|
|
Sveriges genomförande av Agenda 2030
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker propositionen och föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om mål för Sveriges genomförande av Agenda 2030.
I likhet med regeringen anser utskottet att det föreslagna målet tydliggör och förankrar det svenska genomförandet av Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling. Det föreslagna målet främjar och synliggör även vikten av samordning och samstämmighet mellan samtliga politikområden, såväl globalt som nationellt. Utskottet delar också regeringens uppfattning att det föreslagna målet för en samstämmig politik för hållbar utveckling i enlighet med Agenda 2030 är en naturlig utveckling av Sveriges politik för global utveckling (PGU).
Vidare föreslår utskottet att riksdagen tillkännager för regeringen att en samlad redovisning av genomförandet och måluppfyllelsen av arbetet med Agenda 2030 ska lämnas i en skrivelse till riksdagen vartannat år.
Utskottet konstaterar att regeringens förslag om en redovisning i en särskild bilaga i budgetpropositionen minst en gång per mandatperiod kan innebära att förutsättningarna för uppföljningen försämras och att redovisningen skulle ske alltför sällan. Utskottet gör även bedömningen att den öppenhet och tillgänglighet som en särskild resultatskrivelse till riksdagen innebär skulle riskera att gå förlorad.
Därmed föreslår utskottet att riksdagen bifaller två motionsyrkanden, bifaller delvis ett motionsyrkande och avslår övriga motionsyrkanden.
I betänkandet finns sju reservationer (M, SD, C, V, L, KD).
Behandlade förslag
Proposition 2019/20:188 Sveriges genomförande av Agenda 2030.
Cirka 30 yrkanden i följdmotioner.
Tre yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2020/21.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Sveriges genomförande av Agenda 2030
Uppföljning av Sveriges genomförande av Agenda 2030
1.Sveriges genomförande av Agenda 2030, punkt 1 (M)
2.Sveriges genomförande av Agenda 2030, punkt 1 (SD)
3.Sveriges genomförande av Agenda 2030, punkt 1 (C)
4.Sveriges genomförande av Agenda 2030, punkt 1 (V)
5.Sveriges genomförande av Agenda 2030, punkt 1 (L)
6.Uppföljning av Sveriges genomförande av Agenda 2030, punkt 2 (SD)
7.Uppföljning av Sveriges genomförande av Agenda 2030, punkt 2 (KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
Bilaga 2
Utrikesutskottets yttrande 2020/21:UU2y
Bilaga 3
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2020/21:MJU5y
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Sveriges genomförande av Agenda 2030 |
Ett övergripande mål för Sveriges genomförande av Agenda 2030
Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om mål för Sveriges genomförande av Agenda 2030.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:188.
Ett mål för Agenda 2030 och en samstämmig politik
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:171 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 1 och
2020/21:249 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkande 12.
De riksdagsbundna målen och genomförandet av Agenda 2030
Riksdagen avslår motion
2020/21:171 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 2 och 8.
Genomförandet av Agenda 2030 utifrån svenska utgångspunkter
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:171 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 3–7,
2020/21:249 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkandena 8–10,
2020/21:347 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 2–4 och
2020/21:3263 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 7.
Förutsättningar för att integrera Agenda 2030
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:249 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkandena 3–7 och 11 samt
2020/21:347 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 1.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (C)
Reservation 4 (V)
Reservation 5 (L)
|
2. |
Uppföljning av Sveriges genomförande av Agenda 2030 |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska redovisa arbetet med Sveriges genomförande av Agenda 2030 vartannat år i en skrivelse till riksdagen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:249 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkande 1 och
2020/21:347 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 5,
bifaller delvis motion
2020/21:357 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) och
avslår motionerna
2020/21:249 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkande 2,
2020/21:680 av Markus Wiechel m.fl. (SD) och
2020/21:692 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 5.
Reservation 6 (SD)
Reservation 7 (KD)
Stockholm den 10 december 2020
På finansutskottets vägnar
Åsa Westlund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åsa Westlund (S), Elisabeth Svantesson (M), Gunilla Carlsson (S), Edward Riedl (M), Oscar Sjöstedt (SD), Adnan Dibrani (S), Ulla Andersson (V), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Ingemar Nilsson (S), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M) och Rickard Nordin (C).
I betänkandet behandlas regeringens proposition 2019/20:188 Sveriges genomförande av Agenda 2030. I propositionen presenterar regeringen inriktningen för arbetet med att genomföra Agenda 2030 och de globala målen för en hållbar utveckling. Som ett led i arbetet föreslår regeringen ett övergripande mål som förankrar och tydliggör Sveriges åtagande att genomföra Agenda 2030 för en hållbar utveckling i dess tre dimensioner – den ekonomiska, sociala och den miljömässiga – genom att föra en samstämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför.
I propositionen understryker regeringen att agendan ska integreras i ordinarie processer och att arbetet med att genomföra redan beslutade riksdagsbundna mål är avgörande för genomförandet av agendan.
Det föreslagna målet ska följas upp och redovisas samlat till riksdagen i en särskild bilaga i budgetpropositionen minst en gång per mandatperiod. Denna redovisning föreslås ersätta den resultatredovisning som tidigare gjorts för Sveriges politik för global utveckling (PGU).
Av propositionen framgår att regeringen även bör vara aktiv i den internationella uppföljningen, bl.a. genom att delta i den frivilliga nationella granskningen vid FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling en gång under varje mandatperiod.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Fyra följdmotioner har väckts med anledning av propositionen. I betänkandet behandlar finansutskottet även tre yrkanden i motioner från den allmänna motionstiden 2020/21.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut och motionsförslagen finns i bilaga 1. Yttranden som inkommit från andra utskott redovisas i bilaga 2 och 3.
I ärendet har det kommit in en skrivelse från Swedish Investors for Sustainable Development (SISD) (dnr 712-2020/21).
Sveriges genomförande av Agenda 2030
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om mål för Sveriges genomförande av Agenda 2030. Riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.
Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (V) och 5 (L).
Bakgrund
Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling
Vid Förenta nationernas (FN) toppmöte den 25 september 2015 antog FN:s medlemsstater resolutionen Agenda 2030 för hållbar utveckling (A/RES/70/1). Agendan förhandlades inom FN:s generalförsamling, där samtliga FN:s medlemsstater ingår.
Agendan är en handlingsplan med mål för en omställning till ett hållbart samhälle för människorna, planeten och välståndet. Världens länder har åtagit sig att fram till 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid, att utrota fattigdom och hunger överallt, att bekämpa ojämlikheter inom och mellan länder, att bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen, att alla ska kunna åtnjuta de mänskliga rättigheterna, att främja jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt, att vidta ansträngningar för att nå dem som är utsatta först samt att säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.
Agenda 2030 genomsyras av ett rättighetsperspektiv som säkrar alla individers politiska och medborgerliga rättigheter, likväl som de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Detta kommer till uttryck i den centrala principen att ingen ska lämnas utanför.
Agendan ger uttryck för komplexa globala utmaningar som behöver hanteras gemensamt genom ambitiösa multilaterala integrerade lösningar. Agendan består av fyra beståndsdelar:
• politiska deklarationer
• 17 mål och 169 delmål
• medel för genomförande
• ett ramverk för översyn och uppföljning.
Under högnivåmötet 2019, i samband med öppnandet av FN:s 74:e generalförsamling, antogs ytterligare en politisk deklaration: ”Växla upp genomförandet för handling och leverans på hållbar utveckling” (A/RES/74/4).
Agendan riktar sig såväl till alla länder enskilt som till världen som helhet. Varje land måste ta ställning till vilket angreppssätt och vilka åtgärder som ska vidtas utifrån nationella förutsättningar. Agendan betonar att partnerskap är ett grundelement för genomförandet och att samhällets olika aktörer på lokal, regional och nationell nivå därmed måste samverka. Agendan betonar även vikten av samstämmighet mellan olika utgiftsområden.
Agendans mål och delmål är integrerade och omfattar samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Jämställdhet och partnerskap ska integreras i samtliga mål.
