ska äga rum fr.o.m. juni 2021, med villkor att arrangemanget också genomfördes 2019, samt för evenemang arrangerade av etablerade aktörer som har en historik av att genomföra liknande evenemang.
Arrangörer bör i detta få ett tydligt ansvar för att ta kontakt för dialog, rådgivning och stöd i planeringsstadiet med Folkhälsomyndigheten, det lokala smittskyddet och/eller annan rådgivande myndighet som regeringen utser för att säkra snabb och effektiv rådgivning och stöd vid planering av arrangemang. Staten ska därmed också ta ett tydligt ansvar för att effektivt och utan dröjsmål stötta upp med den rådgivning som behövs kring planeringen av evenemangen. Det innebär att aktörer som med aktiva ansträngningar söker kontakt med myndigheterna för dialog, rådgivning och stöd i planeringen men som inte lyckas få ta del av assistans och rådgivning från myndigheterna ändå ska omfattas av stödet.
Garantistödet bör utformas så att evenemang som behöver ställas in till följd av smittspridningen kompenseras för 70 procent av de kostnader som man haft för evenemanget. Detta förutsätter att arrangörerna under planeringsstadiet tydligt har försökt ta eller har haft kontakt med Folkhälsomyndigheten, det lokala smittskyddet eller annan rådgivande myndighet som regeringen utser. Arrangörer som tar emot stöd av staten bör i så stor utsträckning som möjligt göra rätt för sig gentemot tredje person som köpt biljetter, löst deltagaravgifter och liknande om evenemanget ställs in. Regeringen bör säkerställa att bolag som tar emot garantistödet inte samtidigt kan göra aktieutdelningar. När det gäller ersättning för lönekostnader inom ramen för stödet bör regeringen göra avgränsningar, exempelvis i form av ett lönetak, så att inte skattebetalarna får betala alltför höga löner genom krisstödet. Att arrangörerna ska stå för 30 procent av kostnaderna innebär att stödet stöttar de som med en seriös ambition planerar att kunna genomföra arrangemang.
För stödet bör 3,5 miljarder kronor anslås under 2021. Om vaccineringen och smittbekämpningen går som de ska kommer stödet dock inte att behöva användas och dessa medel inte att behövas. Stöd för kostnader enligt ovan bör innefatta en avräkning för andra mottagna stöd för motsvarande arrangemang.
Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag på ett garantistöd i enlighet med det som anförts ovan för att göra det möjligt att planera och förbereda, men också skala ned och ställa in kultur- och idrottsarrangemang från den 1 juni 2021.
Tills dess att garantistödet är på plats bör regeringen se över möjligheterna i användandet av nedstängningsstödet för att uppnå utskottets intentioner.
av Jakob Forssmed (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Ändringar i statens budget för 2021
=utskottet
Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget
=utskottet
Utvärderingar av regeringens förslag
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3878 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkandena 1–3 och
avslår motion
2020/21:3879 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD).
Ställningstagande
De förstärkningar och förlängningar av företagsstöden som nu görs är välbehövliga och efterlängtade men de är långt ifrån tillräckliga. De förstärkningar och förlängningar som gjorts av stöden har skett för någon eller några månader i taget. Regeringens agerande framstår som stokastiskt. Det har bidragit till ett lapptäcke av olika regler och krav för företagen att leva upp till och för de handläggande myndigheterna att planera för. Många i grunden livskraftiga företag bedöms vara i sämre skick nu än när krisen först drabbade oss för ett år sedan. Detta gör det än viktigare med tydliga och långsiktiga besked. Eftersom vaccineringshastigheten inte är den önskade vet vi redan nu att företagen behöver stöd inte bara i mars och april utan även i maj och juni – och troligen ännu längre. Därför bör regeringen utvärdera tidsperioden för förstärkningen och förlängningen av företagsstöden.
