|
Finansutskottets betänkande
|
En översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om en översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag.
Förslagen syftar främst till att tillgodose de fyra tillkännagivanden som riksdagen gjorde i samband med behandlingen av regeringens förslag till ny reglering för tjänstepensionsföretag (prop. 2018/19:158, bet. 2019/20:FiU12 punkterna 2–5, rskr. 2019/20:27).
Regeringen föreslår i huvudsak följande:
– Investeringar utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ska underlättas för tjänstepensionsföretag och pensionsstiftelser.
– Infrastrukturinvesteringar som uppfyller grundläggande krav på miljömässig hållbarhet ska stimuleras för tjänstepensionsföretag.
– Avtalsfrihet ska införas för information som ska lämnas om kollektivavtalsgrundad tjänstepension.
– Försäkringar som egenföretagare tecknar för egen räkning hos tjänstepensionsföretag och utländska tjänstepensionsinstitut ska räknas som tjänstepensionsförsäkringar. Även försäkringar som tecknas för vissa andra personer ska räknas som tjänstepensionsförsäkringar.
– För försäkringsklassen tilläggsförsäkringar i lagen om tjänstepensionsföretag ska göras vissa justeringar när det gäller kapitalbas och kapitalkrav.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2021 med en övergångsbestämmelse för investeringar som ett företag har gjort före ikraftträdandet.
I betänkandet finns två reservationer (SD, V).
Behandlade förslag
Proposition 2020/21:82 En översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag.
Tre yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Kapitalkravet för godkända infrastrukturinvesteringar och fossila investeringar
1.Ändringar i lagen om tjänstepensionsföretag, punkt 1 (SD)
2.Kapitalkravet för godkända infrastrukturinvesteringar och fossila investeringar, punkt 3 (V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Ändringar i lagen om tjänstepensionsföretag |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:82 punkt 3 och avslår motion
2020/21:3859 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD).
Reservation 1 (SD)
|
2. |
Regeringens lagförslag i övrigt |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensions-utfästelse m.m.,
2. lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:82 punkterna 1 och 2.
|
3. |
Kapitalkravet för godkända infrastrukturinvesteringar och fossila investeringar |
Riksdagen avslår motion
2020/21:3860 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.
Reservation 2 (V)
Stockholm den 18 mars 2021
På finansutskottets vägnar
Åsa Westlund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åsa Westlund (S), Elisabeth Svantesson (M), Gunilla Carlsson (S), Edward Riedl (M), Oscar Sjöstedt (SD), Ulla Andersson (V), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Ingemar Nilsson (S), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M), Eva Lindh (S) och Rickard Nordin (C).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2020/21:82 En översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag där det föreslås några ändringar i regleringen för tjänstepensionsföretag, pensionsstiftelser och utländska tjänstepensionsinstitut som bedriver verksamhet i Sverige.
Förslagen syftar främst till att tillgodose de fyra tillkännagivanden som riksdagen gjorde i samband med behandlingen av regeringens förslag till ny reglering för tjänstepensionsföretag (prop. 2018/19:158, bet. 2019/20:FiU12 punkterna 2–5, rskr. 2019/20:27).
Regeringen föreslår i huvudsak följande:
– Investeringar utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ska underlättas för tjänstepensionsföretag och pensionsstiftelser.
– Infrastrukturinvesteringar som uppfyller grundläggande krav på miljömässig hållbarhet ska stimuleras för tjänstepensionsföretag.
– Avtalsfrihet ska införas för information som ska lämnas om kollektivavtalsgrundad tjänstepension.
– Försäkringar som egenföretagare tecknar för egen räkning hos tjänstepensionsföretag och utländska tjänstepensionsinstitut ska räknas som tjänstepensionsförsäkringar. Även försäkringar som tecknas för vissa andra personer ska räknas som tjänstepensionsförsäkringar.
– För försäkringsklassen tilläggsförsäkringar i lagen om tjänstepensionsföretag ska göras vissa justeringar när det gäller kapitalbas och kapitalkrav.