Lägesbilden för genomförandet av Agenda 2030
Den globala utvecklingen går i vissa avseende i positiv riktning och i andra avseenden i negativ riktning. I september 2019 presenterade en grupp oberoende forskare som FN utsett en lägesrapport om världens genomförande av Agenda 2030. Rapporten visar på en avmattning i framstegstakten och att länderna är långt ifrån att nå målen. Samtidigt visar rapporten att det finns möjlighet att vända utvecklingen.
Den globala covid-19-pandemins socioekonomiska effekter påverkar förutsättningarna för att uppnå de globala målen till 2030. Till följd av den ekonomiska krisen har FN uppmanat till brådskande och kraftfulla åtgärder för att skydda de mest utsatta och för att upprätthålla en inkluderande ekonomisk tillväxt och finansiell stabilitet samt för att främja en hållbar återhämtning.
Av Statistiska centralbyråns (SCB) rapport Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige – Statistisk lägesbild 2019, framgår att Sverige med nuvarande styrmedel och åtgärder inte når flera av de nationella klimat- och miljömålen. Därmed nås inte heller de relaterade målen i Agenda 2030. Av rapporten framgår vidare att det inte skett särskilt stora förändringar sedan 2015 och att flera av utmaningarna kvarstår. SCB har sammanfattat Sveriges utmaningar i tre övergripande punkter:
• Ojämlikheten mellan grupper ökar snarare än minskar inom flera områden.
• De flesta av de nationella miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå med befintliga och beslutade åtgärder.
• Våld och kränkningar minskar inte.
Sverige har i hög utsträckning en lagstiftning och riksdagsbundna mål som väl motsvarar Agenda 2030 men det krävs fortsatt arbete för att kunna nå ett flertal mål.
Propositionen
Ett mål för Agenda 2030 och en samstämmig politik
I propositionen presenterar regeringen inriktningen för arbetet med att genomföra Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Som ett led i arbetet föreslår regeringen ett övergripande mål som förankrar och tydliggör Sveriges åtagande att genomföra Agenda 2030 för en hållbar utveckling i dess tre dimensioner – den ekonomiska, sociala och den miljömässiga – genom att föra en samstämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför.
Ett övergripande riksdagsbundet mål för Agenda 2030
Regeringen bedömer att ett riksdagsbundet övergripande mål behövs för att förankra och tydliggöra Sveriges åtagande att verka för att genomföra Agenda 2030 såväl nationellt som internationellt. Regeringen anför att genom målet kommer också riksdagen att involveras tydligt i arbetet med Agenda 2030.
Agendan sträcker sig till 2030 men arbetet för en hållbar utveckling behöver fortsätta även efter detta år. Arbetet för hållbar utveckling i det svenska samhället bör därför präglas av långsiktighet och uthållighet. Regeringen gör bedömningen att det mål som föreslås i propositionen skapar en tydlig riktning och ger förutsättningar för en sådan uthållighet. Enligt regeringen tydliggör målet att åtagandet att genomföra agendan är ett fortlöpande arbete som innebär att man integrerar och använder agendan som ett verktyg i ordinarie processer. Målet blir därmed vägledande för att all berörd politik på lämpligt sätt ska bidra till en hållbar utveckling.
Regeringen framhåller att arbetet med att genomföra agendan kräver åtgärder inom i stort sett samtliga utgiftsområden. Beslut inom ett utgiftsområde kan innebära en risk för att det uppstår målkonflikter i förhållande till andra utgiftsområden. I ett sådant fall behöver avvägningar göras så att andra utgiftsområden och därigenom även de globala målen beaktas.
Enligt regeringen behövs ett övergripande mål som anger inriktningen och säkrar att åtgärder inom de olika utgiftsområdena bidrar till omställningen till ett hållbart samhälle i linje med Agenda 2030, såväl nationellt som internationellt. Arbetet för att genomföra ett sådant mål ska enligt regeringen ske inom ramen för redan existerande riksdagsbundna mål och ta sin utgångspunkt i målen för respektive utgiftsområde. Regeringen framhåller att det mål som föreslås tillför ett kompletterande helhetsperspektiv på hållbar utveckling till de riksdagsbundna mål som redan finns. På så sätt bidrar målet till att genomföra Agenda 2030 och att ställa om till ett hållbart samhälle.
Från en samstämmig politik för global utveckling (PGU) till en samstämmig politik för hållbar utveckling
Sveriges politik för global utveckling (PGU) beslutades 2003 och präglas av två perspektiv: rättighetsperspektivet och fattiga människors perspektiv på utveckling. Målet för PGU är att det ska råda samstämmighet mellan alla svenska utgiftsområden och politiska beslut för att främja, eller i vart fall inte motverka, de utvecklingspolitiska målen. PGU framhåller också vikten av utökad samverkan.
I agendans delmål 17.14 framhålls behovet av en samstämmig politik för hållbar utveckling. Målet innebär att de tre dimensionerna av hållbar utveckling systematiskt integreras i ett lands politikutveckling. Samstämmighet för hållbar utveckling är en vidareutveckling av samstämmighet för global utveckling och har en betydligt bredare ansats. Målet syftar till att säkerställa att all politik stödjer hållbar utveckling lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Regeringen anför i propositionen att målsättningarna i PGU i stort överensstämmer med Agenda 2030. I regeringens skrivelse Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (skr. 2017/18:146) betonas också att PGU är ett centralt verktyg för att genomföra agendan. Enligt regeringen innehåller det övergripande mål som föreslås i propositionen till stor del motsvarande målsättningar som finns i det riksdagsbundna målet för PGU. Regeringens bedömning är att rättighetsperspektivet och fattigas människors perspektiv på utveckling, som präglar PGU, också bidrar till att genomföra agendan. Perspektiven är centrala för att bidra till agendans princip om att ingen ska lämnas utanför. Regeringen anser därför att det finns goda skäl för att inkludera målet för PGU i det mål som föreslås i propositionen. På så sätt omfattar målet att samstämmigheten mellan olika svenska utgiftsområden även blir mer utvecklingsfrämjande.
Vidare anför regeringen att ett förnyat riksdagsbundet mål för en samstämmig politik för hållbar utveckling i enlighet med Agenda 2030 är en naturlig utveckling av PGU. Genom det mål som föreslås i propositionen skapas ett gemensamt mål för Agenda 2030 och för den samstämmighetspolitik som förts inom ramen för det riksdagsbundna målet för PGU. Regeringen tydliggör dock att övriga delar av PGU fortfarande gäller. Det gäller framför allt de delar som omfattar mål och inriktning för utvecklingssamarbetet.
Ett riksdagsbundet mål för att stärka samstämmigheten
Regeringen framhåller att agendans integrerade angreppssätt och helhetsperspektiv gör att det är viktigt att identifiera sambanden mellan olika utgiftsområden. Att identifiera potentiella synergier och målkonflikter mellan de olika utgiftsområdena på ett strukturerat sätt ger bättre beslutsunderlag för regeringen att fatta beslut som leder till en hållbar utveckling. För att nå de globala målen för hållbar utveckling behöver risken minimeras för att politiska beslut inom de olika utgiftsområdena motverkar genomförandet av Agenda 2030 och de globala målen. Enligt regeringen behöver även de områden där samverkan är möjlig identifieras och prioriteras samt mål- och intressekonflikter synliggöras och hanteras.
Målet ska stärka agendans princip att ingen ska lämnas utanför
Även om Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling saknar ett uttryckligt mål om mänskliga rättigheter och demokrati har samtliga mål en koppling till olika aspekter av de mänskliga rättigheterna. Regeringen framhåller i propositionen att den har en högre ambition än Agenda 2030 när det gäller arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter, och delmålen i Agenda 2030 är därför vägledande och bör ses som en lägsta nivå.
Principen om att ingen ska lämnas utanför värnas genom att arbetet med att genomföra agendan utgår från ett rättighetsperspektiv och fattiga människors perspektiv. Regeringen vill i det föreslagna målet för Agenda 2030 därför inskärpa vikten av ett tydligt rättighetsperspektiv i genomförandet.
De riksdagsbundna målen och genomförandet av Agenda 2030
Agenda 2030 är en global samlad ansats för en hållbar utveckling. Genom agendan samlas sakfrågor och olika principer under det övergripande målet om en hållbar utveckling där ingen lämnas utanför.