Jag är också kritisk till att nedstängningsstödet bara kommer de företag till del som drabbas av en total nedstängning inom ramen för covid-19 lagen. Alla företag som under lång tid drabbats, och fortsätter att drabbas, av partiell nedstängning i form av t.ex. serveringsförbud, förkortade öppettider eller snäva begränsningar i antal kunder eller gäster som tillåts i verksamhetens lokaler har fortfarande inte möjlighet att få en rimlig ersättning för sina lönekostnader. De får inte räkna in lönekostnader som grund för omställningsstödet. Samtidigt har de svårt att permittera sin personal när de behöver hålla verksamheten öppen. Därför bör riktade stöd övervägas till de branscher som drabbas hårdast. Vidare behöver mer flexibilitet införas i korttidsstödet, särskilt för företag som inte har kollektivavtal, så att personal kan permitteras i olika grad. Det krav som finns på att säga upp visstidsanställda, provanställda och vikarier som inte anses vara verksamhetskritiska för att få del av korttidsstödet behöver lyftas bort. Regeringen bör därför utvärdera utformningen av företagsstöden.
Vidare behöver informationsinsatserna utökas om att nya regler för korttidsarbete trädde i kraft den 1 januari 2021 som innebär att stödet vid korttidsarbete kompletteras med ersättning för kompetensinsatser. Det är viktigt att bryta passiviteten och ta till vara den tid som nu finns för att utöka kompetensen hos arbetsstyrkan. Regeringen bör därför utvärdera behovet av informationsinsatser om förlängningen av det förstärkta stödet vid korttidsarbete.
1. |
|
|
Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD) och Alexander Christiansson (SD) anför: |
I vår motion yrkar vi på att regeringen bör utvärdera tidsperioden för det förstärkta stödet vid korttidsarbete. Eftersom utskottet nu föreslår att tiden för det förstärkta stödet ska förlängas t.o.m. juni 2021 anser vi att vårt motionsyrkande därmed är tillgodosett och avstår därför från att följa upp vår motion.
2. |
|
|
Ulla Andersson (V) anför: |
I propositionen lämnas förslag till lagändringar som innebär att den förstärkning av stödet vid korttidsarbete som gäller under perioden januari– mars 2021 förlängs med en månad t.o.m. april samma år. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 29 mars 2021. Propositionen innehåller dessutom förslag om att medel ska tillföras för att utöka omställningsstödet till att även omfatta perioden mars och april 2021. Vidare lämnas förslag om medel för att inkludera lönekostnader i det förstärkta omställningsstödet vid beslut om nedstängning av verksamheter. Slutligen lämnas förslag om ökade anslag till myndigheter för hantering av stöden samt om en ökad låneram för att ingå ytterligare avtal om vaccin mot covid-19.
Vänsterpartiet välkomnar överlag förslagen i propositionen. Vi vill dock i detta särskilda yttrande framföra några allmänna synpunkter på krisstöden. Vi har under det senaste halvåret kunnat konstatera att många av de företag som erhållit miljardbelopp från skattebetalarna i form av olika krisstöd samtidigt har ökat sina vinster och planerar för rekordutdelningar. Den senaste tiden har det också framkommit att Volvo, som är ett av de företag som har tagit emot mest pengar, har ökat sina bonusar till ledningen. Volvo har betalat ut hela 118 miljoner kronor till ledningen samtidigt som man permitterat tusentals anställda och erhållet över 1 miljard kronor i krisstöd från staten. Mer än var tionde skattekrona har alltså gått till ledningens miljonbonusar. Reglerna för de företag som tagit emot stöd bör stramas upp. Vänsterpartiet föreslår att utdelningsstoppet och bonusförbudet efter stödmånaderna bör sättas till ett år. Vidare bör regelverket om vinstutdelning kompletteras med en bestämmelse om anmälningsplikt avseende vinstutdelning för bolagen. Tillväxtverket har efterfrågat en sådan bestämmelse för att underlätta deras kontroll. Därtill föreslår vi att stöd inte ska få lämnas under arbetstagarens uppsägningstid. Det strider mot det grundläggande syftet med stödet som är att undvika uppsägningar och värna sysselsättningen. Regeringen bör också se till att det i efterhand kontrolleras om företagen har haft rätt till stöden. Detta gäller särskilt stora företag som beslutat om stora utdelningar, extrautdelningar, inklusive bonusutbetalningar till ledningen, kort efter att de lagstadgade 6 månaderna passerat.
