|
|
Ändringar i regelverket om kapitaltäckning
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ändringar i bl.a. lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om kapitalbuffertar och lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.
Regeringen föreslår i huvudsak att
– det ska fattas beslut om särskilda kapitalbaskrav, som ska vara institutspecifika
– Finansinspektionen ska underrätta instituten om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven
– systemriskbufferten och kapitalbuffertarna för systemviktiga institut ska läggas samman
– kapitalbufferten för övrigt systemviktiga institut ska få uppgå till högst 3 procent utan Europeiska kommissionens godkännande
– det ska införas särskilda bestämmelser om ingripanden och restriktioner om kravet på bruttosoliditetsbufferten inte är uppfyllt
– det ska införas ett krav på godkännande för vissa finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag
– det ska införas ett krav på grupper från länder utanför EES att etablera intermediära moderföretag inom EES.
Merparten av lagändringarna föreslås träda i kraft den 29 december 2020.
Härutöver föreslår utskottet en ändring av redaktionell karaktär i ett av regeringens lagförslag.
Vidare föreslår utskottet ett tillkännagivande till regeringen. Utskottet anser att regeringen noga bör följa upp hur den nya lagstiftningen fungerar för offentliga utvecklingskreditinstitut med beaktande av deras särskilda verksamhet, affärsmodell och ändamål med kreditgivningen.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett motionsyrkande i en följdmotion.
I betänkandet finns en reservation (KD).
Behandlade förslag
Proposition 2020/21:36 Ändringar i regelverket om kapitaltäckning.
Två yrkanden i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Ändringar i regelverket om kapitaltäckning
Tydliggörande av kapitalkrav på nationell respektive internationell nivå
Särskild hänsyn till offentliga utvecklingskreditinstitut
Tydliggörande av kapitalkrav på nationell respektive internationell nivå, punkt 2 (KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Ändringar i regelverket om kapitaltäckning |
Riksdagen antar regeringens förslag om
1. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,
2. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse med den ändringen att 13 kap. 6 a § första stycket tredje strecksatsen ska avslutas med ett kommatecken,
3. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
4. lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna,
5. lag om ändring i lagen (2014:966) om kapitalbuffertar,
6. lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,
7. lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution,
8. lagen (2020:671) om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:36 punkterna 1–8.
|
2. |
Tydliggörande av kapitalkrav på nationell respektive internationell nivå |
Riksdagen avslår motion
2020/21:3751 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 1.
Reservation (KD)
|
3. |
Särskild hänsyn till offentliga utvecklingskreditinstitut |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om offentliga utvecklingskreditinstitut och tillkännager det för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motion
2020/21:3751 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 2.
Stockholm den 3 december 2020
På finansutskottets vägnar
Åsa Westlund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åsa Westlund (S), Elisabeth Svantesson (M), Gunilla Carlsson (S), Edward Riedl (M), Oscar Sjöstedt (SD), Adnan Dibrani (S), Ulla Andersson (V), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Ingemar Nilsson (S), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M) och Rickard Nordin (C).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2020/21:36 Ändringar i regelverket om kapitaltäckning. Regeringens förslag innehåller de åtgärder som krävs för att stärka regelverket om kapitaltäckning för kreditinstitut och värdepappersbolag. Genom förslagen anpassas svensk rätt till nya bestämmelser i EU:s tillsynsförordning och nya regler i EU:s kapitaltäckningsdirektiv genomförs i svensk rätt.
Regeringen föreslår i huvudsak att
– det ska fattas beslut om särskilda kapitalbaskrav, som ska vara institutspecifika
– Finansinspektionen ska underrätta instituten om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven
– systemriskbufferten och kapitalbuffertarna för systemviktiga institut ska läggas samman,
– kapitalbufferten för övrigt systemviktiga institut ska få uppgå till högst 3 procent utan Europeiska kommissionens godkännande
– det ska införas särskilda bestämmelser om ingripanden och restriktioner om kravet på bruttosoliditetsbufferten inte är uppfyllt
– det ska införas ett krav på godkännande för vissa finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag
– det ska införas ett krav på grupper från länder utanför EES att etablera intermediära moderföretag inom EES.
Merparten av lagändringarna föreslås träda i kraft den 29 december 2020.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslagen har granskats av Lagrådet.
Utskottet föreslår därutöver att en ändring av redaktionell karaktär görs i ett av regeringens lagförslag.
En motion har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionen finns i bilaga 1.
Ändringar i regelverket om kapitaltäckning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i bl.a. lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om kapitalbuffertar och lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag. Ändringarna innebär att svensk rätt anpassas till nya bestämmelser i EU:s tillsynsförordning och att nya regler i EU:s kapitaltäckningsdirektiv genomförs i svensk rätt.
Propositionen
Kompletteringar av tillsynsförordningen
Regeringen föreslår att Finansinspektionen ska vara ansvarig myndighet enligt artiklarna 124 och 164 i tillsynsförordningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås få meddela föreskrifter när det gäller omklassificering av positioner och klassificering av institut.
Allmänna bestämmelser om rörelsen
Ansökan om tillstånd
Regeringen föreslår att förteckningen över jävskrediter också ska omfatta uppgifter om kredit som lämnats till
– en styrelseledamots eller den verkställande direktörens barn eller förälder
– en juridisk person i vilken en styrelseledamot eller den verkställande direktören eller dennes make, sambo, barn eller förälder har ett kvalificerat innehav eller är styrelseledamot eller verkställande direktör.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om tillhandahållande av tjänster till en jävskrets som avses i lagen om värdepappersmarknaden.
Vidare föreslår regeringen att i samband med översyn och utvärdering av ett institut ska Finansinspektionen, vid tillämpning av artikel 84 i kapitaltäckningsdirektivet, få bestämma att ett kreditinstitut ska använda schablonmetoden i stället för
– interna system eller
– den förenklade schablonmetoden.
