|
Finansutskottets betänkande
|
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2021 inom utgiftsområde 2, som uppgår till ca 17,5 miljarder kronor. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som förts fram i motioner. Även de bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen begärt tillstyrks, däribland förslag om kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om att godkänna investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikations-verket. Även regeringens förslag om att godkänna ett nytt övergripande mål om att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen tillstyrks.
I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (M, SD, V, KD). Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokra-terna avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.
Behandlade förslag
Proposition 2020/21:1 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansför-valtning. Tre yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2020/21.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Ett övergripande mål om att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 2
Statens budget inom utgiftsområde 2
1.Statens budget inom utgiftsområde 2, punkt 2 (M)
2.Statens budget inom utgiftsområde 2, punkt 2 (SD)
3.Statens budget inom utgiftsområde 2, punkt 2 (V)
4.Statens budget inom utgiftsområde 2, punkt 2 (KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden
Tabeller
Tabell 1 Investeringsplan för Fortifikationsverket 2021–2023
Tabell 2 Investeringsplan för Statens fastighetsverk 2021–2023
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Ett övergripande mål om att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen |
Riksdagen godkänner det övergripande mål som regeringen föreslår för att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen under området prognoser, redovisning, statistik och uppföljning.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 2 punkt 1.
|
2. |
Statens budget inom utgiftsområde 2 |
a) Anslagen för 2021
Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 2 punkt 11 och avslår motionerna
2020/21:2963 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V),
2020/21:3114 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) och
2020/21:3312 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 1.
b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att
1. under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår,
2. för 2021 besluta om en kreditram på högst 50 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 750 000 000 000 kronor för stabilitetsfonden,
3. för 2021 besluta om en kreditram på högst 100 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 200 000 000 000 kronor för resolutionsreserven,
4. för 2021 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättandet av nya myndigheter som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 250 000 000 kronor,
5. för 2021 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor,
6. för 2021 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor,
7. för 2021 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 22 500 000 000 kronor,
8. för 2021 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till 15 200 000 000 kronor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 2 punkterna 2–6, 8, 10 och 12.
c) Godkännande av investeringsplaner
Riksdagen godkänner
1. investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2021–2023 som en riktlinje för Fortifikationsverkets investeringar,
2. investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2021–2023 som en riktlinje för Statens fastighetsverks investeringar.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 2 punkterna 7 och 9.
Stockholm den 10 december 2020
På finansutskottets vägnar
Åsa Westlund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åsa Westlund (S), Elisabeth Svantesson (M)*, Gunilla Carlsson (S), Edward Riedl (M)*, Oscar Sjöstedt (SD)*, Adnan Dibrani (S), Ulla Andersson (V)*, Jan Ericson (M)*, Dennis Dioukarev (SD)*, Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD)*, Ingemar Nilsson (S), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD)*, Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M)* och Rickard Nordin (C).
* Avstår från ställningstagande under punkt 2, se särskilda yttranden.
I betänkandet behandlas regeringens budgetproposition 2020/21:1 i de delar som gäller utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och ett antal motioners alternativa budgetförslag från allmänna motionstiden 2020/21. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och motionsförslagen finns i bilaga 1. I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2021 och de avvikelser från dessa som Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna föreslår i sina respektive budgetmotioner. I bilaga 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden. Budgetpropositionen för 2021 bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna.
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen). Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2021 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansför-valtning till 17 501 844 000 kronor (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU1, rskr. 2020/21:63). I detta betänkande föreslår finansutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riks-dagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetproposi-tionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om. I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet. Utskottet ska mot den bakgrunden granska regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 2 i budgetpropositionen. Granskningen är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
Betänkandets disposition
Betänkandet har disponerats så att ett föreslaget nytt mål för utgiftsområdet behandlas först. Därefter behandlas regeringens resultatredovisning för utgiftsområdet i förhållande till de riksdagsbundna målen. Slutligen behandlas de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 2.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner det övergripande mål om att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen som regeringen föreslår.
Propositionen
Regeringen föreslår ett nytt övergripande mål om att minska andelen felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen under delområdet prognoser, redovisning, statistik och uppföljning. Det mål som regeringen föreslår att riksdagen godkänner lyder:
• Det övergripande målet för att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, andelen felaktiga utbetalningar ska minska och fel ska motverkas.
Det föreslagna målet syftar enligt regeringen till att ge en helhetsbild av arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar och fusk inom de olika välfärds-systemen. Dessutom ska målet bidra till en samlad styrning och uppföljning. Som en del av bedömningen av måluppfyllelsen kommer förekomsten och utvecklingen av felaktiga utbetalningar att behöva uppskattas, analyseras och kontinuerligt följas upp.
Omkring 18 miljarder kronor uppskattas årligen betalas ut felaktigt från välfärdssystemen. Frågan om felaktiga utbetalningar berör olika utgiftsom-råden i statens budget. Avsaknaden av ett övergripande mål innebär enligt regeringen att det inte finns någon helhetsbild av vilka åtgärder som vidtas och vilka effekter dessa har. Uppföljningen gentemot riksdagen blir därför splittrad och otydlig. För att förbättra förutsättningarna att motverka felaktiga utbetalningar behövs en övergripande, långsiktig och tydlig styrning av arbetet. Att utbetalningarna från systemen är korrekta är enligt regeringen angeläget, inte bara ur ett statsfinansiellt perspektiv, utan också för att upprätthålla förtroendet för välfärdssystemen och för välfärdssamhällets legitimitet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser liksom regeringen att det är angeläget att utbetalningarna från välfärdssystemen är korrekta. Detta är viktigt ur ett statsfinansiellt perspektiv, men också för att upprätthålla välfärdssamhällets legitimitet. Utskottet tillstyr-ker därmed att riksdagen godkänner det övergripande mål om att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen som regeringen föreslår.
Propositionen
Regeringen redogör i propositionen för resultaten i förhållande till de riksdagsbundna målen. De riksdagsbundna målen redovisas uppdelat på de två delområdena finansmarknad och internationella finansiella institutioner respektive statlig förvaltningspolitik och arbetsgivarfrågor.
När det gäller delområdet fastighetsförvaltning avser regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag till mål. För delområdena prognoser, redovisning, statistik och uppföljning samt offentlig upphandling redogör regeringen för resultaten i förhållande till av regeringen beslutade mål. Regeringen beskriver sina delmål på dessa områden som preciseringar av, eller i linje med, det riksdagsbundna målet för den statliga förvaltningspolitiken.
Regeringen hänvisar också till att ett arbete har bedrivits inom Regerings-kansliet för att utveckla resultatredovisningen till riksdagen (se vidare prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget för 2021, finansplan m.m. avsnitt 11.4)
Finansmarknad och internationella finansiella institutioner
Riksdagen har beslutat om följande mål för finansmarknadsområdet (prop. 2015/16:1 utg.omr. 2, bet. 2015/16:FiU2, rskr. 2015/16:118):
• Det finansiella systemet ska vara stabilt och präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter.
• Det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling.
• Statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt.
Regeringen lyfter fram följande resultatindikatorer som mest centrala för respektive delmål på finansmarknadsområdet:
• hushållens skuldsättning (stabilitet)
• storbankernas marknadsandelar (stabilitet och väl fungerande marknader)
• storbankernas kapitaltäckning (stabilitet och högt förtroende)
• kundnöjdhet (konsumentskydd, högt förtroende)
• företagens finansieringsmöjligheter (väl fungerande marknader)
• gröna obligationer (hållbar utveckling)
• styckkostnad per statlig betalning (effektiv finansförvaltning).
Regeringen konstaterar att måluppfyllelsen inom finansmarknadsområdet kommer att påverkas kraftigt av effekterna av covid-19-pandemin. Eftersom data ännu saknas finns det dock en hög osäkerhetsmarginal. Enligt regeringen fungerade det svenska finansiella systemet fram tills covid-19 började spridas i huvudsak väl. Banksystemets koncentration till ett fåtal aktörer ökar dock dess sårbarhet eftersom problem kan sprida sig till hela banksystemet och skapa ett hot mot den finansiella stabiliteten och i förlängningen den reala ekonomin. Vidare medför den höga privata skuldsättningen en risk för både enskilda och samhällsekonomin i stort. De åtgärder som har vidtagits när det gäller makrotillsyn har dock bidragit till att öka hushållens motståndskraft, även om konsumtionslånen ökat kraftigt de senaste åren. Regeringen har fortsatt att arbeta aktivt för att stärka konsumentskyddet och bedömer att de vidtagna åtgärderna har bidragit till att konsumentskyddet stärkts.
Regeringen pekar på att spridningen av covid-19 påverkar de finansiella marknaderna, vilka stundtals påvisat både hög volatilitet och låg likviditet. Svårigheterna med att bedöma risker kan medföra en minskad vilja hos kreditinstituten att låna ut pengar till bl.a. företagssektorn. Därutöver kan ökade kreditförluster skapa risker i det finansiella systemet som kan påverka den finansiella stabiliteten. För att möta den rådande situationen har regeringen och bl.a. Riksbanken och Finansinspektionen vidtagit åtgärder för att förbättra marknadens funktionssätt och säkerställa den finansiella stabiliteten.
Försäkringssektorns motståndskraft bedöms vara god eftersom försäkringsföretagen bedöms kunna möta sina åtaganden på både kort och lång sikt. Om det låga ränteläget består kan det innebära en ökad osäkerhet och svårigheter framöver. Försäkringssektorn har även stora tillgångar såsom aktier, fastigheter och olika typer av obligationer som också påverkas av den ökade riskaversionen och de stora rörelserna på de finansiella marknaderna till följd av effekterna av covid-19-pandemin.
Utvecklingen inom digital finansiell innovation har t.ex. lett till förenklade och mer effektiva betalningstjänster. Samtidigt medför den minskande kontantanvändningen enligt regeringen nya risker och utmaningar. Större avbrott inom elnätet eller internet eller cyberangrepp mot kritisk infrastruktur skulle kunna få omfattande konsekvenser för konsumenter och den finansiella stabiliteten.
De finansiella marknadernas roll för att bidra till klimatomställningen och minska de ekonomiska riskerna som är kopplade till klimatomställningen integreras alltmer i aktörernas verksamhet. Regeringen anför att utvecklingen mot målet om att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling går i rätt riktning. Också åtgärderna för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism har enligt regeringen haft en tydlig effekt. Regeringen pekar t.ex. på att det ökade antalet rapporterade misstänkta transaktioner kan indikera att de finansiella mellanhändernas interna kontrollsystem har förbättrats och måluppfyllelsen stärkts.