Därutöver föreslår regeringen två ytterligare lagändringar. Den första lagändringen är en ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. som avses ge kollektivavtalsparterna samma avtalsfrihet för att lämna av information när tjänstepension tryggas genom överföring till en pensionsstiftelse som när tjänstepension tryggas genom tjänstepensionsförsäkring. Den andra lagändringen är ett förtydligande i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag om att försäkringar som tecknas för vissa särskilt utpekade personkategorier anses som tjänstepensionsförsäkringar i den lagen.
Propositionen innehåller en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslaget har granskats av Lagrådet.
Två motioner har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i lagen om tjänstepensionsföretag samt avslår en motion om avslag på lagförslaget i viss del.
Riksdagen antar vidare regeringens förslag till ändringar i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. samt lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.
Förslagen syftar i huvudsak till att tillgodose de fyra tillkännagivanden som riksdagen lämnade till regeringen i samband med sin behandling av regeringens förslag till ny reglering för tjänstepensionsföretag.
Jämför reservation 1 (SD).
Propositionen
Solvensregleringen för tjänstepensionsföretag
Ett väl avvägt skydd för nuvarande och framtida pensionärer
Regeringen bedömer att skyddsnivån för det riskkänsliga kapitalkravet i lagen om tjänstepensionsföretag inte bör ändras.
Kapitalkrav för infrastrukturinvesteringar
Regeringen föreslår att det kapitalkrav för marknadsrisk som ingår i det riskkänsliga kapitalkravet ska innefatta en undergrupp för den risk som hänför sig till godkända infrastrukturinvesteringar. Godkända infrastrukturinvesteringar ska definieras som infrastrukturinvesteringar som medför en begränsad investeringsrisk och som uppfyller grundläggande krav på miljömässig hållbarhet. Samhällsintresset av att investeringarna kommer till stånd ska beaktas när kapitalkravet beräknas för undergruppen.
Investeringar på reglerade marknader
Enligt regeringens förslag ska bestämmelsen om hur ett tjänstepensionsföretags tillgångar till övervägande del ska investeras utvidgas till att även omfatta investeringar på marknader utanför EES som motsvarar reglerade marknader. Kravet på att investeringar i onoterade tillgångar ska hållas på aktsamma nivåer ska inte omfatta finansiella instrument och andra tillgångar som är föremål för handel på en marknadsplats utanför EES som motsvarar en reglerad marknad, en MTF-plattform (multilateral handelsplattform) eller en OTF-plattform (organiserad handelsplattform). Motsvarande ändringar ska göras för pensionsstiftelsers placeringar.
Avtalsfrihet för information som ska lämnas vid kollektivavtalad tjänstepension
Tjänstepension som tryggas av tjänstepensionsföretag
Regeringen föreslår att avtalsfrihet ska gälla för den information som ska lämnas vid kollektivavtalsgrundade tjänstepensionsförsäkringar och gruppförsäkringar. Avtalsfriheten ska avse vilken information som ska lämnas samt när, hur och av vem informationen ska lämnas. När det gäller tjänstepensionsförsäkringar som följer av en överenskommelse mellan en arbetsgivarorganisation och en central arbetstagarorganisation, ska avtal om att lämna information få ingås av avtalsparterna. När det gäller andra tjänstepensionsförsäkringar eller gruppförsäkringar, ska tjänstepensionsföretag få ingå avtal med kollektivavtalsparterna eller andra som kan anses företräda de försäkrade. Avtalsfriheten ska även omfatta information som ska lämnas i samband med försäkringsdistribution.
Tjänstepension som tryggas av pensionsstiftelser
Regeringen föreslår att avtalsfrihet ska gälla för information som ska lämnas om kollektivavtalsgrundade pensionsutfästelser. Avtalsfriheten ska avse vilken information som ska lämnas samt när, hur och av vem informationen ska lämnas. När det gäller pensionsutfästelser som följer av en överenskommelse mellan en arbetsgivarorganisation och en central arbetstagarorganisation, ska avtal om att lämna information få ingås av avtalsparterna. När det gäller andra pensionsutfästelser ska pensionsstiftelser och arbetsgivare få ingå avtal om att lämna information med kollektivavtalsparterna.
Vad menas med tjänstepensionsförsäkring?