Ett nytt krav på godkännande av finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag
Ett nytt förfarande
Regeringen föreslår att ett förfarande för godkännande i fråga om finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag ska införas i tillsynslagen. Ansökan om godkännande eller undantag från kravet på godkännande ska göras av svenska finansiella moderholdingföretag, svenska blandade finansiella moderholdingföretag och andra svenska finansiella holdingföretag eller svenska blandade finansiella holdingföretag som är skyldiga att följa tillsynsförordningen, tillsynslagen eller buffertlagen på undergruppsnivå. Motsvarande utländska finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag ska vara skyldiga att hos Finansinspektionen ansöka om godkännande eller undantag från kravet på godkännande, om inspektionen är den myndighet som ansvarar för tillsynen på gruppnivå.
Vidare föreslår regeringen att Finansinspektionen ska bevilja godkännande om
- arbetsfördelningen inom gruppen är sådan att kraven i tillsynsförordningen, tillsynslagen och buffertlagen kan uppfyllas på grupp- eller undergruppsnivå
- organisationsstrukturen inte hindrar en effektiv tillsyn över att instituten inom gruppen uppfyller de krav som avses i punkten 1 på individuell nivå och grupp- och undergruppsnivå
- den som ska ingå i ledningen för holdingföretaget har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget och även i övrigt är lämplig för uppgiften
- holdingföretaget har ett eller flera kreditinstitut som dotterföretag och
– information lämnas om större ägare i institutet
– den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i institutet eller bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av institut
– institutets nära förbindelser med andra företag inte hindrar en effektiv tillsyn av institutet.
Undantag från kravet på godkännande
Regeringen föreslår att Finansinspektionen ska bevilja undantag från kravet på godkännande om
- den huvudsakliga verksamheten är att
– förvärva eller inneha aktier eller andelar i dotterföretag, när det gäller ett finansiellt holdingföretag eller
– förvärva eller inneha aktier eller andelar i dotterföretag som är institut eller finansiella institut, när det gäller ett blandat finansiellt holdingföretag
- holdingföretaget inte har utsetts till resolutionsenhet i någon av gruppens resolutionsenheter
- ett dotterföretag som är ett kreditinstitut ansvarar för att säkerställa att kraven på soliditet och riskhantering uppfylls
- holdingföretaget inte medverkar till att påverka driften av gruppen eller dotterföretag som är institut eller finansiella institut
- det inte finns något som hindrar en effektiv tillsyn på gruppnivå.
Tidsfrister för att fatta beslut
Regeringen föreslår vidare att om det samtidigt med en prövning av ett kreditinstituts ägares lämplighet pågår en prövning av en ansökan om godkännande av ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, ska bedömningsperioden för prövningen av lämpligheten förlängas med 20 arbetsdagar efter det att ett beslut i ärendet om godkännande av holdingföretaget har meddelats. Finansinspektionen ska i ärenden om godkännande av ett holdingföretag fatta beslut inom fyra månader från det att en ansökan tagits emot, om beslutet innebär att ansökan avslås eller inom sex månader från det att ansökan tagits emot, om beslutet innebär att godkännande beviljas. Om en ansökan om godkännande är ofullständig ska ett beslut i stället fattas inom fyra månader från det att en fullständig ansökan tagits emot, dock senast inom sex månader från det att ansökan tagits emot. Finansinspektionen ska i ärenden om undantag från kravet på godkännande fatta beslut inom sex månader från det att en ansökan tagits emot.
Samordning i gränsöverskridande fall
Enligt regeringens förslag ska Finansinspektionen, om den är samordnande tillsynsmyndighet, och den behöriga myndigheten i holdingföretagets hemland, och en ansökan avser ett holdingföretag som är etablerat i ett annat land inom EES, fatta ett gemensamt beslut om godkännande eller undantag från kravet på godkännande. Finansinspektionen ska då lämna en bedömning av ansökan till den behöriga myndigheten och meddela det gemensamma beslutet. Om Finansinspektionen inte är samordnande tillsynsmyndighet och en ansökan avser ett holdingföretag som är etablerat i Sverige, ska inspektionen och den samordnande tillsynsmyndigheten fatta ett gemensamt beslut om godkännande eller undantag från kravet på godkännande. Om en ansökan avser ett blandat finansiellt holdingföretag ska det gemensamma beslutet föregås av samtycke från samordnaren av den särskilda tillsynen av konglomeratet. Om ett gemensamt beslut inte kan fattas ska ärendet hänskjutas till
- Europeiska bankmyndigheten, när det gäller ett finansiellt holdingföretag eller
- Europeiska bankmyndigheten eller Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, när det gäller ett blandat finansiellt holdingföretag.
Om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet ska inspektionen därefter fatta ett beslut i överensstämmelse med Europeiska bankmyndighetens eller Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens beslut.
Ärendet ska inte få hänskjutas till Europeiska bankmyndigheten eller Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten efter det att tidsfristen på två månader har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.
Krav på intermediära moderföretag inom EES
Regeringen föreslår att en grupp ska etablera ett intermediärt moderföretag inom EES om
– moderföretaget i gruppen är etablerat i ett land utanför EES
– det i gruppen finns minst två institut inom EES, varav åtminstone ett i Sverige
– det totala värdet på gruppens tillgångar inom EES uppgår till motsvarande minst 40 miljarder euro.
Ett intermediärt moderföretag ska vara ett inom EES
– godkänt finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag eller
– auktoriserat kreditinstitut eller, om det inom gruppen inte finns ett sådant institut, ett auktoriserat värdepappersföretag som omfattas av regelverket om krishantering.
