|
Civilutskottets betänkande
|
En effektivare konkurshantering
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i bl.a. konkurslagen och lagen om företagsrekonstruktion.
Lagändringarna syftar till att effektivisera och modernisera konkursförfarandet och innebär bl.a. att all skriftlig kommunikation i konkursförfarandet ska kunna ske i digital form. En digital ansökan om konkurs ska skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift. Det obligatoriska edgångssammanträdet i tingsrätten ersätts med en ordning där gäldenären skriftligen bekräftar bouppteckningen vid ett sammanträde hos konkursförvaltaren. Därutöver föreslås även vissa ytterligare effektiviseringar av konkurshanteringen när det gäller gäldenärens bokföringshandlingar, förvaltarens berättelser och utbetalning av utdelningsmedel till borgenärerna.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
I betänkandet finns två reservationer (M, C, KD, L).
Behandlade förslag
Proposition 2020/21:148 En effektivare konkurshantering.
Ett yrkande i en följdmotion.
Sex yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2020/21.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Straffrättsligt ansvar vid skriftlig bekräftelse
Skärpt kontroll vid konkursansökan
1.Straffrättsligt ansvar vid skriftlig bekräftelse, punkt 2 (M)
2.Skärpt kontroll vid konkursansökan, punkt 3 (C, KD, L)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
2. lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse,
3. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
4. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),
5. lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,
6. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),
7. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
8. lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:148 punkterna 1–8.
|
2. |
Straffrättsligt ansvar vid skriftlig bekräftelse |
Riksdagen avslår motion
2020/21:3926 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M).
Reservation 1 (M)
|
3. |
Skärpt kontroll vid konkursansökan |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:211 av Jonny Cato (C) yrkandena 1 och 2,
2020/21:1323 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:3248 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 29 och
2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 59.
Reservation 2 (C, KD, L)
Stockholm den 20 maj 2021
På civilutskottets vägnar
Larry Söder
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Larry Söder (KD), Johan Löfstrand (S), Carl-Oskar Bohlin (M), Elin Lundgren (S), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Mikael Eskilandersson (SD), Ola Johansson (C), Lars Beckman (M), Roger Hedlund (SD), Sanne Lennström (S), Joakim Järrebring (S), Robert Hannah (L), Angelica Lundberg (SD), Emma Hult (MP), David Josefsson (M), Ola Möller (S) och Jon Thorbjörnson (V).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2020/21:148 En effektivare konkurshantering. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
En motion med ett yrkande har väckts med anledning av propositionen.
Vidare behandlas sex motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2020/21 som har anknytning till lagförslagen i betänkandet. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag om en effektivare konkurshantering.
Propositionen
Bakgrund
Regeringen anför i propositionen att konkursförfarandet behöver utvecklas och effektiviseras för att leva upp till samhällets och näringslivets krav. Ett effektivt konkursförfarande bidrar till att borgenärer snabbare kan få mer betalt och att gäldenärerna på nytt kan starta och driva verksamhet. I promemorian Konkursförfarandet (Ds 2019:31) lämnas ett antal förslag som syftar till ett mer effektivt och ändamålsenligt konkursförfarande. Enligt regeringen är det en omfattande reform som i flera delar kräver noggranna överväganden och ytterligare förberedelser innan den kan genomföras fullt ut. Samtidigt finns det ett behov av att snabbt kunna göra förändringar som kan effektivisera konkurshanteringen och bidra till ett bättre resursutnyttjande i domstolarnas verksamhet. Med allt fler konkursansökningar de senaste åren och en pågående pandemi i samhället är behovet av åtgärder angeläget. Regeringen väljer därför att som ett första steg gå vidare med en del av förslagen i promemorian i den nu aktuella propositionen.