Försäkringar som tecknas för egen räkning av egenföretagare
Regeringen föreslår att med tjänstepensionsförsäkring enligt lagen om tjänstepensionsföretag ska även avses försäkringar som tecknas för egen räkning av egenföretagare. Med tjänstepension enligt lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige ska även avses sådana avtal om tjänstepension som tecknas för egen räkning av egenföretagare.
Försäkringar som tecknas för förtroendevalda och vissa andra kategorier av personer
Regeringen föreslår att med tjänstepensionsförsäkring enligt lagen om tjänstepensionsföretag ska också avses försäkringar som tecknas
– av staten för en riksdagsledamot
– av staten för en nämndeman i domstol
– av en kommun eller en region för en förtroendevald
– för en förtroendevald som har utsetts att företräda en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller har utsetts till ledamot av ett beslutande organ inom en sådan organisation eller
– för en person med ett uppdrag som är jämförbart med dessa.
Försäkringsklassen tilläggsförsäkringar
Ändamålsenliga regler för tilläggsförsäkringar
Regeringen bedömer att regleringen för försäkringsklassen tilläggsförsäkringar i huvudsak är ändamålsenlig.
Säkerhetsreserven
Regeringen föreslår att det ska förtydligas att ett tjänstepensionsföretags säkerhetsreserv får ingå i kapitalbasen.
Skillnader i värdering av åtaganden som avser tilläggsförsäkringar
Regeringen förslår att det riskkänsliga kapitalkravet ska minskas med ytterligare ett justeringsbelopp. Det justeringsbeloppet ska motsvara den skillnad som uppstår om de försäkringstekniska avsättningarna för försäkringsklassen tilläggsförsäkringar uppgår till ett lägre belopp enligt lagen om tjänstepensionsföretag än enligt de regler för extern redovisning som tjänstepensionsföretaget tillämpar. Bemyndigandet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om beräkningen av det riskkänsliga kapitalkravet ska utvidgas och även omfatta det ytterligare justeringsbeloppet. Följdändringar ska göras i bestämmelser som avser tjänstepensionsföretags kapitalbas, kapitaltillägg, ingripanden och gruppsolvens.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 maj 2021. För investeringar som ett företag har gjort före ikraftträdandet ska äldre föreskrifter om beräkning av kapitalkravet för marknadsrisk gälla, om det leder till ett lägre kapitalkrav.
Motionen
I kommittémotion 2020/21:3859 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) vill motionärerna att riksdagen avslår förslaget om att infrastrukturinvesteringar som uppfyller grundläggande krav på miljömässig hållbarhet ska stimuleras för tjänstepensionsföretag. I motionen framhålls att syftet med kapitalkravsreglerna är att skydda försäkringstagarna och att värna finansiell stabilitet, inte att i första hand främja politiskt uppsatta mål. Genom att tillföra kravet på miljömässig hållbarhet skapar regeringen en obalans i förhållande till de verkliga riskerna som tjänstepensionsföretagen möter, eftersom riskerna inte speglar de kapitalkravsregler som överensstämmer med värderingsprinciperna för balansräkningen. I dagsläget finns det enligt motionärerna inte några studier som visar att gröna tillgångar regelmässigt innebär en lägre finansiell risk. Dock pågår ett arbete på EU-nivå för att ta fram en taxonomi för vad som ska klassas som miljömässigt hållbar ekonomisk aktivitet. Motionärerna anser att man bör invänta resultatet av detta internationella arbete innan man fattar beslut i frågan. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag i den del det avser att infrastrukturinvesteringar som uppfyller grundläggande krav på miljömässig hållbarhet ska stimuleras för tjänstepensionsföretag, dvs. 8 kap. 3 och 3 a §§ förslaget till lag om ändring i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar att regeringen nu återkommer med förslag på lagändringar med anledning av de fyra tillkännagivanden som riksdagen lämnade den 13 november 2019 i samband med sin behandling av regeringens förslag till ny reglering för tjänstepensionsföretag (prop. 2018/19:158, bet. 2019/20:FiU12 punkterna 2–5, rskr. 2019/20:27).