Kulturen är ett av de områden som drabbats hårdast av de restriktioner som följt i pandemins spår. Teatrar, konserter m.m. har helt fått ställas in. Vänsterpartiet vill därför framhålla att det är viktigt att det fortsatt finns särskilda satsningar som når kulturinstitutionerna så att vi kan ha kvar en stark infrastruktur för kulturen även efter pandemin.
Avslutningsvis vill vi understryka att vi efterfrågar ett mer balanserat svar på den ekonomiska krisen. Det är inte hållbart att ge stöd till näringslivet på hundratals miljarder kronor samtidigt som t.ex. det förhöjda bostadsbidraget dras in. Många hushåll har drabbats hårt av krisen i spåren av ökad arbetslöshet och extrajobb som kanske har försvunnit. Vänsterpartiet har, och kommer att lägga en rad förslag i syfte att stärka hushållens ekonomi, stärka välfärden och för att pressa ned arbetslösheten.
3. |
Garantistöd till kultur och idrott med anledning av coronaviruset, punkt 2 (S, MP) |
|
Åsa Westlund (S), Gunilla Carlsson (S), Ingela Nylund Watz (S), Ingemar Nilsson (S), Karolina Skog (MP) och Eva Lindh (S) anför: |
Vi instämmer i att det finns ett behov hos kultur, idrott och civilsamhälle av att kunna planera framåt och att aktörerna får goda möjligheter att återstarta på ett smittsäkert sätt efter att vaccinationsmålet är uppnått.
Vissa restriktioner eller andra former av smittskyddsåtgärder kan komma att behövas även efter att vaccinmålet är uppnått. Politiken bär därför ett stort ansvar för att inte signalera att arrangörer ska börja planera för stora evenemang som riskerar att öka smittspridningen. Vi anser därför att ett garantistöd bör gå till de arrangörer som planerar evenemang på ett smittsäkert sätt.
Därutöver ser vi att det finns betydande svårigheter att få ett garantistöd på plats inom rimlig tid. Utöver sedvanliga beredningsprocesser behöver detta stöd, då det syftar till att stötta viss ekonomisk verksamhet med offentliga medel, prövas i enlighet med EU:s statsstödsregler. Det innebär att det finns regler kring stödåtgärders utformning som Sverige måste förhålla sig till, men även att det sannolikt kommer ta tid innan stödet godkänns av EU-kommissionen. Detta gör att vi ser mycket stora svårigheter med att få föreslagen stödåtgärd på plats inom angiven tid.
Avslutningsvis anser vi att utskottsinitiativet bör vara på en mer övergripande nivå för att inte förhindra det beredningsarbete som krävs för att bland annat ekonomiska stödåtgärder ska utformas ändamålsenligt och kostnadseffektivt.
4. |
Garantistöd till kultur och idrott med anledning av coronaviruset, punkt 2 (C, L) |
|
Mats Persson (L) och Rickard Nordin (C) anför: |
Coronakrisen har med stor kraft drabbat flera delar av samhället. Vi välkomnar därför att riksdagen vid flera tillfällen under pandemin har kunnat enas om viktiga insatser för att mildra konsekvenserna av det inträffade. Inte minst är det särskilt viktigt att riksdagen kan enas om åtgärder för de branscher som genom restriktioner i praktiken har belagts med olika former av näringsförbud. Vi instämmer i att det finns ett behov hos kultur, idrott och civilsamhälle av att nu kunna planera framåt och att aktörerna får goda möjligheter att återstarta smittsäkert efter att vaccinationsmålet är uppnått. Vi anser därför att ett garantistöd bör gå till de arrangörer som planerar evenemang på ett smittsäkert sätt. Hur detta ska ske på ett ändamålsenligt sätt kommer det att finnas anledning att återkomma till. Vi förutsätter att regeringen nu skyndsamt återkommer om detta, samt att vi efter sedvanliga beredningsprocesser kan enas om ett nytt evenemangsstöd i bred uppslutning.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall (avsnitt 2 och 4).
2.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2021 besluta att Folkhälsomyndigheten får ta upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 11 000 000 000 kronor (avsnitt 5.1).