Propositionens huvudsakliga innehåll
För att bättre utnyttja digitaliseringens möjligheter och domstolarnas resurser lämnar regeringen ett antal förslag som syftar till att modernisera och effektivisera konkursförfarandet. Till att börja med föreslås att all skriftlig kommunikation i ett konkursförfarande ska kunna ske i digital form. En ansökan om konkurs ska kunna ges in till tingsrätten i digital form och ska då skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift. Möjligheten att ge en ansökan på annat sätt kvarstår dock. En enskilds konkursansökan ska även i fortsättningen vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud. Kravet på att en konkursansökan ska vara undertecknad ska inte gälla när den görs av en borgenär som företräder det allmänna. Det förslås vidare att kungörelse i konkurs som huvudregel endast ska ske i Post- och Inrikes Tidningar på internet. Kungörelse får dock även ske på annat sätt om det finns särskilda skäl, t.ex. att det finns behov av att geografiskt eller i sak rikta kungörelsen mot en särskild grupp borgenärer. Motsvarande ändringar föreslås för företagsrekonstruktion.
En av de större förändringar som regeringen föreslår i propositionen innebär att det obligatoriska edgångssammanträdet i tingsrätten ersätts med en ordning där gäldenären skriftligen bekräftar bouppteckningen vid ett sammanträde hos konkursförvaltaren. Gäldenären ska genom ett undertecknande på heder och samvete bekräfta riktigheten av bouppteckningens uppgifter om tillgångar, skulder och räkenskapsinformation. Enligt regeringen innebär denna ordning att förfarandet blir enklare och effektivare bl.a. eftersom det, till skillnad mot ordningen vid edgångssammanträde, inte behöver upprättas något protokoll eller användas någon särskild teknisk anordning för att ta upp bekräftelsen. Risken för missförstånd minskar också när gäldenären själv skriftligen bekräftar riktigheten av uppgifterna i bouppteckningen. En sådan bekräftelse kan också anses mer tillförlitlig i bevishänseende. Gäldenärens bekräftelse på heder och samvete lämnas under straffansvar (se 11 kap. 2 § brottsbalken). Det brott som avses är försvårande av konkurs och förutsätter att oriktiga uppgifter lagts till grund för förfarandet. Bekräftelsen kan ske antingen genom egenhändigt undertecknande eller, om bekräftelsen sker digitalt, genom en avancerad elektronisk underskrift.
Därutöver lämnas också förslag som tar sikte på effektiviseringar av konkursförfarandet när det gäller gäldenärens bokföringshandlingar, förvaltarens berättelser och utbetalning av utdelningsmedel till borgenärerna.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen nu antar regeringens lagförslag. Utskottet anser att riksdagen bör anta lagförslagen av de skäl som anförs i propositionen.
Utskottet övergår nu till att under särskilda rubriker behandla motions-yrkanden med förslag om tillkännagivanden i frågor som anknyter till lagförslagen.
Straffrättsligt ansvar vid skriftlig bekräftelse
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att skriftlig bekräftelse av bouppteckning ska likställas med beedigande i domstol i straffrättsligt hänseende.
Jämför reservation 1 (M).
Motionen
I kommittémotion 2020/21:3926 av Carl-Oskar Bohlin (M) m.fl. föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska utreda och återkomma med förslag på hur brottsbalkens bestämmelser kan ändras så att skriftlig bekräftelse av bouppteckning likställs med beedigande i domstol i straffrättsligt hänseende. Motionärerna hänvisar till vad Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten anfört i sina remissvar om de straffrättsliga konsekvenser som uppkommer till följd av att edgång i domstol ersätts med skriftlig bekräftelse.
