|
|
Statlig förvaltning
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkanden i motioner om den statliga förvaltningen exempelvis inom områdena den statliga myndighetsstrukturen, digitalisering och it inom den statliga förvaltningen samt staten som arbetsgivare. Motionsyrkandena avslås bl.a. med hänvisning till pågående beredningsarbete och utgångspunkten för den statliga förvaltningspolitiken som innebär att myndigheterna i stor utsträckning själva avgör hur verksamheten ska organiseras.
I betänkandet finns nio reservationer (M, SD, C, V, KD, L).
Behandlade förslag
Ett fyrtiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Den statliga myndighetsstrukturen
Digitalisering och it i den statliga förvaltningen
Statliga myndigheters kostnader
Föreningslivets möjlighet att använda försvarsmark
Försäljning av Akademiska Hus AB
Samordnade utbetalningar från välfärdssystemen
Kostnader för yrkeslegitimationer
1.Den statliga myndighetsstrukturen, punkt 1 (M)
2.Den statliga myndighetsstrukturen, punkt 1 (SD)
3.Digitalisering och it i den statliga förvaltningen, punkt 2 (M)
4.Digitalisering och it i den statliga förvaltningen, punkt 2 (C)
5.Statliga myndigheters kostnader, punkt 3 (C)
6.Statliga myndigheters kostnader, punkt 3 (V)
7.Staten som arbetsgivare, punkt 4 (V)
8.Staten som arbetsgivare, punkt 4 (KD)
9.Samordnade utbetalningar från välfärdssystemen, punkt 8 (L)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motion från allmänna motionstiden 2019/20
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Den statliga myndighetsstrukturen |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:521 av Josef Fransson (SD),
2020/21:682 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 2,
2020/21:944 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2020/21:1043 av Boriana Åberg (M),
2020/21:1099 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2020/21:1505 av Robert Hannah (L) yrkande 2,
2020/21:2314 av Boriana Åberg (M) och
2020/21:3476 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 1.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
|
2. |
Digitalisering och it i den statliga förvaltningen |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:3263 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 17 och 19,
2020/21:133 av Mattias Bäckström Johansson (SD),
2020/21:382 av Bo Broman (SD),
2020/21:1188 av Ann-Sofie Lifvenhage och Lotta Finstorp (båda M),
2020/21:2815 av Lars Beckman (M),
2020/21:2921 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 5, 12, 16, 18, 27 och 32,
2020/21:3473 av Karin Enström m.fl. (M) yrkandena 2–5 och 7 samt
2020/21:3479 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkandena 1, 15 och 18.
Reservation 3 (M)
Reservation 4 (C)
|
3. |
Statliga myndigheters kostnader |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:967 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1099 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2020/21:2926 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 31 och
2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 9.
Reservation 5 (C)
Reservation 6 (V)
|
4. |
Staten som arbetsgivare |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:167 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 5,
2020/21:909 av Sultan Kayhan (S) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1406 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1714 av Lars Jilmstad (M),
2020/21:2812 av Lars Beckman (M) och
2020/21:3312 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 3.
Reservation 7 (V)
Reservation 8 (KD)
|
5. |
Statlig mark för bostäder |
Riksdagen avslår motion
2020/21:1060 av Lars Hjälmered (M) yrkande 2.
|
6. |
Föreningslivets möjlighet att använda försvarsmark |
Riksdagen avslår motion
2020/21:2280 av Sten Bergheden (M).
|
7. |
Försäljning av Akademiska Hus AB |
Riksdagen avslår motion
2020/21:2885 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 5.
|
8. |
Samordnade utbetalningar från välfärdssystemen |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:1944 av Boriana Åberg (M) och
2020/21:3272 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 23.
Reservation 9 (L)
|
9. |
Kostnader för yrkeslegitimationer |
Riksdagen avslår motion
2020/21:1851 av Paula Holmqvist m.fl. (S) yrkande 1.
Stockholm den 11 mars 2021
På finansutskottets vägnar
Åsa Westlund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åsa Westlund (S), Gunilla Carlsson (S), Edward Riedl (M), Oscar Sjöstedt (SD), Adnan Dibrani (S), Ulla Andersson (V), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Ingemar Nilsson (S), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M), Sofia Westergren (M) och Rickard Nordin (C).
I betänkandet behandlar utskottet 47 motionsyrkanden om statlig förvaltning från den allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21. Förslagen i motionerna rör bl.a. den statliga myndighetsstrukturen, digitalisering och it i den statliga förvaltningen, statliga myndigheters kostnader samt staten som arbetsgivare. En sammanställning över de behandlade förslagen finns i bilagan.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om den statliga myndighetsstrukturen med hänvisning till tidigare ställningstaganden om den ansvarsfördelning som gäller mellan riksdagen och regeringen inom ramen för den statliga förvaltningspolitiken.
Jämför reservation 1 (M) och 2 (SD).
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3476 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 1 efterfrågas en myndighetsreform med syftet att dels minska antalet myndigheter, dels öka deras effektivitet och fokus på kärnuppdraget. I kommittémotion 2020/21:682 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 2 menar motionärerna att myndigheter som är politiserade eller överflödiga eller vars uppdrag överlappar med andra effektivare myndigheters verksamhet bör avvecklas eller reformeras. Regeringen bör därför inventera de befintliga myndigheterna i syfte att göra förvaltningen mer effektiv. I motion 2020/21:521 av Josef Fransson (SD) föreslår motionären att det införs ett tak för andelen personal vid en myndighet som arbetar med uppgifter som inte har med kärnverksamheten att göra. I motionerna 2020/21:944 yrkande 2 och 2020/21:1099 yrkande 2, båda av Sten Bergheden (M), anförs att antalet myndigheter bör ses över och att myndigheternas arbete bör effektiviseras. Även i motion 2020/21:1043 av Boriana Åberg (M) anförs att antalet myndigheter bör ses över och deras arbete effektiviseras.
I motion 2020/21:2314 av Boriana Åberg (M) föreslås att myndigheter ges ett tidsbegränsat förordnande. Genom regelbundna granskningar av myndigheterna ökar insynen i deras arbete. Därigenom säkerställs att de pengar som avsätts för myndighetens arbete används säkert och korrekt.
I motion 2020/21:1505 av Robert Hannah (L) yrkande 2 anförs att förvaltningsmyndigheters placering enligt deras instruktioner innebär en begränsning av var ledande tjänster i en myndighet kan placeras.
Tidigare behandling
I förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2019/20:FiU25) avstyrktes flera motionsyrkanden om översyn och effektivisering av statliga myndigheter. I utskottets ställningstagande hänvisades dels till den ansvarsfördelning som finns mellan riksdagen och regeringen och som innebär att regeringen styr riket under ansvar inför riksdagen, dels till tidigare ställningstaganden i samband med behandling av motsvarande motionsyrkanden. Av ställningstagandena framgår att det är regeringen som lägger ned, ombildar och inrättar myndigheter i den utsträckning som den anser vara mest lämplig för olika verksamheter vid olika tillfällen. Vidare bygger den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning på att myndigheterna, inom ramen för de mål och uppgifter som riksdagen och regeringen beslutat om samt bestämmelserna i myndighetsförordningen, själva avgör hur verksamheten bäst organiseras för att tillgodose samhällets behov. Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut och avslog samtliga motionsyrkanden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet står fast vid sina tidigare ställningstaganden om innebörden av ansvarsfördelningen mellan riksdagen och regeringen och om den statliga förvaltningspolitiken. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår yrkanden om digitalisering och it i den statliga förvaltningen med hänvisning till att det är ett område där det pågår ett aktivt arbete för att förvaltningen ska kunna ta till vara de fördelar som digitaliseringen kan innebära.