Av Agenda 2030 (A/RES/70/1 paragraf 55) framgår att varje lands regering ska säkerställa att det finns nationella delmål med utgångspunkt i den globala ambitionsnivån, men med hänsyn tagen till nationella förhållanden såsom kapacitet och utvecklingsnivå. I en svensk kontext innebär det att agendans delmål behöver omsättas utifrån svenska utgångspunkter och införlivas i den nationella politiken utifrån Sveriges förutsättningar. Detta gäller både inrikes- och utrikespolitik.
Delmålen i Agenda 2030 i relation till de riksdagsbundna målen
Av propositionen framgår att en majoritet av delmålen i Agenda 2030 redan omfattas helt eller delvis av lagstiftning och de riksdagsbundna målen. Vissa av de riksdagsbundna målen berör dessutom flera av agendans delmål. De riksdagsbundna målen utgör därmed en del av det nationella genomförandet av agendans delmål och är viktiga utgångspunkter för Sveriges genomförande av agendan.
Samtidigt framhåller regeringen att även om det finns riksdagsbundna mål som i princip täcker in samtliga delmål i agendan ger inte alla de riksdagsbundna målen en tydlig vägledning för hur målen bidrar till en hållbar utveckling. Det är enligt regeringen också svårt att utläsa hur målen förhåller sig till bl.a. den övergripande principen i agendan om att ingen ska lämnas utanför.
Regeringen framhåller i propositionen att Sverige kan komma mycket långt i arbetet med att genomföra agendan genom att vidta åtgärder för att nå de mål som riksdagen redan beslutat om. Sverige har i vissa riksdagsbundna mål dessutom en högre ambition än vad som uttrycks på delmålsnivå i Agenda 2030. Samtidigt har Sverige enligt propositionen alltjämt flera utmaningar att hantera innan de riksdagsbundna målen nås. Sammantaget konstaterar regeringen att arbetet med att genomföra de riksdagsbundna målen är avgörande även för genomförandet av Agenda 2030.
Förutsättningar för att integrera Agenda 2030 i ordinarie processer.
Regeringen anför att förutsättningarna för att integrera Agenda 2030 i statsförvaltningens ordinarie processer behöver stärkas för att Sverige ska kunna genomföra agendan. Regeringen understryker att Sverige och världen står mitt i att hantera komplexa utmaningar, och de utmaningar som Agenda 2030 pekar ut kräver genomgripande förändringar. För att lyckas behöver universitet, högskolor, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhället arbeta tillsammans mot gemensamma mål.
Regeringen redovisar i propositionen inriktningen i huvuddrag för det fortsatta arbetet med att stärka ordinarie processer för styrning och organisering av statsförvaltningen och offentligt finansierad verksamhet i genomförandet av Agenda 2030.
Partnerskap och arenor för samverkan
Regeringen framhåller i propositionen att genomförandet av Agenda 2030 kräver väl fungerande partnerskap och ett brett engagemang.
Regeringen utsåg i februari 2020 en nationell samordnare för Agenda 2030 (dir. 2020:17) med uppdrag att bl.a. arbeta för att stärka, främja och fördjupa olika aktörers arbete med att genomföra agendan. En viktig framgångsfaktor för samordnarens arbete är att initiera och främja samverkan och partnerskap.
Regeringen understryker i propositionen att Sverige även fortsättningsvis bör vara pådrivande i EU och i internationella organ för ett ambitiöst globalt genomförande av Agenda 2030. Sveriges bidrag till det internationella genomförandet av agendan sker på olika sätt, t.ex. genom handel, internationellt samarbete, kunskapsutbyte, högre utbildning, forskning och innovation. Sverige bidrar genom att det offentliga, näringslivet, universitet, högskolor och civilsamhället deltar på flera arenor, både bilateralt och multilateralt.
I propositionen presenterar regeringen inriktningen på ett fortsatt arbete för en bred samverkan hos samhällets olika aktörer.
Motionerna
Ett mål för Agenda 2030 och en samstämmig politik
I kommittémotion 2020/21:171 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) framför motionärerna att regeringens förslag till övergripande mål för Sveriges genomförande av Agenda 2030 är alltför generellt och tolkningsbart samt att målet behöver definieras. Motionärerna framhåller att det är viktigt att det av det övergripande målet framgår att genomförandet av agendan ska utgå från Sveriges möjligheter och utifrån vad Sverige mäktar med. Motionärerna anför i yrkande 1 att Sveriges genomförande av Agenda 2030 ska utgå från en svensk kontext när det gäller förhållanden, behov och möjligheter.
I kommittémotion 2020/21:249 av Ulla Andersson m.fl. (V) framför motionärerna att om Sverige ska kunna föregå med gott exempel i det internationella arbetet med att genomföra Agenda 2030 och med trovärdighet driva frågorna internationellt bör regeringen visa hur arbetet med målkonflikter bedrivs nationellt. Motionärerna anför i yrkande 12 att riksdagen ska tillkännage för regeringen att den ska återkomma till riksdagen med en samstämmig politik för hållbar utveckling nationellt där målkonflikter med negativ påverkan på genomförandet av Agenda 2030 synliggörs i syfte att förhindra dem.
De riksdagsbundna målen och genomförandet av Agenda 2030
I kommittémotion 2020/21:171 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) framförs att det övergripande mål som regeringen föreslår behöver kompletteras med förtydliganden inom varje delmål utifrån en svensk kontext för att genomförandet ska leda till faktiska och mätbara effekter. Motionärerna yrkar att regeringen ska göra en specificering av nytta, målstyrning och hur mätbara effekter ska uppnås utifrån en svensk kontext vid genomförandet av agendan (yrkande 2). Vidare anför motionärerna att Sverigedemokraterna inte har bifallit samtliga de riksdagsärenden som resulterat i de riksdagsbundna målen och att genomförandet av agendan därför ska anpassas till en svensk kontext där kommuners, regioners och de nationella behoven sätts i första rummet. Motionärerna yrkar att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de redan existerande riksdagsbundna målen inte ska användas i sin helhet som utgångspunkt för genomförandet av Agenda 2030 (yrkande 8).
Genomförandet av Agenda 2030 utifrån svenska utgångspunkter
I kommittémotion 2020/21:171 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) ställer sig motionärerna bakom att Sverige ska verka för att Agenda 2030 genomförs, men framhåller samtidigt att de nationella problemen måste prioriteras och att resurser i första hand ska läggas på nödvändiga satsningar inom Sverige. Motionärerna anför i yrkande 3 att riksdagen ska tillkännage för regeringen att genomförandet av Agenda 2030 ska gagna nationen Sverige såväl som landets regioner och kommuner. Vidare framför motionärerna att en förutsättning för att genomföra flertalet av målen i Agenda 2030 är en fungerande välfärd och att genomförandet därför behöver kopplas till näringslivsaspekter för tillväxt. I yrkande 4 föreslår motionärerna att genomförandet av agendan ska relateras till goda näringslivsförutsättningar för tillväxt och företagande. Dessutom yrkar motionärerna att riksdagen ska tillkännage för regeringen att Sveriges genomförande av Agenda 2030, samt Sveriges ambition att vara ledande internationellt i arbetet för en hållbar miljöpolitik, inte får prioriteras framför att lösa Sveriges nationella problem utifrån en svensk kontext och svenska förutsättningar (yrkande 5). Motionärerna framför vidare att det är viktigt att bedriva en hållbar miljöpolitik, men att arbetet måste kopplas till konstruktiva, realistiska och kostnadseffektiva satsningar. Motionärerna anför i yrkande 6 att riksdagen ska ställa sig bakom det som anförs i motionen om en säker och hållbar klimat- och miljöpolitik genom exempelvis satsningar på fjärde generationens kärnkraftsreaktorer. Motionärerna menar också att genomförandet av agendan behöver kopplas till ett nationellt förvaltarskap, där det som ärvts av tidigare generationer tas om hand, vilket inkluderar miljön och möjligheterna att kunna bo och verka i hela landet på ett tryggt och bra sätt. Motionärerna yrkar att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationellt förvaltarskap (yrkande 7).