Tillämpningen av kraven på gruppnivå
Regeringen föreslår att det för varje konsoliderad situation ska finnas ett ansvarigt företag. Med ansvarigt företag ska avses
- ett moderinstitut inom EES
- ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts
- ett institut som är ett dotterföretag till ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES och som har medgetts undantag från kravet på godkännande, och är dotterföretag och ett kreditinstitut och som ansvarar för att säkerställa att kraven på soliditet och riskhantering uppfylls
- ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som tillfälligt ansvarar för att säkerställa att kraven på soliditet och riskhantering uppfylls.
Ett moder- eller dotterföretag som står under tillsyn ska införa styrformer, processer och rutiner om riskhantering och genomlysning i sina dotterföretag som inte omfattas av kapitaltäckningsdirektivet. Sådana dotterföretag ska uppfylla kraven på individuell nivå. En ansökan om att dotterföretag ska undantas från det kravet ska ges in till det ansvariga institutet.
Tillsyn
Tillsyn på gruppnivå
Regeringen föreslår att Finansinspektionen ska utöva tillsyn över att de gruppbaserade kraven är uppfyllda om
- moderföretaget är ett kreditinstitut
- moderföretaget är ett värdepappersbolag och inget av dess dotterföretag är ett kreditinstitut
- ett utländskt värdepappersföretag inom EES är moderföretag till ett kreditinstitut och det i den konsoliderade situationen inte finns något motsvarande utländskt företag inom EES med en större total balansomslutning
- ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag inom EES är moderföretag till ett institut
- ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag inom EES är moderföretag till två eller flera institut och
- ett av instituten är ett kreditinstitut och det i den konsoliderade situationen inte finns något motsvarande utländskt företag inom EES
- ett av instituten är ett kreditinstitut och det i den konsoliderade situationen inte finns något motsvarande utländskt företag inom EES med en större balansomslutning eller
- ett av instituten är ett värdepappersbolag och det i den konsoliderade situationen inte finns något
– motsvarande utländskt företag inom EES med en större balansomslutning eller
– kreditinstitut eller motsvarande utländskt företag inom EES eller
- konsolidering krävs enligt tillsynsförordningen och
– ett kreditinstitut har den största balansomslutningen av motsvarande företag inom EES, eller
– ett värdepappersbolag har den största balansomslutningen av motsvarande företag inom EES och det inte finns något kreditinstitut eller motsvarande utländskt företag inom EES.
Punkterna 3, 5 b och c och 6 ska dock inte gälla om en annan behörig myndighet utövar tillsyn på individuell nivå över minst två utländska företag i den konsoliderade situation och summan av de totala balansomslutningarna för de utländska företagen är högre än för det svenska företaget. Även om en annan behörig myndighet ska utöva tillsyn över att de gruppbaserade kraven uppfylls enligt artikel 111.1 tredje stycket, 111.3 b eller c eller 111.4 i kapitaltäckningsdirektivet, ska Finansinspektionen utöva sådan tillsyn om inspektionen på individuell nivå ska utöva tillsyn över minst två kreditinstitut respektive värdepappersbolag i den konsoliderade situationen och summan av de totala balansomslutningarna för dessa är högre än de för motsvarande utländska företag inom ett och samma land inom EES. De gemensamma besluten om särskilda kapitalbas- och likviditetskrav ska omfatta underrättelser om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven, och det gemensamma beslutet om särskilda likviditetskrav ska fattas inom fyra månader.
Lämplighetskrav för ägare och ledning
Regeringen föreslår att om Finansinspektionen har upptäckt en omständighet som kan antas ha samband med eller utgöra penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska inspektionen särskilt kontrollera att kreditinstituts och värdepappersbolags ägare och ledning uppfyller lämplighetskraven. Om den som ingår i ledningen av ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag inte uppfyller kraven, ska Finansinspektionen få besluta att en sådan person inte längre får vara styrelseledamot eller verkställande direktör. Finansinspektionen ska då få utse en ersättare. Ersättarens uppdrag ska gälla till dess att företaget utsett en ny styrelseledamot eller verkställande direktör.
Samarbete och utbyte av information
Regeringen föreslår att Riksgäldskontoret och Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges EU-medlemskap, samarbeta och utbyta information med varandra, med motsvarande myndigheter inom EES och med Europeiska bankmyndigheten. Finansinspektionen ska samarbeta och utbyta information med de offentliga organ inom EES som avses i artikel 56 första stycket h i kapitaltäckningsdirektivet. Finansinspektionen ska, i den utsträckning som det följer av artikel 58 a i kapitaltäckningsdirektivet, få samarbeta och utbyta information med Internationella valutafonden, Världsbanken, Banken för internationell betalningsutjämning och Rådet för finansiell stabilitet.
Vidare föreslår regeringen att när Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet ska inspektionen övervaka att finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag uppfyller förutsättningarna för godkännande eller för att undantas från kraven på godkännande.
Tillsynsbefogenheter
Särskilt kapitalbaskrav
Regeringen föreslår att Finansinspektionen ska besluta att ett institut utöver den kapitalbas som krävs enligt tillsynsförordningen ska uppfylla ett särskilt kapitalbaskrav för risken för alltför låg bruttosoliditet och andra risker.
Det ska gälla om
– något av kraven om soliditet och likviditet, riskhantering, genomlysning, proportionalitet, styrelsens ansvar och riktlinjer och instruktioner inte är uppfyllt och det inte är sannolikt att någon annan åtgärd är tillräcklig för att komma till rätta med bristen inom rimlig tid
– ett särskilt kapitalbaskrav är nödvändigt för att täcka risker som institutet är eller kan bli exponerat för
– det är sannolikt att institutet inom tolv månader inte längre kommer att uppfylla sina skyldigheter om soliditet och likviditet, riskhantering, genomlysning, proportionalitet, styrelsens ansvar och riktlinjer och instruktioner
– institutet vid upprepade tillfällen låtit bli att följa en underrättelse om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven eller
– det i övrigt har framkommit omständigheter som inger betänkligheter från tillsynssynpunkt.