3.Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt tabell 1.1.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera tidsperioden som förstärkningen och förlängningen av företagsstöden gäller och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera utformningen av företagsstöden och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera behovet av informationsinsatser kring förlängningen av det förstärkta stödet vid korttidsarbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utvärdera tidsperioden för det förstärkta stödet vid korttidsarbete och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade anslag 2021
Tusental kronor
Utgiftsområde/anslag |
Beslutad ram/anvisat anslag |
Förändring av ram/anslag |
Ny ram/ny anslagsnivå |
|
3 |
Skatt, tull och exekution |
12 653 921 |
25 000 |
12 678 921 |
1:1 |
Skatteverket |
8 263 985 |
25 000 |
8 288 985 |
24 |
Näringsliv |
55 592 253 |
13 145 000 |
68 737 253 |
1:4 |
Tillväxtverket |
777 175 |
265 000 |
1 042 175 |
1:22 |
Stöd vid korttidsarbete |
10 816 000 |
1 180 000 |
11 996 000 |
1:24 |
Omställningsstöd |
20 200 000 |
11 700 000 |
31 900 000 |
|
Summa anslagsförändringar på ändringsbudget |
|
13 170 000 |
|
Bilaga 3
Utskottets förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade anslag 2021
Tusental kronor
Utgiftsområde/anslag |
Beslutad ram/anvisat anslag |
Förändring av ram/anslag |
Ny ram/ny anslagsnivå |
|
3 |
Skatt, tull och exekution |
12 653 921 |
25 000 |
12 678 921 |
1:1 |
Skatteverket |
8 263 985 |
25 000 |
8 288 985 |
24 |
Näringsliv |
55 592 253 |
15 509 000 |
71 101 253 |
1:4 |
Tillväxtverket |
777 175 |
265 000 |
1 042 175 |
1:22 |
Stöd vid korttidsarbete |
10 816 000 |
3 544 000 |
14 360 000 |
1:24 |
Omställningsstöd |
20 200 000 |
11 700 000 |
31 900 000 |
|
Summa anslagsförändringar på ändringsbudget |
|
15 534 000 |
|
Bilaga 4
Bilaga 5
Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall
Regeringens förslag |
Utskottets förslag |
9 §
För stödmånader under perioden 1 januari–30 april 2021 får en arbetstagares arbetstidsminskning, utöver vad som följer av 12 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, uppgå till 80 procent av ordinarie arbetstid. |
För stödmånader under perioden 1 januari–30 juni 2021 får en arbetstagares arbetstidsminskning, utöver vad som följer av 12 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, uppgå till 80 procent av ordinarie arbetstid. |
10 §
För stödmånader under perioden 1 januari–30 april 2021 ska, vid tillämpning av 13 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, löneminskningen uppgå till |
För stödmånader under perioden 1 januari–30 juni 2021 ska, vid tillämpning av 13 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, löneminskningen uppgå till |
1. 4 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 20 procent,
2. 6 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 40 procent,
3. 7,5 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 60 procent,
eller
4. 12 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 80 procent.
För stödmånader under perioden 1 maj–30 juni 2021 ska, vid tillämpning av 13 § samma lag, löneminskningen uppgå till 1. 8 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 20 procent, 2. 12 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 40 procent, eller 3. 15 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 60 procent. |
|
11 §
För stödmånader under perioden 1 januari–30 april 2021 ska, vid tillämpning av 17 § andra stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, preliminärt stöd lämnas med ett belopp som motsvarar 98,6 procent av underlaget beräknat enligt 17 § första stycket samma lag. |
För stödmånader under perioden 1 januari–30 juni 2021 ska, vid tillämpning av 17 § andra stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, preliminärt stöd lämnas med ett belopp som motsvarar 98,6 procent av underlaget beräknat enligt 17 § första stycket samma lag. |
För stödmånader under perioden 1 maj–30 juni 2021 ska, vid tillämpning av 17 § andra stycket samma lag, preliminärt stöd lämnas med ett belopp som motsvarar 65,7 procent av underlaget beräknat enligt 17 § första stycket samma lag. |
|