Ansvar för oriktiga uppgifter under konkursförfarandet
Att en gäldenär lämnar oriktiga uppgifter i samband med konkurs straffbeläggs i regel som försvårande av konkurs (11 kap. 2 § första stycket brottsbalken). Det straffbara förfarandet utgörs av att gäldenären uppsåtligen eller av grov oaktsamhet förtiger tillgång, uppger obefintlig skuld eller lämnar någon annan sådan oriktig uppgift. Brottsbeskrivningen tar sikte på fall då gäldenären framställer sin ekonomiska ställning som sämre än den i verkligheten är. Genom uttrycket ”annan sådan oriktig uppgift” omfattar straffansvaret även det förfarandet att gäldenären med skenavtal eller annars med oriktig handling försöker styrka en tidigare lämnad oriktig uppgift, liksom det fallet att gäldenären uppger en fordran till för lågt belopp eller en skuld till för högt belopp. För ansvar krävs inte att den oriktiga uppgiften eller förtigandet har påverkat resultatet av konkursen. Grova brott mot upplysningsplikten är straffbelagda som grovt försvårande av konkurs. Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gäldenären beedigat en oriktig uppgift eller använt en falsk handling eller vilseledande bokföring eller om brottet varit av betydande omfattning (11 kap. 2 § fjärde stycket brottsbalken). Brottet försvårande av konkurs riktar sig mot gäldenären. Andra än gäldenären som lämnar osanna uppgifter eller förtiger sanningen vid en fakultativ edgång kan dömas för mened (15 kap. 1 § brottsbalken).
Propositionen
Som redovisas ovan föreslår regeringen i propositionen att den obligatoriska edgången i tingsrätt ska ersättas av en skriftlig bekräftelse på heder och samvete av gäldenären hos konkursförvaltaren. Motsvarande ordning ska även gälla för andra än gäldenären. En möjlighet till edgång ska dock under vissa omständigheter finnas kvar. Regeringen gör bedömningen att reglerna om det straffrättsliga ansvaret för oriktiga uppgifter i konkurs inte bör ändras med anledning av den nya ordningen. Som skäl anför regeringen bl.a. att det inte finns skäl att anta att införandet av en skriftlig bekräftelse hos förvaltaren som huvudregel i stället för edgång kommer att leda till att oriktiga uppgifter lämnas i större utsträckning än tidigare. Därtill anför regeringen att det redan finns en fullgod reglering om oriktiga uppgifter ändå bekräftas och att det finns goda skäl att i straffrättsligt hänseende skilja mellan edgång och skriftlig bekräftelse samt mellan gäldenären och någon annan.
Regeringen anför följande i propositionen i denna del (s. 69–71):
Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten menar att brottsbalkens bestämmelser bör ses över så att det inte får någon straffrättslig betydelse om det sker en bekräftelse eller ett beedigande eller vem som lämnar oriktiga uppgifter. En tänkbar ordning skulle enligt Åklagarmyndigheten kunna vara att även andra än gäldenären kan dömas för försvårande av konkurs och att en anpassning av rekvisiten för grovt sådant brott sker till den ordning som föreslås. Vad myndigheterna med andra ord gör gällande är att gäldenärer och andra, liksom skriftlig bekräftelse och edgång, bör likställas i straffrättsligt hänseende.
Att få fram korrekta uppgifter i konkursförfarandet är nödvändigt för utredningen av boet och att det är straffbart att lämna oriktiga uppgifter krävs för att upprätthålla förtroendet för konkursinstitutet. Det är därför inledningsvis viktigt att understryka att även en gäldenär som hos förvaltaren bekräftar oriktiga uppgifter i bouppteckningen kommer att kunna dömas för försvårande av konkurs.
När en gäldenär försätts i konkurs kan det finnas bakomliggande oegentligheter. Det är viktigt att sådana missförhållanden kan utredas och brott beivras. Förslaget om att gäldenärens bekräftelse ska ske hos förvaltaren påverkar inte polis och åklagares arbete med att lagföra brottslighet som kan ha begåtts i gäldenärens verksamhet under tiden före konkursen (t.ex. bedrägeri, borgenärsbrott, bokföringsbrott, skattebrott eller bidragsbrott). Det kan noteras att det åligger konkursförvaltaren att omedelbart underrätta åklagare, om han eller hon finner att gäldenären kan misstänkas för något brott enligt 11 kap. brottsbalken (7 kap. 16 § konkurslagen). Förvaltaren bör anmäla även andra förmögenhetsbrott (prop. 1978/79:105 s. 178). Åklagare och polis har vidare rätt att få tillgång till alla handlingar som rör boet som kan innehålla upplysningar om huruvida gäldenären har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande mot sina borgenärer (17 kap. 7 § konkurslagen). Något behov av att, som Åklagarmyndigheten framför, införa en rätt för åklagare att få upplysningar av förvaltaren om boet och dess förvaltning finns därför inte.