Ett beslut om ett särskilt kapitalbaskrav ska vara skriftligt och fattas i samband med en översyn och utvärdering av institutet. Möjligheten att besluta om ett särskilt kapitalbaskrav för risker som institutet utsätter det finansiella systemet för ska tas bort. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om omständigheter som ska beaktas när det särskilda kapitalbaskravet fastställs.
Vidare föreslår regeringen att ett särskilt kapitalbaskrav för risken för alltför låg bruttosoliditet ska uppfyllas med primärkapital. Ett särskilt kapitalbaskrav för andra risker ska till minst tre fjärdedelar uppfyllas med primärkapital, varav minst tre fjärdedelar ska bestå av kärnprimärkapital. Finansinspektionen ska i ett enskilt fall få bestämma att ett särskilt kapitalbaskrav ska uppfyllas med en större andel primärkapital eller kärnprimärkapital om inspektionen anser att det är nödvändigt. Den kapitalbas som används för att uppfylla ett särskilt kapitalbaskrav för risken för alltför låg bruttosoliditet ska inte få användas för att
- uppfylla kravet på en bruttosoliditetsgrad,
- uppfylla kravet på en bruttosoliditetsbuffert för globalt systemviktiga institut eller
- följa en underrättelse om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven om den avser risken för alltför låg bruttosoliditet.
Den kapitalbas som används för att uppfylla ett särskilt kapitalbaskrav för andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet ska inte få användas för att
- uppfylla de riskbaserade kapitalkravsrelationerna
- uppfylla det kombinerade buffertkravet eller
- följa en underrättelse om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven om den avser andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet.
Ett institut ska enligt regeringens förslag inom ramen för sin riskhantering fastställa tillräckliga kapitalbasnivåer. I samband med en översyn och utvärdering av ett institut ska Finansinspektionen bestämma lämpliga kapitalbasnivåer för institutet. Inspektionen ska underrätta institutet om skillnaden mellan dessa nivåer och kapitalbaskraven.
Den kapitalbas som används för att följa en underrättelse som avser att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet ska inte få användas för att uppfylla kravet på en bruttosoliditetsgrad, ett särskilt kapitalbaskrav för risken för alltför låg bruttosoliditet eller kravet på bruttosoliditetsbuffert för globalt systemviktiga institut.
Den kapitalbas som används för att följa en underrättelse som avser andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet ska inte få användas för att uppfylla de riskbaserade kapitalkravrelationerna, ett särskilt kapitalbaskrav som beslutats för andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet eller det kombinerade buffertkravet.
Regeringen föreslår att Finansinspektionen ska underrätta Riksgäldskontoret och berörda utländska resolutionsmyndigheter om ett beslut om ett särskilt kapitalbaskrav och om en underrättelse om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven samt om inspektionens beslut om ett särskilt likviditetskrav inte längre ska täcka de risker som ett institut utsätter det finansiella systemet för.
Kapitalbuffertar
Det kombinerade buffertkravet
Regeringen föreslår att institut ska ha ett kärnprimärkapital som motsvarar det kombinerade buffertkravet utöver det krav på kärnprimärkapital som följer av
– de riskbaserade kapitalkravrelationerna
– ett beslut om ett särskilt kapitalbaskrav för andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet och
– en underrättelse om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalkraven för andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet.
Institut ska inte få använda kärnprimärkapital som används för att uppfylla det kombinerade buffertkravet för att uppfylla de riskbaserade komponenterna i
– kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder för globala systemviktiga institut och icke EU-baserade systemviktiga institut i tillsynsförordningen och
– fastställandet av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder.
Kapitalbuffertar för systemviktiga institut
Regeringen föreslår att begränsningen till 3,5 procent av ett instituts totala riskvägda exponeringsbelopp i fråga om kapitalbufferten på gruppnivå för globalt systemviktiga institut ska tas bort. Kapitalbufferten för övriga systemviktiga institut ska Finansinspektionen få fastställa till högst 3 procent av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp. En sådan kapitalbuffert ska dock få fastställas till mer än 3 procent om Finansinspektionen underrättat Europeiska kommissionen och kommissionen godkänt åtgärden. Den kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut som dotterföretag till antingen ett globalt systemviktigt institut eller ett i övrigt systemviktigt institut som är ett moderinstitut inom EU, som omfattas av buffert för övriga systemviktiga institut på gruppnivå, kan förpliktas ha på individuell nivå eller undergruppnivå ska inte få uppgå till mer än det lägsta av
- summan av 1 procent av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp och det högsta av antingen buffertvärdet för globalt systemviktiga institut, eller det buffertvärde för övriga systemviktiga institut som gäller på gruppnivå, eller
- 3 procent, eller den procentsats som har fastställts på gruppnivå, av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.
Systemriskbufferten
Regeringen föreslår att kravet att en systemrisk ska vara strukturell för att kunna ligga till grund för ett beslut om en systemriskbuffert ska tas bort. Systemriskbufferten ska inte få användas för att täcka makrotillsyns- eller systemrisker som redan täcks av ett kapitalkrav enligt tillsynsförordningen, en kontracyklisk kapitalbuffert eller en kapitalbuffert för systemviktiga institut. Systemriskbufferten ska uppgå till ett visst belopp. Till grund för beräkningen av beloppet ska Finansinspektionen fastställa ett systemriskbuffertvärde för de exponeringar som är aktuella. Om en exponering omfattas av flera värden ska dessa läggas ihop till ett kombinerat buffertvärde. Systemriskbuffertvärdet ska beslutas i enlighet med förfarandet i artikel 133.9–133.12 i kapitaltäckningsdirektivet. Om Finansinspektionen beslutar om en systemriskbuffert för exponeringar i andra länder inom EES ska samma buffertnivå gälla för institutets alla exponeringar utanför Sverige men inom EES. Det ska dock inte gälla om systemriskbufferten grundas på ett beslut om erkännande av ett systemriskvärde som fastställts i ett annat land inom EES. En systemriskbuffert, som grundar sig på ett erkänt systemriskbuffertvärde ska få gälla utöver systemriskbufferten som sätts för systemrisker i Sverige om buffertarna avser att täcka olika risker. Om buffertarna avser att täcka samma risker ska bara den högre av dem gälla. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka exponeringar som en systemriskbuffert får gälla.