I kommittémotion 2020/21:249 av Ulla Andersson m.fl. (V) anför motionärerna att riksdagen bör tillkännage för regeringen att den ska återkomma till riksdagen med en feministisk analys av genomförandet av Agenda 2030 (yrkande 8). Motionärerna yrkar även att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i fråga om skuldsanering och behovet av att motverka skatte- och kapitalflykt (yrkande 9). Motionärerna vill även se krafttag för att säkerställa att företag respekterar mänskliga rättigheter och bidrar till hållbar utveckling. Motionärerna yrkar att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på lagstiftning för att företag ska genomföra s.k. human rights due diligence, dvs. att företagen ska analysera riskerna för och förhindra att företagens verksamheter har en negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna (yrkande 10). Dessutom bör ett klimat- och miljöperspektiv läggas på de förslag som regeringen arbetar fram.
I kommittémotion 2020/21:347 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkar motionärerna att riksdagen ska tillkännage för regeringen att Sveriges nationella klimatmål inte får uppnås genom att utsläppen av växthusgaser ökar utanför Sveriges gränser (yrkande 2). I samma motion yrkar motionärerna att regeringen ska identifiera och höja den nationella ambitionsnivån inom de områden där Sverige ligger långt ifrån att nå målen (yrkande 3). Vidare yrkar motionärerna att riksdagen ska ställa sig bakom det som anförs i motionen om att det traditionella utvecklingsbiståndet efter Agenda 2030:s genomförande ska kunna avvecklas (yrkande 4).
I kommittémotion 2020/21:3263 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 7 anför motionärerna att riksdagen bör ställa sig bakom att Sverige ska ha som ambition att vara världsledande i mål 5 i Agenda 2030 om kvinnors fulla delaktighet i beslutsfattande på alla områden.
Förutsättningar för att integrera Agenda 2030
I kommittémotion 2020/21:249 av Ulla Andersson m.fl. (V) anför motionärerna i yrkande 3 att regeringen bör tillsätta en politiskt sammansatt kommitté med uppdrag att t.o.m. 2030 kontinuerligt ta fram underlag till regeringen för genomförandet av Agenda 2030. Vidare framför motionärerna att länsstyrelserna har en viktig roll i det lokala och regionala genomförandet av Agenda 2030 tillsammans med kommuner, regioner och andra aktörer i samhället. Motionärerna anför i yrkande 4 att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur länsstyrelsernas roll i arbetet med Agenda 2030 kan förtydligas, liksom hur samarbetet med kommuner och regioner kan förtydligas när det gäller genomförandet av agendan (yrkande 5). Vidare framhåller motionärerna att det bör skapas ett återkommande forum för samverkan och dialog. I yrkande 6 anför motionärerna att riksdagen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur ett nationellt Agenda 2030-forum kan genomföras. Dessutom yrkar motionärerna att regeringen även bör återkomma till riksdagen med förslag på hur ett uppdrag till länsstyrelserna om att arrangera regionala Agenda 2030-forum för olika sektorer och aktörer på lokal och regional nivå kan genomföras (yrkande 7). Motionärerna framhåller också att en prioritering från regeringen skulle göra det lättare för myndigheter, länsstyrelser, kommuner och regioner att uttolka hur de konkret ska arbeta med genomförandet av Agenda 2030. Motionärerna yrkar att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på en handlingsplan för genomförandet av Agenda 2030 och de mest prioriterade åtgärderna (yrkande 11).
I kommittémotion 2020/21:347 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) framför
motionärerna att företagens roll är avgörande för förmågan att genomföra Agenda 2030. I yrkande 1 föreslår motionärerna att riksdagen ska ställa sig bakom det som anförs i motionen om näringslivets centrala roll i genomförandet av agendan och betydelsen av en politik som främjar tillväxt för att målen i agendan ska uppnås.
Yttranden från andra utskott
Utrikesutskottet
Utrikesutskottet lämnar i sitt yttrande 2020/21:UU2y synpunkter på det övergripande mål som regeringen föreslår för Sveriges genomförande av Agenda 2030, hur detta mål förhåller sig till det befintliga målet för politiken för global utveckling (PGU) och hur regeringen bedömer att målet för Agenda 2030-arbetet ska följas upp och redovisas för riksdagen. Utskottet lämnar också synpunkter på Sveriges internationella arbete för att uppnå Agenda 2030-målen globalt och hur detta arbete förhåller sig till det nationella genomförandet. Yttrandet begränsas till dessa delar av propositionen samt motsvarande delar i motionerna.
Utskottet gör bedömningen att det föreslagna målet tydliggör och förankrar det svenska genomförandet av Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling. Det föreslagna målet främjar och synliggör även vikten av samordning och samstämmighet mellan samtliga politikområden, såväl globalt som nationellt. Utskottet gör även bedömningen att det föreslagna målet är en naturlig utveck-ling av PGU. Utskottet föreslår att finansutskottet tillstyrker propositionen.
Utrikesutskottet har övervägt om kammaren vid ett godkännande av det nya målet bör tydliggöra att det gällande målet för PGU samtidigt ska upphöra att gälla. Utskottet vill dock avvakta erfarenheterna från regeringens uppföljning av det nya målet för genomförandet av Agenda 2030, i vilken regeringen avser att integrera resultatredovisningen för PGU.
Miljö- och jordbruksutskottet
Miljö- och jordbruksutskottet har i yttrande 2020/21:MJU5y lämnat synpunkter på propositionen och de delar av motionerna som berör utskottets beredningsområde.
Utskottet föreslår att finansutskottet tillstyrker propositionen i dessa delar och avstyrker motionsyrkandena.
Tidigare behandling
Utskottet behandlar Agenda 2030 i samband med beredningen av budgetpropositionen. Vid behandlingen av budgetpropositionen för 2020 (utg. omr. 2) konstaterade utskottet att regeringen avsåg att under 2020 återkomma till riksdagen med en samlad inriktning för att genomföra och följa upp Agenda 2030. Utskottet ville inte föregripa regeringens arbete och avstyrkte i betänkande 2019/20:FiU2 de då aktuella motionsyrkandena. Flera av motionsyrkandena var likalydande med de yrkanden som anförts med anledning av propositionen om Sveriges genomförande av Agenda 2030.
Kompletterande information
I budgetpropositionen för 2021 (utg. omr. 2) redovisar regeringen arbetet för att genomföra Agenda 2030 nationellt. Regeringen framför bl.a. att den nu aktuella propositionen om Sveriges genomförande av Agenda 2030 kommer att vara en utgångspunkt för det fortsatta arbetet, både nationellt och internationellt. Regeringen bedömer att det bland samhällets aktörer finns ett stort och ökande intresse och engagemang för arbetet med Agenda 2030 och de globala målen. Samtidigt framhåller regeringen att det är viktigt att samarbetet och partnerskap mellan olika aktörer i samhället ökar för att skapa handlingskraft och uppnå en hållbar utvecklig. Vidare konstaterar regeringen att det av SCB:s rapport Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige – Statistisk lägesbild 2019 framgår att Sverige alltjämt har flera utmaningar att hantera.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar regeringens förslag om ett övergripande riksdagsbundet mål. Liksom regeringen anser utskottet att det föreslagna målet tydliggör och förankrar det svenska genomförandet av Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling. Det föreslagna målet främjar och synliggör även vikten av samordning och samstämmighet mellan samtliga politikområden, såväl globalt som nationellt.
Utskottet kan i likhet med regeringen konstatera att målsättningarna med PGU i stort överensstämmer med Agenda 2030 och att PGU är ett centralt verktyg för Sveriges bidrag till att genomföra agendan globalt. Utskottet delar regeringens uppfattning att ett förnyat riksdagsbundet mål för en samstämmig politik för hållbar utveckling i enlighet med Agenda 2030 är en naturlig utveckling av PGU.
Utskottet tillstyrker propositionen och föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om mål för Sveriges genomförande av Agenda 2030.