Utskottet anser att de åtgärder som regeringen föreslår i propositionen är väl avvägda och att de fyra tillkännagivandena därmed är tillgodosedda.
Utskottet tillstyrker därmed regeringens lagförslag och avstyrker motion 2020/21:3859 (SD).
Kapitalkravet för godkända infrastrukturinvesteringar och fossila investeringar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att godkända infrastrukturinvesteringar ska definieras som infrastrukturinvesteringar som medför en begränsad investeringsrisk och som uppfyller grundläggande krav på miljömässig hållbarhet samt bidrar till ett mer transporteffektivt samhälle med lägre utsläpp av växthusgaser och att regeringen bör se över möjligheterna att höja kapitalkravet på fossila investeringar.
Jämför reservation 2 (V).
Motionen
I kommittémotion 2020/21:3860 av Ulla Andersson m.fl. (V) (yrkande 1) vill motionärerna att godkända infrastrukturinvesteringar ska definieras som infrastrukturinvesteringar som medför en begränsad investeringsrisk och som uppfyller grundläggande krav på miljömässig hållbarhet samt bidrar till ett mer transporteffektivt samhälle med lägre utsläpp av växthusgaser. Motionärerna anser att den miljömässiga hållbarhetsskrivningen bör skärpas.
Vidare vill motionärerna (yrkande 2) att regeringen ska se över möjligheterna att höja kapitalkravet på fossila investeringar. Som skäl anger motionärerna att det samlade kapitalkravet på tjänstepensionsföretagen inte ska bli för lågt och att fossila investeringar ska minska.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner att de förändringar av kapitalkravsregleringen för tjänstepensionsföretag som regeringen föreslår i propositionen uppnår en god balans mellan olika intressen. Det finns därför enligt utskottet inte skäl att i nuläget göra ytterligare förändringar i den regleringen. Utskottet avstyrker därmed motion 2020/21:3860 (V).
|
1. |
av Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD) och Charlotte Quensel (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag i de delar det avser 8 kap. 3 och 3a §§ och antar lagförslaget i övrigt.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3859 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) och
bifaller delvis proposition 2020/21:82 punkt 3.
Ställningstagande
I riksdagens tillkännagivande om solvensregleringen anges att regleringen alltid måste utgå från de långsiktiga investeringsperspektiv som kännetecknar den verksamhet som kommer att drivas av tjänstepensionsföretag. Tjänstepensionsföretag har möjlighet att göra investeringar i långsiktiga tillgångsslag som infrastruktur. Regeringen föreslår att kapitalkravet för marknadsrisk ska innefatta en undergrupp för godkända infrastrukturinvesteringar och att dessa investeringar därmed ska få ett lägre kapitalkrav. För att en infrastrukturinvestering ska vara godkänd och därmed få ett lägre kapitalkrav krävs det att investeringen är miljömässigt hållbar. Regeringens syfte med förslaget är att stärka incitamenten för aktierelaterade investeringar i infrastruktur, men de infrastrukturinvesteringar som i praktiken omfattas blir enbart de investeringar som uppfyller kraven på miljömässig hållbarhet.
Enligt vår uppfattning är syftet med kapitalkravsreglerna att skydda försäkringstagarna och värna finansiell stabilitet, inte att i första hand befrämja politiskt uppsatta mål. Genom att tillföra kravet på miljömässig hållbarhet skapar regeringen en obalans i förhållande till de verkliga riskerna som tjänstepensionsföretagen möter, eftersom riskerna inte speglar de kapitalkravsregler som överensstämmer med värderingsprinciperna för balansräkningen. I dagsläget finns det inte några studier som visar att gröna tillgångar regelmässigt innebär en lägre finansiell risk. Det pågår dock ett arbete på EU-nivå med att ta fram en taxonomi för vad som ska klassas som miljömässigt hållbar ekonomisk aktivitet.