Som redovisas ovan bedöms brottet försvårande i konkurs i regel som grovt när gäldenären lämnat oriktig uppgift under ed. Den omständigheten att bouppteckningen inte beedigats kan alltså påverka bedömningen av brottets allvar. Det är dock inte endast sättet för bekräftelsen som avgör om brottet försvårande av konkurs är grovt. Vid bedömningen ska det även särskilt beaktas om gäldenären använt falsk handling eller vilseledande bokföring eller om brottet varit av betydande omfattning. Det finns således ett antal omständigheter som kan medföra att brottet kan bedömas som grovt även vid en skriftlig bekräftelse hos förvaltaren.
Det kan vidare konstateras att det är väldigt ovanligt att en gäldenär lagförs för att ha lämnat oriktiga uppgifter i en konkurs. Under 2018 åtalades ingen för vare sig försvårande av konkurs eller grovt försvårande av konkurs. Under 2019 väcktes ett åtal för grovt försvårande av konkurs. Det finns inte anledning att tro att den förändring av sättet att bekräfta bouppteckningen som nu föreslås skulle minska gäldenärers vilja att hålla sig till sanningen. Behovet av att ändra det straffrättsliga regelverket kan därför ifrågasättas även av den anledningen.
Även om intresset bakom den straffrättsliga regleringen – att bouppteckningen ska vara riktig – är detsamma oavsett om uppgifterna i denna bekräftas eller beedigas är det allvarligare att fara med osanning under ed i domstol än när det sker under skriftlig försäkran. Detta gäller inte bara under konkursförfarandet utan är en grundsyn som gäller sanningsbrotten i allmänhet. Det framstår då som principiellt och systematiskt tveksamt att just i konkursförfarandet likställa de två i straffrättsligt hänseende.
En skriftlig bekräftelse av oriktiga uppgifter är i praktiken en osann försäkran och bör enligt regeringen också straffrättsligt hanteras som en sådan. Det är alltså rimligt att beedigandet alltjämt utgör en kvalifikationsgrund som kan medföra att brottet bedöms som grovt. Denna uppfattning är i linje med hur frågan har bedömts tidigare och i andra sammanhang. Det kan noteras att inte någon av de tre statliga utredningar som tidigare lämnat motsvarande förslag har sett behov av en ändring av det straffrättsliga regelverket. Samma bedömning gjordes när utmätningseden i domstol utmönstrades till förmån för en skriftlig bekräftelse hos Kronofogdemyndigheten
– – –
Som föreslås i avsnitt 6.1.4 kommer förvaltaren att vid behov kunna begära att gäldenären avlägger ed i domstol. Ett skäl som motiverar en sådan begäran bör vara att förvaltaren misstänker att gäldenären annars kan komma att lämna oriktiga uppgifter eller i fall där förvaltaren misstänker att det förekommit oegentligheter i tiden före konkursen. Att en sådan möjlighet finns får dessutom anses ha en preventiv inverkan på gäldenärskollektivet i stort. En förutsättning för denna ordning är att ett oriktigt uppgiftslämnande under ed betraktas som allvarligare än att bekräfta oriktiga uppgifter hos förvaltaren. Om de i stället likställs i straffrättsligt hänseende försvinner nämligen den huvudsakliga anledningen för förvaltaren att påkalla edgång när det finns misstanke om oegentligheter.
Utskottets ställningstagande
Det lagförslag som utskottet tidigare ställt sig bakom innebär att den obligatoriska edgången i tingsrätt ersätts av en skriftlig bekräftelse på heder och samvete av gäldenären hos konkursförvaltaren.
Motionärerna anför i motionen att en skriftlig bekräftelse av bouppteckningen hos konkursförvaltare i straffrättsligt hänseende bör likställas med beedigande i tingsrätt.