Kostnadseffektiviteten i den statliga betalningsmodellen har ökat, vilket regeringen bedömer bidragit till att öka måluppfyllelsen om att statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt.
Statlig förvaltningspolitik och arbetsgivarfrågor
Riksdagen har beslutat om följande mål för den statliga förvaltningspolitiken (prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2019/20:315):
• En innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete.
Regeringen konstaterar att arbetsgivarpolitiken är en del av förvaltnings-politiken. Regeringens uppsatta mål för arbetsgivarfrågor är en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att myndigheterna har kompetens för att fullgöra sina uppgifter. Detta mål utgår från den långtgående delegeringen av arbetsgivarpolitiken i staten som utgör en viktig komponent i regeringens styrning av statsförvaltningen och som beslutades av riksdagen 1994 (prop. 1993/9477, bet. 1993/94:Ku19, rskr. 1993/94:264, bet. 1994/95:KU3, rskr. 1994/95:7 och 8).
De indikatorer som används för att redovisa resultaten i förhållande till målet för den statliga förvaltningspolitiken är
• International Civil Service Effectiveness Index (Incise) som används för att ranka länder i fråga om effektivitet i den centrala statliga förvaltningen
• OECD:s undersökning om allmänhetens förtroende för den nationella regeringen
• organisationen Transparency Internationals rankning av världens länder i fråga om korruption i den offentliga sektorn.
Regeringen bedömer att den statliga förvaltningen fungerar väl i ett internationellt perspektiv, men att den ständigt bör utvecklas. Förmågan att styra den digitala strukturomvandlingen behöver utvecklas för att möta behoven, kraven och förväntningarna från privatpersoner och företag. Det sjunkande värdet när det gäller tillit och korruption i internationella index de senaste åren utgör också utmaningar som regeringen bemöter med olika åtgärder. Regeringen har bl.a. framhållit behovet av en mer samordnad och samverkande förvaltning och fortsätter att tillämpa en tillitsbaserad styrning.
Regeringen fortsätter även att ta fram metoder för att bättre kunna bedöma hur statsförvaltningen på lång sikt lever upp till det förvaltningspolitiska målet. Regeringen bedömer att Statskontoret bidrar med utredningar som leder till effektivisering och utveckling i linje med det förvaltningspolitiska målet. Kammarkollegiets och Statens servicecenters arbete med samordnande tjänster bidrar till uppfyllelsen av den statliga förvaltningspolitikens mål om effektivitet. Ekonomistyrningsverket (ESV) bistår vidare regeringen med underlag i syfte att öka effektiviteten samt förbättra den interna styrningen och kontrollen i statsförvaltningen.
En hög tillit till och ett stort förtroende för den offentliga sektorn är viktiga framgångsfaktorer för det arbete som beskrivits ovan.
Till följd av att den gemensamma lokala statliga servicekontorsverksam-heten under 2019 samlats i en organisation fattas beslut om prioriteringar, resursplanering och ekonomiska förutsättningar i en organisation i stället för flera. Detta bedöms ha effektiviserat styrningen och ledningen av serviceor-ganisationen.
Den pågående pandemin har visat på de fördelar som finns utifrån ett sårbarhets- och riskperspektiv när administrativa tjänster utförs samordnat i staten.
Regeringen bedömer att den ökade användningen av samordnade ramavtal bidrar till besparingar och effektiviseringar för staten. Små och medelstora företags möjligheter att delta i upphandlingarna bör fortsatt uppmärksammas. Det är viktigt att arbetet fortsätter med att effektivisera de administrativa tjänsterna, genom exempelvis ökad digitalisering och standardisering, och att kostnadsutvecklingen hålls tillbaka, särskilt för små myndigheter. Det är även viktigt att kvaliteten i de administrativa tjänsterna utvecklas, bl.a. för att säkerställa att de uppfyller höga krav på informationssäkerhet.
Övriga delområden
Regeringen konstaterar att det saknas ett riksdagsbundet mål för den statliga fastighetsförvaltningen och avser att återkomma till riksdagen med ett sådant mål. Regeringen uppger också att den på delområdet prognoser, redovisning, statistik och uppföljning beslutat om ett mer detaljerat mål i linje med det riksdagsbundna målet för den statliga förvaltningspolitiken. På liknande sätt har regeringen för området offentlig upphandling utifrån det riksdagsbundna målet preciserat ett mål för offentlig upphandling.
Kompletterande information
Utvärdering av den arbetsgivarpolitiska delegeringen i staten
Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat den arbetsgivarpolitiska delegeringen i staten (Utvärdering av den arbetsgivarpolitiska delegeringen i staten, 2020:20 Statskontoret). Statskontorets övergripande slutsats är att delegeringen överlag fungerar väl. Bedömningen är att utvecklingen av arbetsgivarpolitiken sedan 2002, då den senaste utvärderingen av delegeringen genomfördes, har varit positiv. Myndigheterna uppfattar att deras ansvar och befogenheter i arbetsgivarfrågor är tydliga. Sedan 2002 har statens lönebild-ning varit ansvarsfull, och Statskontoret bedömer också att myndigheterna i högre grad än tidigare ser staten som en arbetsgivarpolitisk koncern. Delegeringen kan enligt Statskontoret samtidigt innebära en nackdel, bl.a. eftersom den försvårar förvaltningsgemensamma lösningar.
Utskottets bedömning
Utskottet noterar att det i Regeringskansliet har bedrivits ett arbete med att utveckla resultatredovisningen i budgetpropositionen (se prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget för 2021, finansplan m.m. avsnitt 11.4). Arbetet har resulterat i förtydligade riktlinjer för utformningen av resultattexterna. Utgångspunkten för arbetet har varit budgetlagens krav på regeringen att i budgetpropositionen redovisa resultat i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om. Riktlinjerna innebär bl.a. att resultatredovisningen bör visa de mest centrala resultaten inom respektive område. Vidare bör en samlad bedömning av måluppfyllelsen redovisas och resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder väljas med hänsyn till kontinuitet över tid. Urvalet bör enligt riktlinjerna också möjliggöra uppföljning och analys ur ett jämställdhetsperspektiv.
Dessa förtydligade riktlinjer överensstämmer till stor del med vad utskottet vid upprepade tillfällen har efterfrågat, senast i betänkande 2019/20:FiU2. Utskottet har bl.a. framhållit att det är rimligt att resultatredovisningen inriktas på att beskriva och bedöma resultatet av statliga insatser i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om. Vidare har utskottet påpekat att det finns skäl för regeringen att se över omfattningen på resultatredovisningen i budgetpropositionen så att den i första hand omfattar det som krävs enligt budgetlagen, dvs. en resultatredovisning i förhållande till de riksdagsbundna målen. Utskottet har också understrukit värdet av välmotiverade indikatorer och deras hållbarhet över tid.
För finansmarknadsområdet, där regeringen tidigare redovisat ett stort antal indikatorer som också varierat över tid, har regeringen nu valt att lyfta fram sju centrala indikatorer för att bedöma resultatet i förhållande till målet. Detta urval av resultatindikatorer framstår enligt utskottet som väl avvägt, och de valda indikatorerna torde även ha förutsättningar för att kunna hålla över tid. Det sistnämnda är viktigt för att kunna jämföra mellan åren hur resultatet inom ett visst område utvecklas.
När det gäller målet på finansmarknadsområdet, som bl.a. handlar om att det finansiella systemet ska vara stabilt och präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader, konstaterar regeringen att måluppfyllelsen kraftigt kommer att påverkas av effekterna av covid-19-pandemin. Regeringen pekar också på att finansmarknaderna stundtals präglats av både hög volatilitet och låg likviditet, men också att osäkerheten vad gäller måluppfyllelsen är stor. Det har nu gått ett par månader sedan regeringen lämnade budgetpropositionen till riksdagen, och utskottet kan konstatera att det fortfarande råder osäkerhet kring hur finansmarknaderna påverkas av covid-19-pandemin. Exempelvis framhåller Riksbanken i sin stabilitetsrapport från mitten av november att det svenska finansiella systemet hittills har klarat covid19-pandemins utmaningar relativt väl, men att riskerna för den finansiella stabiliteten fortfarande är förhöjda. Liknande slutsatser dras av Finansinspektionen i myndighetens finansiella stabilitetsrapport från slutet av november.
Utskottet välkomnar utvecklingen inom digital finansiell innovation som bl.a. lett till effektivare betalningar, men noterar samtidigt det regeringen skriver om nya risker och utmaningar som följer av den minskande kontantanvändningen. Större avbrott inom elnätet eller cyberangrepp mot kritisk infrastruktur skulle som regeringen påpekar kunna få omfattande konsekvenser för konsumenter och den finansiella stabiliteten.
Det är enligt utskottet mycket positivt att utvecklingen mot delmålet om att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling går i rätt riktning och att åtgärderna för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism har haft en tydlig effekt.
När det gäller det förvaltningspolitiska målet om en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv m.m., konstaterar utskottet att regeringens bedömning är att den statliga förvaltningen fungerar väl i ett internationellt perspektiv men att den ständigt bör utvecklas. Exempelvis behöver förmågan att styra den digitala strukturomvandlingen utvecklas för att möta behoven och kraven från privatpersoner och företag. Det sjunkande värdet i fråga om tillit och korruption i internationella index de senaste åren utgör en annan utmaning som regeringen bemöter med olika åtgärder. Utskottet noterar och välkomnar att regeringen fortsätter att ta fram metoder för att bättre bedöma hur statsförvaltningen på lång sikt lever upp till det förvaltningspolitiska målet. Exempelvis har Statskontoret i uppdrag att ta fram förslag på former för en mer långsiktig redovisning med hjälp av indikatorer och andra bedömningsgrunder som är kopplade till det förvaltningspolitiska målet.
Utskottet har tidigare uttryckt att det finns anledning för regeringen att tydliggöra hur de särredovisade områden där regeringen redogjort för resultatet i förhållande till sådana mål som regeringen själv satt upp förhåller sig till det mål som riksdagen har beslutat om för den statliga förvaltningspolitiken. Mot den bakgrunden är det enligt utskottet klargörande att regeringen nu konstaterar att arbetsgivarpolitiken är en del av den statliga förvaltningspolitiken. Också strukturen i redovisningen har gjorts tydligare genom att arbetsgivarfrågorna, till skillnad från tidigare, behandlas i samma avsnitt som statlig förvaltningspolitik. Dessutom klargör regeringen att de delmål den beslutat för vissa andra områden utgår från det övergripande riksdagsbundna målet för statlig förvaltningspolitik och ska ses som preciseringar av det målet. Det gäller för de två delområdena prognoser, redovisning, statistik och uppföljning respektive offentlig upphandling. Utskottet noterar också att för delområdet fastighetsförvaltning är det regeringens avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till ett riksdagsbundet mål.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt, däribland förslag om kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Riksdagen godkänner också investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2021 inom utgiftsområde 2 avslås.