Vi anser att man ska invänta resultatet av detta internationella arbete innan man fattar beslut i frågan. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag i den del det avser att infrastrukturinvesteringar som uppfyller grundläggande krav på miljömässig hållbarhet ska stimuleras för tjänstepensionsföretag, dvs. 8 kap. 3 och 3 a §§ förslaget till lag om ändring i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.
|
2. |
Kapitalkravet för godkända infrastrukturinvesteringar och fossila investeringar, punkt 3 (V) |
av Ulla Andersson (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3860 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
I propositionen föreslår regeringen några ändringar i regleringen för tjänstepensionsföretag, för pensionsstiftelser och för utländska tjänstepensionsinstitut som driver verksamhet i Sverige. I fråga om tjänstepensionsföretags investeringar i infrastruktur innehåller propositionen ett par förslag. Ett tjänstepensionsföretag kan investera i infrastruktur genom aktieinnehav eller genom att tjänstepensionsföretaget köper räntebärande tillgångar av en aktör som tillhandahåller infrastrukturen. Oavsett på vilket sätt investeringarna i infrastruktur görs medför de att företaget tar på sig en investeringsrisk. I likhet med vad som gäller för andra investeringar ska riskerna fångas upp i kapitalkravet så att det säkerställs att företaget har en lämplig buffert.
I lagen om tjänstepensionsföretag behandlas infrastrukturinvesteringar inte som en egen kategori. I stället beräknas kapitalkravet för de risker som investeringarna för med sig inom en eller flera av de uppräknade undergrupperna, t.ex. aktieprisrisk, ränteskillnadsrisk eller fastighetsprisrisk. Investeringar i infrastruktur som tillhandahåller eller ger stöd åt någon viktig offentlig tjänst omfattas av lägre kapitalkrav. Ett centralt kriterium för att en investering ska ges lägre kapitalkrav är att de kassaflöden som den genererar ska vara förutsägbara. Däremot finns det i dag inga miljömässiga kriterier för huruvida en investering kan omfattas av det lägre kapitalkravet. Regeringen föreslår i propositionen att det kapitalkrav för marknadsrisk som ingår i det riskkänsliga kapitalkravet ska innefatta en undergrupp för den risk som hänför sig till godkända infrastrukturinvesteringar. Vidare föreslås det i propositionen att godkända infrastrukturinvesteringar ska definieras som infrastrukturinvesteringar som medför en begränsad investeringsrisk och som uppfyller grundläggande krav på miljömässig hållbarhet. I propositionen anges det också att samhällsintresset av att investeringarna kommer till stånd ska beaktas när kapitalkravet beräknas för undergruppen. Det senare ska läsas som att regeringen avser att sänka kapitalkravet för de investeringar som räknas som godkända infrastrukturinvesteringar. Regeringen anför vidare att den närmare utformningen av regleringen bör göras i föreskrifter på lägre nivå än lag.
Jag välkomnar tillägget att investeringarna ska uppfylla grundläggande krav på miljömässig hållbarhet för att få klassas som godkända infrastrukturinvesteringar och därmed åtnjuta lägre kapitalkrav men anser att den miljömässiga hållbarhetsskrivningen bör skärpas. Godkända infrastrukturinvesteringar ska enligt min mening definieras som infrastrukturinvesteringar som medför en begränsad investeringsrisk och som uppfyller grundläggande krav på miljömässig hållbarhet samt bidrar till ett mer transporteffektivt samhälle med lägre utsläpp av växthusgaser. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
I propositionen föreslår regeringen att kapitalkravet för godkända infrastrukturinvesteringar ska sänkas. För att det samlade kapitalkravet på tjänstepensionsföretagen inte ska bli för lågt och för att minska fossila investeringar bör regeringen enligt min mening se över möjligheterna att höja kapitalkravet på fossila investeringar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2020/21:82 En översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.
2020/21:3859 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD):
Riksdagen avslår regeringens förslag om att infrastrukturinvesteringar som uppfyller grundläggande krav på miljömässig hållbarhet ska stimuleras för tjänstepensionsföretag.
2020/21:3860 av Ulla Andersson m.fl. (V):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att godkända infrastrukturinvesteringar ska definieras som infrastrukturinvesteringar som medför en begränsad investeringsrisk och som uppfyller grundläggande krav på miljömässig hållbarhet samt bidrar till ett mer transporteffektivt samhälle med lägre utsläpp av växthusgaser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheterna att höja kapitalkravet på fossila investeringar och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