Som redovisas ovan bedömer regeringen att reglerna om det straffrättsliga ansvaret för oriktiga uppgifter i en konkurs inte bör ändras. Regeringen pekar bl.a. på att det inte finns skäl att anta att införandet av en skriftlig bekräftelse hos förvaltaren som huvudregel i stället för edgång kommer att leda till att oriktiga uppgifter lämnas i större utsträckning än tidigare. Vidare anför regeringen att det redan finns en fullgod reglering för det fall oriktiga uppgifter ändå bekräftas och att det finns goda skäl att i straffrättsligt hänseende skilja mellan edgång och skriftlig bekräftelse. Utskottet delar regeringens bedömning i denna del och är inte berett att ställa sig bakom motionsförslaget. Motionsyrkandet bör därför avslås.
Skärpt kontroll vid konkursansökan
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om ytterligare åtgärder för att förhindra falska konkursansökningar.
Jämför reservation 2 (C, KD, L).
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3248 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 29 föreslås ett tillkännagivande om ett bättre skydd mot falska konkursansökningar. Motionärerna anför att det i dag saknas ett effektivt skydd mot falska konkursansökningar, eftersom det är möjligt för en person att felaktigt utge sig för att vara gäldenären i en konkursansökan. Det ställs inte något krav på att den sökande ska legitimera sig, och tingsrätten ska endast göra en närmare granskning av ansökan om det finns särskilda skäl. När det gäller juridiska personer uppställs inget krav på dokumentation i form av t.ex. ett styrelseprotokoll eller stämmobeslut vid konkursansökan. Motionärerna anser därför att lagstiftningen bör ses över för att motverka risken för att fysiska eller juridiska personer försätts i konkurs genom falska ansökningar.
I kommittémotion 2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 59 föreslås ett tillkännagivande om att det bör ställas krav på säkrare identifiering vid ansökan om personlig konkurs. Motionärerna anför att sökanden bör legitimera sig, t.ex. genom bank-id, och därefter bekräfta konkursbeslutet. När det gäller juridiska personer anser motionärerna att det bör införas krav på styrelsebeslut eller stämmobeslut som styrker att konkursansökan är ett gemensamt beslut samt att det bör införas tydligare regler om vem som är behörig att ansöka om konkurs.
I motion 2020/21:211 av Jonny Cato (C) föreslås ett tillkännagivande om krav på utökad kontroll av identitetshandlingar vid ansökan om personlig konkurs (yrkande 1) och ett tillkännagivande om att tingsrätterna vid granskning av en ansökan om personlig konkurs ska kontrollera om det finns en polisanmälan om kapad identitet (yrkande 2).
I motion 2020/21:1323 av Betty Malmberg (M) föreslås ett tillkännagivande om att sökanden i en konkursansökan ska legitimera sig genom användande av bank-id eller motsvarande elektronisk legitimering som därefter kontrolleras av mottagande instans (yrkande 1) och ett tillkännagivande om att en tingsrätt som mottagit en konkursansökan ska vara skyldig att omedelbart efter beslutet underrätta ägaren och firmatecknaren om beslutet (yrkande 2).
Bakgrund
Konkurslagen
En ansökan om konkurs ska göras skriftligen hos behörig tingsrätt och vara egenhändigt undertecknad[1] av sökanden eller sökandens ombud (2 kap. 1 § konkurslagen). Sökanden ska vidare ange och styrka de omständigheter som gör domstolen behörig, om de inte är kända. Om ansökan avser en fysisk person ska ett hemortsbevis (personbevis) bifogas, och om ansökan gäller en juridisk person (aktiebolag, ekonomisk förening eller handelsbolag) ska ett registreringsbevis bifogas. Ett registreringsbevis innehåller uppgifter om bl.a. företagets namn, verksamhet, firmatecknare, adress och styrelse.
En uppgift om att gäldenären är insolvent ska godtas av tingsrätten om det inte finns särskilda skäl att inte göra det (2 kap. 7 §). I förarbetena till motsvarande bestämmelse i den tidigare gällande konkurslagen anförs att gäldenärens uppgift om obestånd undantagsvis bör prövas närmare och att det i normalfallet inte ligger någon undersökningsplikt på domstolen. Särskilda skäl att inte godta en uppgift om insolvens kan t.ex. vara att det råder oenighet bland ställföreträdarna om huruvida bolaget kan anses vara på obestånd (prop. 1975:6 s. 117 f.). Har domstolen tillgång till sådan information bör den som regel pröva sökandens uppgift om obestånd.