Jämför reservation 3 (M) och 4 (C).
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:2921 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) anförs att de offentliga data som finns bör tillgängliggöras, så länge det inte riskerar enskildas integritet (yrkande 5), att utgångspunkten för offentliga data bör vara att de är öppna (yrkande 27) och att kod som betalas av det offentliga i högre utsträckning bör tillgängliggöras som öppen källkod (yrkande 32). Motionärerna menar också att staten bör ta en ledarroll i arbetet för standarder och skapandet av strukturerade data och applikationsprogrammeringsgränssnitt (application programming interface, API) i svensk offentlig sektor (yrkande 12). Motionärerna anför slutligen också att medborgare dels bör ha ägarskap över sina data i offentliga system och veta hur och när de har använts (yrkande 16), dels enbart bör behöva lämna specifik information en gång till det offentliga (yrkande 18). Likalydande förslag framför motionärerna även i kommittémotion 2019/20:3263 yrkandena 17 och 19.
I kommittémotion 2020/21:3473 av Karin Enström m.fl. (M) föreslås att ett standardiseringsarbete inleds kring dataformat och interoperabilitet för öppna data för att främja en ökad digitalisering, samverkan mellan myndigheter och bättre service till medborgare och företag (yrkande 2). Motionärerna anför också att en utredning bör se över möjligheten att skapa en kategori av allmänna handlingar som är öppna data i utgångsläget (yrkande 3). En utredning bör enligt motionärerna även se över möjligheten att införa en nationell digital plattform för säker överföring av information där medborgare och företag kan koppla upp sig mot en gemensam portal för kontakt med kommuner, regioner och myndigheter (yrkande 4). Vidare bör en utredning se över hur en svensk motsvarighet till ”once only” kan införas i Sverige så att medborgare endast behöver lämna information till myndigheter vid ett enda tillfälle (yrkande 5). Slutligen föreslås det att Statskontoret får i uppdrag att göra en genomlysning av de statliga myndigheterna för att se vilken effektiviseringspotential som finns kopplad till digitalisering och artificiell intelligens (yrkande 7).
I kommittémotion 2020/21:3479 av Maria Stockhaus m.fl. (M) efterfrågas ett tydligt digitalt ledarskap hos alla på ledande befattningar (yrkande 1). Det är enligt motionärerna exempelvis av yttersta vikt att den politiska ledningen förstår vad artificiell intelligens, cybersäkerhet och digitalisering är, att den förstår grunderna för hur dessa saker fungerar och vad de kan och inte kan göra. Vidare anförs att arbetet med öppna data bör intensifieras (yrkande 15) och att alla myndigheter och övrig offentlig förvaltning bör erbjuda digital post via en digital brevlåda till de medborgare som önskar det (yrkande 18).
Även i motion 2020/21:133 av Mattias Bäckström Johansson (SD) framhålls att den offentliga förvaltningen bör sträva efter att i så stor utsträckning som möjligt bygga sina lösningar på öppna standarder och öppen källkod.
I motion 2020/21:382 av Bo Broman (SD) anförs att möjligheten att införa en portal till myndigheters tjänster och webbplatser bör utredas.
I motion 2020/21:1188 av Ann-Sofie Lifvenhage och Lotta Finstorp (båda M) uppmanar motionärerna regeringen att ställa krav på digitalisering av svenska myndigheter.
I motion 2020/21:2815 av Lars Beckman (M) föreslås att regeringen ger Statskontoret i uppdrag att ta fram förslag på kommun- och regiongemensamma verksamhetsområden för digitalisering.
Kompletterande information
Det pågår flera parallella utredningar och flera uppdrag har lämnats till olika myndigheter inom området.
• Öppna data-utredningens delbetänkande Innovation genom information (SOU 2020:55) lämnades i september 2020. Betänkandet har remitterats. Utredningen lämnade i december 2020 sitt slutbetänkande Avgifter för information i elektronisk form (SOU 2020:82).
• It-driftsutredningen lämnade den 15 januari 2021 sitt delbetänkande Säker och kostnadseffektiv it-drift – rättsliga förutsättningar för utkontraktering (SOU 2021:1). Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 oktober 2021.
• Uppdragen att etablera en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för informationsutbyte (I2019/03306) och ett nationellt ramverk för grunddata inom offentlig förvaltning (I2019/03307). Uppdragen riktar sig till Bolagsverket, Domstolsverket, E-hälsomyndigheten, Försäkringskassan, Lantmäteriet, Myndigheten för digital förvaltning, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Riksarkivet samt Skatteverket respektive Bolagsverket, Lantmäteriet, Myndigheten för digital förvaltning, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Skatteverket. Myndigheten för digital förvaltning ska slutredovisa båda uppdragen senast den 1 december 2021.
Tidigare behandling
Motsvarande yrkanden har behandlats flera gånger tidigare, senast i förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2019/20:FiU25). I betänkandet konstaterade utskottet att regeringen genom en rad initiativ de senaste åren har markerat en tydlig förändring av inriktningen på politiken för den digitala förvaltningen. Det gäller inte minst det faktum att regeringen har inrättat Myndigheten för digital förvaltning som ska samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen för att göra den statliga förvaltningen mer effektiv och ändamålsenlig. Myndigheten har pågående uppdrag från regeringen att bl.a. öka den offentliga förvaltningens förmåga att tillgängliggöra öppna data och använda artificiell intelligens, att testa ny teknik vid automatisering inom offentlig förvaltning, att etablera en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för informationsutbyte och att etablera ett nationellt ramverk för grunddata inom den offentliga förvaltningen. Utskottet noterade också att regeringen beredde förslag från flera utredningar inom området, t.ex. Digitaliseringsrättsutredningen. Utskottet såg mot bakgrund av detta inga skäl för riksdagen att ta några ytterligare initiativ med anledning av de förslag som fördes fram i motionerna. Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut och avslog samtliga motionsyrkanden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med motionärerna att digitaliseringen av den offentliga förvaltningen är viktig, både för att underlätta för medborgarna i deras kontakt med myndigheter och för att öka kvaliteten och effektiviteten i statlig verksamhet. Det är också ett område där det pågår ett aktivt arbete med att ständigt förbättra förutsättningarna för att den statliga förvaltningen ska kunna ta till vara de fördelar som digitaliseringen kan innebära. Utskottet ser därför inte anledning att föreslå några ytterligare åtgärder på området och avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om statliga myndigheters kostnader. Utskottet framhåller att utgångspunkten för all statlig verksamhet är att den ska bedrivas effektivt både vad gäller utförandet och användandet av statens medel.
Jämför reservation 5 (C) och 6 (V).
Motionerna
I partimotion 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 9 anförs att regeringen bör se till att det görs en översyn av modellen för pris- och löneomräkning och därefter vidta åtgärder för att komma till rätta med dagens brister. Motionärerna menar att dagens modell har stora brister, särskilt vad gäller löneomräkningen.