Jämför särskilt yttrande 1 (M), 2 (SD), 3 (V) och 4 (KD).
I detta avsnitt behandlas regeringens och motionärernas förslag till anslag inom utgiftsområde 2, bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och investeringsplaner för Statens fastighetsverk (SFV) och Fortifikationsverket (FortV). I förslagen till bemyndiganden om ekonomiska åtaganden ingår förslag om s.k. beställningsbemyndiganden men också förslag om krediter i Riksgäldskontoret och kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Regeringens och motionärernas anslagsförslag framgår av tabellen i bilaga 2.
Propositionen
Redovisningen görs enligt indelningen i propositionen, dvs. finansmarknad och internationella finansiella institutioner; statlig förvaltningspolitik och arbetsgivarfrågor; fastighetsförvaltning; prognoser, redovisning, statistik och uppföljning och slutligen offentlig upphandling.
Vissa generella besparingar på förvaltningsanslagen under utgiftsområdet görs för att myndigheternas resekostnader beräknas bli lägre också under 2021 som en följd av covid-19-pandemin ((se prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget för 2021, finansplan m.m. avsnitt 7.4 s. 124).
Finansmarknad och internationella finansiella institutioner
I området finansmarknad och internationella finansiella institutioner ingår myndigheterna Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och Krigsförsäkrings-nämnden. Delområdet omfattar också årliga medlemsavgifter till internationella finansiella institutioner, som tankesmedjan Bruegel, European Institute of Public Administration och Europarådets utvecklingsbank, samt garantier till sex internationella finansieringsinstitut. Finansinspektionen och Riksgäldskontoret finansieras i huvudsak med anslag, men de får också disponera vissa avgiftsintäkter för delar av sin verksamhet.
Nedan redogörs först övergripande för politikens inriktning och därefter för de förslag till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen redovisar under rubriken Finansmarknad och internationella finansiella institutioner.
Politikens inriktning
Den politiska inriktningen – med målen att värna finansiell stabilitet, ett högt förtroende, väl fungerande marknader, ett högt konsumentskydd och att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling – ligger fast.
Regeringen anför att om den ekonomiska nedgången till följd av covid-19-pandemin blir djup och långvarig kan även den finansiella stabiliteten hotas. I det exceptionella läge som nu råder kan det uppstå ett behov att nyttja flexibiliteten i regelverken och använda de buffertar som har byggts upp för att stödja kreditgivning till den reala ekonomin. Men när den ekonomiska situationen tillåter bör buffertarna återigen byggas upp för att säkerställa det finansiella systemets motståndskraft. Regeringen pekar också på att det för närvarande pågår ett viktigt regleringsarbete inom EU som påverkar stora delar av de finansiella marknaderna.
Återuppbyggnaden av det civila försvaret intensifieras. Åtgärder för ett fungerande finansiellt system utgör en viktig del i ett motståndskraftigt civilt försvar vid höjd beredskap och ytterst i krig. Åtgärderna kan även bidra till att stärka förmågan att hantera svåra påfrestningar på det finansiella systemet i fredstid. Regeringen föreslår därför att medel tillförs Finansinspektionen och Riksgäldskontoret för att stärka myndigheternas verksamhet när det gäller civilt försvar. Regeringen anger vidare att den avser att återkomma med ett förslag till övergripande inriktning för det civila försvaret i den försvarspolitiska propositionen för perioden 2021–2025.
Covid-19-pandemin och dess ekonomiska konsekvenser har medfört att ett särskilt fokus riktats mot det finansiella systemets möjlighet att förse företag med krediter. Regeringen hänvisar bl.a. till att Europeiska kommissionen har presenterat förslag på åtgärder för att upprätthålla kreditgivningen till hushåll och livskraftiga företag samt säkerställa företags möjligheter att finansiera sig på kapitalmarknaden. Vidare fortsätter arbetet inom EU med att utveckla Kapitalmarknadsunionen för att långsiktigt underlätta företagens tillgång till finansiering, skapa ändamålsenliga investeringsprodukter samt bidra till omställningen till en hållbar ekonomi.
Den snabba digitaliseringen av den svenska betalningsmarknaden tillsammans med en minskad kontantanvändning leder till många frågor, bl.a. om statens och den privata sektorns roller på betalningsmarknaden. Regeringen pekar också på att det inom EU pågår ett arbete med att ta fram en handlingsplan för fintech, inklusive en strategi för betalningslösningar, som kommer att bli vägledande på området. Relaterat till detta arbetar Europeiska kommissionen också med en ny EU-reglering av marknaden för kryptotillgångar, där arbetet mot penningtvätt är särskilt viktigt. Regeringen anser att det fortsatta arbetet med att stärka den digitala utvecklingen måste säkerställa finansiell stabilitet och ett högt konsumentskydd.
Möjligheten till återköp och flytt av försäkringssparande är enligt regeringen en viktig del för väl fungerande marknader på försäkringsområdet, men även för konsumentskyddet.
Regeringen arbetar aktivt, såväl nationellt som på EU-nivå, för att säkerställa ett högt konsumentskydd. För att minska informationsunderlägen på de finansiella marknaderna är det viktigt att det t.ex. finns en välfungerande finansiell rådgivning.
Regeringen är pådrivande för nya EU-initiativ för att främja utvecklingen till mer hållbara finansmarknader, såsom EU:s förnyade handlingsplan för hållbar finansiering som presenteras under hösten. EU:s gröna taxonomi utgör en grund för framtida standarder och märkningar av hållbara finansiella produkter. Det finansiella systemet ska också vara motståndskraftigt mot allvarlig brottslighet, och regeringen kommer därför att arbeta vidare med ytterligare skärpta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. En utgångspunkt i detta arbete är den utredning som regeringen tillsatt (dir. 2019:80).
Riksdagens tillkännagivande om marknadsföring av betaltjänster online
Regeringen hänvisar till att riksdagen i samband med behandlingen av proposition 2019/20:79 Presentation av betalningssätt vid marknadsföring av betaltjänster online, tillkännagett för regeringen att en uppföljning av lagstiftningens effekter ska vara genomförd senast den 1 juli 2021 (bet. 2019/20:FiU37 punkt 3, rskr. 2019/20:191). Regeringen anför att den kommer att återkomma till hur effekterna av lagstiftningen ska utvärderas.
Finansinspektionen
Regeringen föreslår att 654,6 miljoner kronor anvisas till anslaget 1:11 Finansinspektionen för 2021. Anslaget får användas för myndighetens förvaltningsutgifter och för Krigsförsäkringsnämndens verksamhet. Jämfört med 2020 innebär den föreslagna anslagsnivån en ökning med 31,3 miljoner kronor. Cirka 10 miljoner kronor av den föreslagna ökningen avser ökad tillsyn för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism, medan ca 14 miljoner kronor avser säkerhetsskydd respektive finansiell beredskap inom det civila försvaret.
Regeringen föreslår vidare att 20,2 miljoner kronor anvisas till anslaget 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter för 2021. Anslaget får användas för utgifter för myndighetens avgifter till Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten samt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten. Jämfört med 2020 innebär det en anslagsökning med 2,7 miljoner kronor. Den föreslagna anslagsökningen görs för att hantera ökade avgifter till följd av Storbritanniens utträde ur EU.
Regeringen redogör i propositionen även för Finansinspektionens avgiftsbelagda verksamhet (se prop. 2020/21:1 utg.omr. 2 tabell 3.8).
Riksgäldskontoret
Anslaget 1:12 Riksgäldskontoret får användas för myndighetens förvaltnings-utgifter. Regeringen föreslår att 330,2 miljoner kronor anvisas till anslaget för 2021. Det innebär en anslagsökning med ca 11 miljoner kronor jämfört med 2020. Huvuddelen av den föreslagna ökningen, ca 7 miljoner kronor, avser en ökad finansiell beredskap inom det civila försvaret.
Avgifter tas ut för Riksgäldskontorets verksamheter inom områdena garantier och utlåning, bankstöd samt insättningsgaranti och investerarstöd (se prop. 2020/21:1 utg.omr. 2 tabell 3.11 och 3.12).
Vissa garanti- och medlemsavgifter
Regeringen föreslår att 110,1 miljoner kronor anvisas till anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter för 2021. Anslaget får användas för utgifter för Sveriges årliga medlemsavgifter, avgifter eller statsbidrag till Bruegel, European Institute of Public Administration (EIPA) samt Europarådets utvecklingsbank (CEB). Anslaget får även användas för utgifter för att infria garantier till vissa internationella finansieringsinstitut. Anslaget får också användas för utgifter för eventuella böter till följd av att EU-direktiv har genomförts för sent. Anslaget får därtill användas för att infria statens åtaganden i enlighet med avtalen om Europeiska investeringsbankens (EIB) garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av covid-19-pandemin och avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation till följd av covid-19-pandemin (SURE).
Jämfört med 2020 innebär den föreslagna nivån en anslagsminskning med 130,4 miljoner kronor. Inga medel beräknas behövas för att infria garantier som är en del av ägarkapitalet i de internationella finansiella institutionerna. För SURE beräknas ingen utgift 2021–2023. För avtalen med EIB och deltagande länder beräknas däremot förväntade förluster för 2021–2023, där Sveriges andel av kostnaden beräknas uppgå till 107,6 miljoner kronor per år.
Finansmarknadsforskning
Regeringen föreslår att 39,9 miljoner kronor anvisas till anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning för 2021, vilket innebär en anslagsökning med ca 10 miljoner kronor jämfört med 2020. Anslaget får användas för utgifter för finansmarknadsforskning, och högst 2 procent av anslaget får användas för programanknutna förvaltningsutgifter. Det finansiella systemet har enligt regeringen en central betydelse för samhällsekonomin, och ökad kunskap om finansmarknadens funktionssätt är mot bakgrund av covid-19-pandemin än mer aktuellt. För att bl.a. skapa bättre förutsättningar för förståelsen om de nya utmaningar som väntar i ekonomin bör anslaget ökas. Satsningen kommer att presenteras närmare i den forsknings- och innovationspolitiska proposition som regeringen avser att presentera under hösten 2020.
För att kunna finansiera fleråriga forskningsprojekt behöver beslut kunna fattas som medför behov av medel kommande år. Regeringen föreslår därför att den bemyndigas att under 2021 för anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 40 miljoner kronor 2022–2024.