I motionsyrkandena framhåller motionärerna bl.a. att regeringen behöver identifiera och höja den nationella ambitionsnivån där Sverige ligger långt ifrån att nå målen, att det svenska genomförandet av Agenda 2030 ska ske utifrån en svensk kontext och att det internationella ramverket behöver stärkas för att bl.a. bekämpa kapital- och skatteflykt. Vidare yrkar motionärerna att Sveriges arbete för att genomföra agendan ska stärkas genom ett förtydligande av länsstyrelsernas, regionernas och kommunernas roll i arbetet. Ett par motioner tar även upp näringslivets och företagens roll i genomförandet av Agenda 2030.
Utrikesutskottet och miljö- och jordbruksutskottet avstyrker motionerna i de delar som berör respektive beredningsområde. Finansutskottet finner inte heller anledning att i det här sammanhanget rikta tillkännagivanden till regeringen i dessa delar och avstyrker härmed motionsyrkandena.
Uppföljning av Sveriges genomförande av Agenda 2030
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska redovisa arbetet med Sveriges genomförande av Agenda 2030 vartannat år i en skrivelse till riksdagen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen två motionsyrkanden, bifaller delvis ett motionsyrkande och avslår övriga motionsyrkanden.
Jämför reservation 6 (SD) och 7 (KD).
Propositionen
Agenda 2030 tydliggör att det bör följas upp hur genomförandet går på global, regional och nationell nivå samt betonar att medlemsländerna har det huvudsakliga ansvaret för uppföljning och utvärdering.
Uppföljningen av ett riksdagsbundet mål
Ett mål för genomförandet av Agenda 2030 som är beslutat av riksdagen visar enligt regeringen Sveriges åtagande på ett tydligt sätt och lägger grunden för en systematisk uppföljning av genomförandet. Uppföljning och utvärdering är nödvändigt för att följa genomförandet och säkra måluppfyllelsen.
Budgetlagen (2011:203) ställer särskilda krav på återrapportering i budgetpropositionen för riksdagsbundna mål. Av budgetlagen framgår att regeringen ska lämna en redovisning i budgetpropositionen av de resultat som uppnåtts i verksamheten i förhållande till mål som har beslutats av riksdagen (10 kap. 3 §).
Som redovisats ovan motsvarar de befintliga riksdagsbundna målen inom respektive utgiftsområde i hög utsträckning delmålen i Agenda 2030. De riksdagsbundna målen inom respektive utgiftsområde som årligen redovisas i budgetpropositionen är viktiga i uppföljningsarbetet och bidrar till att förtydliga agendans mål och delmål i genomförandearbetet, men den redovisningen blir med nödvändighet uppdelad. Regeringen gör därför bedömningen att en samlad uppföljning av det föreslagna målet för genomförandet av Agenda 2030 är central.
För att ge riksdagen en överblickbar och samlad redovisning av genomförandet av agendan anser regeringen att den minst en gång per mandatperiod bör lämna en samlad och fördjupad redovisning till riksdagen i en bilaga till budgetpropositionen. Bilagan bör innehålla en nulägesanalys, en analys av samstämmighet och en samlad redovisning av regeringens arbete med Agenda 2030, inklusive en redovisning av den förflyttning som Sverige har gjort mot målet.
Regeringen föreslår att den särskilda resultatredovisning av Sveriges politik för global utveckling (PGU) som har gjorts till riksdagen vartannat år integreras i och ersätts av redovisningen för Agenda 2030.
Ett riksdagsbundet mål och regeringens återrapportering ger även grund för riksdagens granskningsmyndighet Riksrevisionen att utvärdera det svenska genomförandearbetet i förhållande till uppsatta mål.
Statistiskt baserad analys av Agenda 2030 för uppföljning
Statistiska centralbyrån (SCB) har i uppdrag att ansvara för statistikbaserad analys av Sveriges genomförande av Agenda 2030. Regeringen gav 2017 SCB i uppdrag att analysera hur Sverige i dåvarande läge, baserat på tillgängliga data och resultat, levde upp till mål och delmål i Agenda 2030, vilket kan utgöra en utgångspunkt när utvecklingen under åren framöver ska beskrivas.
Regeringen gav 2018 SCB i uppdrag att samordna utvecklingen, produktionen och tillgängliggörandet av statistik för uppföljningen av Sveriges genomförande av Agenda 2030 (Fi2018/02412/SFÖ och M2020/00628/Kl). Tre delrapporter har lämnats, och uppdraget ska slutredovisas i oktober 2021. SCB ska då även lämna förslag på hur den samordnade statistiska uppföljningen av Agenda 2030 ska organiseras efter att SCB:s uppdrag är slutfört fram t.o.m. 2030.
Regeringen framhåller att den statistiska uppföljningen av Agenda 2030 ger en övergripande bild av Sveriges genomförande av agendan. Denna uppföljning ska komplettera de särskilda uppföljningar som görs inom enskilda utgiftsområden och som utgår från nationella mål och uppföljningssystem. SCB:s uppföljning av Agenda 2030 avser inte att ersätta de särskilda uppföljningarna utan att sammanföra aspekter av dessa, särskilt där utgiftsområdena påverkar varandra. Enligt regeringen kan uppföljningen av agendan på så sätt även bli ett verktyg för att uppmärksamma frågor där myndigheter i ännu högre grad behöver arbeta sektorsövergripande för att driva utvecklingen i en mer hållbar riktning. Genom detta möjliggörs en resultatbaserad ansats som också gör det möjligt att följa hur resultat utvecklas över tid.
Sveriges bidrag till den globala uppföljningen av Agenda 2030
Ländernas genomförande av agendan ska rapporteras till FN, vilket sker på två olika sätt. Det ena är den statistiska uppföljningen genom globala indikatorer beslutade av FN. Den andra formen av rapportering är den frivilliga nationella granskning som länder gör, som redovisas vid FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF).
Inför högnivåforumet 2017 presenterades den första rapporten från den svenska regeringen om genomförandet av Agenda 2030. Rapporten togs fram i en bred konsultationsprocess med underlag och bidrag från ett stort antal samhällsaktörer i olika referensgrupper.
Regeringen anser att det är lämpligt att göra en nationell rapportering vid högnivåforumet en gång per mandatperiod.
Motionerna
Uppföljning av Sveriges genomförande av Agenda 2030
I kommittémotion 2929/21:249 av Ulla Andersson m.fl. (V) anför motionärerna att riksdagen ska tillkännage för regeringen att en skrivelse med en uppföljning av Sveriges arbete med Agenda 2030 bör lämnas till riksdagen vartannat år (yrkande 1). Dessutom framhåller motionärerna att Sveriges ambition bör vara högre än att lämna en nationell rapport till FN:s högnivåforum endast en gång per mandatperiod. En redovisning av Sveriges resultat bör göras vartannat år för FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling (yrkande 2).
I kommittémotion 2020/21:347 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkar motionärerna att riksdagen ska tillkännage för regeringen att en resultatredovisning av genomförandet av Agenda 2030 behöver göras i en resultatskrivelse till riksdagen två gånger per mandatperiod eftersom en god resultatuppföljning är av stor betydelse för genomförandet av agendan (yrkande 5).
I kommittémotion 2020/21:357 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkar motionärerna att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tydliggöra hur de delar av Sveriges politik för global utveckling (PGU) som inte omfattas av det nya målet för Agenda 2030 ska följas upp.
I kommittémotion 2020/21:680 yrkar Markus Wiechel m.fl. (SD) att riksdagen ska ställa sig bakom det som anförs i motionen om en återkommande internationell extern utvärdering av Sveriges politik för global utveckling för att se över det svenska arbetet med Agenda 2030.
Vidare anför Markus Wiechel m.fl. (SD) i kommittémotion 2020/21:692 yrkande 5 att även Sveriges arbete med Agenda 2030 återkommande bör utvärderas.
Utrikesutskottets yttrande
Utrikesutskottets sammanvägda uppfattning är att den redovisning som regeringen förordar, dvs. genom en bilaga till budgetpropositionen en gång per valperiod, inte är tillräcklig för att riksdagen ska kunna följa genomförandet och säkra måluppfyllelsen i alla delar av arbetet med Agenda 2030. Regeringen bör enligt utskottet lämna en redovisning av detta i en skrivelse till riksdagen vartannat år.