I kommittémotion 2020/21:2926 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 31 anförs att de statliga myndigheternas utgifter under senare år har skenat, något som enligt motionärerna till stor del beror på ökade lokalkostnader, varför regeringen bör genomföra en översyn av myndigheternas lokalkostnader.
I motion 2020/21:967 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2 föreslås att det görs en översyn av svensk byråkrati för att minska handläggningstider och kostnader. Regelverken för ärendehandläggning bör ses över och tydliga krav på effektivisering bör tas in i myndigheternas regleringsbrev. Det bör ställas krav på myndigheter att minska sina kostnader genom att exempelvis minska sin personalstyrka eller sina lokalkostnader eller byta lokalisering. Motionären framför liknande krav på effektivisering för att minska slöseriet med skattepengar i motion 2020/21:1099 yrkande 1.
Kompletterande information
Av budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2 s. 42) framgår att regeringen har gett Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att ta fram ett metodstöd som kan vara till hjälp för myndigheter i deras effektiviseringsarbete och att ESV även har stöttat ett antal myndigheter i deras arbete med effektivisering (ESV 2019:28−29). Stödet bygger bl.a. på ESV:s samlade erfarenheter från tidigare uppdrag och studier av myndigheters effektiviseringsarbeten och är ett komplement till andra modeller och verktyg som redan finns för effektiviseringsarbete. Det framgår vidare att ESV fick ett tillskott på 3 miljoner kronor 2020 för att stärka myndighetens förmåga att genomföra uppdrag, analysera myndigheter och verksamheter samt lämna förslag till effektiviseringar i staten inom myndighetens ansvarsområden.
Det framgår även att regeringen avser att vidta åtgärder för att öka effektiviteten i statsförvaltningen, bl.a. genom att utveckla servicekontorsorganisationen, samordna gemensamma administrativa tjänster och pröva om nya uppgifter kan ges till befintliga myndigheter i stället för att inrätta nya (prop. 2020/21:1 s. 58).
Tidigare behandling
Motsvarande yrkanden har behandlats flera gånger tidigare, senast i förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2019/20:FiU25). Utskottet framhöll att det liksom vid tidigare behandling av liknande motionsyrkanden kunde konstateras att när det gäller statliga myndigheters kostnader kommer riksdagens krav på hur regeringen leder och genomför statens verksamhet till uttryck redan i inledningen av budgetlagen. Hög effektivitet ska eftersträvas och god hushållning iakttas i statens verksamhet. Myndigheternas ledning ansvarar sedan enligt myndighetsförordningen för verksamheten inför regeringen. Myndighetsledningen ska se till att myndighetens verksamhet bedrivs effektivt och att man hushållar väl med statens medel. Utskottet anförde vidare att det utgick från att regeringen styr myndigheterna och följer upp deras verksamhet inom ramen för de gällande bestämmelserna.
När det gäller modellen för pris- och löneomräkning såg utskottet liksom tidigare ingen anledning att ändra de principer för modellen som riksdagen beslutat om.
Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut och avslog samtliga motionsyrkanden.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet framhållit flera gånger tidigare är utgångspunkten för all statlig verksamhet att den ska bedrivas effektivt, både vad gäller utförandet och användandet av statens medel. Det pågår också olika arbeten för att öka effektiviteten i statsförvaltningen.
Vad gäller modellen för pris- och löneomräkning ser utskottet liksom tidigare ingen anledning att ändra de principer för modellen som riksdagen har beslutat om.
Mot denna bakgrund avstyrks motionsyrkandena.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om staten som arbetsgivare och framhåller bl.a. den långtgående delegering av de arbetsgivarpolitiska frågorna som riksdagen senast slog fast 2010.
Jämför reservation 7 (V) och 8 (KD).
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:167 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 5 föreslås att den befintliga satsningen på praktikplatser för personer med funktionsnedsättning på olika myndigheter ska utvärderas i syfte att få fler myndigheter att ta emot arbetssökande med funktionsnedsättning och i förlängningen erbjuda dem en anställning. I motion 2020/21:1406 av Betty Malmberg (M) anförs att staten bör vara ett föredöme vad gäller att anställa personer med olika former av funktionsvariationer (yrkande 1). Vidare föreslår motionären att termen ”nedsatt arbetsförmåga” avskaffas så som den används i dagens arbetsmarknadspolitik eftersom den inte ger en tillräcklig förklaring till den berörda individens situation (yrkande 2).
I motion 2020/21:909 av Sultan Kayhan (S) framhålls att hot och våld mot anställda i statliga myndigheter blir allt vanligare och vikten av att det inte påverkar myndighetsutövningen eller försvagar rättssäkerheten. Lagar och beslut ska alltid tillämpas på sakliga grunder. Regeringen bör därför dels se över vad staten som arbetsgivare kan göra för att förebygga förekomsten av hot och våld mot anställda i staten och stärka skyddet för den som blir utsatt (yrkande 1), dels överväga att ge alla statliga myndigheter i uppdrag att ta fram rutiner för när anställda i staten blir utsatta för hot och våld (yrkande 2).
I motion 2020/21:1714 av Lars Jilmstad (M) anförs att staten ska motverka åldersdiskriminering genom att även erbjuda äldre kompetenta personer tjänster som tillsätts för viss tid.
I motion 2020/21:2812 av Lars Beckman (M) anförs att regeringen bör säkerställa att myndigheter följer gällande lagstiftning om lönekartläggning. Alla arbetsgivare med tio eller fler anställda, såväl offentliga som privata, måste varje år genomföra och dokumentera en lönekartläggning för att ta reda på om det finns löneskillnader som har samband med kön. Enligt motionären visar tidningen Publikts granskning att åtskilliga stora statliga myndigheter inte lever upp till diskrimineringslagens krav på lönekartläggning.
I kommittémotion 2020/21:3312 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 3 föreslås att offentliga arbetsgivare ska redovisa samtliga skatter och avgifter i lönebeskeden för att tydliggöra för den enskilda löntagaren hur mycket skatt och sociala avgifter han eller hon betalar in.
Kompletterande information
Praktik och anställningar för personer med funktionsnedsättning
Regeringen gav i april 2018 flera myndigheter i uppdrag att fortsätta att ta emot nyanlända arbetssökande och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga för praktik t.o.m. 2020 (Fi2018/01701/ESA och A2018/00925/A). Myndigheterna ska enligt uppdraget gemensamt ta emot i genomsnitt minst 1 000 nyanlända respektive kvinnor och män med funktionsnedsättning per år. Statskontoret ska vid vissa angivna tidpunkter redovisa hur arbetet med uppdragen fortskrider under den aktuella perioden. Statskontoret ska slutredovisa uppdraget senast den 1 mars 2021. Den 10 december 2020 förlängdes uppdraget t.o.m. 2023 (A2020/02583) och Statskontorets slutredovisning ska i stället lämnas den 30 april 2024. Myndigheterna ska enligt uppdraget gemensamt ta emot i genomsnitt minst 500 kvinnor och män med funktionsnedsättning för praktik per år.
Statskontorets uppföljning den 28 maj 2018 visade att 114 myndigheter tagit emot ca 800 personer med funktionsnedsättning för praktik, varav 56 procent var kvinnor. Motsvarande siffror enligt Statskontorets uppföljning den 28 maj 2019 var att ca 1 100 personer med funktionsnedsättning, varav 53 procent var kvinnor, tagits emot vid 130 myndigheter för praktik. Statskontorets uppföljning den 1 juni 2020 visade att 138 myndigheter tagit emot 1 165 personer med funktionsnedsättning för praktik, varav 56 procent var kvinnor.