Kredit- och garantiramar till stabilitetsfonden och resolutionsreserven
Regeringen föreslår att den bemyndigas att för 2021 besluta om en kreditram på högst 50 miljarder kronor och en garantiram på högst 750 miljarder kronor för stabilitetsfonden. Vidare föreslår regeringen att den bemyndigas att för 2021 besluta om en kreditram på högst 100 miljarder kronor och en garantiram på högst 200 miljarder kronor för resolutionsreserven.
I samband med att krishanteringsdirektivet genomfördes i svensk rätt ändrades reglerna för stabilitetsfonden, och en ny fond för finansiering av krishanteringsåtgärder, resolutionsreserven, inrättades. Båda fonderna finansieras genom avgifter från banksystemet. Samtidigt beslutades att riksdagen årligen ska fastställa krediter och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven.
Stabilitetsfondens behållning uppgår i dagsläget till ca 40 miljarder kronor. Regeringen bedömer att medlen utgör en betydande resurs för att vidta eventuella krisinsatser, dvs. förebyggande statligt stöd eller användning av statliga stabiliseringsverktyg. Det program som inrättades vid finanskrisen 2008 hade ett fastställt belopp om högst 50 miljarder kronor, vilket var det sammanlagda kapitaltillskott som staten kunde medge. Samma belopp utgör för närvarande utgångspunkt för stabilitetsfondens lånemöjligheter och föreslås även gälla för 2021.
Garantiramen för stabilitetsfonden bör enligt regeringen bestämmas utifrån det faktum att i första hand generella stödåtgärder i form av garantiprogram till samtliga banker kan komma att bli aktuella. Garantiramen för stabilitetsfonden bör vara på ett högre belopp än den ram som gäller för resolutionsreserven, eftersom det här blir fråga om generella stödåtgärder till samtliga banker. Den ram som fanns i garantiförordningen från 2008 uppgick inledningsvis till 1 500 miljarder kronor och var baserad på de svenska bankernas upplåning under en viss period. Ramen sänktes senare till 750 miljarder kronor även om utnyttjandet aldrig var över 400 miljarder kronor. Samma belopp utgör för närvarande ramen för stabilitetsfondens möjlighet att medge garantier, och regeringen föreslår att det ska gälla även för 2021.
Resolutionsreserven kan komma att användas för att finansiera åtgärder inom ramen för ett resolutionsförfarande, vilket innefattar åtgärder för att stötta rekonstruktion av systemviktiga banker som i utgångsläget inte bedöms som livskraftiga. Resolutionsreserven uppgår i dagsläget till ca 43 miljarder kronor. Resolutionsreservens kreditram bör främst bli aktuell i fråga om olika återkapitaliseringsåtgärder efter det att vissa av företagets skulder skrivits ned. Därutöver kan resolutionsreservens kreditram komma att användas till att betala ut kompensation till företagets ägare och borgenärer i de fall dessa fått ett sämre ekonomiskt utfall vid resolution än vid konkurs eller likvidation. Kreditramen på 100 miljarder kronor motiveras enligt regeringen av att den åtminstone bör ha samma förmåga till återkapitaliseringsåtgärder som kreditramen till stabilitetsfonden, dvs. 50 miljarder kronor, samt dessutom innehålla utrymme för att hantera eventuella kompensationsfall.
Garantiramen för resolutionsreserven kan användas om banker i resolution initialt behöver stöd för sin finansiering (likviditet). Garantier kan ges till banken själv eller till Riksbanken. Regeringen påpekar att det är svårt att uppskatta likviditetsbehov i en krissituation men gör bedömningen att ett likviditetsstöd till flera av Sveriges storbanker skulle behöva uppgå till minst 100 miljarder kronor. Eftersom det kan finnas en negativ signaleffekt i att under ett krisförlopp behöva justera garantiramen föreslår regeringen att garantiramen för resolutionsreserven sätts till 200 miljarder kronor även under 2021.
Statlig förvaltningspolitik och arbetsgivarfrågor
Delområdet statlig förvaltningspolitik omfattar styrning, ledning, organisation och utveckling av de statliga myndigheterna samt vissa övergripande frågor om relationen mellan stat och kommun, inklusive regional ansvarsfördelning. Området omfattar myndigheterna Statskontoret, Kammarkollegiet och Statens servicecenter (SSC) samt delar av Ekonomistyrningsverkets (ESV) verksamhet. Delområdet statliga arbetsgivarfrågor omfattar statliga personal- och lönepolitiska frågor, såsom löneutveckling, pensionsvillkor, arbets- och anställningsvillkor för offentliga anställningar, statlig arbetsrätt och kompetensförsörjning inom staten samt frågor om arbetsmiljö och hälsa, jämställdhet, mångfald och värdegrundsarbete inom staten. Området omfattar Arbetsgivarverket, Statens tjänstepensionsverk (SPV), Statens ansvarsnämnd, Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd, Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor, Statens överklagandenämnd, Offentliga sektorns särskilda nämnd och Trygghetsstiftelsen – en kollektivavtalsstiftelse.
Statskontorets verksamhet finansieras helt med anslag. Kammarkollegiets och SSC:s verksamheter finansieras i stället av både avgifter från uppdragsverksamhet och anslag i statens budget. Arbetsgivarverket och SPV disponerar inte några anslag för sin verksamhet i statens budget. Arbetsgivarverket är en avgiftsfinansierad myndighet vars verksamhet finansieras av medlemsavgifter. För administrationskostnader disponerar SPV ett belopp från inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter. Förvaltningsut-gifterna för de nämnder som hör till området belastar Kammarkollegiets anslag och anslaget för arbetsgivarpolitiska frågor.
Riksrevisionen har i sin revisionsberättelse för Kammarkollegiets redovisning för förvaltningen av Allmänna arvsfonden 2019 lämnat ett uttalande med reservation. Riksrevisionen anser att influtna arvsmedel borde redovisas vid boupptäckningstillfället och inte först vid inbetalning till fondens bankkonto. Kammarkollegiet har vidtagit åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser för att säkerställa att gällande redovisningssed följs.
Nedan redogörs först övergripande för politikens inriktning och därefter för de förslag till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen redovisar under rubriken Statlig förvaltningspolitik och arbetsgi-varfrågor.
Politikens inriktning
Det förvaltningspolitiska målet är tillsammans med samhällets och enskildas behov utgångspunkten för regeringens arbete med att utveckla den statliga förvaltningen. Regeringen anför att de statliga myndigheternas förmåga att fullgöra sina uppgifter och hantera de behov som uppstår på ett effektivt och rättssäkert sätt ska utvecklas. Därmed kan tilliten och förtroendet för den statliga förvaltningen upprätthållas. Det är enligt regeringen även viktigt att myndigheterna bedriver ett aktivt arbete med sin strategiska kompetens-försörjning och att deras personal har god kännedom om rollen som statsanställd. Regeringen anser att en fortsatt utveckling av den statliga närvaron och servicen i hela landet är viktig för att upprätthålla legitimitet och förtroende för statsförvaltningen. Bland annat ska utbyggnaden av servicekontor fortsätta 2021. En utredning överväger hur serviceverksamheten vid servicekontoren kan utvecklas (Fi 2019:B). I slutredovisningen kommer frågan om nya servicekontor i gles- och landsbygdsområden att särskilt behandlas. Regeringen avser även att ge utredningen i uppdrag att se över vilka kommuners utsatta områden som är lämpliga för nya servicekontor.
Regeringen föreslår att ca 102,4 miljoner kronor anvisas till anslaget 1:1 Statskontoret för 2021. Det är ca 2,3 miljoner kronor mer än anslagsnivån 2020. Anslaget får användas för Statskontorets förvaltningsutgifter och för regeringens behov av vissa förvaltningspolitiska insatser.
Kammarkollegiet
Regeringen föreslår att 72,6 miljoner kronor anvisas till anslaget 1:2 Kammarkollegiet för 2021. Det är ca 1,4 miljoner kronor mer än anslagsnivån 2020. Anslaget får användas för Kammarkollegiets förvaltningsutgifter och för förvaltningsutgifter för vissa nämnder. Anslaget får även användas för att bevaka statens rätt och andra allmänna intressen samt för utbetalning av vissa mindre skadeståndsersättningar.
Kammarkollegiets verksamhet finansieras till större delen av avgifter från uppdragsverksamheten (se prop. 2020/21:1 utg.omr. 2 tabell 4.9). Kammar-kollegiet bedriver också en avgiftsbelagd offentligrättslig verksamhet där intäkterna inte disponeras av myndigheten, utan redovisas på inkomsttitel i statens budget (se prop. 2020/21:1 utg.omr. 2, tabell 4.8).
Regeringen föreslår att den bemyndigas att för 2021 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 250 miljoner kronor för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med att nya myndigheter inrättas. Under den senaste femårsperioden har en kredit av detta slag årligen utnyttjats med mellan 0 och 7 miljoner kronor. Regeringen anger att krediten hittills under 2020 inte har utnyttjats och att det är svårt att bedöma för vilka nya myndigheter och i vilken omfattning som krediten behöver utnyttjas 2021.
Regeringen föreslår att den bemyndigas att för 2021 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 miljoner kronor för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet. Regeringen anser att det behövs en kredit för att finansiera enstaka stora skador eller anhopningar av skador som hanteras inom det statliga försäkringssystemet. En utnyttjad kredit ska återbetalas inom ramen för systemet. Om den sammanlagda försäkringsersättningen som Kammarkollegiet ska betala för en enskild skadehändelse överstiger 50 miljoner kronor ska regeringen dock besluta om hur det överstigande beloppet ska finansieras utanför det statliga försäkringssystemet.
Arbetsgivarpolitiska frågor
Regeringen föreslår att 2,4 miljoner kronor anvisas till anslaget 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor för 2021. Det är samma nivå som 2020. Anslaget får användas för utgifter för sådana uppgifter som Arbetsgivarverket utfört åt regeringen eller Regeringskansliet och som inte ingår i Arbetsgivarverkets uppgifter som medlemsorganisation, samt för regeringens behov av underlag och biträde inom det arbetsgivarpolitiska området. Anslaget får även användas för förvaltningsutgifter för vissa nämnder inom det arbetsgivarpolitiska området.
Statliga tjänstepensioner m.m.
Regeringen föreslår att 14 107 miljoner kronor anvisas till anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. för 2021. Det är 212 miljoner kronor mer än anslagsnivån 2020. Anslaget är regelstyrt, och bakom regeringens förslag till ökning av anslaget ligger omräkningar till följd av både antaganden om den makroekonomiska utvecklingen och volymantaganden, dvs. antalet förmåner som nybeviljas.