Enligt huvudregeln ska en ansökan prövas genast – utan förhandling – om gäldenären är sökande eller han eller hon har medgett en borgenärs ansökan. Skälet till skyndsamheten är bl.a. att det hindrar att andra enskilda hamnar i ekonomiska problem genom att de – ovetande om motpartens ekonomiska ställning – ingår avtal med någon för vilken en konkursansökan handläggs (prop. 1975:6 s. 117 f. och 123 f.). En konkursansökan får inte återkallas sedan beslut om konkurs meddelats (2 kap. 22 §). Beslutet kan dock överklagas och hävas i högre instans (16 kap. 5 §).
Behörighet att företräda juridiska personer och befogenhet att besluta om konkursansökan
Behörigheten att företräda ett aktiebolag tillkommer i första hand dess styrelse, se 8 kap. 35 § aktiebolagslagen (2005:551). Om styrelsen består av flera personer har en enskild styrelseledamot inte någon rätt att på egen hand företräda bolaget. Styrelsen kan dock utse en s.k. särskild firmatecknare (8 kap. 37 §). En särskild firmatecknares behörighet sammanfaller i princip med styrelsens (se NJA 1995 s. 437). Den omständigheten att någon är behörig firmatecknare innebär inte i sig att han eller hon också har befogenhet att för bolagets räkning fatta beslut om att ansöka om konkurs. Ett beslut om att ett aktiebolag ska ansöka om att bli försatt i konkurs ska fattas av bolagsstämman eller styrelsen (jfr prop. 1975:6 s. 117, 8 kap. 4 § aktiebolagslagen och NJA 2012 s. 97).
Olovlig identitetsanvändning
Den 1 juli 2016 infördes olovlig identitetsanvändning som ett nytt brott i 4 kap. brottsbalken (prop. 2015/16:150, bet. 2015/16:JuU29, rskr. 2015/16:240). Straffbestämmelsen syftar till att motverka missbruk av identitetsuppgifter och ge skydd mot den integritetskränkning det innebär att få dessa utnyttjade. För straffansvar krävs att någon utger sig för att vara en annan person genom att olovligen använda den personens identitetsuppgifter och därigenom ger upphov till skada eller olägenhet för honom eller henne. Straffet är böter eller fängelse i högst två år.
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen att en ansökan om konkurs ska kunna ges in till tingsrätten i digital form och att den då ska skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift. Det kommer även fortsättningsvis vara möjligt att ge in en ansökan på papper med traditionell underskrift, och för enskildas konkursansökningar gäller då kravet att ansökan ska vara egenhändigt undertecknad. Regeringen anför följande i propositionen i denna del (s. 38):
Det finns tydliga fördelar med att möjliggöra digital ansökan om konkurs. Genom en sådan ordning kan ansökningsförfarandet förenklas och handläggningen effektiviseras och göras mer säker. Till detta kommer att 2019 års insolvensdirektiv föreskriver att medlemsstaterna ska möjliggöra digital kommunikation i större omfattning (artikel 28). Konkurs är en mycket ingripande åtgärd för gäldenären och det är angeläget att förfarandet uppfyller högt ställda krav på rättssäkerhet. Det saknas därför skäl att nu överväga att helt ta bort kravet på underskrift. Regeringen anser att det i stället bör införas en möjlighet att skriva under en ansökan om konkurs elektroniskt. En sådan möjlighet finns redan i Danmark, se 237 a § konkursloven (6 januari 2014 nr 11) och i Finland, se 7 kap. 5 § konkurslagen (120/2004) och RP 26/2003 rd s. 91 f.