Lönekartläggning
Den granskning som motionären hänvisar till i motion 2020/21:2812 publicerades i fackförbundet ST:s publikation Publikt den 2 september 2020 och visar bl.a. att 5 av landets 30 största myndigheter helt saknar lönekartläggning för 2019.
Alla arbetsgivare är enligt 3 kap. 8 § diskrimineringslagen (2008:567) skyldiga att kartlägga och analysera bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren samt löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Syftet med en sådan kartläggning är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män. Beroende på hur många anställda en arbetsgivare har ska sådana kartläggningar dokumenteras.
Regeringen tillsatte i augusti 2018 en utredning som bl.a. ska se över vilka åtgärder som behövs för att säkerställa att bestämmelserna om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen följs. Lönekartläggning är en sådan åtgärd. Utredningen lämnade den 15 december 2020 sitt delbetänkande Effektivare tillsyn över diskrimineringslagen – aktiva åtgärder och det skollagsreglerade området (SOU 2020:79). Betänkandet har skickats ut på remiss och remisstiden går ut den 3 maj 2021.
Tidigare behandling
I betänkande 2018/19:FiU25 Statlig förvaltning och statistikfrågor behandlade utskottet bl.a. motionsyrkanden om statens ansvar för praktikplatser och anställningar för personer med funktionsnedsättning. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och konstaterade samtidigt att det är viktigt för både legitimiteten i och allmänhetens förtroende för statsförvaltningen att de statsanställda avspeglar befolkningens sammansättning. Utskottet noterade också det uppdrag som flera myndigheter har att ta emot personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, vilket ska slutredovisas av Statskontoret i mars 2021. Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut och avslog samtliga motionsyrkanden.
Vad gäller yrkandet om att avskaffa termen ”nedsatt arbetsförmåga” har riksdagen på förslag av arbetsmarknadsutskottet nyligen avslagit ett motsvarande yrkande i betänkandet 2020/21:AU5 Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen.
Yrkanden om åtgärder mot hot och våld riktat mot statligt anställda har behandlats vid flera tidigare tillfällen, senast i förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2019/20:FiU25). Utskottet hänvisade till tidigare ställningstagen av vilka det framgår att utskottet håller med om att hot och våld inte ska få påverka myndighetsutövningen eller försvaga rättssäkerheten och utgick från att regeringens framtida åtgärder på området skulle grunda sig i de utmaningar som myndigheterna står inför enligt Statskontorets rapport från 2018 (Fi2018/03183/ESA). Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut och avslog samtliga motionsyrkanden.
Hot, våld och andra tillbud på arbetsplatser som ett arbetsmiljöproblem är en fråga som också hanterats i arbetsmarknadsutskottet, senast i betänkandet 2019/20:AU10 Arbetsmiljö och arbetstid, då utskottet bl.a. framhöll att det, i det uttryckliga krav som finns på alla arbetsgivare att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete, ligger att kartlägga riskerna för hot och våld i arbetsmiljön, vidta förebyggande åtgärder och även ha rutiner för stöd om något sker.
I förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2019/20:FiU25) behandlades också ett yrkande om motverkande av åldersdiskriminering. Utskottet konstaterade att enligt regeringsformen och lagen (1994:260) om offentlig anställning ska vid beslut om statliga anställningar endast fästas avseende vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Mot den bakgrunden avstyrkte utskottet motionsyrkandet.
Utskottets ställningstagande
Vad gäller det som påtalas om att flera stora statliga myndigheter brister i efterlevnaden av kravet på lönekartläggning förutsätter utskottet att statliga myndigheter följer lagar och regler. Det pågår också ett arbete med att se över hur man kan säkerställa att bl.a. reglerna om lönekartläggning i diskrimineringslagen efterföljs. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och avstyrker yrkandet.
Det närmare innehållet i lönespecifikationer regleras inte i lag utan följer vanligen av kollektivavtal. Ett krav på offentliga arbetsgivare att redovisa skatter och avgifter i lönespecifikationer är därmed en fråga som bör regleras i kollektivavtal. Utskottet kan konstatera att innehållet i kollektivavtal inte är något som riksdagen och regeringen vanligtvis brukar besluta om, utan det är en fråga som överlåtits till arbetsmarknadens parter att komma överens om. Utskottet ser inte någon anledning att göra avsteg från den principen och avstyrker därför yrkandet.
I övrigt hänvisar utskottet till vad som anförts i tidigare ställningstaganden och avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om statlig mark för bostäder med hänvisning till att det pågår ett arbete inom området.
Motionen
I motion 2020/21:1060 av Lars Hjälmered (M) yrkande 2 anförs att det råder brist på bostäder i en majoritet av landets kommuner. Bostadsbristen är ett tillväxthinder, och därför bör statlig mark upplåtas för byggande av bostäder.
Kompletterande information
Utredningen Samordning för bostadsbyggande slutredovisade den del av sitt uppdrag som avsåg bostadsbyggande på statens fastigheter den 23 december 2020 (Komm2018/00356-379). I slutredovisningen framhåller utredningen att processerna kring avyttring av statlig mark kan ta tid och lämnar flera exempel på orsaker till detta. Utredningen konstaterar att ett sätt att effektivisera överlåtelseprocesserna kan vara att tillhandahålla ett externt stöd i dialogen mellan parterna. Utredningen har också medverkat till att 30 fastighetsöverlåtelser har genomförts eller kommit så långt i genomförandet att parterna inte behöver något ytterligare externt stöd. Frågan bereds i Regeringskansliet.
Tidigare behandling
Motsvarande yrkande har behandlats flera gånger tidigare, senast i förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2019/20:FiU25). Yrkandet avstyrktes med hänvisning till att utskottet inte vill föregripa den pågående utredningen Samordning för bostadsbyggande (Fi N 2017:08) som skulle slutredovisa sitt arbete senast den 31 december 2020. Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut och avslog motionsyrkandet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare i samband med behandlingen av motsvarande yrkanden anfört att det inte vill föregripa det pågående arbetet inom området. Utskottet gör inte någon annan bedömning nu och avstyrker därför yrkandet.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett yrkande om föreningslivets möjligheter att använda försvarsmark. Utskottet har förståelse för att det kan vara svårt för Fortifikationsverket att fullt ut hjälpa andra intressenter vid sidan av sina instruktionsenliga uppgifter, särskilt i ljuset av inriktningsbeslutet för totalförsvaret 2021−2025.
Motionen
I motion 2020/21:2280 av Sten Bergheden (M) anförs att regeringen bör se över direktiven till Fortifikationsverket för att öka möjligheterna för idrottsrörelsen och föreningslivet att använda försvarsmark för träning och tävling. Motionären menar att Fortifikationsverket i ökande utsträckning avslår ansökningar från idrottsföreningar eller ställer ekonomiska eller andra krav som är omöjliga för föreningarna att acceptera.