Anslaget får användas för utgifter för statliga tjänstepensionsförmåner, avgångsförmåner, grupplivförmåner och personskadeersättningar samt liknan-de förmåner som följer av anställningar med statliga villkor. Anslaget får också användas för utgifter för räntor som rör sådana förmåner. Vidare får anslaget användas för utgifter för löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster respektive enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader samt för premieskatt enligt lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring m.m. Anslaget får även användas för löneavgifter enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980). Anslaget får dessutom användas för förvaltningsutgifter vid SPV för biträde vid handläggningen av pensionsärenden som gäller lärare m.fl. som överförts från statligt reglerade anställningar genom riksdagens beslut om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl.
SPV:s behov av likviditet i pensionshanteringen
SPV får bedriva uppdragsverksamhet när det gäller pensionshanteringen, där väsentliga penningflöden hanteras (se prop. 2020/21:1 utg.omr. 2 tabell 4.13). Myndigheten hanterar även flödet för premiebestämda pensioner enligt det statliga tjänstepensionsavtalet. Enbart det senare flödet omsätter ca 590 miljoner kronor varje månad. För att minimera risken för övertrassering av likvida medel föreslår regeringen ett bemyndigande om att för 2021 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 miljoner kronor för att tillgodose SPV:s behov av likviditet i pensionshanteringen. Det senaste utfallet från 2018 visar att ca 30,8 miljoner kronor av krediten utnyttjades.
Statens servicecenter
Regeringen föreslår att 760,7 miljoner kronor anvisas till anslaget 1:15 Statens servicecenter (SSC) för 2021. Anslaget får användas för myndighetens förvaltningsutgifter i den mån de inte finansieras med avgifter. Den föreslagna anslagsnivån är ca 62,1 miljoner kronor högre än anslagsnivån 2020. Huvuddelen är förändringar som beslutats i ändringsbudgetar innevarande budgetår. Cirka 15 miljoner kronor avser en förstärkning av samhällsservice i områden med socioekonomiska utmaningar.
SSC:s verksamhet finansieras både med anslag och avgifter. Mot avgifter tillhandahåller myndigheten tjänster inom ekonomiadministration, löneadmi-nistration och elektronisk beställnings- och fakturahantering. I propositionen redogörs för SCC:s avgiftsbelagda verksamhet (se prop. 2020/21:1 utg.omr. 2 tabell 4.17).
Fastighetsförvaltning
Området fastighetsförvaltning omfattar förvaltning av fastigheter som av försvarspolitiska, kulturhistoriska eller andra skäl har ansetts lämpliga att förvaltas av staten. Området omfattar myndigheterna Fortifikationsverket (FortV) och Statens fastighetsverk (SFV).
Nedan redogörs först övergripande för politikens inriktning och därefter för de förslag till investeringsplaner, anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen redovisar under rubriken Fastighetsförvaltning.
Politikens inriktning
De riktlinjer inom lokalförsörjnings- och fastighetsområdet som riksdagen har beslutat om ligger fast. Det innebär bl.a. att fastigheter ska förvaltas så att en god hushållning och hög ekonomisk effektivitet uppnås. De fastighetsförvaltande myndigheterna ska också inom sina respektive områden verka för att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen, särskilt när det gäller energieffektivisering och begränsning av klimatpåverkan.
Investeringsplan och låneram för Fortifikationsverket
Infrastrukturella frågor och fastighetsförvaltning är centrala förutsättningar för att förstärka det militära försvarets förmåga. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2021–2023 som riktlinje för FortV:s investeringar enligt tabell 1. Regeringen föreslår vidare att den bemyndigas att för 2021 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 22,5 miljarder kronor. Det innebär en utökning av låneramen med 4,5 miljarder kronor jämfört med 2020. I propositionen redovisas mer i detalj FortV:s pågående och planerade investeringar uppdelat per objekt (se prop. 2020/21:1 utg.omr. 2 tabell 5.17).
Tabell 1 Investeringsplan för Fortifikationsverket 2021–2023
Miljoner kronor
|
|
Utfall |
Prognos |
Budget |
Budget |
Budget |
Summa |
|
Anskaffning och utveckling av nya investeringar |
1 488 |
2 431 |
5 583 |
3 435 |
5 771 |
14 789 |
|
Byggnader och markanläggningar |
964 |
925 |
1 485 |
2 411 |
3 762 |
7 658 |
|
Fastighetsförvärv |
102 |
799 |
2 836 |
163 |
100 |
3 099 |
|
Försvarsanläggningar |
360 |
660 |
991 |
774 |
1 822 |
3 587 |
|
Flygfält |
62 |
47 |
271 |
87 |
87 |
445 |
|
varav investeringar i anläggningstillgångar |
1 488 |
2 431 |
5 583 |
3 435 |
5 771 |
14 789 |
|
- byggnader, mark och annan fast egendom |
1 488 |
2 431 |
5 583 |
3 435 |
5 771 |
14 789 |
|
Finansiering av anskaffning och utveckling |
1 488 |
2 431 |
5 583 |
3 435 |
5 771 |
14 789 |
|
Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) |
1 389 |
2 231 |
5 283 |
3 135 |
5 471 |
13 889 |
|
Övrig finansiering |
99 |
200 |
300 |
300 |
300 |
900 |
|
Vidmakthållande av befintliga investeringar |
919 |
1 177 |
1 535 |
1 573 |
1 364 |
4 472 |
|
Byggnader och markanläggningar |
704 |
953 |
1 321 |
1 354 |
1 163 |
3 838 |
|
Försvarsanläggningar |
208 |
174 |
194 |
200 |
200 |
594 |
|
Flygfält |
7 |
50 |
20 |
19 |
1 |
40 |
|
varav investeringar i anläggningstillgångar |
645 |
907 |
1 263 |
1 299 |
1 088 |
3 650 |
|
- byggnader, mark och annan fast egendom |
645 |
907 |
1 263 |
1 299 |
1 088 |
3 650 |
|
Finansiering vidmakthållande |
919 |
1 177 |
1 535 |
1 573 |
1 364 |
4 472 |
|
Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) |
559 |
837 |
1 163 |
1 169 |
958 |
3 290 |
|
Övrig finansiering |
360 |
340 |
372 |
404 |
406 |
1 182 |
|
Totala utgifter för anskaffning, utveckling och vidmakthållande av investeringar |
2 407 |
3 608 |
7 118 |
5 008 |
7 135 |
19 261 |
|
Totalt varav investeringar i anläggningstillgångar |
2 133 |
3 338 |
6 846 |
4 734 |
6 859 |
18 439 |
Källa: Budgetpropositionen för 2021.
Investeringsplan och låneram för Statens fastighetsverk
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2021–2023 som en riktlinje för SFV:s investeringar enligt tabell 2. Regeringen föreslår vidare att den bemyndigas att för 2021 besluta att SFV får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15,2 miljarder kronor. Det innebär en oförändrad låneram jämfört med 2020. I propositionen redovisas mer i detalj SFV:s pågående och planerade investeringar uppdelat per objekt (se prop. 2020/21:1 utg.omr. 2 tabell 5.19).
Tabell 2 Investeringsplan för Statens fastighetsverk 2021–2023
Miljoner kronor
|
|
Utfall |
Prognos |
Budget |
Budget |
Budget |
Summa |
|
Anskaffning och utveckling av nya investeringar |
574 |
1 280 |
240 |
219 |
162 |
621 |
|
Summa marknadshyres-fastigheter nyanskaffning |
556 |
1 229 |
179 |
143 |
100 |
422 |
|
Summa mark nyanskaffning |
18 |
49 |
61 |
76 |
62 |
199 |
|
Summa kostnadshyres-fastigheter nyanskaffning |
0 |
2 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
varav investeringar i anläggningstillgångar |
574 |
1 280 |
240 |
219 |
162 |
621 |
|
- byggnader, mark och annan fast egendom |
574 |
1 280 |
240 |
219 |
162 |
621 |
|
Finansiering av anskaffning och utveckling |
574 |
1 280 |
240 |
219 |
162 |
621 |
|
Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) |
574 |
1 280 |
240 |
219 |
162 |
621 |
|
Vidmakthållande av befintliga investeringar |
1 507 |
1 854 |
2 290 |
1 702 |
1 649 |
5 641 |
|
Summa marknadshyres-fastigheter vidmakthållande |
1 063 |
1 488 |
1 813 |
1 251 |
1 202 |
4 266 |
|
Summa kostnadshyres-fastigheter vidmakthållande |
188 |
96 |
213 |
195 |
201 |
609 |
|
Summa bidragsfastigheter vidmakthållande |
198 |
206 |
218 |
217 |
215 |
650 |
|
Summa mark vidmakthållande |
59 |
64 |
46 |
39 |
31 |
116 |
|
varav investeringar i anläggningstillgångar |
1 069 |
1 349 |
1 746 |
1 240 |
1 215 |
4 201 |
|
- byggnader, mark och annan fast egendom |
1 069 |
1 349 |
1 746 |
1 240 |
1 215 |
4 201 |
|
Finansiering vidmakthållande |
1 507 |
1 854 |
2 290 |
1 702 |
1 649 |
5 641 |
|
Anslag 1:10 Bidragsfastigheter |
198 |
206 |
218 |
217 |
215 |
650 |
|
Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) |
1 069 |
1 349 |
1 746 |
1 240 |
1 215 |
4 201 |
|
Övrig finansiering |
241 |
299 |
326 |
245 |
219 |
790 |
|
Totala utgifter för anskaffning, utveckling och vidmakthållande av investeringar |
2 081 |
3 134 |
2 530 |
1 921 |
1 811 |
6 262 |
|
Totalt varav investeringar i anläggningstillgångar |
1 643 |
2 629 |
1 986 |
1 459 |
1 377 |
4 822 |
Källa: Budgetpropositionen för 2021.
Bidragsfastigheter
Regeringen föreslår att 340,6 miljoner kronor anvisas till anslaget 1:10 Bidragsfastigheter för 2021. Det innebär en ökning av anslaget med ca 66,6 miljoner kronor jämfört med nivån 2020. Anslaget får användas för utgifter för underhåll av och löpande driftsunderskott för de bidragsfastigheter som SFV förvaltar. Anslaget får även användas för utgifter för att utveckla bidragsfastigheter. Anslaget ökas bl.a. för att energieffektivisera bidragsfastigheter genom att nyttja av solceller.
Vården och underhållet av de statliga fastigheter som utgör en del av det svenska kulturarvet förutsätter att fleråriga ekonomiska åtaganden kan göras. Regeringen föreslår därför att den bemyndigas att för 2021 för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter ingå avtal för underhåll av bidragsfastigheter som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 miljoner kronor 2022.