Den kontracykliska kapitalbufferten
Regeringen föreslår att Finansinspektionen för varje kvartal ska beräkna det kontracykliska buffertriktvärdet och, vid behov, fastställa eller ändra ett kontracykliskt buffertvärde. Värdena ska beräknas respektive fastställas på det sätt och utifrån de faktorer som anges i kapitaltäckningsdirektivet.
Konkurrerande buffertkrav
Enligt regeringens förslag ska systemriskbufferten och bufferten för systemviktiga institut läggas samman. Om summan av systemriskbuffertvärdet och buffertvärdet för globala systemviktiga institut eller andra systemviktiga institut som gäller för samma institut är högre än 3 procent, ska sådana värden dock få fastställas bara om Finansinspektionen fullgjort underrättelsekravet i förhållande till Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och åtgärden godkänts av Europeiska kommissionen.
Åtgärder om det kombinerade buffertkravet inte uppfylls
Regeringen föreslår att tiden för när ett institut ska lämna in en kapitalkonserveringsplan ska räknas från den dag det konstaterades att det kombinerade buffertkravet inte längre uppfylldes. Ett institut som inte uppfyller det kombinerade buffertkravet ska inte få göra utbetalningar kopplade till primärkapitaltillskott. Inskränkningar i institutens rätt att vidta värdeöverföringar ska inte gälla om det leder till en betalningsinställelse som kan utgöra grund för att försätta institutet i resolution. Ett institut ska inte anses uppfylla det kombinerade buffertkravet om det inte har en kapitalbas i den mängd och av den kvalitet som behövs för att samtidigt uppfylla det kombinerade buffertkravet med tillägg av de krav som följer av
- kärnprimärkapitalrelationen på 4,5 procent, primärkapitalrelationen på 6 procent eller en total kapitalrelation på 8 procent
- ett beslut om särskilt kapitalbaskrav för andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet.
Åtgärder om kravet på buffertsoliditetsbufferten inte uppfylls
Enligt regeringens förslag ska ett institut inte anses uppfylla kravet på en bruttosoliditetsbuffert om det inte har primärkapital i den mängd som behövs för att samtidigt uppfylla kravet på bruttosoliditetsbuffert med tillägg av de krav som följer av
- kravet på en bruttosoliditetsgrad
- ett beslut om särskilt kapitalbaskrav för risken för alltför låg bruttosoliditet.
Bestämmelserna om ingripanden och restriktioner när det kombinerade buffertkravet inte uppfylls ska även gälla om kravet på en bruttosoliditetsbuffert inte uppfylls, med undantag för att bestämmelserna ska ta sikte på att återställa institutets primärkapital. En definition av primärkapital ska införas i lag. Finansinspektionen ska få ingripa med administrativa sanktioner om ett institut inte uppfyller kravet på en bruttosoliditetsbuffert och trots detta vidtar överföringar eller andra åtgärder i strid med utdelningsrestriktioner.
Ingripanden
Återkallelse av tillstånd för globalt systemviktiga institut
Regeringen föreslår att Finansinspektionen inte ska få återkalla ett kreditinstituts tillstånd bara på den grunden att institutet inte uppfyller kraven i artikel 92 a eller 92 b i tillsynsförordningen.
Vidare föreslår regeringen att om ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som omfattas av kravet på godkännande inte uppfyller förutsättningarna för det, ska Finansinspektion även få ingripa genom att
- besluta att företaget inte vid stämman får företräda sina aktier eller andelar i dotterföretag som är institut eller
- förelägga företaget att
– inom en viss tid begränsa riskerna i något avseende
– avyttra eller minska sitt innehav i institut eller andra dotterföretag i gruppen
– överföra ägarintressena i dotterföretag som är institut till sina aktieägare
– utse ett företag som tillfälligt ansvarar för att säkerställa att kraven på soliditet och riskhantering uppfylls
– begränsa eller helt avstå från utdelning eller räntebetalningar eller
– lämna in en plan som visar hur företaget utan dröjsmål ska uppfylla kravet.
Om någon som ingår i ledningen i ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag inte uppfyller lämplighetskraven, ska Finansinspektionen få besluta att en sådan person inte längre får vara styrelseledamot eller verkställande direktör. Finansinspektionen ska då få utse en ersättare. Ersättarens uppdrag ska gälla till dess företaget utsett en ny styrelseledamot eller verkställande direktör. Vid ingripande ska de bestämmelser om gränsöverskridande grupper som tillämpas vid en ansökan om godkännande och undantag från kraven på godkännande gälla i tillämpliga delar om
– Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet och företaget är etablerat i ett annat land inom EES eller
– Finansinspektionen inte är samordnande tillsynsmyndighet och företaget är etablerat i Sverige.
Vidare föreslår regeringen att Finansinspektionen ska få ingripa genom att besluta att ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, som ska ansöka om godkännande eller undantag från godkännande, eller någon som ingår i ledningen i ett sådant företag ska betala en sanktionsavgift, om
- företaget inte ansöker om godkännande eller undantag från kravet på godkännande eller inte längre uppfyller kraven på godkännande eller undantag från kravet på godkännande
- företaget är ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag och inte uppfyller kraven i del tre, fyra, sex och sju i tillsynsförordningen och de särskilda kapitalbas- eller likviditetskraven på grupp- eller undergruppsnivå.