Kompletterande information
Riksdagen beslutade i december 2020 om inriktningen för totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4, rskr. 2020/21:136). Av Fortifikationsverkets regleringsbrev för 2021 framgår att myndighetens förvaltning av fastigheter som är avsedda för försvarsändamål och utvecklingen av detta fastighetsbestånd ska vara ändamålsenligt i förhållande till totalförsvarets behov (militärt och civilt försvar). Fastighetsbeståndet ska stärka den operativa förmågan i Försvarsmakten. Myndigheten ska möta Försvarsmaktens behov av att anläggningar och fastigheter m.m. kan växa i den takt som anges i regeringsbeslutet den 17 december 2020 om inriktningen för Försvarsmakten 2021–2025 (Fö2018/01425, Fö2020/00228 [delvis] och Fö2020/01269 [delvis]).
Tidigare behandling
Motionsyrkanden om föreningslivets möjlighet att använda försvarsmark har behandlats flera gånger tidigare, senast i förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2019/20:FiU25). Utskottet konstaterade att omställningen inom försvaret innebär stora förändringar för Fortifikationsverket och uttryckte förståelse för att myndigheten inte fullt ut kan bistå andra intressenter vid sidan av sitt instruktionsenliga uppdrag. Utskottet framhöll också att en del av beståndet sannolikt inte längre lämpar sig för uthyrning till andra. Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut och avslog motionsyrkandena.
Utskottets ställningstagande
Fortifikationsverket har enligt sin instruktion i uppgift att förvalta fastigheter avsedda för försvarsändamål. I linje med det inriktningsbeslut för totalförsvaret 2021−2025 som riksdagen har fattat framgår det av Fortifikationsverkets regleringsbrev för 2021 att förvaltningen av fastigheter avsedda för försvarsändamål och utvecklingen av detta fastighetsbestånd ska vara ändamålsenlig i förhållande till totalförsvarets behov och stärka den operativa förmågan i Försvarsmakten. Detta understryker ytterligare vad utskottet tidigare anfört om att omställningen inom försvaret innebär stora förändringar för Fortifikationsverket och om att utskottet har förståelse för att myndigheten inte fullt ut kan hjälpa andra intressenter vid sidan av sitt instruktionsenliga uppdrag. Mot den bakgrunden avstyrks motionsyrkandet.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett yrkande om att se över förvaltningen av universitets och högskolors fastigheter och i förlängningen en försäljning av Akademiska Hus AB. Utskottet hänvisar till den allmänna principen för myndigheters lokalförsörjning.
Motionen
I motion 2020/21:2885 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 5 anförs att regeringen bör se över möjligheten för universitet och högskolor att äga sina egna fastigheter för att därefter kunna sälja Akademiska Hus AB.
Tidigare behandling
Motsvarande yrkanden har behandlats flera gånger tidigare, senast i förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2019/20:FiU25). Utskottet avstyrkte då yrkandet med hänvisning till att Akademiska Hus AB genom sitt uppdrag bidrar till målet om att stärka Sverige som kunskapsnation samt den bärande principen för myndigheternas lokalförsörjning, nämligen att skilja myndigheternas brukande av lokaler från förvaltningen av fastigheter för statens räkning. Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut och avslog motionsyrkandet.
Utskottets ställningstagande
Med hänvisning till vad utskottet anfört i samband med tidigare behandling av motsvarande yrkanden avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår yrkanden om att samordna utbetalningar från välfärdssystemen. Utskottet hänvisar till de arbeten som pågår inom området.
Jämför reservation 9 (L).
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3272 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkade 23 anför motionärerna att de ser positivt på förslagen i betänkandet Kontroll för ökad tilltro − en ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2020:35) om att alla statliga transfereringar till enskilda ska ske via ett och samma transaktionskonto, oavsett vilken myndighet som beslutat om utbetalningen. Förslaget omfattar dock inte utbetalningar från kommuner och regioner. Med hänsyn till att kommunsektorn enligt utredningen torde vara drabbad av felaktiga utbetalningar i samma utsträckning som den statliga välfärden bör också denna fråga snarast utredas och lagförslag tas fram enligt motionärerna.
I motion 2020/21:1944 av Boriana Åberg (M) föreslås att alla utbetalningar från välfärdens transfereringssystem ska hanteras av en myndighet. Enligt motionären finns det inte något behov av att inrätta en ny myndighet för ändamålet eftersom det redan finns ett antal väletablerade myndigheter inom området.
Kompletterande information
Utredningen om samordning av statliga utbetalningar från välfärdssystemen lämnade den 8 juni 2020 sitt betänkande Kontroll för ökad tilltro – en ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2020:35). I fråga om huruvida arbetet med att samordna utbetalningarna bör hanteras av en befintlig myndighet eller läggas på en ny myndighet gör utredningen bedömningen att uppgiften bör läggas på en ny myndighet som betydligt mer effektivt än i dag kan upptäcka avsiktliga fel och organiserat, systematiskt missbruk. Utredningen anför att det behövs tillgång till data från alla de olika välfärdssystemen för att kunna se helheten. Det finns dock ingen myndighet som har tillgång till samlade data från alla delar av välfärdssystemen i den utsträckning som utredningen menar behövs för att effektivt upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar, särskilt inte de mer avancerade upplägg som drabbar välfärdssystemen. Utredningens bedömning är vidare att det, ur integritetssynpunkt, inte är rimligt att sprida en sådan omfattande mängd uppgifter till flera olika myndigheter.
Utredningen har även haft i uppdrag att överväga om kommuner frivilligt ska kunna ansluta sig till funktionen. Utredningen konstaterar att omfattningen och beskaffenheten av felaktiga utbetalningar inom den kommunala välfärden inte är tillräckligt belagda. Problembilden tycks likna den som finns för de statliga välfärdssystemen, men utredningen framhåller samtidigt att det finns flera stora skillnader mellan statliga och kommunala utbetalningar inom välfärden, varför möjligheten för kommuner att ansluta sig till de funktioner som den nya myndigheten för utbetalningskontroll föreslås ansvara för bör utredas vidare. Även möjligheten för regionerna att ansluta sig till dessa funktioner bör enligt utredningen utredas. Betänkandet har remitterats och förslagen bereds nu i Regeringskansliet.
Inom Regeringskansliet pågår också ett arbete med att omhänderta förslagen från Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemens betänkande Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59). Bland annat har riksdagen efter förslag i budgetpropositionen för 2021 beslutat om ett övergripande mål om att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2, bet. 2020/21:FiU2, rskr. 2020/21:150). Målet syftar till att ge en helhetsbild av arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar och fusk inom välfärdssystemen. Dessutom ska målet bidra till en samlad styrning och uppföljning. Som en del av bedömningen av måluppfyllelsen kommer förekomsten och utvecklingen av felaktiga utbetalningar att behöva uppskattas, analyseras och kontinuerligt följas upp. Vidare framgår det också av budgetpropositionen för 2021 att en funktion avses inrättas vid ESV för att föra vidare det arbete som Delegationen för korrekta utbetalningar inom välfärdssystemen genomfört. Funktionen ska bl.a. analysera, följa upp och bidra till samordning av myndigheternas arbete på detta område (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2 s. 90 f.).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att utbetalningarna från välfärdssystemen är korrekta. Detta är viktigt ur ett statsfinansiellt perspektiv men också för att upprätthålla välfärdssamhällets legitimitet. Riksdagen har mot den bakgrunden också godkänt ett övergripande mål om att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen. Ett sätt att åstadkomma detta kan vara genom en samordnad funktion för utbetalningar från välfärdssystemen. Det pågår för närvarande flera parallella arbeten inom Regeringskansliet inom området; bl.a. bereds förslagen i betänkandet Kontroll för ökad tilltro – en ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2020:35). Utskottet vill inte föregripa detta arbete och avstyrker därför motionsyrkandena.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en översyn av kostnaderna för yrkeslegitimationer. Utskottet motiverar sitt ställningstagande med att utgångspunkten för avgiftssättning i statlig verksamhet är kostnadstäckning samt att myndigheterna är skyldiga att löpande se över sina avgifter och att samråda med ESV om dessa.