I samband med att det förekommit att någon förfalskat en gäldenärs ansökan och på så sätt fått gäldenären felaktigt försatt i konkurs har det framförts krav på att endast tillåta ansökningar som görs med elektronisk underskrift. Att helt övergå till digital ingivning och alltså förbjuda att ansökan görs på papper med traditionell underskrift skulle dock föra för långt. I de fall en enskild kan ansöka digitalt till domstolar och andra myndigheter utgör detta i regel ett alternativ till ingivning med post. Även om utvecklingen går i riktning mot att allt fler använder digital kommunikation, har inte alla gäldenärer tillgång till internet och personer med betalningssvårigheter kan dessutom ha svårt att få tillgång till e‑legitimation och andra elektroniska identifieringsmöjligheter. Traditionellt ingivande kan vidare behöva ske i situationer där tekniken fallerar (jfr prop. 2017/18:126).
Kravet på egenhändigt undertecknande bör alltså vara kvar men kompletteras med en möjlighet att digitalt göra en ansökan som uppfyller tillräckliga krav på säkerhet. I likhet med vad som skett på andra håll bör det föreskrivas att en ansökan då ska ske med användande av en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (jfr prop. 2015/16:72 s. 33 f.).
Tidigare behandling
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motionsyrkanden om skärpt kontroll vid konkursansökan, senast våren 2019 (bet. 2018/19:CU6). Utskottet avstyrkte motionsyrkandet med hänvisning till pågående arbete. Riksdagen följde utskottets förslag.
Utskottets ställningstagande
I likhet med regeringen anser inte utskottet att det finns skäl att helt avskaffa möjligheten att lämna in en egenhändigt undertecknad konkursansökan i pappersform. Det kan uppstå situationer, t.ex. när tekniken inte fungerar, som gör att det bör vara möjligt att lämna in en konkursansökan på detta sätt.
Det är givetvis olyckligt om en enskild eller juridisk person skulle försättas i konkurs efter en falsk eller obehörig ansökan. Även om ett konkursbeslut snabbt kan hävas efter ett överklagande kan detta innebära betydande problem för den som drabbas. Mot detta intresse står dock kravet på att en konkursansökan ska hanteras skyndsamt. Att ålägga domstolarna en skyldighet att vidta särskilda kontrollåtgärder vid varje konkursansökan skulle vara både tids- och resurskrävande. I de fall en ansökan ger upphov till misstankar om att den är förfalskad eller om det finns andra tveksamheter har domstolarna dessutom alltid möjlighet att utreda saken (jfr 33 kap. 2 a § rättegångsbalken). När det gäller motionsförslagen om att införa ett krav på uppvisande av styrelsebeslut eller stämmobeslut för juridiska personer kan utskottet vidare konstatera att även sådana dokument kan förfalskas.
Till detta kommer att det sedan 2016 är straffbart enligt en särskild straffbestämmelse i brottsbalken att olovligen använda någon annans identitetsuppgifter. Straffbestämmelsen syftar till att motverka missbruk av identitetsuppgifter, och genom kriminaliseringen får den drabbade bättre möjlighet att ta till vara sin rätt.
Det lagförslag som utskottet har ställt sig bakom innebär att en konkursansökan ska kunna ges in digitalt och skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift. Den nya ordning som nu införs kommer att innebära en säkrare kontroll av sökandens identitet i de fall konkursansökan ges in elektroniskt.
Det som anförs i motionerna om bättre identitetskontroll med bank-id eller annan elektronisk legitimering måste enligt utskottet anses vara tillgodosett genom den nya ordning som nu införs. Mot bakgrund av det som utskottet ovan anför är utskottet inte heller berett att föreslå ett tillkännagivande med anledning av vad som i övrigt anförs i motionerna. De bör därför avslås.
|
1. |
Straffrättsligt ansvar vid skriftlig bekräftelse, punkt 2 (M) |
av Carl-Oskar Bohlin (M), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Lars Beckman (M) och David Josefsson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3926 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M).
Ställningstagande
Vi är i grunden positiva till regeringens förslag om en effektivare konkurshantering och har därför ställt oss bakom regeringens lagförslag. Förändringarna kommer förhoppningsvis att leda till ett enklare och snabbare konkursförfarande som är till gagn för alla parter. Vi är därmed också positiva till förslaget om att avskaffa den obligatoriska edgången i tingsrätt och ersätta den med att gäldenären skriftligen bekräftar bouppteckningen hos konkursförvaltaren. Vi har dock synpunkter på vad detta får för konsekvenser när det gäller det straffrättsliga ansvaret.