Vid ingripande ska rörelselagstiftningen gälla i tillämpliga delar.
Vid en överträdelse enligt punkten 1 ovan ska Finansinspektionen också få besluta att den eller de aktie- eller andelsägare som medverkat till överträdelsen inte får företräda aktierna eller andelarna vid stämman. Vid en överträdelse enligt punkten 2 ska inspektionen också få besluta att någon som ingår i ledningen i ett sådant företag under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut eller ersättare för någon av dem.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringen föreslår att merparten av lagändringarna ska träda i kraft den 29 december 2020. De lagändringar som hänför sig till bestämmelser i EU:s tillsynsförordning ska träda i kraft respektive tillämpas första gången den 28 juni 2021. Lagändringarna som hänför sig till ingripanden och restriktioner om att kravet på bruttosoliditetsbufferten inte är uppfyllt ska tillämpas första gången den 1 januari 2023.
Ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag får, om det var etablerat den 27 juni 2019 och har lämnat in en ansökan om godkännande eller undantag från godkännande till Finansinspektionen senast den 28 juni 2021, fortsätta att driva sin verksamhet till dess att ansökan har prövats slutligt.
En grupp vars moderföretag är etablerat i ett land utanför EES ska senast den 30 december 2023 etablera ett intermediärt moderföretag inom EES eller, i tillämpliga fall, två intermediära moderföretag inom EES, om det i gruppen den 27 juni 2019 fanns minst två institut inom EES, varav åtminstone ett i Sverige, och det totala värdet av gruppens tillgångar inom EES vid den tidpunkten uppgick till motsvarande minst 40 miljarder euro.
Utskottets ställningstagande
Genom regeringens förslag anpassas svensk rätt till nya bestämmelser i EU:s tillsynsförordning och nya regler i EU:s kapitaltäckningsdirektiv genomförs i svensk rätt. Enligt utskottet är de åtgärder som regeringen föreslår för att stärka regelverket om kapitaltäckning för kreditinstitut och värdepappersbolag väl avvägda. Åtgärderna innebär bl.a. att det ska fattas beslut om särskilda kapitalbaskrav som ska vara institutspecifika. Finansinspektionen ska underrätta instituten om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven och systemriskbufferten och kapitalbuffertarna för systemviktiga institut ska läggas samman.
Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.
Tydliggörande av kapitalkrav på nationell respektive internationell nivå
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om att regeringen ska göra en särskild översyn av regelverken om kapitalkrav och tydliggöra hur kapitalkrav på nationell och internationell nivå kompletterar och eventuellt överlappar varandra.
Jämför reservationen (KD).
Motionen
I kommittémotion 2020/21:3751 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 1 anför motionärerna att regeringen bör tydliggöra hur kapitalkrav på nationell och internationell nivå kompletterar och eventuellt överlappar varandra. Att ställa krav på kapitalisering av bankerna är bra – finanskrisen 2008–2009 visade att behovet av strängare och internationellt standardiserade regler för kvantiteten och kvaliteten på kreditinstitutens kapital var nödvändigt. Sedan dess har ett omfattande arbete skett inom Baselkommittén och på EU-nivå, vilket fortlöper. Motionärerna är i grunden positiva till detta men anser att det är viktigt att ivern att reglera inte bidrar till överlappande krav som riskerar att få betydande konsekvenser på exempelvis fastighetsmarknaden. Det är också av stor vikt att reglerna genomförs med proportionalitet och hänsyn till institutens särdrag.
Trots att de nya EU-kraven inte ska träda i kraft förrän under perioden 2021–2023 har Finansinspektionen ansett att det funnits skäl att gå före i den här delen. Myndigheten har valt att föregå bankpaketet, utan att veta exakt vilka skärpningar av de interna modellerna som kan komma att göras, och utan övertygande argumentation för att kraven är tillåtna inom de nya reglerna för pelare 2. Motionärerna anser att regeringen bör se till att det görs en särskild översyn eftersom Finansinspektionens krav – i sig och i synnerhet i kombination med tillkommande regel- och skatteförändringar – riskerar att fördyra utlåningen till kommersiella fastighetsföretag och därmed påverka byggande och hyressättning. Eftersom Finansinspektionen inte kunde redogöra för en eventuell överlappning med bankpaketets regler i samband med att de införde kapitalpåslag för kreditexponeringar mot den kommersiella fastighetssektorn bör en sådan redovisning i stället göras nu. I översynen bör man även analysera de breda effekterna, på samhällsekonomin i allmänhet och fastighetssektorn i synnerhet, av krav som har tagits fram på internationell och nationell nivå, samt potentiellt tillkommande regeländringar som förändrar priset på utlåning av kapital.
Utskottets ställningstagande
I februari 2016 publicerade Europeiska bankmyndigheten (Eba) ett utlåtande om generella principer och en tidslinje för genomförande av myndighetens regelverksöversyn av internmetoden, med syfte att upplysa tillsynsmyndigheter och institut om den kommande regelverksöversynen. Översynen syftade till att minska oönskad variation i riskvikter och skattade riskparametrar genom att utfärda nya tekniska standarder och riktlinjer. Finansinspektionen uppmanade i november 2018 institut som tillämpar internmetoden att analysera sina riskklassificeringssystem för att säkerställa att de uppfyllde de nya krav som var på väg. De nya kraven gjorde att svenska institut behövde ändra sina riskklassificeringsmetoder. Sådana ändringar kräver Finansinspektionens godkännande. Andra behöriga tillsynsmyndigheter i EU har gjort liknande insatser. Denna översyn är kopplad till tillsynen och den är inte motiverad utifrån ändringarna i kapitaltäckningsdirektivet.