Motionen
I motion 2020/21:1851 av Paula Holmqvist m.fl. (S) yrkande 1 efterfrågas en översyn av kostnaderna för handläggning av ansökningar om yrkeslegitimationer. Det anförs att kostnaderna för handläggning av legitimationer kopplade till olika yrken kan variera, exempelvis beroende på hur detaljerade behörighetsreglerna är, vilket innebär att avgifterna också varierar. Motionärerna ifrågasätter om dessa skillnader är skäliga.
Kompletterande information
Rätten att ta ut avgifter för prövning av ansökan om legitimation och ibland även avgifternas storlek regleras när det gäller flera av de yrken vilka i dag kräver legitimation i relevant saklagstiftning. Till exempel framgår det av 4 kap. 12 § patientsäkerhetslagen (2010:659) att regeringen får meddela föreskrifter om avgift för handläggning av ansökan om legitimation för flera angivna yrken inom hälso- och sjukvården. Av 8 kap. 1 § patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) framgår att för sådana avgifter gäller 10–14 §§ avgiftsförordningen (1992:191) och att avgift ska tas ut enligt vissa särskilt angivna s.k. avgiftsklasser. Vad avgiften uppgår till i respektive klass framgår av avgiftsförordningen. Nivåerna i avgiftsklasserna i avgiftsförordningen beräknas utifrån en kalkyl av kostnaderna för ett medelärende.
För lärarlegitimationer framgår det av 2 kap. 16 b § skollagen (2010:800) att regeringen får meddela föreskrifter om avgift för ansökan om legitimation. I 4 kap. 5 § förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare anges vad det kostar att få en ansökan prövad.
Av 10 § avgiftsförordningen framgår att en myndighet regelbundet ska se över att rätt avgiftsklass tillämpas för myndighetens ansökningsavgifter och meddela regeringen när det finns behov av att byta avgiftsklass. Myndigheterna ska vidare enligt 7 § samma förordning regelbundet samråda med ESV om de avgifter som tas ut. Syftet med avgiftssamrådet är bl.a. att bidra till en ändamålsenlig styrning av avgiftsbelagd verksamhet i staten och att bedöma om de avgifter som en myndighet tar ut har satts utifrån det ekonomiska mål som det har fattats beslut om för verksamheten samt att regler och riktlinjer på området beaktas. Samråden syftar även till en ökad kostnadsmedvetenhet hos myndigheterna och till att myndigheterna regelbundet ska ompröva sina avgifter.
Utskottets ställningstagande
Utgångspunkten för avgiftssättning i statlig verksamhet är, om inte något annat särskilt beslutats, kostnadstäckning. För att säkerställa att de avgifter som tas ut svarar mot det ekonomiska målet för den aktuella verksamheten och följer de regler och riktlinjer som finns inom respektive område håller ESV regelbundna avgiftssamråd med myndigheterna. Myndigheterna är också skyldiga att regelbundet se över de avgifter de tar ut och meddela regeringen när det finns behov av att byta avgiftsklass. Mot bakgrund av detta avstyrks yrkandet.
|
1. |
av Edward Riedl (M), Jan Ericson (M), Mattias Karlsson i Luleå (M) och Sofia Westergren (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3476 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 1 och
avslår motionerna
2020/21:521 av Josef Fransson (SD),
2020/21:682 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 2,
2020/21:944 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2020/21:1043 av Boriana Åberg (M),
2020/21:1099 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2020/21:1505 av Robert Hannah (L) yrkande 2 och
2020/21:2314 av Boriana Åberg (M).
Ställningstagande
Den statliga förvaltningspolitiken och regeringens styrning av de statliga myndigheterna möter inte dagens utmaningar. Myndigheterna tillåts i allt mindre utsträckning fokusera på sina respektive kärnuppdrag, såsom att utreda brott eller att förmedla arbeten. För att byråkratin ska minska behöver staten prioritera i den breda och detaljerade floran av myndigheter, regleringsbrev, mål och styrdokument av allehanda slag. Fokus behöver främst vara på myndigheternas kärnuppdrag och huvudsyfte. Alla myndigheter eller myndighetsuppdrag är inte självskrivna och det är inte heller deras budgetanslag. Det behövs därför en bredare genomgång av samtliga myndigheter och deras uppdrag och anslag. I en sådan översyn bör bl.a. effektiviteten i utformningen, dess tvärsektoriella krav samt storleken av myndigheten utvärderas och resultatet mynna ut i en stor myndighetsreform.
|
2. |
av Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD) och Charlotte Quensel (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:682 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 2 och
avslår motionerna
2020/21:521 av Josef Fransson (SD),
2020/21:944 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2020/21:1043 av Boriana Åberg (M),
2020/21:1099 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2020/21:1505 av Robert Hannah (L) yrkande 2,
2020/21:2314 av Boriana Åberg (M) och
2020/21:3476 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 1.
Ställningstagande
För att den statliga förvaltningen ska vara ändamålsenlig och för att hushålla med statens resurser är det viktigt att rätt myndighet gör rätt saker. Det behöver därför tas ett helhetsgrepp om myndighetsfrågan och genomföras en myndighetsinventering för att kunna slå fast vilka myndigheter som inte är samhällsnyttiga eller vars egentliga uppdrag överskuggas av ovidkommande hänsyn. Myndigheter som är politiserade eller överflödiga eller vars uppdrag överlappar andra effektivare myndigheters verksamhet bör läggas ned eller reformeras. Exempel på mindre lyckade myndigheter är Statens medieråd och Sieps.
|
3. |
Digitalisering och it i den statliga förvaltningen, punkt 2 (M) |
av Edward Riedl (M), Jan Ericson (M), Mattias Karlsson i Luleå (M) och Sofia Westergren (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:3473 av Karin Enström m.fl. (M) yrkandena 2–5 och 7 samt
2020/21:3479 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkandena 1, 15 och 18 samt
avslår motionerna
2019/20:3263 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 17 och 19,
2020/21:133 av Mattias Bäckström Johansson (SD),
2020/21:382 av Bo Broman (SD),
2020/21:1188 av Ann-Sofie Lifvenhage och Lotta Finstorp (båda M),
2020/21:2815 av Lars Beckman (M) och
2020/21:2921 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 5, 12, 16, 18, 27 och 32.
Ställningstagande
Digitaliseringen handlar till stor del om att hantera stora mängder information och genom att göra informationen begriplig, kombinera den med annan data och erbjuda smarta lösningar på komplicerade problem skapa ett värde för användaren. Våra statliga och kommunala myndigheter behandlar i dagsläget oerhörda mängder värdefull information som är tillgänglig enligt offentlighetsprincipen men inte på ett sätt som är lätt att hantera för en dator. Arbetet med öppna data är ett sätt att råda bot på detta där information i form av statistik, geografiska data, ekonomi och mycket mer kan tillhandahållas i ett maskinavläsbart format. Det behövs också ett omfattande standardiseringsarbete som innebär att kommuner och myndigheter bör lämna ut sina öppna data i standardiserade format varför en statlig samordning av detta bör göras. Vidare bör en utredning se över möjligheten att skapa en kategori av data som är öppna i utgångsläget, s.k. open by default, där en samordnande myndighet kan besluta att alla data av en viss sort ska offentliggöras som öppna data av de myndigheter som handhar sådan information.