Förutom de aspekter som regeringen i propositionen ser framför sig att redovisningen ska belysa vill utskottet understryka vikten av att redovisningen också möjliggör en adekvat uppföljning av Sveriges bidrag till det globala genomförandet av Agenda 2030 utifrån målen för PGU och utvecklings-samarbetet genom det internationella biståndet. Utskottet anser att redovisningen bör utgå från verksamhetsspecifika och uppföljningsbara mål kopplade till resultatindikatorer. Vidare anför utskottet att det är centralt att regeringen lyfter fram identifierade målkonflikter och hur den avser att hantera dessa.
Utrikesutskottet noterar att regeringen avser att vara aktiv i den internationella uppföljningen av Agenda 2030 genom att bl.a. delta i den frivilliga nationella granskningen vid högnivåforumet en gång varje valperiod. Utskottet anser att regeringens bedömning i detta avseende är balanserad.
Utrikesutskottet föreslår att finansutskottet tillstyrker motionerna 2020/21:249 (V) yrkande 1 och 2020/21:347 (M) yrkande 5 samt delvis 2020/21:357 (KD) och avstyrker motion 2020/21:249 (V) yrkande 2.
Utskottets ställningstagande
Som regeringen beskriver redovisas av uppfyllelsen av de riksdagsbundna målen varje år i budgetpropositionen. Uppfyllelsen redovisas för varje ut-giftsområde och behandlas på så sätt av det utskott som tidigare berett de mål som riksdagen har beslutat om. Samtidigt innebär samstämmighetspolitiken att ställningstaganden i samtliga utgiftsområden ska verka för, eller åtminstone inte verka mot, en hållbar utveckling. I det ingår att identifiera, synliggöra och hantera målkonflikter mellan politikområden men också att identifiera områden där politiken har potential att skapa synergier och samstämmighet mellan politikområden. För detta är en överblickbar, samlad och fördjupad redovisning avgörande, vilket regeringen också påpekar i propositionen.
Regeringen avser att ge en sådan samlad och fördjupad redovisning av det nya målet i en särskild bilaga i budgetpropositionen minst en gång varje valperiod. Den särskilda resultatredovisning av PGU som görs till riksdagen vartannat år föreslås integreras i och ersättas av redovisningen för Agenda 2030.
Utskottet delar utrikesutskottets bedömning att en redovisning i en särskild bilaga i budgetpropositionen kan innebära att förutsättningarna för uppföljning försämras och att redovisningen skulle ske alltför sällan. Det finns även en risk för att den öppenhet och tillgänglighet som en särskild resultatskrivelse till riksdagen innebär skulle gå förlorad.
Utskottets bedömning är att regeringen ska lämna en redovisning av genomförandet och måluppfyllelsen i arbetet med Agenda 2030 i en skrivelse till riksdagen vartannat år. I likhet med utrikesutskottet föreslår utskottet att riksdagen lämnar ett tillkännagivande till regeringen om detta. Utskottet föreslår därmed att riksdagen bifaller motionerna 2020/21:249 (V) yrkande 1 och 2020/21:347 (M) yrkande 5 och delvis bifaller motion 2020/21:357 (KD).
Utskottet gör samtidigt bedömningen att den beskrivna redovisningen enligt ovan ger riksdagen ett adekvat och tillräckligt underlag och avstyrker motionerna 2020/21:680 och 2020/21:692 av Markus Wiechel m.fl. (SD).
När det gäller den internationella uppföljningen konstaterar utskottet i likhet med utrikesutskottet att regeringen avser att vara aktiv i den internationella uppföljningen, bl.a. genom att delta i den frivilliga nationella granskningen vid FN:s politiska högnivåforum en gång varje valperiod. Utskottet gör bedömningen att regeringens ambitionsnivå är väl avvägd och föreslår att motion 2020/21:249 (V) yrkande 2 avstyrks.
|
1. |
av Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Jan Ericson (M) och Mattias Karlsson i Luleå (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Ett övergripande mål för Sveriges genomförande av Agenda 2030
=utskottet
Ett mål för Agenda 2030 och en samstämmig politik
=utskottet
De riksdagsbundna målen och genomförandet av Agenda 2030
=utskottet
Genomförandet av Agenda 2030 utifrån svenska utgångspunkter
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:347 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 2–4 och
avslår motionerna
2020/21:171 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 3–7,
2020/21:249 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkandena 8–10 och
2020/21:3263 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 7.
Förutsättningar för att integrera Agenda 2030
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:347 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 1 och
avslår motion
2020/21:249 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkandena 3–7 och 11.
Ställningstagande
Vi vill se en tydligare roll för företagande och innovation i arbetet med agendans globala genomförande. Agenda 2030 tydliggör tillväxtens centrala betydelse för att nå de 17 globala målen om att bekämpa fattigdom och hunger, att säkerställa en god utbildning för alla liksom att bekämpa klimat-förändringarna. I det sammanhanget är företagens roll avgörande, och vi vill betona näringslivets centrala betydelse för att uppnå målen.
Klimatfrågan är till sin natur gränsöverskridande, och det svenska klimatmålet är förankrat i ett globalt perspektiv. För att svensk klimatpolitik ska göra skillnad och för att målen i Agenda 2030 ska nås är det helt centralt att Sveriges nationella klimatmål inte uppnås genom att utsläppen av växthusgaser ökar utanför Sveriges gränser.
Vi anser att det är angeläget att identifiera de mål som Sverige ligger långt ifrån och höja den nationella ambitionsnivån för dem. Av särskild vikt är mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen, sammankopplat med grundläggande frågor om samhällskontraktet och medborgarnas tillit till institutioner och statsförvaltning.
En central del i Sveriges genomförande av Agenda 2030 är även bistånds- och utvecklingspolitiken. Åtgärder för att främja ekonomisk tillväxt, internationell handel och ett förbättrat företagsklimat är helt avgörande för att nå både målen för biståndspolitiken och målen för Agenda 2030. Det är inte bistånd som driver utvecklingen framåt, utan det traditionella utvecklingsbiståndet måste präglas av hjälp till självhjälp. Vi anser att Sveriges riksdag bör ställa sig bakom målet att det traditionella utvecklingsbiståndet ska kunna avvecklas när Agenda 2030 är genomförd.
Detta ska dock inte förväxlas med ett svenskt engagemang i internationellt samarbete och en beredskap att tillhandahålla humanitärt katastrofbistånd, vilket kommer att vara viktigt även i framtiden.
|
2. |
av Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD) och Charlotte Quensel (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Ett övergripande mål för Sveriges genomförande av Agenda 2030
=utskottet
Ett mål för Agenda 2030 och en samstämmig politik
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:171 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 1 och
avslår motion
2020/21:249 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkande 12.
De riksdagsbundna målen och genomförandet av Agenda 2030
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:171 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 2 och 8.
Genomförandet av Agenda 2030 utifrån svenska utgångspunkter
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:171 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 3–7 och
avslår motionerna
2020/21:249 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkandena 8–10,
2020/21:347 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 2–4 och
2020/21:3263 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 7.
Förutsättningar för att integrera Agenda 2030
=utskottet
Ställningstagande
Agenda 2030 är ett övergripande vägledande dokument som kan utgöra ett positivt instrument vid integrering relaterad till svenska förhållanden, behov och möjligheter. Förslaget till mål för genomförandet av agendan är emellertid generellt och tolkningsbart, och vi anser att det behöver definieras. Det saknas specificering av vad som avses utifrån en svensk kontext, hur effektivitet, målstyrning och nytta ska uppnås samt koppling till näringslivet.
Genomförandet av Agenda 2030 ska utgå från varje lands nationella förutsättningar. Vi anser att det därför bör tydliggöras att Sveriges genomförande av agendan ska ske utifrån Sveriges nationella förutsättning samt gagna såväl nationen som regioner och kommuner. Vi anser att målet dessutom behöver kompletteras med en specificering av nytta och målstyrning samt mätbara effekter inom respektive målområde.