I november 2019 publicerade Finansinspektionen en promemoria om hur inspektionen anser att vissa fastighetsexponeringar i interna modeller ska hanteras inom det särskilda kapitalbaskravet (FI dnr 19-14171). Finansinspektionen har under hösten 2020 remitterat en promemoria som anger hur inspektionen avser att hantera ändringarna i kapitaltäckningsdirektivet inom ramen för sin tillsyn (FI dnr 20-20990).
Mot bakgrund av de översyner som genomförs inom EU och det arbete som görs av Finansinspektionen på detta område inom ramen för sin tillsyn anser utskottet att det i nuläget inte finns skäl att förorda en sådan översyn som föreslås i motionen. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandet.
Särskild hänsyn till offentliga utvecklingskreditinstitut
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om att den noga bör följa upp hur den nya lagstiftningen fungerar för offentliga utvecklingskreditinstitut, med beaktande av institutens särskilda verksamhet, affärsmodell och ändamål med kreditgivningen.
Motionen
I kommittémotion 2020/21:3751 av Jacob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 2 anför motionärerna att man bör ta en särskild hänsyn till offentliga utvecklingskreditinstitut, som exempelvis Kommuninvest, när lagändringarna i propositionen ska genomföras. Motionärerna anser att det är bra att regeringen slår fast i propositionen att bestämmelserna om bruttosoliditet inte ska gälla offentliga utvecklingskreditinstitut. Dock föreslås också att Finansinspektionen ska kunna fastställa ett särskilt kapitalbaskrav för ett institut om inspektionen anser att det finns risk för alltför låg bruttosoliditet. Här görs inget undantag för offentliga utvecklingskreditinstitut, och det råder oklarhet om vad ”alltför låg bruttosoliditet” innebär. Eftersom det har varit ett uttalat syfte med ändringarna i direktiven på EU-nivå ”att göra regelverket om kapitaltäckning mer proportionerligt och bättre anpassat till institutens storlek och komplexitet” anser motionärerna att regeringen bör tydliggöra vad propositionens förslag innebär för offentliga utvecklingskreditinstitut i denna del, och att hänsyn bör tas till institutens särskilda verksamhet och affärsmodell när lagändringarna ska genomföras.
Det EU-harmoniserade kapitaltäckningsregelverket är uppdelat i tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet. Dessa regler ska följas av institut, dvs. kreditinstitut och värdepappersbolag.
Det finns vissa företag som är helt undantagna från kapitaltäckningsregelverket. Dessa företag räknas upp vid namn i artikel 2 i kapitaltäckningsdirektivet. Nya företagsnamn kan bara föras in på den listan efter beslut i rådet, med kvalificerad majoritet, och efter det att Europaparlamentet på förslag från kommissionen beslutar om en sådan ändring av direktivet.
Kapitaltäckningsregelverket innehåller bestämmelser om kapitalbaskrav för ett flertal olika risker. Ett av kapitalbaskraven är kravet på bruttosoliditet, bruttosoliditetskravet, som är ett icke- riskvägt kapitalkrav, som regleras i tillsynsförordningen (del sju eller artikel 429a–429g). Bruttosoliditetskravet är i dag enbart ett rapporteringskrav som görs om till ett hårt krav, i enlighet med nya bestämmelser som ska börja tillämpas till sommaren 2021. I enlighet med de nya bestämmelserna får s.k. offentliga utvecklingskreditinstitut undanta vissa exponeringar från beräkningen av detta specifika krav (artikel 429a tillsynsförordningen). För att vara ett offentligt utvecklingskreditinstitut måste följande förutsättningar vara uppfyllda:
a) Institutet ska vara etablerat av den nationella regeringen, eller av delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter i en medlemsstat
b) Institutets verksamhet är begränsad till att på ett icke-konkurrensutsatt sätt bidra till specifika offentliga politiska mål
c) Institutets mål får inte vara att maximera vinst eller marknadsandelar
d) Staten eller berörda delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter är skyldiga att skydda institutets bärkraft eller att direkt eller indirekt skydda minst 90 procent av institutets kapitalbaskrav, finansieringsbehov eller beviljade subventionerade lån
e) Institutet får inte ta emot garanterade insättningar.
De kreditinstitut som anser sig vara sådana offentliga utvecklingskreditinstitut har att uppfylla och rapportera sitt bruttosoliditetskrav till Finansinspektionen i enlighet med de nya bestämmelserna. Inspektionen får ingripa mot kreditinstitutet om inspektionen anser att kreditinstitutet rapporterar fel på grund av att de t.ex. gör en annan bedömning och om inspektionen inte anser att kreditinstitutet uppfyller förutsättningarna för att vara ett offentligt utvecklingskreditinstitut. De offentliga utvecklingskreditinstituten kommer alltså inte att få ett särskilt beslut som klassificerar dem som sådana kreditinstitut enligt tillsynsförordningen. Några andra undantag för offentliga utvecklingskreditinstitut görs inte i förhållande till kapitalkrav i tillsynsförordningen.
Finansinspektionen ska enligt kapitaltäckningsdirektivet fatta beslut om särskilda kapitalbaskrav om vissa förutsättningar är uppfyllda (artikel 104a. 1 i kapitaltäckningsdirektivet). En sådan förutsättning är om inspektionen bedömer att ett institut behöver hålla ytterligare kapital för att täcka risker som inte fullt ut fångas av minimikraven i förordningen (artikel 104a. 1 a i kapitaltäckningsdirektivet). Inspektionen kan därmed besluta att ett institut ska hålla ytterligare kapital för att täcka vad de anser vara en risk för alltför låg bruttosoliditet.