Det behöver också ställas högre krav på alla i en ledande befattning att visa ett gott omdöme i fråga om digitalt ledarskap. Det är exempelvis av yttersta vikt att den politiska ledningen förstår vad artificiell intelligens (AI), cybersäkerhet och digitalisering är, att förstå grunderna för hur det fungerar och vad det kan och inte kan göra. Därför behövs det ett digitalt kompetenslyft.
Vidare har den digitala utvecklingen förändrat hur vi kommunicerar med varandra. Sverige har kommit långt men andra länder, exempelvis Estland, har kommit avsevärt mycket längre när det gäller att skapa standardiserade kontakter mellan myndigheter och enskilda. Det innebär bl.a. att den information man som enskild lämnar endast behöver lämnas vid ett tillfälle varefter samtliga myndigheter kan ta del av den efter behov, s.k. once only. Sverige bör ta samma eller liknande steg i fråga om hur man arbetar med att effektivisera myndigheternas medborgarkontakter. Mot bakgrund av detta vill vi också att en utredning tillsätts i syfte att införa en nationell digital plattform för säker överföring av information där medborgare och företag kan koppla upp sig mot en gemensam portal för kontakt med kommuner, regioner och myndigheter. Vidare bör alla myndigheter och övrig offentlig förvaltning erbjuda digital post via en digital brevlåda till de medborgare som önskar det.
AI är ett teknikområde på frammarsch med ett flertal tillämpningsområden inom den offentliga verksamheten. Det är därför i det allmännas intresse att noga bevaka utvecklingen för att kartlägga möjligheter och risker med tekniken. Statskontoret bör därför få i uppdrag att göra en genomlysning av de statliga myndigheterna för att se vilken effektiviseringspotential som finns kopplat till digitalisering och AI.
|
4. |
Digitalisering och it i den statliga förvaltningen, punkt 2 (C) |
av Rickard Nordin (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:3263 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 17 och 19 samt
2020/21:2921 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 5, 12, 16, 18, 27 och 32 samt
avslår motionerna
2020/21:133 av Mattias Bäckström Johansson (SD),
2020/21:382 av Bo Broman (SD),
2020/21:1188 av Ann-Sofie Lifvenhage och Lotta Finstorp (båda M),
2020/21:2815 av Lars Beckman (M),
2020/21:3473 av Karin Enström m.fl. (M) yrkandena 2–5 och 7 samt
2020/21:3479 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkandena 1, 15 och 18.
Ställningstagande
Den digitala världen bygger på utbyte av data via strukturerad kommunikation men det saknas en struktur inom många områden; över offentliga data och på den statliga it-infrastrukturen. Det finns inte heller någon tydlig differentiering av säkerhetsnivå för olika data eller någon tydlig standard. Det saknas s.k. API:er som gör det lätt att koppla ihop system. Det gör kommunikationen mellan system långsam, ökar risken för felrapportering och gör att system byggs på nytt till varje region och kommun i stället för att bygga på standarder som ger effektivare kommunikation och billigare system genom återanvändning av redan utvecklade moduler. Staten bör därför ta en ledarroll i arbetet för standarder och skapandet av strukturerade data och API:er i svensk offentlig sektor i samarbete med Sveriges Kommuner och Regioner.
Den enskilda medborgaren bör ha ägarskap över sina data i offentliga system och veta hur och när den har använts. Medborgaren bör vidare bara behöva lämna specifik information en gång till det offentliga, s.k. once only. Efter denna insamling ska det offentliga säkerställa att informationen är tillgänglig för de instanser som behöver den enligt överenskommen anledning.
I Sverige finns en exceptionell tillgång till stora offentliga dataserier. Här finns också stor kunskap i både offentlig verksamhet och i det privata näringslivet om hur sådana data kan användas för att förbättra och förfina tjänster. Inom ramen för ett stärkt integritetsskydd bör möjligheten att enkelt, snabbt och billigt få tillgång till stora offentliga dataset förbättras. Öppna data bör vara utgångspunkten, och samtliga myndigheter bör arbeta konsekvent med publicering av öppna data. Så skapar vi fler jobb och en samhällsvinst i miljardklassen enligt flera rapporter och erfarenheter från andra länder.
Liksom offentliga data bör ha öppenhet som grund bör även den kod som betalas av det offentliga bli öppen källkod. På så sätt kan vi minska risken för beroende av andra länder och minska kostnaden för utveckling när myndigheter kan använda samma kod.
|
5. |
av Rickard Nordin (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:2926 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 31 och
avslår motionerna
2020/21:967 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1099 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 och
2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 9.
Ställningstagande
Omsorg om skattebetalarnas pengar är grunden för en ansvarsfull ekonomisk politik. Vi kan konstatera att utgifterna för de statliga myndigheterna under senare år skenat iväg. Det beror till stor del på ökade lokalkostnader. Samtidigt ser vi att flera myndigheter väljer dyrare lokalalternativ. En rimlig utgångspunkt är att myndigheternas lokalisering bör spegla befolkningens. I många andra tjänstebranscher med liknande profil på sina anställda är kontoren förlagda utanför storstäderna av kostnadsskäl. Det bör därför göras en översyn av myndigheternas lokalkostnader.
|
6. |
av Ulla Andersson (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 9 och
avslår motionerna
2020/21:967 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1099 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 och
2020/21:2926 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 31.
Ställningstagande
Dagens modell för pris- och löneomräkning har stora brister, särskilt vad gäller löneomräkningen. Olika verksamheter har mycket olika förutsättningar att klara av den årliga effektivisering som är inbyggd i modellen, och för myndigheterna uppstår det ständigt ett svårhanterat sparbeting. Regeringen bör därför göra en översyn av modellen för pris- och löneomräkning och därefter vidta åtgärder för att komma till rätta med dagens brister.
|
7. |
av Ulla Andersson (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:167 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 5 och
avslår motionerna
2020/21:909 av Sultan Kayhan (S) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1406 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1714 av Lars Jilmstad (M),
2020/21:2812 av Lars Beckman (M) och
2020/21:3312 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 3.
Ställningstagande
Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning ligger högre jämfört med befolkningen totalt. Regeringen har sedan 2016 satsat på att skapa praktikplatser för personer med funktionsnedsättning på olika myndigheter. Hittills har ca 435 arbetssökande haft praktik på över 80 myndigheter. Det är ett glädjande resultat men regeringen får inte nöja sig med det. För att personer inte ska riskera att endast få en möjlighet till praktik behöver nästa steg tas. Regeringen bör därför tillsätta en utredning som utvärderar den redan befintliga satsningen på praktikplatser. Utvärderingen ska syfta till att få fler myndigheter att ta emot arbetssökande med funktionsnedsättning och i förlängningen erbjuda dem en anställning.
|
8. |
av Jakob Forssmed (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3312 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 3 och
avslår motionerna
2020/21:167 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 5,
2020/21:909 av Sultan Kayhan (S) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1406 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1714 av Lars Jilmstad (M) och
2020/21:2812 av Lars Beckman (M).