Välfärden i Sverige ska vara en signatur för landet, och vi vill ha ett Välfärdssverige där tryggheten genomsyrar landet. Samtliga 17 mål i agendan är relaterade till välfärd, och flertalet mål är direkt beroende av en fungerande välfärd för att kunna genomföras. Välfärd byggs till stor del upp genom näringslivets verksamhet, och vi anser att genomförandet behöver relateras till näringslivsaspekter för tillväxt och möjligheten att bedriva verksamhet i hela Sverige.
Sverige ska verka för hållbar utveckling men den ledande rollen internationellt får inte gå före att lösa de nationella problemen. Det finns en rad problem i Sverige, som dessutom har förvärrats, och vi anser att resurser i första hand behöver läggas på nödvändiga satsningar i Sverige.
Vi delar regeringens syn att miljö- och klimatrelaterade områden är viktiga. Vi anser att det därför behövs en hållbar miljöpolitik som är kopplad till konstruktiva, realistiska och kostnadseffektiva satsningar. Sverige behöver exempelvis satsa på säker och effektiv kärnkraft genom forskning och utveckling av fjärde generationens kärnkraftsreaktorer. Internationella åtgärder måste sättas in och nationer där utsläppen är som störst ta sitt ansvar framför exempelvis höjda fordons- och drivmedelsskatter i Sverige.
Vi anser att genomförandet av agendan även behöver kopplas till ett nationellt förvaltarskap, där det vi ärvt av tidigare generationer tas om hand. Det inkluderar att ta hand om miljön och möjligheterna att bo och verka i hela landet på ett tryggt och bra sätt.
Utgångspunkten för genomförandet av Agenda 2030 är enligt proposi-tionen redan existerande riksdagsbundna mål. Vi Sverigedemokrater har inte bifallit samtliga riksdagsärenden som resulterat i de riksdagsbundna målen, och av den anledningen anser vi att genomförandet av agendan i stället ska ske genom en anpassning av målen till en svensk kontext där kommuners, regioners och nationens behov sätts i första rummet.
|
3. |
av Rickard Nordin (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Ett övergripande mål för Sveriges genomförande av Agenda 2030
=utskottet
Ett mål för Agenda 2030 och en samstämmig politik
=utskottet
De riksdagsbundna målen och genomförandet av Agenda 2030
=utskottet
Genomförandet av Agenda 2030 utifrån svenska utgångspunkter
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:347 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 2 och
avslår motionerna
2020/21:171 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 3–7,
2020/21:249 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkandena 8–10,
2020/21:347 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 3 och 4 samt
2020/21:3263 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 7.
Förutsättningar för att integrera Agenda 2030
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:347 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 1 och
avslår motion
2020/21:249 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkandena 3–7 och 11.
Ställningstagande
Jag vill se en tydligare roll för företagande och innovation i arbetet med agendans globala genomförande. Agenda 2030 tydliggör tillväxtens centrala betydelse för att nå de 17 globala målen om att bekämpa fattigdom och hunger, att säkerställa en god utbildning för alla liksom att bekämpa klimatföränd-ringarna. I det sammanhanget är företagens roll avgörande, och jag vill betona näringslivets centrala betydelse för att uppnå målen.
Klimatfrågan är till sin natur gränsöverskridande, och det svenska klimatmålet är förankrat i ett globalt perspektiv. För att svensk klimatpolitik ska göra skillnad, och för att målen i Agenda 2030 ska nås, är det helt centralt att Sveriges nationella klimatmål inte uppnås genom att utsläppen av växthusgaser ökar utanför Sveriges gränser.
|
4. |
av Ulla Andersson (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Ett övergripande mål för Sveriges genomförande av Agenda 2030
=utskottet
Ett mål för Agenda 2030 och en samstämmig politik
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:249 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkande 12 och
avslår motion
2020/21:171 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 1.
De riksdagsbundna målen och genomförandet av Agenda 2030
=utskottet
Genomförandet av Agenda 2030 utifrån svenska utgångspunkter
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:249 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkandena 8–10 och
avslår motionerna
2020/21:171 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 3–7,
2020/21:347 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 2–4 och
2020/21:3263 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 7.
Förutsättningar för att integrera Agenda 2030
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:249 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkandena 3–7 och 11 samt
avslår motion
2020/21:347 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 1.
Ställningstagande
Agenda 2030 ska föra oss framåt mot en global och hållbar utvecklingspolitik. Redan i dag arbetar Sverige nationellt för att nå målen i agendan men trots det går utvecklingen åt fel håll på en rad områden, den ekonomiska ojämlikheten ökar likaväl som klimatkrisen. Det behövs en större handlingskraft för att ta itu med den negativa utvecklingen.
Genomförandet av Agenda 2030 kräver att regeringen har förmåga att kontinuerligt analysera i vilken utsträckning arbetet bidrar till att uppnå agendan och utifrån detta besluta om nya åtgärder. Det behövs därför ett kontinuerligt underlag i form av uppföljning, utvärdering och förslag till åtgärder som driver arbetet framåt. En politiskt sammansatt kommitté bör tillsättas med uppdrag att t.o.m. 2030 kontinuerligt ta fram underlag för genomförandet av Agenda 2030.
Liksom regeringen beskriver i propositionen har länsstyrelserna en viktig roll i det lokala och regionala genomförandet av Agenda 2030. Jag anser att länsstyrelsernas roll i arbetet med Agenda 2030 därför bör förtydligas för att arbetet med Agenda 2030 ska främjas på regional och lokal nivå.
Även kommuner och regioner spelar en viktig roll för stora delar av de sakområden som målen för Agenda 2030 är knutna till. Många kommuner och regioner vill också få ett konkret stöd i hur de kan arbeta med Agenda 2030. Det bör tas fram förslag på hur samarbetet med kommuner och regioner kan förtydligas i arbetet med Agenda 2030.
Genomförandet och uppföljningen av Agenda 2030 förutsätter att alla sam-hällssektorer och aktörer samverkar och är engagerade i problem-formuleringar, lösningar, uppföljning och utvärdering. Genom att skapa öppna och återkommande forum för samverkan och dialog säkerställs ett komplett och gediget underlag för arbetet med att genomföra agendan. Regeringen bör ta fram ett förslag på hur ett nationellt Agenda 2030-forum kan genomföras.
Eftersom lokal- och regionalsamhället spelar en avgörande roll för stora delar av de sakområden som agendans mål är knutna till bör länsstyrelserna få i uppdrag att arrangera regionala Agenda 2030-forum.
Kvinnors rättigheter är en nyckel till utveckling. Trots detta saknas en feministisk analys i det svenska genomförandet av Agenda 2030. Det är avgörande att kvinnor i fattigare länder tillåts sätta dagordningen för arbetet med jämställdhet i utvecklingspolitiken, men det är samtidigt avgörande att Sverige verkar för att kvinnor finns representerade och inkluderas i alla former av beslutsprocesser. Det behövs en feministisk analys i genomförandet av Agenda 2030 för att säkerställa en strukturell förändring i Sverige.
Det är viktigt att en aktiv biståndspolitik kombineras med t.ex. skuldavskrivningar och åtgärder mot skatte- och kapitalflykt. Näringslivets viktiga roll i att betala skatt i utvecklingsländer bör därför tydliggöras liksom vikten av att Sverige i EU och OECD arbetar för bättre internationella regler mot multinationella företags skatteflykt vid genomförandet av Agenda 2030. Regeringen bör ta fram förslag om skuldsanering samt förslag på åtgärder för att motverka skatte- och kapitalflykt.
Även företagens ansvar för mänskliga rättigheter, miljö och klimat måste stärkas, och det krävs kraftigare tag för att säkerställa att företag respekterar mänskliga rättigheter och bidrar till en hållbar utveckling. Det bör tas fram förslag på lagstiftning för att företag ska genomföra s.k. rights due diligence dvs. en analys av riskerna för att en verksamhet har en negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna. För att tydliggöra företagens miljö- och klimatansvar bör även ett klimat- och miljöperspektiv läggas på de förslag regeringen tar fram.
Regeringen bör ta initiativ till en politisk styrning i arbetet med att genomföra Agenda 2030. Den politiska styrningen bör ske i form av en handlingsplan eller färdplan som de offentliga aktörerna kan utgå från i sitt fortsatta arbete. Planen bör hållas på en strategisk nivå och innehålla de mest prioriterade åtgärderna utifrån en analys av var de största utmaningarna finns.