Prognoser, redovisning, statistik och uppföljning
Området prognoser, redovisning, statistik och uppföljning omfattar myndigheterna Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket (ESV), Finanspolitiska rådet, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Statistiska centralbyrån (SCB) och Bokföringsnämnden. Området omfattar vidare verksamhet som ska bidra till att det finanspolitiska ramverket följs, att politiska beslut och prioriteringar är välgrundade samt verksamhet som ska bidra till transparens vid redovisningen av den ekonomiska politiken. Utöver detta ingår också arbetet med att tillvarata de resultat från den nationalekonomiska forskningen som är relevanta för utformningen av den ekonomiska politiken.
I det följande redogörs först övergripande för politikens inriktning och därefter för de förslag till anslag som regeringen redovisar inom detta område.
Politikens inriktning
Regeringen anför att de statistikansvariga myndigheternas arbete med att vidmakthålla kvaliteten är avgörande för att säkerställa förtroendet för den officiella statistiken. Regeringen kommer inom ramen för sin myndighets-styrning att ställa krav på en fortsatt digitalisering vid samordningen av den officiella statistiken. Det är av vikt att kostnaderna för uppgiftslämnarna inte ökar. För att effektivisera arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdsystemen föreslås medel tillföras för att inrätta en funktion som bl.a. ska analysera, följa upp och bidra till samordning av myndigheternas arbete på detta område. ESV föreslås vara värdmyndighet åt funktionen.
Finanspolitiska rådet
Regeringen föreslår att ca 10,5 miljoner kronor anvisas till anslaget 1:6 Finanspolitiska rådet 2021. Det är ca 0,1 miljoner kronor mer än 2020. Anslaget får användas för myndighetens förvaltningsutgifter.
Konjunkturinstitutet
Regeringen föreslår att ca 67,1 miljoner kronor anvisas till anslaget 1:7 Konjunkturinstitutet 2021. Det är ca 0,8 miljoner kronor högre än 2020. Anslaget får användas för myndighetens förvaltningsutgifter.
Ekonomistyrningsverket
Regeringen föreslår att ca 188,5 miljoner kronor anvisas till anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket för 2021. Det är ca 13 miljoner kronor mer än 2020. Anslaget får användas för Ekonomistyrningsverkets förvaltningsutgifter och för verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen. Huvuddelen av den föreslagna anslagsökningen avser en funktion som bl.a. ska analysera, följa upp och bidra till samordningen av myndigheternas arbete med att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. (Se även avsnittet Ett övergripande mål om att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.)
I propositionen finns även en redogörelse för ESV:s avgiftsbelagda verksamhet inom ekonomisk styrning och tjänsteexport (se prop. 2020/21:1 utg.omr. 2 tabell 6.8).
Statistiska centralbyrån
Regeringen föreslår att ca 585,6 miljoner kronor anvisas till anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån för 2021. Det är ca 2 miljoner kronor mer än 2020. Anslaget får användas för myndighetens förvaltningsutgifter.
I propositionen finns även en redogörelse för SCB:s avgiftsbelagda verksamhet inom bl.a. statistikproduktion åt andra statliga myndigheter (se prop. 2020/21:1 utg.omr. 2 tabell 6.11).
Bokföringsnämnden
Regeringen föreslår att 13,8 miljoner kronor anvisas till anslaget 1:13 Bokföringsnämnden för 2021. Det är ca 3,1 miljoner kronor mer än 2020. Anslaget får användas för myndighetens förvaltningsutgifter. Den föreslagna anslagsökningen avser i huvudsak arbete med taxonomier för års- och koncernredovisningar.
Offentlig upphandling
Området offentlig upphandling omfattar flera lagar med bestämmelser som syftar till att upphandlande myndigheter och enheter ska göra effektiva offentliga inköp. Området omfattar Upphandlingsmyndigheten och den del av Konkurrensverkets verksamhet som avser tillsyn över lagstiftningen.
Nedan redogörs först övergripande för politikens inriktning och därefter för förslaget till anslag under delområdet offentlig upphandling.
Politikens inriktning
Regeringen anför att offentlig upphandling kan bidra till att främja en sund konkurrens på marknaden, ökad jämställdhet, att sociala mål och miljö- och hållbarhetsmål nås samt att stimulera innovation och utveckling av nya varor och tjänster. Aviseringarna på upphandlingsområdet i den klimatpolitiska handlingsplanen (prop. 2019/20:65 s. 63–66) och inriktningen i den nationella strategin för cirkulär ekonomi (M2020/01133/KE) kan enligt regeringen bidra till att Sverige blir världens första fossilfria välfärdsland. För att stimulera att myndigheter i ökad utsträckning använder den potential som upphandling erbjuder behöver enligt regeringen upphandlingsstrategin följas upp och arbetet med att genomföra den intensifieras. Upphandlingsmyndigheten har en viktig roll i detta arbete.
Upphandlingsmyndigheten
Det anslag som ingår under delområdet offentlig upphandling är 1:17 Upphandlingsmyndigheten. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ca 95,6 miljoner kronor till anslaget 2021, vilket är ca 1,2 miljoner kronor mer än 2020. Anslaget får användas för myndighetens förvaltningsutgifter.
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3114 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) föreslås att riksdagen anvisar anslag inom utgiftsområde 2 enligt vad som framgår av tabellen i bilaga 2. Sammantaget föreslår motionärerna 91 705 miljoner kronor mer i anslag inom utgiftsområdet för 2021 jämfört med regeringens förslag. Huvuddelen, 91 700 miljoner kronor, avser Sverigedemokraternas förslag om ett nytt anslag med ett centralt administrerat stöd till hushållen för att stärka hushållens ekonomi och öka konsumtionsbenägenheten (förslaget beskrivs närmare i avsnitt 5.1 i Sverigedemokraternas partimotion 2020/21:3128). Motionärerna föreslår också att Finansinspektionen tillförs 5 miljoner kronor utöver regeringens förslag för att möta den ökande efterfrågan från svenska företag inom fintech-sektorn och säkerställa regelefterlevnad och tillsyn.
I partimotion 2020/21:2963 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslås att riksdagen anvisar anslag inom utgiftsområde 2 enligt vad som framgår av tabellen i bilaga 2. Motionärerna anser att insatserna mot penningtvätt behöver stärkas och föreslår därför att anslaget till Finansinspektionen ökas med 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag för 2021.
I kommittémotion 2020/21:3312 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 1 föreslås att riksdagen anvisar anslag inom utgiftsområde 2 enligt vad som framgår av tabellen i bilaga 2. Sammantaget föreslår motionärerna 103 miljoner kronor lägre anslag inom utgiftsområdet för 2021 jämfört med regeringens förslag. Motionärerna anser att insatserna mot penningtvätt behöver en ytterligare ambitionshöjning och föreslår därför att anslaget till Finansinspektionen ökas med 20 miljoner kronor utöver regeringens förslag för 2021. Vidare vill motionärerna att det öppnas sju nya servicekontor utöver de som regeringen aviserat. För att möjliggöra detta föreslår motionärerna att anslaget till Statens servicecenter ökas med 15 miljoner kronor 2021. Motionärerna föreslår också att anslaget till bidragsfastigheter minskas med 111 miljoner kronor 2021. En indirekt effekt av att Kristdemokraterna i en annan del av sitt budgetalternativ har framfört förslag om att sänka skatten på diesel som används i jordbruket är att lönekostnaderna i staten ökar. Av redovisningstekniska skäl redovisas budgeteffekten på 5 miljoner kronor 2021 samlat på ett anslag inom utgiftsområde 2 i stället för på samtliga berörda anslag i statens budget. Avslutningsvis bedömer motionärerna att det finns möjlighet att göra besparingar på myndigheternas lokalkostnader, särskilt för de myndigheter som är lokaliserade i Stockholms innerstad. Därför vill man reducera rikthyran från 2021 och framåt. Detta skapar enligt motionärerna både en besparing i statens budget och ökar drivkrafterna för myndigheterna att lokalisera sin verksamhet till andra delar av Stockholm eller Sverige. Av redovisningstekniska skäl redovisas budgeteffekten på 32 miljoner kronor 2021 samlat på ett anslag inom utgiftsområde 2 i stället för på samtliga berörda anslag i statens budget.
Kompletterande information
Riksdagens tillkännagivande om tillgängligheten till öppna data
Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör ge samtliga statliga myndigheter i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data och se till att de statliga myndigheterna gör offentliga handlingar tillgängliga i maskinavläsbart skick (bet. 2017/18:FiU25 punkt 2, rskr. 2017/18:180). Frågor om digitalisering och it inom offentlig förvaltning har nyligen flyttats från utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning till utgiftsområde 22 Kommunikationer (se prop. 2019/20:100, bet. 2019/20:KU19, rskr. 2019/20:320). Regeringen redogör därför under utgiftsområde 22 för ett antal åtgärder som den har vidtagit med anledning av detta tillkännagivande (se prop. 2020/21:1 utg.omr. 22 s. 98). Bland annat har regeringen gett Myndigheten för digital förvaltning i uppdrag att vara projektledare för ett samverkansinitiativ mellan 45 myndigheter som syftar till att öka kunskapen om och demonstrera värdet av att öppna data görs tillgängliga och vidareutnyttjas. Regeringen anför att tillkännagivandet inte är slutbehandlat.
Aktuella propositioner, lagrådsremisser och utredningar
Nedan redogörs i punktform för propositioner, lagrådsremisser och utredningar som lämnats under hösten 2020 efter det att budgetpropositionen lämnades till riksdagen och som rör utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.
• I proposition 2020/21:17 Anpassade tillståndskrav för tjänstepensionskassor föreslås en lättnad i kapitalkraven för att en tjänstepensionskassa ska få tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag. Propositionen har behandlats av finansutskottet och bifallits av riksdagen (bet. 2020/21:FiU13, rskr. 2020/21:40).
• I proposition 2020/21:24 Ändrade krav på insiderförteckningar och några tillsynsfrågor finns förslag till lagstiftningsåtgärder som bör vidtas med anledning av de ändringar som gjorts i EU:s direktiv och förordning om marknader för finansiella instrument och EU:s förordning om referensvärden. Propositionen har behandlats av finansutskottet och bifallits av riksdagen (bet. 2020/21:FiU14, rskr. 2020/21:75).
• I proposition 2020/21:33 Avgifter vid återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar föreslås nya avgiftsregler vid återköp och flytt av fond- och depåförsäkring som innebär att försäkringsföretagens återköps- och flyttavgifter sänks kraftigt. Propositionen ska behandlas i finansutskottets betänkande 2020/21:FiU16.