Enligt den nya ordningen kommer det fortsatt att vara brottsligt att medvetet ange felaktiga uppgifter i en bouppteckning. En medvetet felaktig uppgift som lämnas under ed i en domstol bedöms i dag vara allvarligare än en medvetet felaktig uppgift som lämnas i en skriftlig bekräftelse. Flera remissinstanser, däribland Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten, har varnat för de konsekvenser som dessa förslag får när det gäller det straffrättsliga ansvaret. Myndigheterna framför i sina remissvar att det inte bör vara någon skillnad i straffansvar beroende på om bekräftelsen sker i domstol eller hos förvaltaren. Åklagarmyndigheten menar att den föreslagna förändringen innebär att de straffrättsliga konsekvenserna mildras trots att det bakomliggande intresset av att säkerställa en riktig bouppteckning inte förändras. Detta är olyckligt och vi menar att bestämmelserna i brottsbalken bör ändras på så sätt att skriftlig bekräftelse av bouppteckning i straffrättsligt hänseende likställs med edgång i tingsrätt. Regeringen bör låta utreda frågan och återkomma med förslag till lagändringar som tillgodoser detta.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
2. |
av Larry Söder (KD), Ola Johansson (C) och Robert Hannah (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:211 av Jonny Cato (C) yrkande 1,
2020/21:3248 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 29 och
2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 59 och
bifaller delvis motionerna
2020/21:211 av Jonny Cato (C) yrkande 2 och
2020/21:1323 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Vi anser att det är positivt att det nu införs en ordning som innebär att en konkursansökan kan ges in digitalt och skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift. Det innebär att det uppställs högre krav när det gäller identifiering av sökanden. Vi välkomnar detta och har därför ställt oss bakom regeringens lagförslag.
Vi anser dock att det inte är tillräckligt för att helt utesluta att enskilda och juridiska personer utsätts för falska konkursansökningar. Konsekvenserna för enskilda och företag kan bli långtgående och är ibland irreparabla. Det behövs därför ytterligare åtgärder för att förhindra falska konkursansökningar. En tänkbar ordning skulle kunna vara att tingsrätten underrättar sökanden om konkursansökan och att sökanden därefter bekräftar denna. När det gäller juridiska personer som t.ex. aktiebolag och bostadsrättsföreningar anser vi att det bör införas krav på ett styrelsebeslut eller stämmobeslut som visar att konkursansökan är ett gemensamt beslut. Vi menar att regeringen bör ta initiativ till en översyn av lagstiftningen för att motverka och om möjligt helt undanröja risken för att fysiska eller juridiska personer försätts i konkurs genom falska ansökningar.
Vad vi nu har anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2020/21:148 En effektivare konkurshantering :
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619).
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220).
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.
2020/21:3926 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda och återkomma med förslag på hur brottsbalkens bestämmelser kan ändras för att straffrättsligt likställa skriftlig bekräftelse med beedigande vid bouppteckningar i samband med konkurser och tillkännager detta för regeringen.
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
2020/21:211 av Jonny Cato (C):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa krav på utökad kontroll av identitetshandlingar vid begäran om personlig konkurs och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tingsrätterna ska få i uppdrag att vid ansökan om personlig konkurs kontrollera om det finns polisanmälan om kapad identitet och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:1323 av Betty Malmberg (M):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid egen ansökan om konkurs ska anmälaren legitimera sig via användande av bank-id eller motsvarande elektronisk legitimering som kontrolleras av mottagande instans och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en tingsrätt som mottagit konkursanmälan ska vara skyldig att omedelbart efter beslut underrätta berörd ägare och firmatecknare om beslutet och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:3248 av Robert Hannah m.fl. (L):
29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre skydd mot falska konkursansökningar och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD):
59.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa krav på säkrare identifiering vid personlig konkurs och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