Samstämmighet för hållbar utveckling är en förutsättning för ett nationellt genomförande av Agenda 2030. En samstämmig politik handlar om att politik inom flera områden samverkar, och det är därför avgörande att målkonflikter med negativ påverkan på genomförandet av Agenda 2030 synliggörs. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en samstämmig politik för hållbar utveckling nationellt där målkonflikter med negativ påverkan på genomförandet av Agenda 2030 synliggörs i syfte att de ska kunna förhindras.
|
5. |
av Mats Persson (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Ett övergripande mål för Sveriges genomförande av Agenda 2030
=utskottet
Ett mål för Agenda 2030 och en samstämmig politik
=utskottet
De riksdagsbundna målen och genomförandet av Agenda 2030
=utskottet
Genomförandet av Agenda 2030 utifrån svenska utgångspunkter
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3263 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 7 och
avslår motionerna
2020/21:171 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 3–7,
2020/21:249 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkandena 8–10 och
2020/21:347 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 2–4.
Förutsättningar för att integrera Agenda 2030
=utskottet
Ställningstagande
Demokrati och jämställdhet är oskiljbara, och jag anser att Sverige bör ha ambitionen att vara världsledande i mål 5 i Agenda 2030 om kvinnors fulla delaktighet i beslutsfattande på alla områden. Sverige bör t.ex. ta initiativ till en FN-resolution med fokus på kvinnors möjligheter att få politisk makt i konstitutionsbyggande och demokratiseringsprocesser, samt kvinnorepresen-tation i såväl nationella parlament och regeringar som lokala politiska församlingar.
|
6. |
Uppföljning av Sveriges genomförande av Agenda 2030, punkt 2 (SD) |
av Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD) och Charlotte Quensel (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:249 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkande 1,
2020/21:347 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 5,
2020/21:680 av Markus Wiechel m.fl. (SD) och
2020/21:692 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 5,
bifaller delvis motion
2020/21:357 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) och
avslår motion
2020/21:249 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkande 2.
Ställningstagande
Agenda 2030 skiljer sig från tidigare millenniemål som är kopplade till fattigdomsbekämpning bl.a. genom att agendan inte bara vänder sig till utvecklingsländer utan till alla länder i hela världen. Det är ett gemensamt ansvar att uppnå målen både genom nationellt och internationellt arbete. Vi anser att Sveriges arbete med Agenda 2030 återkommande bör utvärderas av en extern, internationell part. Utvärderingen bör även innefatta jämförelser med hur arbetet fortskrider i andra jämförbara länder.
|
7. |
Uppföljning av Sveriges genomförande av Agenda 2030, punkt 2 (KD) |
av Jakob Forssmed (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:249 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkande 1,
2020/21:347 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 5 och
2020/21:357 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) samt
avslår motionerna
2020/21:249 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkande 2,
2020/21:680 av Markus Wiechel m.fl. (SD) och
2020/21:692 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 5.
Ställningstagande
Jag anser att arbetet med att genomföra Agenda 2030 för en hållbar utveckling – ekonomiskt, socialt och miljömässigt – är av största vikt och välkomnar intentionen att ta arbetet med att genomföra agendan vidare. Jag ser inga större problem med att det nya målet för Agenda 2030 ersätter nuvarande mål för PGU när det gäller samstämmigheten. Det skapas emellertid en osäkerhet kring hur mål och inriktningen för utvecklingssamarbetet kommer att följas upp i framtiden, eftersom det föreslagna målet endast delvis ersätter nuvarande PGU-mål. Ett effektivt och ändamålsenligt bistånd som kommer den mest behövande till del bygger på möjligheten att följa upp och utvärdera politikens genomförande. Jag anser att det därför bör förtydligas och redovisas hur de delar av PGU som inte omfattas av målet för Agenda 2030 ska redovisas.
Jag anser dessutom att det nya målet för Agenda 2030 ska följas upp minst vartannat år för att inte antalet redovisningstillfällen ska riskera att halveras.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2019/20:188 Sveriges genomförande av Agenda 2030:
Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om mål för Sveriges genomförande av Agenda 2030 (avsnitt 4).
2020/21:171 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges genomförande av Agenda 2030 ska utgå från den svenska kontexten när det gäller förhållanden, behov och möjligheter och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att specificering ska göras av nytta och målstyrning och hur mätbar effekt uppnås av genomförandet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomförandet ska gagna nationen Sverige såväl som landets regioner och kommuner och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomförandet ska relateras till goda näringslivsförutsättningar för tillväxt och företagande, vilket möjliggör välfärd, och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges genomförande samt den ledande rollen internationellt inte får gå före att lösa de nationella problemen i Sverige utifrån svensk kontext och svenska förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om säker och hållbar klimat- och miljöpolitik genom att exempelvis satsa på fjärde generationens kärnkraftsreaktorer och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationellt förvaltarskap och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de redan existerande riksdagsbundna målen inte i sin helhet ska användas som utgångspunkt för genomförandet och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:249 av Ulla Andersson m.fl. (V):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen vartannat år med en skrivelse för att följa upp Sveriges arbete med Agenda 2030 och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör redovisa Sveriges resultat till FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling vartannat år och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en politiskt sammansatt kommitté med uppdrag att t.o.m. 2030 kontinuerligt ta fram underlag till regeringen i form av uppföljning, utvärdering och förslag till åtgärder för att genomförandet av Agenda 2030 ska drivas framåt och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur länsstyrelsernas roll i arbetet med Agenda 2030 kan förtydligas och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur samarbetet med kommuner och regioner i arbetet med Agenda 2030 kan förtydligas och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur ett nationellt Agenda 2030-forum kan genomföras och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur ett uppdrag till länsstyrelserna att arrangera regionala Agenda 2030-forum för olika sektorer och aktörer på lokal och regional nivå kan genomföras och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en feministisk analys av genomförandet av Agenda 2030 för att säkerställa en strukturell förändring i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i fråga om skuldhantering och behovet av att motverka skatte- och kapitalflykt och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på lagstiftning för att företag ska genomföra s.k. human rights due diligence och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på politisk styrning framåt i form av en handlingsplan för genomförandet av Agenda 2030 med de mest prioriterade åtgärderna och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en samstämmig politik för hållbar utveckling nationellt där målkonflikter med negativ påverkan på genomförandet av Agenda 2030 synliggörs i syfte att kunna förhindra dem och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:347 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringslivets centrala roll i genomförandet av Agenda 2030 och betydelsen av en politik som främjar tillväxt för att målen i agendan ska uppnås och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nationella åtgärder som syftar till utsläppsminskningar i Sverige inte får medföra ökade utsläpp utanför Sveriges gränser och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver identifiera och höja den nationella ambitionsnivån där Sverige ligger långt ifrån att nå målen, exempelvis mål 16.1 om minskat våld, och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om målsättningen att det traditionella utvecklingsbiståndet efter Agenda 2030:s genomförande ska kunna avvecklas och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver resultatredovisa Agenda 2030:s genomförande i en resultatskrivelse två gånger per mandatperiod och inte som föreslås i propositionen en gång per mandatperiod och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:357 av Jakob Forssmed m.fl. (KD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tydliggöra hur de delar av Sveriges politik för global utveckling (PGU) som inte omfattas av det nya målet för Agenda 2030 ska följas upp och tillkännager detta för regeringen.
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
2020/21:680 av Markus Wiechel m.fl. (SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en återkommande internationell extern utvärdering av Sveriges politik för global utveckling för att se över det svenska arbetet med Agenda 2030 och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:692 av Markus Wiechel m.fl. (SD):
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en återkommande utvärdering av Sveriges arbete med Agenda 2030 och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:3263 av Fredrik Malm m.fl. (L):
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha som ambition att vara världsledande i mål 5 i Agenda 2030 om kvinnors fulla delaktighet i beslutsfattande på alla områden och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Utrikesutskottets yttrande 2020/21:UU2y
Bilaga 3
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2020/21:MJU5y