• I proposition 2020/21:36 Ändringar i regelverket om kapitaltäckning föreslår regeringen åtgärder för att stärka regelverket om kapitaltäckning för kreditinstitut och värdepappersbolag. Genom förslagen anpassas svensk rätt till nya bestämmelser i EU:s tillsynsförordning och nya regler i EU:s kapitaltäckningsdirektiv genomförs i svensk rätt. Propositionen behandlas i finansutskottets betänkande 2020/21:FiU37).
• I promemorian Genomförande av ändringar i Solvens II-direktivet med anledning av ESA-översynen (Fi2020/03996) lämnas bl.a. förslag till lagstiftningsåtgärder för att i svensk rätt genomföra de ändringar i Solvens II-direktivet – EU:s försäkringsrörelsedirektiv – som antogs i december 2019. Ändringarna i de aktuella EU-rättsakterna utgör ett led i en översyn av det europeiska systemet för finansiell tillsyn, den s.k. ESA-översynen.
• Utredningen om ett nytt regelverk om säkerställda obligationer har överlämnat sitt betänkande Ändrade regler om säkerställda obligationer (SOU 2020:61) till regeringen. Betänkandet innehåller förslag till de lagändringar som behövs för att i svensk rätt genomföra ett nytt EU-regelverk om säkerställda obligationer.
• Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss, Nya bestämmelser om hållbarhetsrelaterade upplysningar för vissa aktörer på finansmarknads-området. I lagrådsremissen föreslås lagändringar som föranleds av EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till statens budget för 2021 inom utgiftsområde 2. Det innebär att utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till anslag, bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och investeringsplaner.
Huvuddelen, 14,1 miljarder kronor av totalt 17,5 miljarder kronor, av anslagsmedlen som regeringen föreslår ska anvisas inom utgiftsområdet 2021 avser det regelstyrda anslaget till statliga tjänstepensioner m.m. När det gäller övriga anslag innebär förslaget för 2021 jämfört med 2020 års beslutade budget bl.a. att medel tillförs Finansinspektionen och Riksgäldskontoret för att stärka myndigheternas verksamhet med civilt försvar. Finansinspektionen tillförs därutöver medel för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. ESV tillförs medel för att samordna myndigheternas arbete med att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Vidare tillförs medel för finansmarknadsforskning för att kunna bidra till förståelsen av de finansiella marknaderna, exempelvis när det gäller effekterna av covid-19-pandemin. Anslaget till bidragsfastigheter ökas bl.a. för energieffektiv-iseringar genom att nyttja solceller. Fortsatta insatser ska göras för att stärka den statliga närvaron i hela landet, och medel tillförs för att fortsätta utbyggnaden av statliga servicekontor 2021. Anslaget för vissa garanti- och medlemsavgifter 2021 är enligt förslaget lägre jämfört med vad som anvisades för innevarande år. Förslaget innehåller också vissa generella besparingar på förvaltningsanslagen under utgiftsområdet för att myndigheternas resekostnader beräknas bli lägre också under 2021 till följd av covid-19-pandemin.
De föreslagna kredit- och garantiramarna för stabilitetsfonden och resolutionsreserven 2021 ligger på samma nivå som för innevarande budgetår.
Utskottet noterar att Riksrevisionen i sin revisionsberättelse för Kammarkollegiets redovisning för förvaltningen av Allmänna arvsfonden 2019 lämnat ett uttalande med reservation, men att Kammarkollegiet därefter har vidtagit åtgärder för att säkerställa att gällande redovisningssed följs.
När det gäller de alternativa anslagsförslag som förs fram i motionerna kan utskottet konstatera att det i Sverigedemokraternas och Vänsterpartiets respektive motioner föreslås anslag på en högre nivå än den ram för utgiftsområdet som riksdagen beslutat om i första steget av budgetprocessen (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU1, rskr. 2020/21:63). Kristdemokraterna föreslår i sin motion total sett lägre anslag för utgiftsområdet jämfört med regeringens förslag, och besparingar görs framför allt på anslaget till bidragsfastigheter medan ytterligare medel läggs på anslaget till statens servicecenter. Utskottet anser att regeringens föreslagna anslagsnivå för bidragsfastigheter, som bl.a. ska användas till energieffektiviseringar, är välmotiverad. Detsamma gäller enligt utskottet regeringens föreslagna anslagsnivå till statens servicecenter, där ytterligare medel tillförs för att fortsätta utbyggnaden av servicekontor 2021. I alla tre motionerna föreslås ytterligare medel till Finansinspektionen jämfört med regeringens förslag, bl.a. för att förstärka arbetet mot penningtvätt. Utskottet konstaterar att regeringen avser att arbeta vidare med ytterligare skärpta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism samt att Finansinspektionen i regeringens förslag tillförs 10 miljoner kronor fr.o.m. 2021 för att stärka myndighetens arbete på detta område. Utskottet avstyrker mot den bakgrunden motionärernas förslag till statens budget för 2021 inom utgiftsområdet.
|
1. |
|
|
|
Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Jan Ericson (M) och Mattias Karlsson i Luleå (M) anför: |
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller statens budget inom utgiftsområde 2. Moderaternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Moderaternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2020/21:3422. Motionen har behandlats i betänkande 2020/21:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservationerna 1 och 5 i det betänkandet. Vi har inga förslag till ändringar i förhållande till regeringens förslag inom utgiftsområde 2.
Sverige har – förutom pandemin – att hantera en hög arbetslöshet och en grov kriminalitet. Detta är Sveriges stora problem. I moderaternas partimotion 2020/21:3422 fokuserar vi därför på att se till att Sverige ska ha beredskap för att pandemin kan förvärras, att knäcka arbetslösheten och att bekämpa kriminaliteten.
För att ta höjd för ett läge där coronakrisen förvärras innehåller Moderaternas budget en krisbuffert. Den kan användas för att dels stärka hälso- och sjukvården, dels användas till att stötta ekonomin för att pressa tillbaka arbetslösheten när smittspridningen nu återigen tar fart.
För att knäcka arbetslösheten ser vi till att återupprätta arbetslinjen genom att strama åt de svenska bidragssystemen, införa ett bidragstak, se till att nyanlända gradvis ska kvalificera sig till de svenska bidragssystemen samt växla ineffektiva skatteavdrag mot bredare skattesänkningar på arbete och investeringar. Välfärden tillförs mer resurser samtidigt som de villkoras med ett skattehöjarstopp för att inte framtida skattehöjningar ska hota en ekonomisk återhämtning. Den klyfta i beskattning mellan löntagare och pensionärer som regeringen inför tas bort.
För att bekämpa kriminaliteten föreslår vi en mönsterbrytande kriminalpolitik för att krossa gängen och återupprätta tryggheten. Det handlar om bl.a. dubbla straff för gängkriminella, visitationszoner och att göra det straffbart att vara med i kriminella gäng. Det handlar också om att exempelvis hela rättsväsendet tillförs resurser och att göra polisyrket mer attraktivt.
Genom att fokusera på att lösa Sveriges stora problem kan vi se till att Sverige blir ett land där arbetslösheten pressas tillbaka, fler är trygga och att resurserna till välfärden kan växa.
|
2. |
|
|
|
Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD) och Charlotte Quensel (SD) anför: |
Riksdagen har genom sitt beslut den 25 november 2020 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 2 inte får överstiga 17 501 844 000 kronor 2021 (bet. 2020/21:FiU1, rskr. 2020/21:63). Eftersom Sverigedemo-kraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Sverigedemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Sverigedemokraternas politik inom utgiftsområde 2. Sverigedemokraternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2020/21:3128. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 2. Motionen har behandlats i betänkande 2020/21:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 2 i det betänkandet.
Förslaget till statens budget för 2021 inom utgiftsområde 2 läggs fram i Sverigedemokraternas partimotion 2020/21:3114. Sverigedemokraternas budgetalternativ innehåller förslag om ett nytt anslag på 91 700 miljoner kronor för ett centralt administrerat stöd till hushållen för att stärka hushållens ekonomi och öka konsumtionsbenägenheten (Förslaget beskrivs närmare i avsnitt 5.1 i Sverigedemokraternas partimotion 2020/21:3128.) Sverige-demokraternas budgetförslag innebär också att Finansinspektionen tillförs 5 miljoner kronor utöver regeringens förslag för att möta den ökande efterfrågan från svenska företag inom fintech-sektorn och säkerställa regelefterlevnad och tillsyn.
|
3. |
|
|
|
Ulla Andersson (V) anför: |
Riksdagen har genom sitt beslut den 25 november 2020 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 2 inte får överstiga 17 501 844 000 kronor 2021 (bet. 2020/21:FiU1, rskr. 2020/21:63). Eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Vänsterpartiets politik inom utgiftsområde 2. Vänsterpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2020/21:3170. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 2. Motionen behandlas i betänkande 2020/21:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 3 i det betänkandet.
I Vänsterpartiets partimotion 2020/21:3170, Vägen ut ur krisen – en plan för jämlikhet och grön omställning, presenterar vi omfattande satsningar på välfärden och ett reformerat skattesystem i syfte att öka jämlikheten genom omfördelning och skapa förutsättningar för att lyckas med den gröna omställningen. När var och en gör saker för sig, utan hänsyn till att våra liv är sammanbundna i ett samhälle, drar de rika ifrån, välfärden kollapsar och klimatet havererar. Men när vi gör saker tillsammans blir det bättre för oss alla, då kan vi stärka välfärden, öka friheten för de allra flesta, skapa rättvisa och jämlikhet samt lyckas med den nödvändiga omställningen.
I förra årets budgetproposition valde regeringen att lägga miljardbelopp på att skattesubventionera hushållsnära tjänster, köksrenoveringar och sänkt inkomstskatt för höginkomsttagare, i stället för att satsa på att säkra välfärdens långsiktiga finansiering eller stärka produktivitetstillväxten i den svenska ekonomin. I årets budgetproposition tar regeringen dessvärre den här politiken till en ny nivå. När regeringen prioriterar de rika framför att ta tag i de växande klyftorna så väljer Vänsterpartiet en annan väg.
Vänsterpartiet vill ha ett jämlikt, hållbart och rättvist samhälle. Vi satsar på att minska klyftorna och på att stärka den generella välfärden. Våra satsningar är centrala för ett jämlikare samhälle. Mycket av de pengar vi lägger går till välfärden i syfte att skapa bättre kvalitet, bättre arbetsvillkor, fler arbetstillfällen och inte minst – en välfärd som omfattar fler. Vänsterpartiets plan för ett jämlikt samhälle och en grön omställning sätter därmed de ekonomiskt mest utsatta, välfärden samt miljön och klimatet i fokus. Vi avsätter ca 70 miljarder kronor mer än regeringen på reformer som syftar till att bygga ett robust, hållbart och rättvist samhälle för alla. Vänsterpartiet har samma finansiella sparande som regeringen, vilket innebär att de reformer vi tillskjuter är finansierade via ökade skatteinkomster som höginkomsttagare och personer med stora förmögenheter och kapitalinkomster får bära.