När Finansinspektionen ska fatta särskilda kapitalbasbeslut, oavsett om det rör risken för alltför låg bruttosoliditet eller någon annan risk, ska inspektionen beakta vissa omständigheter. Dessa omständigheter rör bl.a. risker som underskattas trots att man följer de tillämpliga kraven i tillsynsförordningen, tex kraven på bruttosoliditet (artikel 104a. 2 i kapitaltäckningsdirektivet).
I kapitaltäckningsdirektivet görs ingen uppdelning eller skillnad på kreditinstitut. Begreppet offentligt utvecklingskreditinstitut nämns inte i direktivet. Enligt direktivet omfattas alla kreditinstitut av alla regler i direktivet.
Med beaktande av det som anges ovan välkomnar utskottet att det införs en definition av offentliga utvecklingskreditinstitut och en undantagsmöjlighet för vissa av deras exponeringar inom ramen för beräkningen av bruttosoliditetskravet i tillsynsförordningen. Utskottet kan vidare konstatera att det kan finnas sådana kreditinstitut i Sverige, t.ex. i kommunsektorn och att detta ska beaktas i rättstillämpningen.
Dessutom föreslår utskottet att en ändring av redaktionell karaktär görs i ett av regeringens lagförslag.
|
Tydliggörande av kapitalkrav på nationell respektive internationell nivå, punkt 2 (KD) |
av Jakob Forssmed (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3751 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 1.
Ställningstagande
I proposition 2020/21:36 Ändringar i regelverket om kapitaltäckning föreslår regeringen åtgärder för att stärka regelverket om kapitaltäckning för kreditinstitut och värdepappersbolag. Detta gör man för att anpassa svensk rätt till ändringarna i EU:s tillsynsförordning och för att genomföra ändringarna i EU:s kapitaltäckningsdirektiv, en del av det s.k. bankpaketet. Det innebär att de kompletterande standarder genomförs som Baselkommittén har tagit fram. Att ställa krav på kapitalisering av bankerna är bra – finanskrisen 2008–2009 visade att behovet av strängare och internationellt standardiserade regler för kvantiteten och kvaliteten på kreditinstitutens kapital var nödvändigt. Sedan dess har ett omfattande arbete gjorts inom Baselkommittén och på EU-nivå, vilket fortlöper. Jag är i grunden positiv till detta men anser att det är viktigt att ivern att reglera inte bidrar till överlappande krav som riskerar att få betydande konsekvenser för exempelvis fastighetsmarknaden. Det är också av stor vikt att reglerna genomförs med proportionalitet och hänsyn till institutens särdrag.
De förslag i propositionen som väntas få störst effekt är ändringar av det särskilda kapitalbaskravet inom pelare 2, dvs. de krav som ställs på institutspecifik nivå. I propositionen föreslår regeringen att systemrisk inte ska ingå i det särskilda kapitalkravet, vilket kommer att leda till minskade baskrav. Samtidigt möjliggörs dock för Finansinspektionen att ställa högre krav på kapitalbuffertar, vilket förväntas få motsatt effekt. Det är i grunden positivt att kapitalkrav anpassas på institutspecifik nivå, så att det finns förutsättningar för ett proportionerligt genomförande. Dock förklarar regeringen inte hur dessa nya regler samspelar med andra kapitalkrav, t.ex. de ökade kapitalkrav för banklån till kommersiella fastigheter som Finansinspektionen presenterade tidigare i år och som inspektionen har börjat tillämpa i sin årliga översyns- och utvärderingsprocess under 2020. Myndigheten fick i samband med att dessa ökade krav togs fram kritik från remissinstanser som menade att kraven överlappade med andra, nuvarande och kommande, kapitalkrav och att utformningen indikerade att åtgärden gällde systemrisk, vilket i och med det liggande propositionsförslaget inte får ingå i pelare 2. Finansinspektionens svar på detta var att de skulle återkomma med hur de ser på förändringarna av pelare 2 och buffertar i bankpaketet. Inspektionen gjorde även bedömningen att kommande förändringar på EU-nivå i de interna modellerna ”kan medföra högre kapitalkrav för flera typer av exponeringar, däribland fastighetsexponeringar” (egen kursivering). Trots att de nya EU-kraven inte ska träda i kraft förrän under perioden 2021–2023 ansåg Finansinspektionen att det fanns skäl att föregå med den här delen. Myndigheten har alltså valt att föregå bankpaketet, utan att veta exakt vilka skärpningar av de interna modellerna som kan komma att göras, och utan övertygande argumentation för att kraven är tillåtna inom de nya reglerna för pelare 2. Regeringen bör se till att en särskild översyn görs eftersom Finansinspektionens krav – i sig och i synnerhet i kombination med tillkommande regel- och skatteförändringar – riskerar att fördyra utlåningen till kommersiella fastighetsföretag och därmed påverka byggande och hyressättning. Eftersom Finansinspektionen inte kunde redogöra för en eventuell överlappning med bankpaketets regler i samband med att de införde kapitalpåslag för kreditexponeringar mot den kommersiella fastighetssektorn bör en sådan redovisning i stället göras nu. I översynen bör man även analysera de breda effekterna, på samhällsekonomin i allmänhet och fastighetssektorn i synnerhet, av krav som tagits fram på internationell och nationell nivå, samt potentiellt tillkommande regeländringar som förändrar priset på utlåning av kapital.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2020/21:36 Ändringar i regelverket om kapitaltäckning:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:966) om kapitalbuffertar.
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution.
8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:671) om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.
2020/21:3751 av Jakob Forssmed m.fl. (KD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tydliggöra hur kapitalkrav på nationell och internationell nivå kompletterar och eventuellt överlappar varandra, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskild hänsyn bör tas till offentliga utvecklingskreditinstitut vid implementeringen av propositionen och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