Ställningstagande
För att tydliggöra för den enskilda löntagaren hur mycket skatt och sociala avgifter han eller hon betalar bör arbetsgivaravgifterna anges på lönebeskedet. Uppgifterna bör omfatta såväl de lagstadgade avgifterna som de avgifter som avtalats med de fackliga organisationerna, s.k. avtalsförsäkringar och avtalspensioner. Vissa arbetsgivare både inom den privata och den offentliga sektorn redovisar detta redan i dag men de flesta löntagare får inte denna information. Den offentliga sektorn bör föregå med gott exempel och snarast synliggöra skatter och avgifter på lönebeskedet.
|
9. |
av Mats Persson (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3272 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 23 och
avslår motion
2020/21:1944 av Boriana Åberg (M).
Ställningstagande
De offentliga utbetalningssystemen behöver göras mycket robustare för att motverka att kriminella individer exploaterar olika trygghetssystem. Utredningen om samordning av statliga utbetalningar från välfärdssystemen har i sitt betänkande (SOU 2020:35) föreslagit att alla statliga transfereringar till enskilda ska göras via ett och samma transaktionskonto, oavsett vilken myndighet som beslutat om utbetalningen.
Vi ser positivt på denna idé. Utredningen lämnar dock inga förslag om att även utbetalningar från kommuner och regioner ska kunna samordnas via samma transaktionskonto. Det är angeläget att även detta utreds, eftersom det enligt utredningens bedömning inte finns något som tyder på att den kommunala välfärden skulle vara drabbad av felaktiga utbetalningar i mindre utsträckning än den statliga välfärden. På kommunal nivå handlar det bl.a. om bidragsbrott som gäller ekonomiskt bistånd och om medvetet fusk med personlig assistans. I båda dessa fall handlar det om brottslighet som dels är allvarlig i sig, dels drabbar trygghetssystem som är till för att ge stöd och ökade möjligheter till individer som är i stort behov av det allmännas stöd. Att komma åt fusk i dessa system är alltså en viktig socialliberal uppgift. Frågan om en samordnad utbetalning av alla transfereringar till enskilda från staten, regionerna och kommunerna behöver utredas snarast och lagförslag tas fram.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motion från allmänna motionstiden 2019/20
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den enskilda medborgaren bör ha ägarskap över sina data i offentliga system och veta hur och när de har använts och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medborgaren enbart ska behöva lämna specifik information en gång till det offentliga och tillkännager detta för regeringen.
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en övergång till öppen källkod och öppna standarder inom den offentliga sektorn och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den redan befintliga satsningen på praktikplatser bör utvärderas i syfte att få fler myndigheter att ta emot arbetssökande med funktionsnedsättning och i förlängningen erbjuda en anställning samt tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa en portal till myndigheters tjänster och hemsidor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett tak för myndighetspersonal som jobbar med uppgifter som inte har med kärnverksamheten att göra, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inventera de befintliga myndigheterna och göra förvaltningen mer effektiv och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över vad staten som arbetsgivare kan göra för att förebygga förekomst av hot och våld mot anställda i staten och stärka skyddet för den som blir utsatt och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge alla statliga myndigheter i uppdrag att ta fram rutiner för när anställda i staten blir utsatta för hot och våld, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till en tydligare effektivisering av och kostnadssänkning för myndigheterna och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en omfattande utredning av svensk byråkrati i syfte att minska handläggningstiderna och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en omfattande utredning av svensk byråkrati i syfte att minska kostnaderna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av möjligheten att effektivisera den statliga byråkratin och minska antalet statliga myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statlig mark bör upplåtas för byggnation av bostäder och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet för mindre slöseri med skattepengar och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att minska antalet myndigheter och effektivisera de befintligas arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att släppa faxen och ställa krav på digitalisering av svenska myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska vara ett föredöme då det gäller att anställa personer med funktionsvariationer och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att termen ”nedsatt arbetsförmåga” ska avskaffas så som den används i dagens arbetsmarknadspolitik och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förvaltningsmyndigheters placering enligt förvaltningsinstruktioner innebär en begränsning av var ledande tjänster i en myndighet kan placeras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska motverka åldersdiskriminering genom en utnämningspolicy där även äldre kompetenta personer utnämns till tjänster som tillsätts för viss tid och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att göra en översyn av kostnaderna för handläggning av ansökningar för de yrkesgrupper där legitimation krävs och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla utbetalningar från välfärdens transfereringssystem ska hanteras av en myndighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över direktiven till Fortifikationsverket så att samarbetet och dialogen ökar och gör det möjligt för idrottsrörelsen och föreningslivet att använda delar av försvarsmark för träning och tävling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tidsbegränsat förordnande för myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att myndigheter följer gällande lagstiftning rörande lönekartläggning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ge ett uppdrag till Statskontoret att ta fram förslag på kommun- och regiongemensamma verksamhetsområden för digitalisering i samråd med Sveriges Kommuner och Regioner och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till en försäljning av Akademiska Hus och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de offentliga data som finns ska tillgängliggöras, så länge det inte riskerar enskildas integritet, och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska ta en ledarroll i arbetet för standarder och skapandet av strukturerade data och API:er i svensk offentlig sektor och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den enskilda medborgaren bör ha ägarskap över sina data i offentliga system och veta hur och när de har använts, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medborgaren enbart ska behöva lämna specifik information en gång till det offentliga och tillkännager detta för regeringen.
27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utgångspunkten för offentliga data ska vara att de är öppna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
32.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i högre utsträckning tillgängliggöra den kod som betalas av det offentliga som öppen källkod och tillkännager detta för regeringen.
31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av myndigheternas lokalkostnader och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se till att en översyn av modellen för pris- och löneomräkning görs och därefter vidta åtgärder för att komma till rätta med dagens brister, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samordnad utbetalning från statliga och kommunala trygghetssystem och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentliga arbetsgivare bör redovisa samtliga skatter och avgifter på lönebeskeden och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inleda ett omfattande standardiseringsarbete kring dataformat och interoperabilitet för öppna data i syfte att främja en ökad digitalisering, samverkan mellan myndigheter och bättre service till medborgare och företag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör se över möjligheten att skapa en kategori av allmänna handlingar som är öppna data i utgångsläget (open by default) och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör se över möjligheteten att införa en nationell digital plattform för säker överföring av information där medborgare och företag kan koppla upp sig mot en gemensam portal för kontakt med kommuner, regioner och myndigheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör se över hur en svensk motsvarighet till ”once only” kan implementeras i Sverige så att medborgare endast ska behöva överlämna information till myndigheter vid ett enda tillfälle, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Statskontoret i uppdrag att göra en genomlysning av de statliga myndigheterna för att se vilken effektiviseringspotential som finns kopplad till digitalisering och artificiell intelligens och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en stor myndighetsreform med genomgång och prioritering av Sveriges myndigheter och deras storlek, struktur, uppdrag och regleringsbrev i syfte att väsentligt minska antalet myndigheter, öka deras effektivitet och fokusera på kärnuppdragen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett digitalt kompetenslyft för att stärka den digitala ledningen bland myndigheter och offentlig sektor och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetet med öppna data ska intensifieras och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla myndigheter och övrig offentlig förvaltning ska erbjuda digital post via en digital brevlåda till de medborgare som önskar det, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.