Förslaget till statens budget för 2021 inom utgiftsområde 2 läggs fram i Vänsterpartiets partimotion 2020/21:2963. Vänsterpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 2 innebär att resurserna till Finansinspektionen utökas med 10 miljoner kronor för att stärka insatserna mot penningtvätt.
Slutligen, som framgår av Vänsterpartiets motion 2020/21:3170 yrkande 9, anser jag att det borde göras en översyn av modellen för pris- och löneomräkning för att komma till rätta med dagens brister, särskilt när det gäller löneomräkningen. Olika verksamheter har mycket olika förutsättningar för att klara av en årlig effektivisering, vilket riskerar att undergräva kvalitet och professionalitet i de statliga verksamheterna.
|
4. |
|
|
|
Jakob Forssmed (KD) anför: |
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 2. Kristdemokraternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Kristdemokraternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2020/21:3530. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 2. Motionen behandlas i betänkande 2020/21:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 4 i det betänkandet.
Kristdemokraterna vill skapa förutsättningar för ett samhälle med god ekonomisk tillväxt och ett företagsklimat som står sig starkt i den globala konkurrensen. En välfungerande ekonomisk politik ger oss resurser att satsa på välfärden, såsom en god vård och omsorg och en bra skola. Med genomtänkta reformer av arbetsmarknaden och skattepolitiken kan vi förbättra människors möjlighet att lämna arbetslöshet och utanförskap. Den ekonomiska politiken ska också stärka familjerna och det civila samhället, vilket är en grund för ett samhälle byggt på gemenskap där människor känner tillit till varandra.
Coronapandemin förde snabbt Sverige och omvärlden in i en synnerligen djup lågkonjunktur, som en konsekvens av de åtgärder som regeringar världen över behövt ta för att stoppa smittspridningen av covid-19. Även om vissa tecken på ljusning finns ett halvår senare befinner vi oss fortfarande i en kraftig lågkonjunktur och ett skört ekonomiskt läge. Situationen framåt är till stor del avhängig av hur smittspridningen utvecklas världen över och restriktionerna med den.
I omvärlden ser vi också ökade risker när fattigdomen växer i pandemins spår. Den extrema fattigdomen ökar för första gången på tjugo år. Av dessa nya fattiga lever 80 procent i medelinkomstländer, där viktiga delar av globala värdekedjor finns. Med sämre möjligheter för fattigare länder att bekämpa den ekonomiska krisen – när möjligheter att låna till stora ekonomiska stimulanser är små och biståndet riskerar att sina – uppstår ett stort mänskligt lidande och dessutom en risk för spridningseffekter i världsekonomin.
I Sverige finns det en risk för att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer under lång tid, vilket skulle ha negativa hälsoeffekter, medföra sociala problem, och undergräva offentliga finanser och därmed välfärdens långsiktiga finansiering. De omfattande korttidspermitteringarna innebär ett dämpat behov av att nyanställa den närmaste tiden, eftersom framför allt den outnyttjade personalreserven sysselsätts när produktionen återhämtar sig. Det gör att situationen för de arbetslösa riskerar att bli värre, när persistenseffekter uppstår. Denna negativa utveckling på arbetsmarknaden kommer att kunna skapa svåra problem där de som haft svårt att få jobb redan i en högkonjunktur, framför allt äldre, utrikes födda och de med lite eller ingen utbildning, hamnar i långvarig arbetslöshet i en lågkonjunktur.
Samtidigt som vi ska hantera den stora och breda påverkan på vårt samhälle som coronapandemin medfört behöver vi klara att möta de stora samhällsproblem som fanns före pandemin och som i flera fall förvärrats av den. Det handlar framför allt om den arbetslöshet som riskerar att bita sig fast, den vårdskuld som lagts till redan långa vårdköer, de brister i äldreomsorgen som satts i blixtbelysning och den djupt oroande brottsutvecklingen.
Att klara detta kräver ledarskap och förmåga att prioritera. Men regeringen och dess samarbetspartier sätter prestigen i att få genomföra sina respektive partimärkta favoritreformer framför Sveriges bästa. Även om det också finns bra delar i budgeten är det uppenbart att ingen tar ansvar för helheten – i stället läggs en historiskt stor budget med många illa beredda, ineffektiva och tidsmässigt felaktiga förslag.
Alla de som blivit av med jobbet, blivit utsatta för brott, väntat länge på nödvändig vård eller upplevt en otrygg äldreomsorg förtjänar bättre. I vår budgetmotion prioriterar vi därför annorlunda. Våra förslag till jobbreformer syftar till att arbetsgivare ska vilja anställa personer som i dag är arbetslösa istället för att ge stöd till anställningar som redan finns.
Vi föreslår ett nationellt grepp för att beta av vårdskuld och vårdköer och ta i anspråk all vårdkapacitet som kan uppbringas – oavsett var i landet den råkar finnas.
Vi vill tillföra mer resurser till äldreomsorgen än regeringen. Vi vill införa verktyg för att kraftigt öka antalet platser i anpassade boenden för äldre, möta de sociala behoven och förbättra den medicinska kompetensen. Dessutom föreslår vi stora satsningar på att äldreomsorgens personal ska kunna arbeta under skäliga villkor.
Vi menar att alla delar av rättsväsendet nu måste få betydande tillskott, något regeringen och dess samarbetspartier glömde bort när de satt vid förhandlingsbordet. Vi vill se till att det blir fler poliser i yttre tjänst och att de förebyggande insatserna förstärks.
Det finns en enorm kraft i vårt samhälle som manifesterats i den solidaritet som visats under pandemin. Vård- och omsorgspersonal har slitit för att rädda liv och hälsa. Företagare och anställda har kämpat för att rädda företag från att gå i graven. Civilsamhället har sträckt ut en hand till utsatta.
Nu måste också politiken göra sitt. Vi är beredda att ta oss an uppgiften – för patienterna i vårdkön, för de äldre som behöver omsorg, för brottsoffren och de arbetslösa. Sverige förtjänar bättre.
Förslaget till statens budget för 2021 inom utgiftsområde 2 läggs fram i motion 2020/21:3312. Kristdemokraternas budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 2 innebär att resurserna till Finansinspektionen utökas med 20 miljoner kronor för att möjliggöra en ambitionshöjning i arbetet mot penningtvätt. För att kunna öppna sju nya servicekontor utöver de som regeringen aviserat höjs anslaget till Statens servicecenter med 15 miljoner kronor. Regeringens satsning på energieffektiviseringar för s.k. bidragsfastigheter avvisas, vilket innebär en besparing på 111 miljoner kronor 2021. Ökade lönekostnader för staten med 5 miljoner kronor 2021 redovisas i utgiftsområdesmotionen för utgiftsområde 2 samlat på ett anslag. De ökade lönekostnaderna är en konsekvens av förslaget om att sänka skatten på diesel som används i jordbruket.
Avslutningsvis finns det möjlighet att göra besparingar på myndigheternas lokalkostnader, särskilt för de myndigheter som är lokaliserade i Stockholms innerstad. Genom att reducera rikthyran åstadkoms både en besparing i statens budget och ökade drivkrafter för myndigheterna att lokalisera sin verksamhet till andra delar av Stockholm eller andra delar av Sverige. Av redovisningstekniska skäl redovisas budgeteffekten på 32 miljoner kronor 2021 samlat på ett anslag inom utgiftsområde 2.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen godkänner målet om att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen under området prognoser, redovisning, statistik och uppföljning (avsnitt 2.3.3).
2.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2021 för stabilitetsfonden besluta om en kreditram på högst 50 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 750 000 000 000 kronor (avsnitt 3.6.3).
3.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2021 för resolutionsreserven besluta om en kreditram på högst 100 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 200 000 000 000 kronor (avsnitt 3.6.3).
4.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2021 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättandet av nya myndigheter som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 250 000 000 kronor (avsnitt 4.7.2).
5.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2021 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor (avsnitt 4.7.2).
6.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2021 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor (avsnitt 4.7.4).
7.Riksdagen godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2021–2023 som en riktlinje för Fortifikationsverkets investeringar (avsnitt 5.6.1).
8.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2021 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 22 500 000 000 kronor (avsnitt 5.6.1).
9.Riksdagen godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2021–2023 som en riktlinje för Statens fastighetsverks investeringar (avsnitt 5.6.2).
10.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2021 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15 200 000 000 kronor (avsnitt 5.6.2).
11.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2021 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt tabell 1.1.
12.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Anslag för 2021 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens |
Avvikelse från regeringen |
|||
|
|
förslag |
SD |
V |
KD |
|
|
1:1 |
Statskontoret |
102 450 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:2 |
Kammarkollegiet |
72 578 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:3 |
Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter |
20 250 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:4 |
Arbetsgivarpolitiska frågor |
2 443 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:5 |
Statliga tjänstepensioner m.m. |
14 107 000 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:6 |
Finanspolitiska rådet |
10 512 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:7 |
Konjunkturinstitutet |
67 076 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:8 |
Ekonomistyrningsverket |
188 476 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:9 |
Statistiska centralbyrån |
585 608 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:10 |
Bidragsfastigheter |
340 600 |
±0 |
±0 |
−111 000 |
|
1:11 |
Finansinspektionen |
654 555 |
5 000 |
10 000 |
20 000 |
|
1:12 |
Riksgäldskontoret |
330 185 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:13 |
Bokföringsnämnden |
13 782 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:14 |
Vissa garanti- och medlemsavgifter |
110 116 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:15 |
Statens servicecenter |
760 705 |
±0 |
±0 |
15 000 |
|
1:16 |
Finansmarknadsforskning |
39 929 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:17 |
Upphandlingsmyndigheten |
95 579 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
Förslag till anslag utöver regeringens förslag |
|
|
|
||
|
99:1 |
Centralt administrerat stöd till hushållen |
±0 |
91 700 000 |
±0 |
±0 |
|
99:2 |
Reducerad rikthyra för myndigheter i Stockholm |
±0 |
±0 |
±0 |
−32 000 |
|
99:3 |
Följeffekt lönekostnader i staten för skattenedsättning jordbruk |
±0 |
±0 |
±0 |
5 000 |
|
Summa anslag för utgiftsområdet |
17 501 844 |
91 705 000 |
10 000 |
−103 000 |
|
Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden
Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden.
Beställningsbemyndiganden för 2021 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Tidsperiod |
|
|
1:10 |
Bidragsfastigheter |
100 000 |
2022 |
|
1:16 |
Finansmarknadsforskning |
40 000 |
2022–2024 |